Välmående är en färdighet – med Christina Andersson

110 - Christina Andersson veed v1 Christina: Hej Johan: Kristina, v�lkommen. Kan inte du b�rja med att ber�tta, vem �r du och vad �r det viktigaste du tycker att du g�r med ditt arbete? Christina: Jag �r utbildad psykolog vid Uppsala universitet och har doktorerat p� KI. Jag har ju forskat och tagit fram program kring just hur man skapar trygghet i en grupp, men trygghet ihop med optimal prestation. Johan: �r det motsatser i normala fall? Christina: Om man t�nker kort eller l�ngsiktigt s� �r det ju det. Kortsiktigt tror jag man kan fungera ganska bra med en hotk�nsla. Men l�ngsiktigt s� kommer du ha s�mre hj�rnkapacitet, du kommer fungera s�mre helt enkelt. Och i grunden d� �r det ju s�h�r, hur m�r jag? Johan: Allts� Christina: man kommer ofta tillbaka till det. Och vad �r mina drivkrafter? Att g� fr�n att jobba med gruppprogram och f�rb�ttringsinsatser och strategiarbete till att faktiskt ge individuella f�ruts�ttningar f�r var och en. S� att man kan ta sig igenom sina barri�rer. Johan: Vet du om det finns en kan man p�st� det forskningsm�ssigt att det finns en korrelation mellan prestation och v�lm�ende? Christina: Erfarenhetsm�ssigt och n�r jag ocks� jobbar med idrottspersoner p� h�g niv� s� �r det ju att m�r du bra s� har du ju en b�ttre h�lsa. Johan: Och Christina: ju b�ttre h�lsa och mental h�lsa d� kan du leverera �ver tid. Ja, Johan: f�r det finns ju n�gonting intressant. Jag har haft m�nga, jag menar ta. Vd-grundare med podden exempelvis. Mm,. Och det �r ganska uppenbart att man f�r ganska mycket prestation utav att man har n�gon som sitter p� axeln och liksom piskar en s�. Och sen s� �r ju kanske det n�gonting l�ngs med livet som de d� beh�ver ta st�llning till. �r det s� jag faktiskt vill leva mitt liv eller finns det en bredare flora i livet som jag vill maximera utifr�n? Christina: Och det d�r var faktiskt en av mina grund, vad som ledde mig in i det h�r arbetet faktiskt. Att jag upplevde tidigt att jag kanske hade kapacitet, Johan: jag Christina: kunde g�ra saker, jag var duktig inom vissa omr�den Johan: men Christina: n�gonstans... D� blev det blockeringar, allts� jag m�dde inte s� bra i allt det d�r och mycket d� kanske prestation och det blev hackigt i saker och d� kom jag in p� det h�r, ja men hur skapar jag ett inre v�lbefinnande och man kan ju s�ga det i termer av lycka. P� n�got s�tt s� drev det mig mot att vad g�r mig lycklig Johan: och Christina: om man t�nker grundare av bolag d�r tror jag absolut att n�gra �r lyckliga Johan: s� Christina: att man m�ste inte alltid vara olycklig och vara framg�ngsrik, det tror jag inte. Jag tror man kan vara framg�ngsrik och lycklig men jag tror att det �r �nnu b�ttre om man kan f�ra in de h�r v�lbefinnande aspekterna tidigt och tror jag man kan g�ra �n mer. Mm. Det h�r trycket inombords. Johan: Ja, men verkligen det finns j�ttemycket sp�nnande just kopplingar till ledarskapet Tror jag lite grann genom sitt ledarskap ocks� med en mask av att jag �r bara en hj�lpare Man har ganska sv�rt att ta emot hj�lp s�. Det f�rv�ntas av mig att jag ska maskera om jag g�r igenom en period av lidande. Samtidigt som jag tror att det �r en av k�llorna till mycket stress f�r ledare ocks�. Att man ska g� och b�ra p� Christina: allt Johan: och allas. Vad �r, du som har jobbat mycket med ledargrupper och ledarutveckling. Vad �r den balansen? Hur ska man t�nka som ledare? Christina: Det man kan ta h�nsyn till, det finns flera pelare eller aspekter i det h�r. Hur man kan bygga upp ett mindset av compassion. Och sen kan vi vidareutveckla det till det som jag forskar p� nu inom ledarskap och organisation. N�r det g�ller ett mindset av sj�lv�verskridande tillst�nd D�r compassion �r en komponent. Man beh�ver t�nka p� mentala tillst�nd n�r man jobbar som ledare f�r att m�nga kan ju d� uttrycka att som ledare ska man vara s�rbar gentemot i en grupp eller s� men man beh�ver verkligen se �ver aspekten vad inneb�r det att vara s�rbar f�r att vi hela tiden registrerar varandra. Vi �r sociala varelser, vi k�nner av, vart ligger vi i en hierarki h�r, social hierarki? Johan: �r Christina: vi i d� ett trygghetstillst�nd, samarbetstillst�nd eller �r vi i konkurrensmentalitet? Och som ledare kan du ju reglera det d�r lite grann s� att alla k�nner att vi g�r mot ett samarbetstillst�nd. Men det �r ju faktiskt s� ocks� att om man �r i en organisation s� beh�ver man kanske se hur kan jag hitta ut. Allts� m�jliga utlopp f�r min s�rbarhet att �va p� d� att man kan b�de g�ra det. Explicit och implicit att ta emot hj�lp Johan: Okej. Christina: Eller att luta sig mot att f� st�d. S� att det m�ste inte alltid vara att man uttrycker ja men nu beh�ver jag hj�lp. Utan man kan bara l�ra sig uppm�rksamma de h�r aspekterna i sin vardag. S� att man kan, bara man har en medvetenhet om ja men nu beh�ver jag hitta en balans mellan att jag finns f�r andra. Jag m�ste vara stark f�r andra. . Hur kan jag d� f� in det h�r fl�det av st�d ocks�? Johan: Men vad �r strategier p� jobbet d� om vi blir �nnu mer praktiska? Christina: Att kunna anv�nda all sin erfarenhet och optimala hj�rnkapacitet att kunna navigera fram�t. F�r det t�nker jag blir en f�ruts�ttning f�r ledarna att ocks� kunna inte bara ta sig an arbetsuppgifter utan verkligen ha visioner. Johan: Och den Christina: biten fungerar inte lika bra om du inte fungerar optimalt. Varf�r Johan: inte d�? Christina: F�r att din hj�rna �r inriktad p� att �verleva i stunden. S� om man inte m�r optimalt d� kan du inte lura din hj�rna till att se l�ngre fram f�r att Din hj�rna tror att du �verlever ju inte den h�r timmen kanske. Johan: S� Christina: d� har du all din smarthet och intellekt kommer handla om hur ska jag bara �verleva den h�r stunden. S� d� kommer dina beslut upplevas som mer samma f�r att du �verlever. Men p� l�ng sikt blir det fel. Det Johan: �r s� av, om man tar arbetsbelastning och det �r v�l en form av lidande, kanske inte den enda. Christina: Men Johan: jag har sett v�ldigt m�nga ledare som n�r det kommer till sin f�rm�ga att vara effektfulla i sin roll tappar v�ldigt mycket just av det h�r perspektivet. Att vi �r s� operativt fokuserade s� vi gl�mmer hela tiden vad som h�nder om en m�nad, tv� m�nader, tre m�nader. Och s� blir man hela tiden straffad av att du har gjort massa kortsiktiga silvetejpsl�sningar som hela tiden byter dig i rumpan och sen s� kommer det ingen vart. Du har aldrig tiden. Det blir liksom inte b�ttre sen. S� just den h�r f�rm�gan att ta sig ur det. Christina: Det �r Johan: m�nga ledare h�r. G�r det i din erfarenhet att drista sig till hur m�nga ledare �r i det tillst�ndet procentuellt av alla? Christina: Jag tycker det �r sv�rt att s�ga, men det kanske blir f�r att m�nga som s�ker mig. Ja det blir en bias. Ja, det blir en bias. F�rutom att jag kanske har v�nner som �r ledare som jag vet m�r bra och fungerar och s�d�r. Och det som jag tror �r viktigt �r att man f�rst�r de h�r aspekterna hos sig sj�lv. F�r det k�nns s� sant det man g�r. Johan: Ja verkligen och det �r ju n�gonting som man inte g�r s�rskilt framg�ngsrikt mitt i en stresskon �ven om det kanske �r d� du allra b�st skulle beh�va det p� n�got vis. Det �r ju liksom en process som nog m�ste f� vara ganska l�ngsam och mycket i ett arbetsliv �r ju ganska snabbt p� n�got vis. Ja Christina: och det jag d� t�nker �r att s� m�nga av oss �r ju det som blir mitt jobb d� blir ju att f�ra in den h�r hur kan du ta hand om dig som ledare eller som arbetsgrupp Johan: s� Christina: att ni f�r de b�sta f�ruts�ttningarna Johan: att Christina: p� olika s�tt d� m�jligg�ra att driva Det �r ju olika fr�gest�llningar egentligen som kommer och d� brukar jag skapa olika program beroende p� fr�gest�llningar. Men n�r det g�ller kanske att man vill frig�ra s� att man kan t�nka och fungera v�ldigt bra, d� blir det ju v�ldigt mycket h�lso- och v�lbefinnande insatser. Johan: Hur mycket �r det en fr�ga om ett arbetsgivaransvar i relation till att det h�r �r individens ansvar? Christina: Mm, det d�r �r ju en j�tteviktig fr�ga Johan: och Christina: jag tror att ett arbetsgivaransvar skulle hj�lpa arbetsplatsen p� sikt. Mm. Att... Att ta hand om och s�tta lite, Johan: man Christina: kan s�ga s�tta krav eller m�jligheter. Men det �r ocks� att b�rja se, nu beh�ver vi jobba mer aktivt med v�lbefinnandet hos medarbetarna. F�r att om de ska orka. Och att det beh�ver, men det beh�ver ocks� vara ett eget ansvar. Johan: F�r jag t�nker det som �r s� sv�rt det �r ju att, Man kan ju antingen ta fr�gan att arbetsplatsstress �r ett arbetsgivaransvar och absolut inte alltid men en hel del g�nger s� kan jag f� upplevelsen att det blir lite, man tar bort v�ldigt mycket av ansvaret det blir n�stan en offerposition att vi snackar s�nder stressade medarbetare. Samtidigt som min upplevelse av en s�n resa �r ju att det kr�ver sjukt mycket mod f�r att konfrontera de sakerna som kanske egentligen �r stressfaktorer. Mycket av det som sker p� arbetet, Christina: det Johan: tar mycket tid och det kanske �r tidspr�skande men essentiellt kanske inte det egentligen som �r stressande utan det �r andra saker som �r stressande under ytan. Christina: Massa Johan: monster och massa m�rker som jag helst bara l�gger locket p� och s� f�rs�ker jag s�ga att det �r nog min arbetsbelastning h�r. F�r egen del skulle jag tycka att det hade varit sv�rt f�r min arbetsgivare att ta de stegen �t mig p� n�got vis. Det beh�vde vara en frivillig nerdykning i m�rkret tror jag. F�r det �r tufft ocks� att g� dit. �ven om utkomsten kan vara v�ldigt positiv s� �r det ju en hel del tuffa perioder d�r du konfronterar massor med saker som �r sv�rt. Christina: Jag vet och jag tror det ocks� finns olika niv�er. F�r att... Jag kan t�nka mig att det �r hj�lpsamt i vissa fall. Organisationer, att litegrann pusha �t att marknadsf�ra eller belysa vad �r h�lsa? Johan: Vad Christina: �r v�lbefinnande? Hur kan vi tr�na det h�r? F�r att det �r faktiskt saker som jag tror kanske inte alla vet om eller de vet det, men ja, det �r enkelt att inte g�ra det. S� att det tror jag kan vara litegrann att man blir medveten om det. Johan: Men Christina: sen n�r det g�ller en annan niv� och Johan: det Christina: har jag sett ocks� i forskning litegrann om man tittar p� privata organisationer eller i offentliga verksamheter att det �r lite andra attityder och Johan: d� Christina: beh�ver man ocks� kanske se att om viss form av v�lbefinnande finns, man �r van viss tr�ning man Johan: har Christina: sina strukturer d� kan man ju beh�va St�d att g� kanske dit�t du menade att Johan: hur Christina: f�r jag om jag m�rker att n�gonting inte riktigt fungerar i mitt liv, Johan: och Christina: hur kan jag f� st�d d� att n�rma mig att jobba med min mentala h�lsa Johan: Ja men det �r klart, jag h�ller med du har en po�ng att all typ av beteende f�r�ndringar till slut s� �r individens ansvar men som ledare s� kan du vara en, du kan prata gott om det, du kan marknadsf�ra det du kan visa v�gen, och liksom s� ett fr�, Christina: som Johan: sen du kan f� ta ansvar f�r, och vi kanske kan tillg�ngligg�ra resurser l�ngs den v�gen fr�n bolaget, eller vad det nu kan vara f�r n�gonting Vad �r de vanligaste om man liksom b�rjar skrapa under ytan d�, s� vi kommer till en grupp som �r inte m�r bra Christina: Vad Johan: �r de vanligaste anledningarna? Och vad �r de vanligaste fixarna? Christina: En stor grund som jag pratar om �r kanske just f�rh�llandet av det som nu d� kommer mer och mer inom v�lbefinnande �r en grund f�r att v�ga m�ta f�r�ndringar och g�ra det. Det �r de h�r sj�lv�verskridande k�nslotillst�nden och det �r en grupp, en subkategori av k�nslor som handlar om att vi beh�ver k�nna trygghet i en grupp och trygghet i oss sj�lva. Johan: Och Christina: syftet d� med de h�r k�nslorna �r att man vill v�l, s� det �r ju compassion igen. Johan: Sen Christina: finns det tacksamhet, en del i det och sen �r det f�rundran, en annan aspekt och sen uppskattning. Johan: F�rundran det �r synonymt med nyfikenhet eller? Christina: Nej, det kan v�cka nyfikenhet men f�rundran i sig �r, syftet med f�rundran �r att man... Och f�rs�tter sig i tillst�nd inf�r n�gonting som �r mystiskt. Johan: Det Christina: �r st�rre �n ens eget ramverk. Johan: Och vad �r det h�r inom ett yrkesliv? Jag kan t�nka mig att i privatlivet finns det en massa s�dana saker. Men Christina: koppling till varf�r man kan anv�nda sig av f�rundran f�r att optimera sitt arbetsliv �r ju d� att man har sett att f�rundran, �r kopplat till en rad positiva h�lsof�rdelar S� att jag anv�nder nog, och sen ska jag ocks� l�gga till att k�rlek finns inom den h�r ramen av subkategori. Men varf�r den har kommit sig s� starkt nu �r ju f�r att, Det �r mentala och kroppsliga tillst�nd som snabbast reglerar ner stress, Johan: hot. Just f�rundran eller? Christina: Nej den h�r subkategorin, sj�lva �verskridande k�nslor. Och d� �r det ju som ett slags sm�rg�sbord, n�r ska du anv�nda vad? Och om vi kan ta f�rundran f�rst d�, s� �r det ju det att, eller vi kopplar det till compassion. F�r jag tycker �nd� att det h�r h�r ihop, att compassion handlar ju om att du beh�ver vara medveten om, �r det n�gonting i mitt liv som sm�rtar? Hur kan jag ta hand om det? F�r att vi har d� hj�rnor, att om det �r n�gonting som inte riktigt fungerar, d� kommer ens hj�rnkapacitet att g� dit och f�rs�ka l�sa problemet. Och om vi nu t�nker att, nej men jag vill ju ha all min hj�rnkapacitet att kunna bidra, vara en b�ttre m�nniska f�r andra, hj�lpa andra. Johan: Men Christina: om man d� m�r lite d�ligt S� blir det att fokuset blir in�t. Och det kan ju st�ra ut ett samarbete om en person blir v�ldigt sj�lvisk Johan: eller Christina: sj�lvcentrerad �r ju det som h�nder. Och m�nga av oss kanske har varit med personer som �r v�ldigt sj�lvcentrerade och det blir osk�nt. Och man m�ste ju hela tiden korrigera dem eller f� dem att sl�ppa. Johan: Jag tycker hela beskrivningen passar ju p� att man kan ju se team som hamnar i de h�r tillst�nden ocks�. Team som blir v�ldigt sj�lvfokuserade, team som har sv�rt att lyfta blicken team som har... S� att det �r lika mycket som det �r en individuell tillst�nd s� upplever jag att det kan vara grupptillst�nd de h�r sakerna. Christina: Ja, absolut. Och precis, och d� kan man ju t�nka att d� �r man i sitt hotsystem. Och b�rjar d�... Man f�rs�ker bara d� �vervinna andra f�r att hantera situationen �n att komma fr�n ett mer... Vad vill vi i perspektiv? Frihetsperspektiv p� det s�ttet. Och det �r en j�tteviktig aspekt om man ska l�sa problem eller ta sig an nya innovativa l�sningar p� tal om kreativitet. Ja ocks� Johan: �r tvingade till. Det h�nder ju s� mycket hela tiden. Jag upplever att den typen av team eller individer blir ju ganska f�r�ndringsmotstr�viga. Christina: Antagligen Johan: f�r att man i panik f�rs�ker �verleva timmen som vi pratade om tidigare. Jag tror att det �r ett sv�rt s�tt att vara framg�ngsrik i vexan 2025. Christina: Mm, exakt. Och jag tror att vi m�ste ha hittat ett helt nytt s�tt till f�r�ndring. Allts� att se det som ganska vardagligt, men ocks� att vi beh�ver ha det h�r trycket som jag tror jag pratade om. Vi f�r liksom koppla ihop m�nga saker, men allts� att det... Det kan vara en sk�n sak att b�rja p� nytt. Allts� att ha den ansatsen i sig. S� n�r jag till exempel �r ute och springer och tr�nar. D� brukar jag stanna ibland. F�r jag vill �va p� trycket av att starta ig�ng igen. Gud Johan: vad du sj�lv pl�ger i det d�r. Christina: Nej men ocks� det h�r. F�r d� blir det inte s� jobbigt sen om jag vet. Men okej nu ska jag ta mig an och skapa den h�r nya presentationen. Eller nu ska jag starta om. Nu m�ste jag t�nka om. Mycket det h�r parallella sp�r. s� det h�r var bara en parentes Men om vi ska. Vi har den h�r compassion att rikta mot. Okej nu �r det n�gon som inte fungerar S� l�ser vi det. F�r att. Det tror jag �r m�nga f�rledare ocks� som ska ta sv�ra samtal. Man kan inte bypasa den d�r aspekten av att jag ser dig. Johan: Det Christina: �r liksom att bli sedd Johan: f�r Christina: n�gon som inte v�jar. Och d� kan det r�cka med n�stan en millisekund Johan: av Christina: den h�r attityden av compassion. Johan: Och Christina: d� har man reglerat en person. Johan: Och Christina: sen kan man g� vidare d�. Och d� beh�ver man bygga p�. F�r dels kan man g� vidare till sakfr�ga. Allts�, okej, nu har vi den h�r agendan. Och m�nga kan tycka att �r ganska sk�nt ocks�. Vi g�r inte in och liksom kladdar. Och det �r det som jag kan ocks� tycka �r sk�nt N�r man har jobbat kliniskt l�nge och man har jobbat i sammanhanget Man vet vad man ska g�ra som verktyg Sen g�r man vidare till sakfr�gan. Vad ska l�sa h�r? S� att compassion som grund �r j�tteviktigt Men man ska inte fastna d�r. Och sen d� om vi tar f�rundran. D�... Som team eller som ledare s� kan man anv�nda sig av att f�rs�tta sig i tillst�nd av f�rundran. Dels f�r att det stillar ett omr�de i hj�rnan som heter default network. Och default network �r ett tillst�nd som g�r att vi kan hamna v�ldigt mycket i fungerar jag som ledare, Johan: fungerar Christina: Vart fungerar jag i gruppen? Gjorde jag r�tt? �ltande. Det leder inte s� mycket eller s� l�ngt. Men sen att g� till f�rundran kan ocks� skapa det h�r st�det. Johan: Hur g�r man till f�rundran som process? Nu sitter vi i ledningsgruppen h�r och �r p� v�g in i en kreativ diskussion och vill komma in i det s� bra som m�jligt. Christina: Det finns forskare inom det h�r som har tagit fram �tta mer specifika omr�den som man kan v�lja. Naturen �r v�l en av de st�rsta att s�tta sig vid ett solnedg�ng eller n�got massivt bergsmassiv som man k�nner hur �r det m�jligt. F�r att komponenten handlar om att... Det finns vissa saker i v�r tillvaro som vi inte har svar p�. Och n�r det �vertar en s� kan det stilla ens inre. Johan: S� Christina: att man f�r ett lugn. Johan: Och Christina: n�r man f�r ett lugn d� kan nya saker komma. Johan: Ocks� sv�rt att g�ra i ett konferensrum p� jobbet. S� det �r d�rf�r det finns fler Christina: aspekter i det. Man kan lyssna p� n�got tal. Allts� n�gon person som har visioner. Johan: D� Christina: kan man ju ocks� hamna i tillst�nd av f�rundran. Och wow, att den h�r personen sa s�d�r. Johan: Det Christina: d�r �r v�r v�rdering. Johan: Och Christina: det h�nder n�got. Man skiftas i tillst�nd. Men sen tror jag, man kanske inte heller ska jobba f�r h�rt att s�ka f�rundran just i konferensrummet. Men man kan ge f�ruts�ttningar och verktyg till att det h�r �r en muskel som kan tr�nas. Johan: S�... Christina: Om man skulle j�mf�ra s� kan det vara n�gon k�nner f�rundran tv� g�nger per �r. N�gon har bara k�nt det en g�ng, kanske om man fick barn. S� var det s�h�r vad �r den h�r farusen? Liksom �r det h�r? S�h�r wow! N�gon k�nner f�rundran 200 g�nger p� en dag. Och det �r n�stan till psykosniv�. V�rlden �r fantastisk. Jag andas. Men det �r tr�ningsbart. Johan: Och Christina: man vill ha det ocks� kopplat till kreativitet och innovation. Det �r ocks� bland de starkaste aspekterna att det �r d�rf�r m�nga s�ger s�h�r n�r jag tog en promenad i skogen Johan: s� Christina: fick jag den h�r id�n. Och det �r d�r n�r jag jobbar d� s� kan jag ju d� liksom Receptbel�ggen s�d�r, n�r s�ger s�h�r vill du l�sa det h�r, g�r det och det �r en aspekt men sen d� om vi g�r vidare till liksom tacksamhet och uppskattning man ska inte underskatta det liksom, f�r att, och det m�ste vara genuin, det �r det som �r grejen att det ska inte bli det h�r, �h nu �r vi s� himla h�rliga, s� vi s�ger s�h�r tack, tack, tack utan genuint s�h�r, men jag uppskattar det h�r, och i ens mindset, om man �var p� tacksamhet, s� blir det mer att v�rlden vill dig v�l f�r g�r man med ett tillst�nd och kanske som ledare beroende p� var man kommer ifr�n, eller som en arbetsgrupp av att, n�r det �r tufft d� m�ste jag g�ra allting sj�lv Johan: eller Christina: v�rlden �r v�ldigt jobbig nu jag m�ste se om mitt hus, och det kommer ingen och hj�lper mig s� det �r det den h�r subkategorin av k�nslor Har som funktion att bygga v�rlden vill dig v�l det finns m�nniskor du kan s�ka efter rent mentalt som �r v�lvilliga och Johan: d� Christina: b�rjar du bygga det i din vardag Johan: och Christina: s�tter du det s� du har det som en grund d� finns alla m�jligheter sen att jobba med din hj�rna, f�r det �r ju den andra aspekten som jag d� jobbar med om man t�nker ledare, entrepren�rer eller f�retag hur kan du skapa f�ruts�ttningar f�r att l�ra k�nna din hj�rna f�r att prestera under press Johan: Vad �r saker jag kan g�ra som individ redan den h�r veckan som �r v�ldigt praktiska? F�r jag kan t�nka att det �r inte allt jag kan p�verka hur vi som ledningsgrupp eller hur jag som ledare av mitt team �tminstone kortsiktigt integrerar de h�r grejerna, men jag kan ju p�verka mitt eget liv relativt enkelt. Vad �r de b�sta startpunkterna? Christina: Jo, men d� skulle jag s�ga att det kallas ju inom f�ltet jag r�r mig nu som man kan anv�nda som man kan s�ga lyckoforskning men man kan ocks� s�ga optimering av hj�rnan s� finns ju n�got som kallas positiv neuroplasticitet. Johan: Och Christina: positiv neuroplasticitet det �r ju allts� att du kan tr�na ditt mentala sinne i att uppleva v�rlden som b�ttre, dig sj�lv som en b�ttre sj�lvk�nsla, sj�lvf�rtroende psykologiskt v�lbefinnande. Och d� kan man B�rja �va p� d� kanske att f�ra in de h�r aspekterna som vi pratar om med v�lbefinnande. Att b�rja se om du kan f�rundras av n�got, en femminuterspromenad liksom. Att man faktiskt genuint b�rjar v�lja att se tacksamhet eller uppskattning. Och det betyder inte att man ska ta bort den h�r sm�rtan f�r d� �r det ju compassion. Om man upplever s� h�r, ja men ska jag b�rja vara tacksam f�r allt? Jag har ju varit med om allt det h�r. Och sen tror jag ocks�, en grund �r det att bara medvetenheten om att man kan tr�na sin hj�rna Johan: och Christina: ocks� v�ga s�tta m�l. Vad vill jag med mitt liv? Johan: Det Christina: �r ju ocks� s� h�r, hur vill jag vara? Vilka v�rderingar har jag? Det tror jag ocks� �r j�tteviktigt. S� det kan man st�rka. Sen �r det faktiskt, man kommer inte ifr�n det, men det handlar ocks� om de h�r basbehoven. Att... Hur �r det med s�mnen? Johan: Allts� Christina: f� tillr�ckligt med s�mn. Fysisk aktivitet. Oerh�rt viktigt. Och maten. Johan: Det Christina: �r liksom... Man beh�ver v�lja det sj�lvomh�ndertagandet. Och d�r kan jag d� l�gga till att det jag forskade p� l�nge var just en mekanism f�r att f� till det d�r. Johan: Och Christina: det var sj�lvmedk�nsla, eller self-compassion ocks�. Johan: Det Christina: har vi inte pratat om �n. Men det var egentligen det som ocks� d� var en stor tipping point f�r mig. Att b�rja se att om jag ska bli lycklig eller om jag ska hitta min plats i v�rlden. Och inte bara drivas av att andra sa s�h�r, men du �r s� bra p� det d�r, det d�r borde du g�ra. Utan mer s�h�r vart vill jag? Och d� blev det ju liksom att... S� mycket d� som inte fungerar i ens liv kan ju ta s� mycket energi. Johan: Verkligen. Christina: Om man kanske �nskar s�h�r, ja men om inte den d�r personen hade gjort det d�r mot mig. Johan: Eller Christina: om inte det d�r hade h�nt. Och sen kan man fastna i det f�rg�ngna. D� kan sj�lvmedk�nsla eller self-compassion att vara sin egen v�n, att st�tta sig sj�lv, vara ett j�ttebra verktyg f�r att frig�ra sig och sen kunna utvecklas som individ. Johan: F�r Christina: att man vill inte liksom, det m�nga kanske g�r �r att man har varit med om n�gonting sv�rt och s� vill man bara hoppa ifr�n det. Och s� bara s�h�r, ja jag v�ljer bara att fokusera p� det som �r bra. Men om man blockerar bort allt som har varit sv�rt s� f�rlorar man visdomsaspekten. S� att det �r ju liksom psykologiska koncept som jag har forskat p� d�. Visdom, klokhet, sj�lvmedk�nsla. S� att. Och m�rker man i sitt liv nu d�, vad kan jag praktiskt g�ra? Om de h�r aspekterna inte fungerar, att jag vet att jag borde sova mer eller �ta b�ttre, det vet alla. Och liksom s�d�r att man kan bli mer bara irriterad p� n�gon som s�ger det. Men d� �r det ju mer att se, vad �r det som faktiskt �r ett hinder f�r dig att b�rja ta dig sj�lv p� allvar? Johan: F�r Christina: det �r det det handlar om. Johan: Nu �r vi n�stan tillbaka till sj�lvrespekt p� n�got vis eller sj�lvk�rlek. Christina: Ja, j�tteklokt att du sa sj�lvrespekt, f�r det �r ju det det handlar om. Johan: Och Christina: sj�lvrespekt f�r att fungera b�ttre, f�r att kunna se p� saker tydligare. Johan: Allts� Christina: att se klart. F�r att det t�nker jag skulle vara... Liksom m�ls�ttningen f�r m�nga ledare att ha medarbetare som �r s� funktionella att de kan se klart och v�ga k�nslor reglera, v�ga m�tas ha den h�r flexibiliteten att kunna se, h�r var det faktiskt man sj�lv som gjorde fel kan jag be om f�rl�t Johan: kan Christina: man ha �dmjukhet inf�r att n�gon annan st�kar till det lite s� grunden av sj�lvrespekt och ta sig sj�lv p� allvar det kan leda till v�ldigt stor framg�ng. Johan: Det tror jag ocks� jag �r ganska glad att f�r n�gra �r sedan upplevde jag att det fanns mycket runt high performance cirklar det fanns v�ldigt mycket machokultur att jag beh�vde bara sova fyra timmar och jag jobbade tidigare som managementkonsult i den branschen s� �r det v�ldigt mycket sena kundmiddagar mycket alkohol och sen upp och flyga dagen efter och du ska liksom inte m�rkas utifr�n och det har skett en ganska stor f�r�ndring upplever jag att m�nga �r v�ldigt mer F�rs�ker optimera f�r om jag m�ste �ta, tr�na, sova p� ett vettigt s�tt f�r att kunna hamna i en creative flow. Man kan ju med pannben �ver ett f�tal �r kanske mellan 20 och 35 l�sa de d�r grejerna Det bra �nd� men sen kommer livet i kapp p� n�got vis. Christina: Och man kan under de �ren s� kan man ocks� p� n�got s�tt t�nka att det blir b�ttre sen. Johan: Typ Christina: s�h�r jag tar igen det d�. Men jag uppskattar det du s�ger f�r att jag tror ocks� att det h�r samh�llet vad vi ser idag ocks� med... �kad ensamhet, Johan: relationer att Christina: det fortfarande, det pratas mycket om det men det �r nog v�ldigt skamfyllt �nd�. Tror Johan: jag absolut. Christina: Att d� om det blir f�r mycket krav p� att du ska �ta r�tt, du ska tr�na och sen lyfter man inte in den h�r subkategorin av sj�lv�verskridande k�nslor av att satsa p� relationer. D� kommer det �nd� v�cka lite av ett skavande f�r att det �r s� m�nga som presterar h�r och verkar h�rliga kanske p� jobbet. Men b�r p� den h�r, den finns f�r mig n�r jag kommer hem. Johan: Ja verkligen. Jag tror att den �r v�ldigt t�tt kopplad med en s�n h�r haj, med �ngslig overachiever-personlighet som jag absolut, jag str�cker g�rna upp handen p� den beskrivningen i, liksom framf�rallt mina unga �r, s� men Christina: d� Johan: blir det ju n�gonstans, man �r ju ganska van att alltid vara den som ska ha svaren och kollen och liksom, till�ter sig inte sj�lv ens inf�r sig sj�lv att be om hj�lp eller ta emot hj�lp heller f�r den delen. Det blir skamfullt ocks�. Christina: Mm, och det du sa tidigare det �r modigt f�r det �r det �r ju obehagligt verkligen Allts� att se de d�r sidorna och det �r v�l d�rf�r m�nga ocks� inte v�gar vara i de k�nslotillst�nden som v�cker det. Men Johan: det �r ocks� sv�rt att ha genuina relationer om du inte �r det. Christina: Exakt. Ja, och l�gga energi p� det. Johan: Ja, visst Christina: F�r det �r det ocks� att Och v�ga k�nna efter s�h�r, vad beh�ver jag? Johan: S� Christina: att det inte heller bara blir ett m�nster av att jo men f�r att ha de h�r kompisarna d� m�ste vi g�ra de h�r sakerna. Och s� m�rker man att s�h�r, okej men det, f�r det kan ju vara ett hinder d� att ja men jag vill m� bra, Johan: fast Christina: att ha n�gon att vara med kr�ver att jag m�ste g� ut och dricka eller s�d�r Att ist�llet d� s�h�r, har jag modet att v�ga f�resl� en annan? Johan: Mm. Det finns ju mycket i det h�r high performing-grejerna som g�r det sv�rt. Jag vet p� min egen resa s�, jag vill ju vara effektiv och framg�ngsrik �ven inom min terapi. Christina: Vilket Johan: ocks� �r sv�rt. Det sv�rt att fuska f�rbi ett antal steg. Christina: Och Johan: det kommer ju ner mycket till att man m�ste ner p� det djupet och ta det ansvaret. Och det tar tid. Christina: Och �verl�mna sig p� n�got s�tt d�, p� tal om kontroll. Johan: Ja verkligen. Kontroll �r j�tteintressant. Och det Christina: en aspekt i det h�r ocks�, om man �r ledare eller man vill vara en h�gpresterande person. Att d�r kan ju d� sj�lvmedk�nslan komma in. F�r att man har sett i studier att personer med h�g kontroll har sv�rt f�r sj�lvmedk�nsla. Det Johan: kan jag t�nka mig. Christina: Att vara, liksom, att ha den h�r omsorgsfulla blicken mot sig sj�lv. Att inte bara driva sig utifr�n det h�r borde jag g�ra, det h�r m�ste jag g�ra. Och... Och att som du s�ger att vara h�gpresterande, det tror jag kan vara fantastiskt om man kan ha tillg�ng till de h�r andra aspekterna ocks�. Och se kanske d� p� tid, f�r det �r som du s�ger att man vill prestera i terapi. Johan: Jag Christina: vet j�ttem�nga n�r jag skrev de f�rsta b�ckerna om sj�lvmedk�nsla, Johan: att Christina: m�nga med stressproblematik, f�r det var ocks� d�r en ing�ng jag kom in. Hur kan vi hantera den h�r stressepidemin som kom, utbr�ndhet, och d� jobbade jag p� en stressmottagning i en forskningsenhet p� KI Johan: m�nga Christina: �r sedan. Och m�nga d� s�kte mig och sa, okej det h�r med sj�lvmedk�nsla l�ter bra, Johan: l�r Christina: mig s� snabbt som m�jligt. Och man kan inte g�ra det som ett s�dant intensitetsprojekt, Johan: utan Christina: sj�lvmedk�nsla �r som en h�llande famn Johan: N�r Christina: man k�nner att man brister, hur man verkligen st�djer sig sj�lv. Och n�r man har tillg�ng till det �r det som en resurs som g�r att man d�, lite det h�r om n�gon har compassion med en allts� v�lvilliga medk�nsla, hur man k�nner att man b�de f�ngar upp sig sj�lv Johan: fast Christina: man ocks� sl�pper sig sj�lv. Johan: Men det finns intressanta mots�gelse tycker jag i mycket av, jag har liksom senaste �ren j�tteofta kommit tillbaka till liksom s�gningen, men tv� saker kan man samla samtidigt som till synes �r helt motsatsf�rh�llanden mot varandra. Christina: Jag Johan: tycker det �r intressant ocks� i den h�r, i en yrkesroll s� �r man ju v�ldigt ofta liksom m�n om att vi har liksom data p� saker, vi kan m�ta saker Christina: samtidigt Johan: som en otroligt stor del av, framf�rallt som ledare att vara effektiv i en s�n roll �r att du, Hittar f�rm�gan att vara kreativ i perioder och mycket av det receptet runt att vara kreativ �r extremt mycket helt andra saker som inte alls funkar s�rskilt bra p� en meta perspektiv utan det handlar om naturupplevelsen eller meditationsformat eller vad det nu kan vara som passar och de tv� sakerna kan vara samma samtidigt att jag beh�ver den h�r drivkraften push h�rd och lugnet och b�da beh�vs och Christina: det �r kapaciteten man beh�ver tr�na upp allts� att kunna r�ra sig mellan det d�r som du beskriver s� att jag tror att som ledare beh�ver man ta de sakerna som viktiga punkter p� sin agenda Johan: f�r Christina: att utvecklas och leverera och mer kanske k�nna sig vad kan jag bidra med h�r Johan: det Christina: tror jag �r det blir j�tteviktigt Johan: f�r Christina: Jag ser sj�lv, det �r n�gonting jag har landat i ocks� med �ren, att jag har perioder av mer prestation, att jag skapar n�gonting, om vi pratar kreativitet. Och sen ligger det p� lite l�gre, eller inte l�gre, men det �r andra arbetsuppgifter. Man s�ker, man jobbar p� olika s�tt, och det d�r, man kan ju jobba mer strategiskt med det, d� kallas det lite mer att man kan f�rs�tta sig i metakognition p� ett s�tt ocks�. Man b�rjar bli mer och mer medveten om sina tankar Johan: och Christina: sen ocks�... G�ra vissa aktiviteter d�r man f�r en gammal aktivitet i hj�rnan och n�r man �r i den typen av aktivitet i hj�rnan, d� kan man f� en pl�tslig insikt Johan: av Christina: n�gonting och vet man om man l�r sig om de h�r sakerna d� kan man ju som ledare eller vanlig m�nniska ocks�, allts� som person i vardagen att f�ra in s� att man har l�ttare tillg�nglighet att uppleva de h�r sakerna p� samma s�tt som om man m�ste tr�na de h�r f�rh�llningss�tten som du Johan: n�mnde Och vad �r en gammal aktivitet i hj�rnan? Christina: Allts� det blir ett slags En slags r�relse i hj�rnan som man brukar s�ga, det oscillerar runt i flera organ. Johan: Och Christina: p� en s�n intensiv niv�. Johan: S� Christina: att det blir en slags aha-upplevelse. Johan: Okej och vad kan man g�ra f�r att f� s�tta sig d�r d�? Christina: Dels kan man via vissa meditationer Johan: g�ra Christina: det, att man h�jer sin medvetenhet. Johan: Och sen Christina: �r det ocks�, om man skapar de h�r f�ruts�ttningarna att ta hand om sin kropp. Som jag sa, att man sover bra, man �ter bra, man har sin h�lsa p� Johan: ett Christina: bra s�tt. D� kan man till exempel tr�na intensivt, sen f� den h�r Johan: pl�tsliga Christina: insikten. Johan: Men Christina: det finns lite olika s�tt. Men jag t�nker, det finns ju liksom optimeringsverktyg ocks� f�r att kanske skynda p� ibland Vissa... Kreativa inslag i sin Men Johan: de ska ju vara j�ttenyfiken och f� tillg�ng till Christina: Vad �r Johan: de rent praktiskt Nej Christina: men just det d�r att man Dels m�ste man ju L�ra sig lite mer aktivt Hur kan jag reflektera P� b�sta s�tt Och kortsiktigt h�r Bara liksom N�gra s�tt f�r att g�ra det Det �r dels att se Du beh�ver f�rs�tta dig i tillst�nd av Lugn och ro trygghet N�r Johan: du Christina: g�r det Och Det beh�ver man ju utforska d� Vart g�r jag det Hur k�nns min kropp Det kallas interoception Johan: Allts� Christina: att ha f�rm�gan att k�nna Ditt inre Och det �r n�got Som vi har sett nu i studier I den senaste forskningen som vi h�ller p� att skriva p� nu Ju s�mre Interoceptiv f�rm�ga en person har Desto mer Eller h�gre association till mental oh�lsa. Och vi pratar att du beh�ver ju kunna styra vad �r magk�nslan d�? Eller hur k�nns det i den h�r situationen? Och b�rjar du st�nga av din kropp och bara liksom �r h�r uppe. D� styrs du inte av det. S� att ju h�gre interoception du har. D� vet du s� h�r �r jag i ett stresstillst�nd nu. F�r det p�verkar ens tankar. S� om man d� kan skifta med hj�lp av de h�r sj�lv�verskridande tillst�nden Hur g�r jag mig trygg? Eller g� till ett f�rundrande st�lle. Man har kanske n�gon plats i naturen. Eller man lyssnar p� en l�t. En bra l�t. Men man l�r sig om sig sj�lv p� det s�ttet. Sen att man d� s�tter sig ner och skriver i hela meningar. Det har ocks� visat sig vara bra som reflektions Det �r s� s�llan man t�nker i hela meningar. Johan: Organiskt n�r du bara g�r och t�nker p� v�gen till jobbet. Ja Christina: eller n�r du s�tter dig ner kanske ibland. Vi har mycket. Det kan vara att man b�rjar t�nka p� n�got. Och sen blir man lite tr�tt. Och d� tar man mobilen. Men att s�tta sig ner i tio minuter och t�nka hela meningar. Eller skriva hela meningar. F�r m�nga kan det vara l�ttare i b�rjan att skriva. Och skriva klart en hel mening. Inte s�h�r, det �r det h�r jag vill. F�r det �r ju s�h�r, tosta jag dord. Men att du l�r k�nna dig sj�lv. Och sen kan du l�ra dig det n�r du g�r. Nu Johan: ska jag Christina: t�nka en hel mening. Och sen ska jag se vad som h�nder sen. Ska jag t�nka en hel mening till. Johan: Det Christina: kan ju l�ta enkelt. Men mycket av de h�r sakerna �r ju enkla men j�ttesv�ra. Johan: Det Christina: �r liksom kontentan. Och sen i och med att man b�rjar ha sj�lvmedk�nsla. Som ett... En viktig resurs i allt det h�r, f�r d� kommer kanske sj�lvkritik, man litar inte p� sig sj�lv, tro p� sig sj�lv genom det h�r med sj�lvrespekten att nu ska jag lita p� den h�r processen Johan: �n Christina: vad som h�nder, Johan: f�r Christina: det kan ju, saker kan ju ske som g�r att man rubbas fr�n det h�r. S� att de grunderna och sen s�tter man sig vart vill jag komma i livet? Vad har jag f�r vision? S� att... Och d� om vi d� kommer till de h�r pl�tsliga insikterna, Johan: det Christina: �r ju d� ett tillst�nd som kan komma, delvis om vi ska bara inflika det, att med mediciner det finns ju en hel del substitut som man kan ta ist�llet f�r naturlig upplevelse av livet. S� att mycket av de senare int�gen av mediciner och s� vidare �r ju p� n�got s�tt som att vi vill sluta anv�nda v�r egen hj�rna och kropp f�r att komma till de pl�tsliga insikterna s� man kan g� p� n�got event och ta n�gon form av tillskott eller s�, substans f�r att f� de h�r pl�tsliga insikterna. Det finns, och det �kar ju runt om, men... Men vad �r det Johan: f�r substanser bara s� vi fattar Christina: Om man t�nker de... Senast �r v�l det som forskningen r�r sig mycket kring �r ju den inom mental h�lsa eller s� �r ju inom omr�det svampomr�det Johan: �n l�nge i Sverige s� h�r man inte j�ttemycket om det men i USA �r det d�r liksom j�ttestort. Eller s� g�r man det i Sverige bara att jag inte r�r mig i det. Jo men jag tror Christina: det men det �r ju inte legalt eller s� och jag tror att det man det jag kan k�nna efter nu n�r jag f�rdjupat mig och nu n�r jag d� har mer b�rjat jobba aktivt med ledningsgrupper och verksamheter och bygger program �t b�de d� sjukv�rden som jag g�r �t olika niv�er men sedan d� inom organisationer att n�r man tar s�dana substanser s� f�rlorar man den h�r visdomsaspekten. Och det har jag �ven Att man kanske minskar p� saker och ting som �r sv�rt och man f�r en f�rh�jd insikt tillf�lligt kanske n�gonting men... Men om man bara f�rlitar sig p� s�nt, Johan: d� Christina: f�rlorar man en viktig aspekt. I Johan: USA s� pratar de v�l en del om integrationsarbetet. F�r det g�rs v�l en hel del kliniska studier runt depression exempelvis och svamp som i alla fall vad jag har h�rt i poddar verkar hyfsat framg�ngsrika. Men det �r klart att det �r s�kert de som marknadsf�rare i poddarna som pratar om det. Vad �r din upplevelse? Christina: Jag har faktiskt h�rt ocks� att m�nga som har haft en sv�r depression har b�rjat m� mycket b�ttre utav det. Och jag vet att m�nga mikrodoserar. Men jag jobbar d� som sagt b�de kliniskt i psykiatrin och inom traumabehandlingar och allt m�jligt. Men det f�rekommer ju inte mycket i Sverige. Inte ens Johan: p� klinisk niv� liksom? Christina: Nej men det kanske g�rs n�gon studie p� Karolinska men det �r mycket... Registerstudier som man tittar p� av annan forskning kanske s� men det kan h�nda att det f�rekommer n�gon studie p� Karolinska sen sen g�rs det i USA som sagt och d� kombinerar man med psykoterapi Johan: man f�r �nd� skilja p� droganv�ndning, dr�kt och kontrollerad precis, Christina: dosering exakt s� det har man v�l sett sen tror jag som sagt det g�r inte riktigt och varf�r det kanske inte �r utav l�kemedelsindustrin �r ju inte det g�r liksom inte att som jag f�rst�r att ta patent och s� vidare det �r n�got sv�righeter d�r Johan: s� Christina: d�rf�r har det inte heller vuxit s� stort, allt �r ju kopplat till pengar ja det �r pengar jag tycker sammanfattningsvis ocks� kring det h�r med h�lsa och v�lbefinnande kontra det Prestation och s�d�r att det finns s� mycket nu man kan bli pressad av tiden allts� s�h�r att ja men det �r s� krisart att jag beh�ver ta en tablett eller vad ska jag g�ra det �r s� mycket som man verkar ska g�ra och men jag tror det �r v�rt att v�lja v�lm�ende utifr�n de h�r aspekterna. B�de d� att hur kan man arbeta aktivt f�r att st�rka de sociala relationer man har f�r vi har inte ett s�dana system inbyggda i oss och det �r d�rf�r jag tror att det �r s� sv�rt f�r m�nga Johan: f�r Christina: att vi har ju alltid varit naturligt i flockar Johan: s� Christina: att liksom olika sammanhang och nu n�r vi inte �r det l�ngre Johan: s� Christina: v�cker det mer kanske obehag �n att en naturlig r�relse. S� det �r d�rf�r jag tror att det. Man ska verkligen ta sig sj�lv p� allvar i det att s�h�r hur kan man. ...hj�lpa sig sj�lv s� att man v�gar ut�ka sin flock. Johan: F�r det �r ingen snacka om att det tar... Ska man ta fr�gan p� allvar s� tar det v�ldigt mycket energi. S� det �r ganska stora delar av livet som man beh�ver ompr�va p� n�got vis. Jag tror f�r min del, s� jag fick ett moment of clarity n�r corona kom. F�r d� kom jag fr�n flera �r av att jobba 70 timmars veckor. Jag pl�tsligt ins�g n�r... Allting f�rsvann ju i v�ldigt h�g utstr�ckning. Framf�rallt mitt jobb var v�ldigt pr�glat av v�ldigt mycket tj�nsteresor. S� jag var ju konstant borta p� flyg och s� kunde man g�ra webbm�ten. Och s� helt pl�tsligt, det var ju liksom inte s� mycket aktiv arbetstid. V�ldigt mycket f�rsvann i resor och s�dana grejer. S� det helt pl�tsligt mycket mer tid. Och s� ins�g jag att, herregud, min dotter var d� ett och ett halvt tv� �r. Och ins�g att vi s�gs typ aldrig och ins�g jag har typ inte investerat i n�gra egna v�nskaper f�r alla mina, vi jobbade s� intensivt p� jobbet tillsammans s� det var ju som att umg�s i en gymnasieklass liksom och sen helt pl�tsligt s� �r man inte i sin gymnasieklass l�ngre och inser att vad har jag f�r privata relationer egentligen, jag hade en j�tteflummig relation till min egen kroppsliga h�lsa i form av, jag v�gde 15-20 kilo mer p� den tiden liksom och n�gonstans s� m�ste man ju komma till f�r mig k�ndes det som ett s�h�r moment of clarity n�stan s� man kan h�ra att alkoholister kan ha verkligen this is rock bottom f�r mig var det v�ldigt mycket, men om jag spolar fram det h�r bandet 20-30-40 �r, att jag offrar allt p� ett altare av n�gon typ av prestation, Christina: s� Johan: sitter jag antagligen ganska ensam Telefonen ringer inte fr�n varken barn eller v�nner eller liksom en partner och det �r s�h�r, ja men har du kommit dit, det �r ju s�h�r p� riktigt tufft och det �r s� tufft s� att du beh�ver ta i det p� n�got vis Christina: f�r Johan: mig var det s�h�r, jag beh�vde nog komma till den punkten n�r det var s� tufft att jag beh�vde ta i det men Christina: det Johan: �r sv�rt ocks� att g�ra det lite light tror jag vad �r din upplevelse? Mm Christina: och d�r �r ju kanske tiden en faktor allts� ibland vill m�nga naturligt kanske bara ta det light s�h�r man m�rker att det �r n�gonting men man s�h�r nej men man f�rs�ker vidmakth�lla och sen blir det till slut �nd� att man hamnar i det, att man m�ste ta tag i det och jag tycker det, jag Jag blir ju ber�rd av din ber�ttelse f�r att jag kan k�nna igen mig i det ocks� p� s�tt att man har kanske varit i ett visst fl�de och Johan: sen Christina: �r det bara att dras bort. Johan: Och Christina: sen m�ste man liksom, p� n�got s�tt, man har ett val att inte m�ta det ocks�. Det tror jag man har, men d� �r det ju ocks� s�h�r vad leder det? Och sen n�r man �nd� har modet att m�ta sig sj�lv och se s�h�r, jag beh�ver g�ra n�gonting. Det �r liksom, och f�r mig har det ocks� g�tt i olika faser n�r livet inte har blivit som jag har t�nkt och m�ta den sm�rtan p� n�got s�tt. F�r det tror jag ocks� �r en skillnad, ju yngre man �r, d� v�ljer man kanske en annan form av h�lso och satsning och v�lbefinnande och s�. Sen, ju �ldre man blir s� m�rker man s�h�r men... Det blev inte som jag hade t�nkt. Man m�ste omdirigera, omv�rdera livet och sen �nd� ha modet att f�rs�ka skapa det man vill. Men jag tror att det �r visst �r det v�rt det att g�ra de h�r resorna. Jag ser tillbaka med Johan: v�ldigt tacksamhet �ver att det blev s� tufft att jag orkade ta i det. F�r jag tror ocks� att det g�r att glida igenom livet med en sten i skon och aldrig riktigt ta i det. S� n�gonstans n�r det blir riktigt tufft s� d�r och d� �r det inte s� kul. Men i efterhand s� ger det ju ofta perioder som man sen m�rker pr�glas av v�ldigt mycket tillv�xt. Om du har orkat modet tiden, pengarna fr�n den delen ocks� att ta i det. Christina: Ja, men det �r ju uppoffringar ocks�. Det blir ju s�. Och �r det v�rt det till exempel? Och det �r ju saker man m�ste... Inom sig sj�lv best�mma sig f�r. Ja men det �r v�rt det liksom. Man kan inte garantera n�got. Men och man brukar det var ju verkligen, ja men jag �terv�nder ocks� till compassion att ibland kan man beskriva skillnad mellan empati och compassion att empatin �r ju d� perspektivet av att jag ser att saker och ting Johan: inte Christina: �r bra. Och compassion att till exempel d� att jag ser att jag har en sten i skon. Compassion d� handlar om att jag vill hj�lpa mig sj�lv om det �r self-compassion att ta bort stenen. S� Johan: det �r att g� till handling? G� till handling, Christina: att minska lidande. Johan: Ja. Christina: S� det �r ju det du beskrev att det var ju en compassion handling mot dig sj�lv att ta dig p� allvar och b�rja se hur vill du leva ditt liv. Ja. Och d�r kom ju d� f�rundran in att ibland har man inte svaren. Ja. Johan: Nej verkligen. S� �r det ju. Christina: Och man m�ste ha tillit och v�ga st�lla sig fr�gan. Det tror jag ocks� igen. Man kan inte f�rv�nta sig att man f�r svar p� en l�sning p� en g�ng. Utan man b�r den. Man f�rvaltar fr�gan. Johan: Men ocks� n�gonting som �r v�ldigt sv�rt igen d� �r den h�r �ngsliga overachiever-personen De vill ju alltid ha svaren p� allting. S� det �r ju l�bbigt att h�nge sig i n�gonting d�r man inte har svaren. Christina: Och Johan: samtidigt kan ju den h�r letan efter svaren vara v�ldigt mycket det som st�r i v�gen f�r att faktiskt komma till n�gon svar. Det har jag i alla fall upplevt Christina: En slags inte besatthet men att nu Johan: har man blivit besatt h�r �r det en period av att jag m�r d�ligt jag vill hitta l�sningen och s� t�nker man att l�sningen �r endimensionell och det �r liksom en magic bullet och bara jag kan hitta svaret Christina: ja, jag vet och tid kommer ju alltid in p� n�got s�h�r jobbigt jobbigt s�tt liksom f�r att ibland kan man ju uppleva d� s�h�r, men nu har jag g�tt och v�ntat p� det h�r svaret nu, nu tycker jag att jag �r v�rd att f� l�sningen s�h�r och igen d� �r det s�h�r �verl�mna sig och Johan: det Christina: �r j�ttesv�rt om man samtidigt vill vara en som l�ser saker och n�r inte svaret kommer Johan: Och tillbaka till f�rundrarna Alla de existentiella fr�gorna �r ju inte rationella. Det g�r inte n�dv�ndigtvis att g�ra en lista av det �r s� h�r livet jag vill ha ser ut. Vissa delar p� den listan g�r ju absolut att g�ra. Men andra delar �r ju v�ldigt mycket k�nslan inombords. Den �r ju v�ldigt sv�r f�r mig i alla fall att s�tta ord p�. Christina: Jag inst�mmer och det �r kloka saker du s�ger f�r att d�r kommer du in med kanske just f�rundrarna. Man lyfter in det till en existentiell aspekt och andlighet att Johan: man Christina: beh�ver ha b�da sakerna. Allts� man beh�ver kunna �ppna upp porten mot det andliga Johan: och Christina: ha tillit. Och ibland s� kr�ver en del av ens vardag att man faktiskt s� h�r... Man levererar man har sitt jobb man ska handla, Johan: man Christina: ska planera, man ska st�rka sig sj�lv s� man klarar av vissa Johan: vardagliga Christina: saker. Jag igen Johan: tillbaka till att tv� saker beh�ver vara samma samtidigt Jag h�ller helt med att utan den f�r mig d� liksom spirituella frundran som jag kan hitta i liksom breathwork exempelvis f�r mig blir liksom v�ldigt s� annat tillst�nd lite psykadeliskt liksom. Utan det s� blir ju allting annat mycket mindre f�rgformat p� n�got vis. Allts� det finns d�r men det �r inte lika intensivt. Men allting kommer ocks� tillbaka till att kr�ver otroligt mycket tid. Christina: Och d�r �r det ju val. Johan: Ja, verkligen. Christina: Det har jag upplevt i mitt eget liv att jag har f�tt mer v�lja in, inte v�lja bort kanske. Allts� s� h�r att jag prioriterar vissa saker nu. Och man hinner inte allt. Johan: Nej. Christina: Och sen vad man v�rderar. S� att jag tror att... Men sen ocks� tror jag att en stor del som ledare eller ledningsgrupp och enskild individ. Man kan liksom om man vill b�rja n�rma sig sig sj�lv och kan b�rja om man lyssnar p� det h�r. Och t�nker ja, f�rst�r lite. F�rst�r kanske aspekter av det och s�d�r. Eller att ibland finns det ju d� program man kan f�lja. Det finns ju olika psykologiska verktyg som man bara kan b�rja applicera i sin vardag. Och det �r en del av vad jag har gjort. Jag bygger program s� d� finns det ju inte skr�ddarsydda l�sningar �t enskilda individer Men det ger �nd� en slags som att g� p� ett mentalt gym. Ja, Johan: exakt. Hur ser s�dana program ut d�? Hur l�nga �r de? Vad g�r man? Hur mycket tid tar det? Christina: Ja, det �r det jag tror ocks� �r n�got som jag... Eller tror jag, det �r det jag har lagt energi p�. F�r att man m�ste veta hur mycket tid, vad ska jag l�gga min tid p�? S� det kan vara v�ldigt olika. Vissa program �r bara, jag menar bara eller 20 minuter Man f�ljer, man skriver inte s� mycket. Man jobbar inte s� mycket kognitivt p� det s�ttet. Mer andnings�vningar eller mentaltr�ning. F�r att st�rka d� den h�r positiva neuroplasticiteten. Sen finns det ju l�ngre program. Allts� som man verkligen, man �r p� n�gon kursretreat eller liksom s�d�r. Intensivare eller att man jobbar mer med att skriva ge feedback och s�. Och sen d� det individuella. Johan: Och Christina: n�stan s� att, eller jag f�ljer lite som att tr�na s�dana h�r mentala psykologiska v�lbefinnande program. S�ger jag lite som att borsta t�nderna. Johan: Att Christina: det �r n�gonting man g�r. Vi f�r l�ra oss att man borstar t�nderna Johan: varje Christina: dag. �r Johan: det n�gonting man g�r varje dag? Christina: Ja, jag skulle s�ga det att vissa av de h�r aspekterna beh�ver man tr�na varje dag. Johan: Sen Christina: kanske man inte g�r allt. Johan: Nej. Christina: Men man beh�ver med tiden hitta vad g�r jag varje dag f�r att kalibrera mig. Det �r viktigt. Johan: Vad �r f�r dig en typisk varje dag aktivitet? Christina: Ja, jag s�ker kontakt med de h�r sj�lv�verskridande k�nslorna. Jag k�nner att jag beh�ver ha kontakt med compassion, uppskattning, generositet tycker jag �r viktigt. Allts� den formen av v�rme tycker jag. Och Johan: g�r du det i n�gon mindfulness-�vning innan du g�r till jobbet eller �r det saker som sticker in h�r och d�r �ver dagen eller? Christina: Nej det �r nog �vningar som jag b�r med mig. Jag s�ker lite som v�rderingar. Johan: Det Christina: blir liksom riktlinjer. Sen kan jag f�r att h�lla mig p� r�tt sida s� att man inte hamnar i, som sagt ibland kan man ju hamna i negativa eller hoppl�sa k�nslor eller allt m�jligt. Och d� kan jag lyssna p� n�gon podcast d�r jag h�r en r�st som jag, Johan: p� Christina: tal om f�rundran, d�r jag k�nner s�h�r, den h�r personen st�r f�r det jag st�r f�r. Och det f�r en att skapa hopp igen. Och meningsfullhet. S� d� kan det ju vara att lyssna p� det eller att r�ra mig fysiskt liksom. Ja det Johan: �r fascinerande. Jag hade en period d�... Jag skalade bort mycket distraktioner i livet p� min terapeutsinr�dan och min egen vilja. F�r mig finns det en hierarki av att det �r enkelt att f�rs�ka skala bort n�gon typ av doomscrolling. Den kan jag ganska enkelt targeta som att jag vill g�ra. Christina: Jag Johan: f�rs�ker tr�na mycket p� tristess tysthet �verlag. F�r jag har alltid n�gonting i �rat historiskt. Christina: Men Johan: s� fr�gar jag min terapeuta att jag upplever framf�rallt podcast som en av de grejerna som jag �r tveksam till om jag vill skala bort. F�r det �r kanske mitt prim�ra infl�de av nya tankar. D� sa hon till mig n�gonting som jag tyckte var v�ldigt tr�ffande. Med Johan p� riktigt �r det s� att du saknar... Tankar om vad du borde g�ra �r det det som inte �r ditt problem eller �r det ditt problem att mer g�ra de saker du redan kan liksom s� det blev jag v�ldigt tr�ffad ja, Christina: fint men j�ttefint n�gonstans Johan: och det �r det, allts� ofta n�r jag lyssnar p� bra poddar, man �r ju s� engagerad d�r och d� och sen s� gl�mmer man att just det, de h�r tre grejerna som jag vill ta med mig de har jag redan gl�mt f�r nu �r det n�sta podcast Christina: nej men s� s� viktigt f�r att det �r n�gonting som jag b�rjar med mig ocks�, det h�r att det �r ett stresstillst�nd ocks� att s�ka information hela tiden, det Johan: �r ett s�tt att distrahera sig att Christina: s�h�r jag m�ste bara lyssna p� den h�r ocks� ja men jag ska lyssna p� den d�r �n att oms�tta ja Och det �r ju ett nyckelord. Allts� oms�tta. F�r att det g�r att du v�xer. Johan: Och Christina: mer och mer blir �t det h�llet du vill vara. Den du vill vara. Men till en b�rjan tror jag att den du vill vara beh�ver vara liksom. Det �r ju en process. S� det f�r v�xa sig fram liksom. Men det d�r �r ju ett s�tt att k�nna sig sj�lv. Johan: Och Christina: det �r det det handlar om ibland. Och det �r det jag tycker har varit s� viktigt ocks�. Som i mitt arbete att verkligen ha jobbat n�ra v�ldigt sv�ra tillst�nd Det �r ju h�ga tal av suicid trauma. Som m�nga har varit med om. Eller n�gon i sin familj. Eller att man sj�lv b�r p� det. Och sen �r man �nd� h�gfungerande. Men �nd� inte riktigt m�r bra. S� att det �r viktigt att se... Att man d� inte pressar sig till att nu ska jag verkligen optimera mig sj�lv utan att det f�r vara den h�r processen som jag pratade om. F�r det �r v�ldigt mycket tal om nu att man inte ska ha sin mobil i sovrummet till exempel. Och det kan ju l�ta v�ldigt, v�ldigt bra. Johan: Sen Christina: f�r n�gra �r det faktiskt det som ger en trygghet under en sv�r period. Att f� lyssna p� saker, f� h�lla in mobil som ger en trygghet f�r man har vissa trygghetsmark�rer i den. Johan: S� Christina: att igen, att man beh�ver ha ett slags �ppet sinne f�r saker under ens period beroende p� hur man har det. Och d�r kan det vara ocks� d� att under en period ska du inte tr�na du ska ta det mjukt g�ra mjuka r�relser f�r kroppen. Eller under en period n�r det �r sv�rt, till�t dig att g�ra det h�r. F�r d� kan man vara s� inst�lld p� att det �r ju jag och de h�r sakerna som inneb�r att jag kommer f� ett supermindset. Ja. Och absolut att man kan leda sig sj�lv mot och det �r ju det jag vill hj�lpa m�nniskor med att f� ett optimalt mindset s� att man trivs med sitt liv och �ven inte skadar andra Johan: det Christina: �r ju liksom ocks� en viktig del men samtidigt, n�r det �r s� sv�rt Johan: d� Christina: beh�ver man ju verkligen se vad �r en hj�lpsam strategi i nuet som kanske sen kan plockas bort ja Johan: exakt, det k�per jag absolut att det �r, n�r du �r som l�ngst nere s� �r det ju sv�rt att omfamna alltihopa men det �r v�l att inte fastna d�r �ver tid, t�nker jag Christina: allts� alla Johan: har ju perioder d�, Christina: alla Johan: barn �r sjuka samtidigt som det k�r ihop sig p� jobbet samtidigt som xy och z det kanske inte �r d�r och d� du ska g�ra de allra st�rsta f�r�ndringarna men d�remot att inte fastna i den Och Christina: det �r d�r det kan h�nda. Och det �r de d�r situationerna som �r s� intressanta och hur man blir som person. Johan: Allts� Christina: s� h�r, f�r att n�r det k�r ihop sig, Johan: vem Christina: blir man? Och vad har man f�r relation till sig sj�lv n�r det �r sv�rt? Johan: Vad kan man l�ra sig av den man blir d� d�? Christina: Jo men jag t�nker igen att det �r, allts� det �r ju olika. Men jag tror att man alla har, f�r det �r ju igen att, om vi tar det d�r d�. Att barnen sjuka och allt har bara k�rt ihop sig. Det �r ju igen, d� beh�ver man ju ha respekt f�r sig sj�lv. Men det fungerar inte p� samma s�tt som man kanske skulle ha gjort om man hade, alla hade varit pigga och man �r sitt b�sta jag liksom. Men samtidigt �r det ocks� d� att ha de h�r tv� aspekterna. Okej men hur visar jag respekt f�r andra som hade f�rv�ntat sig saker? Av en. F�r d�r kan det bli s� l�tt d� att man s� h�r, man bara... Tycker att sin egen situation �r s� sv�r Johan: som Christina: man inte riktigt kan ta in att p� genuint hur p�verkar det en annan person? Johan: Nej, verkligen. Christina: Och jag minns en annan aspekt som det h�r ledde mig, min pappa ocks� nu har han g�tt bort men han var ingenj�r och jobbade och var noga med saker och var inom en helt annan industri �n vad jag var i d�. Men sen blev han sjuk p� slutet och spenderade mycket av sin tid man s�g p� tv, det var sportl�sa korsord, han hade ju inte br�ttom. Hans dag var ju hemma. Och jag m�rkte hur det skadade v�r relation, f�r jag kom in och kanske hade mycket och s� hade jag lite br�ttom. Och det h�r �r ganska m�nga �r sedan men att det fick jag �va p� att ha respekt f�r den andra personens bel�genhet. Och det �r ju en konst att b�ra sitt eget sm�rtsamma Vad man har, och samtidigt d� visa respekt f�r den andra personen. Och kunna vara med de tv� sakerna som du har varit inne p�. Man m�ste h�lla flera verkligheter aktuella samtidigt. Och att d� l�rde jag mig att h�r m�ste jag h�r m�ste jag sakta ner. H�r �r det liksom ha respekt f�r att han har inte br�ttom. Johan: Nej, det kr�ver ju mycket av mig sj�lv. Just i en s�n kontext kan jag t�nka mig att man skulle lika g�rna kunna s�ga att din pappa hade ett ansvar att l�sa in att du var stressad. Och i ett idealscenario eller kanske i en relation kanske du kan h�lla b�gge ansvariga. Nu kanske med �ldre f�r�ldrar att det blir sv�rt f�r de kanske �r sjuka. Christina: Det d�r var ocks� n�gonting som jag har funderat p� och kommit fram till i mig sj�lv. Att Det d�r med att vem s�ger ansvaret och hur ska man ha, och det har bringat mig sorg ibland genom livet, att jag har k�nt ibland kanske s�h�r, men varf�r gjorde inte den s�, Johan: och Christina: det kan ju vara b�de privat men i p� arbetet och s�. Men det jag har landat i �r att om jag har l�rt mig saker, om jag v�rderar att se saker och Johan: d� Christina: �r det mitt ansvar att f�r jag m�r b�ttre som person, Johan: om Christina: jag kan d� underl�tta en relation. S� att jag tror n�gon g�ng kanske om jag ska blicka tillbaka kanske jag sa s�h�r, ja men det h�nder ju inget i ditt liv, allts� du kan ju bara t�nka en s�h�r, oh, allts� det g�r ju ont. Nu kanske inte jag sa exakt s�, men jag t�nker att det �r s� l�tt att man kan, �n att faktiskt bara ha respekt och att d� veta att andra personer oavsett om s� eller om det �r. Det kan ju vara i vilka sammanhang som helst Om inte den personen har den f�rm�gan. S� har jag valt att vara den som g�r att relationen blir s� fin som m�jligt. S� att den andra personen g�r d�rifr�n och tycker att det var en bra stund. Johan: Det finns ju v�ldigt mycket sj�lvutveckling som till slut faller ner till det. Jag kan bara p�verka mig sj�lv p� n�got vis och ta ansvar f�r mig sj�lv. Och sen s� via mina handlingar p�verka andra snarare. Och till b�ttre med v�rme eller vad det nu kan vara f�r n�gonting. Ist�llet f�r att sitta och v�nta p� att om bara du kunde vara lite mer s� h�r. D� kanske jag �ntligen kan bli lycklig. Christina: Och jag tror att kanske det d�r �r en faktor i att p� tal om att vi beh�ver arbeta f�r sociala relationer. Att... Med den kunskap vi har idag som inneb�r att vi har en viss frihet vi �r inte tvingade att vara med varandra d� beh�ver vi faktiskt jobba lite mer p� relationer ocks� f�r annars �r det l�tt att man bara jaha men du �r s�d�r d� l�mnar jag Johan: det kan man se mycket bland de som �r singlar och i datingv�rlden hur l�tt det �r att hoppa till n�sta tur kanske Christina: vi Johan: tar det n�gonstans s� jag Christina: bara vad ska vi prata om oavsett tror jag dels tror jag att �r sv�rt med s�dana naturliga Tr�ffpunkter ocks� s� att det blir lite konstigt kanske hur man tr�ffas s� i m�nga fall men s� man ger inte den h�r uppbyggnadsfasen som kanske beh�vs utan det blir direkt nu ska vi Johan: g� Christina: fika liksom �n att man har cirkulerat i flocken s� lite mer cirkulation tror jag skulle vara bra s� att man f�r v�xa tillsammans men jag tror att som sagt var att jag tror vi beh�ver hitta n�gon slags sp�nnvidd �ven d� i organisationer att man ger varandra den tiden och utrymmet att man vill vara med varandra Johan: f�r Christina: att och d� inneb�r det att ju mer tid man spenderar med varandra s� finns m�jlighet att tycka v�l om varandra ocks� Johan: och Christina: n�r n�gon visar �verseende mig n�r man f�r uppleva det D� blir det ju modellinl�rning. Johan: D� Christina: b�rjar man visa �verseendet tillbaks. Johan: Ja, okej. Christina: Och det blir ju ett givande och tagande. Och absolut om det finns personer som bara tar och beter sig. Men d� faller det ut av sig sj�lv. Men jag tror den aspekten i att det som �r min ledstj�rna �r att om jag har f�rm�gan att se saker och g�ra det bra g�r hellre det �n att se det den andra inte f�rm�r och bli besviken. Och tror jag m�nga kan ha nytta av ocks�. Johan: Ja verkligen. Om man skulle f�rs�ka summera upp och bli s� konkret som m�jligt i form av vad kan jag verkligen ta med mig som skulle p�verka mitt liv �t det b�ttre? Vad skulle vara tre grejer du skulle vilja stoppa in i alla oavsett �lder roll i deras? Veckor rutiner? Christina: Nummer ett �r nog att st�rka resurserna av sj�lvm�tk�nsla i dig sj�lv. Och det kan ju d� inneb�ra att man beh�ver l�ra sig lite mer om vad det �r. F�r det har en s�n stor inverkan p� stress. Nummer tv� blir nog att v�ga rikta blicken in�t mer. Vad k�nner jag? Vem vill jag vara? Och kanske inte f� svaret direkt. Och i det ocks�, vad �r jag r�dd f�r? F�r att m�nga kan uppleva att jag inte �r r�dd. Eller vad v�cker obehag? Johan: Vad Christina: �r det man har... F�rs�ker undvika och det kanske d� kr�ver att man beh�ver sakta ner lite. Men f�r att sakta ner s� kan man beh�va jobba aktivt med att st�rka positiva tillst�nd i sin hj�rna och d� aktivera mer av de h�r sj�lv�verskridande tillst�nden i sin vardag. Och det skulle nog vara de tre aspekterna f�r sen d� b�rjar de andra sakerna tror jag mer falla p� plats. Och Johan: tack s� j�ttemycket f�r att du kom Kristina. Christina: Tack.