EU:s AI-lagar och Sveriges AI-Kommission - Konkurrenskraft eller regleringskaos? med Katarina Areskoug Mascarenhas

Johan: Hej och v�lkomna till The Execution Revolution podcast. Som ni vet s� ligger AI mig varmt om hj�rtat. Men en oro som jag har �r... �r EU p� v�g att egentligen reglera sig ur AI-rejset? N�r vi ser de stora andra maktspelarna b�de fr�n Kina och fr�n USA- som till synes lite mer v�ghalsigt kastar sig fram i tekniken. F�r att unders�ka just det h�r perspektivet s� bj�d jag in Katarina Ariskog-Maskarena Det en person med enorm erfarenhet inom Europa, b�de som EU-kommission�r och inom andra funktioner. Hon har ocks� varit med och drivit den svenska AI-kommissionen. Vi pratar om vad Sverige och Europa har f�r AI-strategi vad vi beh�ver g�ra f�r att komma ikapp och kanske till och med komma om. Vi har ocks� en diskussion om hur Europa p�verkar svenska f�retagskonkurrenskraft. Mycket n�je! Katarina, v�lkommen. Tack s� mycket. Kan jag inte b�rja med, vad g�r du och framf�rallt varf�r �r viktigt? Katarina: Jag jobbar med EU-fr�gor, med EU-analys och EU-r�dgivning och det �r j�tteviktigt tycker jag. Jag tycker alltid det har varit viktigt men kanske... �nnu mer nu i den v�rld vi lever i, i den instabilitet med auktorit�ra regimer som tar f�r sig. Och d� beh�ver man vara en grupp av l�nder som h�ller emot. Jag Johan: t�nker att m�nga av er som har Men lockats till EU-projektet, jag vet inte om det �r sant f�r dig, men n�gonstans den h�r fredstanken �r v�l en v�ldigt viktig komponent och kanske �nnu viktigare just idag. �r det en vettig smaning eller? Katarina: Jo, absolut. Och det h�r l�ter v�l klisch�artat kanske och banalt, men oavsett n�stan i vilket land man kommer ifr�n... S� har man v�ldigt likartade v�rderingar, livsfilosofi �rsg�dningar, dr�mmar, m�l med sitt liv. Jag tycker om det h�r att bygga broar och det h�r ensam �r aldrig starkt Det ocks� s� h�r. Klisch� och banalt, men jag tror p� det, att v�rlden blir mycket b�ttre om man ser likheter och man f�rs�ker l�sa problem tillsammans. Sen kan det vara inom olika kontexter det beh�ver inte vara EU, det kan vara... Veteranbilsf�reningar eller liksom europeiska eller det kan vara badmintonklubbar eller liksom, men jag gillar det h�r att man jobbar tillsammans ser likheterna och f�rutom att det �r v�ldigt trevligt naturligtvis ocks� med social samvaro men att man ocks� ja det har ju, det �r en s�n sak med f�retag, man jobbar mycket b�ttre tillsammans blir smartare tillsammans och g�rna liksom �ver gr�nserna Ja, Johan: jag tror inom inom Det h�r avsnittet kommer ju handla mycket om hur p�verkas vi av EU, men kanske lika �nnu mer intressant hur kan vi i kontexten av en ledningsgrupp faktiskt dra nytta av det EU g�r? Hur ska man liksom, vilka diskussioner �r det rimliga att ha p� en ledningsgruppsniv�? Om vi k�r lite s� h�r, EU kanske inte f�r dummies, men lite f�rst� vilken del av p�verkan har du varit med och p�verkat? F�r du har liksom byr�kratin du har politiken, du har en massa lobbygrupper, jag kan... Relativt lite om EU skulle jag nog s�ga. Vilken bygda har du opererat Katarina: Det �r en j�ttebra fr�ga f�r d� f�r jag en chans att f�rklara lite grann ocks�. �ven om de som lyssnar kan v�ldigt mycket om EU s� bara f�r att s�ga... Det �r liksom grundl�ggande att man har ju EU-kommissionen d�r jag har jobbat Jag har bott i tio �r i Bryssel och jobbat h�lften ungef�r av den tiden i EU-kommissionen. Det �r ju de som l�gger alla f�rslag. Och sen f�r att det ska bli lagstiftning s� m�ste det ha Europaparlamentet D�r vi har svenska Europaparlamentsledam�ter och alla har olika antal parlamentsledam�ter Och sen s� har d� r�det d�r medlemsl�nderna f�rhandlar. Och r�det d�r har jag ocks� suttit d� som svensk representant. S� att f�r att Du ska f� en lagstiftning som m�ste f�rst, EU-kommissionen har lagt ett f�rslag, parlamentet m�ste s�ga okej och medlemsl�nderna m�ste s�ga okej S� det �r de h�r tre instanserna. S� de byter jag vart i EU-kommissionen och d� som svensk representant. Jag Johan: t�nker vi ska n�rma oss in i fr�gan hur ska man... T�nka p� EU ur kontexten Jag sitter i en helt vanlig svensk ledningsgrupp. Hur skulle du approchera en s�n fr�ga om vi b�rjar superbrett s� du f�r v�lja ing�ng sj�lv? Katarina: Nej men jag skulle nog titta p� det ekonomiskt och legalt. Hur p�verkar det det h�r mitt f�retag? Och d� kan man s�ga att man brukar det finns lite olika siffror men mer �n h�lften av all svensk lagstiftning Ha sitt ursprung i EU. S� Vet man att man kommer att p�verkas eller p�verkas redan idag av en direktiv eller en f�rordning man vet att det ska revideras, Johan: d� Katarina: vill man ju g�rna vara med och p�verka n�r kommissionen l�gger ett f�rslag innan och det �r inget konstigt att g�ra det f�r kommissionen vill f� in... De vill hela tiden p� deras hemsida s� har de hela tiden konsultationer men ocks� v�ldigt �ppna f�r att ett f�retag kommer ner till Bryssel, knackar p� d�rren och om det �r ett specifikt direktiv... D� f�rklarar man bara att s� h�r ser det ut i Sverige och g�r man X s� blir det s� h�r, g�r man Y blir det s� h�r. Och d� s�ger de tack s� mycket, vi samlar in nu kommentarer och infallsvinklar fr�n alla mellanl�nder och sen ska vi l�gga fram ett f�rslag som vi tror gynnar de flesta. Ett, lagstiftningsm�ssigt p�verkar det svenska f�retag enormt mycket. Och vi har ju sett, bara p� senaste tiden, hela h�llbarhetslagstiftning som har kanske, n�stan skulle man kunna s�ga, exploderat med taxonomi, CSRD, CS Triple D. Hela det gr�na given, s�ger man, i mer �n 300 direktiv och f�rordningar. S� lagstiftningsm�ssigt. Men sen skulle jag s�ga, ekonomiskt s� �r det ju ett superviktigt Samarbete f�r ett litet land v�ldigt exportberoende som Sverige. H�lften av v�r BNP kommer fr�n handel och tv� tredjedelar �r med europeiska l�nder. S� att EUs inre marknad �r extremt viktig och nu i dessa dagar med Trump-tullar och protektionism s� kan det v�l �nd� vara en trygghet att veta att tv� tredjedelar av v�r handel �r med Europa. Det p�verkas inte av tullar. Vi f�r liksom inte gl�mma bort det, hur viktigt Europa �r f�r oss. Johan: Hur stort var Storbritannien? Katarina: Det �r alltid Norge och Tyskland som �r v�ra viktigaste. De t�vlar alltid om att vara de viktigaste. Och sen s� har vi Finland och Danmark �r v�ldigt viktiga sen kommer USA p� Storbritannien kommer d�r och kanske 5-6 Johan: nu Katarina: s�ger sagt vi f�r kolla upp det po�ngen Johan: var inte exakta siffror utan mer hur den p�verkar oss som bolag jag tror, min reflektion jag sitter ju sj�lv i en ledningsrutte i ett svenskt bolag s� min reflektion har varit att man blir v�ldigt P�verkad, framf�rallt regulatoriskt och lite �vermattad n�stan av om vi tar min bransch i mjukvarubranschen, GDPR som ett exempel, fundera litegrann p� hur mycket har det h�r f�rb�ttrat sakfr�gan om du skulle f� chansen att svara lite p� varf�r beh�vs den h�r m�ngden regleringar Katarina: det enkla svaret �r ju att En reglering ska ju ers�tta 27. Okej S� att ist�llet f�r ditt f�retag om du exporterar till Europa, du ska inte beh�va kunna det tyska det franska det italiensiska, det portugisiska, det belgiska regelverket. Du ska ha en regel. Det �r Johan: faktiskt en riktigt bra po�ng. Katarina: Ja. Johan: Ja. Katarina: Och det �r ju ocks� f�r att om vi nu i den h�r globala konkurrenssituationen ska kunna m�ta oss med Kina och USA, till exempel att kunna konkurrera i Europa, s� m�ste vi kunna skala upp. Vi har alla l�st ekonomisk teori, att vi m�ste economy is upscale, stordriftsf�rdelar. Du m�ste ha en stor inhemsk inre marknad s� du f�r ner styckpriserna, enkelt uttryckt. S� det �r ju v�ldigt viktigt att vi skapar oss en enhetlig inre marknad f�r att kunna konkurrera. Och d� beh�ver vi ett enhetligt regelverk Om Johan: man som bolag k�nner att mina n�rmsta �r kommer s�kert d� Det p�verkas av hur regleringen utvecklas. Jag �r ju personligen v�ldigt involverad i AI-fr�gan som exempel men det kan ju finnas massa exempel och olika h�llbarhetsfr�gor eller vad det nu �n m�tt av f�r n�gonting. Jag k�nner att jag vill nog vara mer involverad �n bara l�mna min �sikt till n�gon tj�nsteman Hur kan man g� tillv�ga? Katarina: Det �r en j�ttebra fr�ga. Du har s� stora m�jligheter att p�verka faktiskt. Dels borde du d� kontakta regeringskansliet, de svenska f�rhandlarna som satt och f�rhandlade nu AI Act som ju har tr�tt i kraft i fjol och nu fick vi ju just f�rbud f�r de... Ska s�ga de oacceptabla A i det tredje kraftnuden den 2 februari. Men sen kommer resterande att huvudsak tredje kraftnuden 2026. Men d�, du ska kontakta regeringskansliet. F�r nu sitter man ocks� och utarbetar en code of conduct. Okej. Och S� har du inspel S� h�r borde man implementera den f�r att det ska bli innovationsv�nligt. Svenska regeringskansliet j�ttebra. Sen har vi ocks� v�ra parlamentariker, v�ra svenska parlamentariker ocks� fr�n andra l�nder �r bra att kontakta men det �r oftast l�ttast. Du har till exempel Arba Kokoal Som sitter just nu med den h�r Code of Conduct eller Code of Practice och utarbetar den. S� det �r j�ttebra. Och sen har du d� kommissionen De har ett helt departement och nu en AI-office som ocks� jobbar med den h�r. Johan: Vad ska AI Office g�ra f�r n�gonting? Katarina: De ska just ta fram de h�r guidelines f�r hur det ska implementeras. Och s� ska de �vervaka hur det implementeras i de olika medlemsl�nderna. Johan: Med vilket syfte? Att s�kerst�lla det etiska eller? Katarina: Hela regleringen av AI-f�rordningen. S� att det �r allt fr�n... Ja, att de h�r fyra kategorierna att man f�ljer reglerna. Vi vet den h�r AI-f�rordningen det finns ju d� oacceptabel risk, det finns h�g risk. Och sen s� finns det en mellankategori och sen s� de som �r oreglerade. Men att man liksom f�r ett tag f�ljer reglerna f�r respektive kategori. Johan: Ja, vad g�r EU just nu f�r att just uppmuntra innovation runt AI? Katarina: Det finns ju r�tt m�nga EU-program som sysslar med att stimulera innovation och utveckling inom AI. Det �r s� h�r allm�nna forskningsprogrammet Horizon Europe som ocks� har en AI-komponent och tech-komponent. Sen finns det Digital Europe och sen s� finns det de h�r AI-factories. Man finansierar ocks�... Superdatorer. S� man har ett n�tverk av superdatorer inom EU som man hj�lper till och delfinansierar. Och i fjol fattar man beslut att Arrhenius i Link�ping ska bli en del av det h�r n�tverket. Och Johan: vad inneb�r det d�? Det Katarina: inneb�r att Ja, dels vill man ju d� att vi ska ha ber�kningskraft, bli b�ttre i Europa, ha de h�r superdatorerna f�r forskning och utveckling. Men man vill ocks�, och det �r det h�r senaste initiativet d�r Sverige ocks� har f�tt ett s�nt h�r AI Factory som delfinansieras fr�n EU, att sm� och medelstora f�retag ska kunna tr�na sina modeller, de h�r superdatorerna. Och det �r den h�r Arrhenius i Link�ping, d� ska... En viss del av den h�r datorns tid ska startups och mindre f�retag som inte har r�d med egna superdatorer f�r de flesta har ju inte r�d med det, men f�r att de ska kunna tr�na sina modeller s� m�ste de f� den h�r ber�kningskraften. Johan: Ja exakt, det �r j�ttepositivt. Just som du �r inne p�, de allra flesta just mindre bolag �r ju tvingade till att bygga p� andras modeller Och ofta modeller som inte �gs i Europa �verhuvudtaget. Utan man bygger det p� amerikansk teknik I viss m�n kanske kinesisk teknik med deep seek. Men att kunna f� tillg�ng till det �r j�ttepositivt Men kan man knacka p� d�rren d�r och s�ga att vi �r intresserade? Absolut, det Katarina: kan man g�ra. Johan: Du Katarina: kan knacka p� alla d�rrar. Vi m�ste knacka p� fler d�rrar tycker jag. I Sverige. F�r att det finns m�jligheter inom EU-samarbetet Verkligen Dels att p�verka och komma med nya initiativ. Kan Johan: du ber�tta lite om Vad den heter, Horizon vad heter? Horizon Katarina: Europe. Horizon Johan: Europe. F�r det �r �nd� en j�tteinvestering Jag har kikat helt oberoende av den h�r podden p� det lite tidigare. Men de ger ju en hel del grants ocks� om jag f�rst�r s�. Ja, Katarina: det g�r de. Och det finns ju En uppsj� av olika program d�r du kan s�ka f�r olika �ndam�l bidrag som forskare eller som litet f�retag som har en id� som du vill utveckla. Ja. Och det finns ju d� myndigheter i Sverige som du kan v�nda till f�r att f� hj�lp Till exempel Vinnova �r d� den myndighet som ska, om du vill utnyttja Horizon Europe s� kan du via Vinnova f� hj�lp ocks�. Johan: Ja och vad... Vad pr�glar saker som EU hj�lper till att finansiera? Om vi inte h�ller oss s� mycket i forskningsfr�gan f�r det h�r f�rst�r jag. Men ni �r inte riktigt lyssnargruppen f�r den h�r podden. Vi �r ett kommersiellt bolag. Vad �r det som vi beh�ver g�ra f�r att EU ska bli intresserade av att kanske vara med och delfinansiera n�gonting? Katarina: Ja, men det finns ju v�ldigt m�nga olika program. Det kan vara... Men jag skulle vilja s�ga att det �r �nd� liksom, det �r ju i startup-innovationsledet d�r det finns finansiering. Det �r ju inte liksom operativa kostnader p� n�got s�tt, utan det �r om man vill utveckla n�gonting inom hela den gr�na given och gr�na omst�llning eller... De pratar mycket om de h�r twin transitions som �r v�ra stora utmaningar digitaliseringen AI, tech, kvant eller den gr�na, allt fr�n f�rnybar energi till energieffektivitet och s� vidare. S� jag skulle vilja s�ga att det �r i startup-utvecklingsfasen som du har de mesta programmen att tillg�. Johan: Hur jobbig �r en s�n process f�r ett startupbolag som ju kanske inte har s� mycket egen byr�krati att l�gga in i en ans�kningsprocess? Katarina: Den �r jobbig och det �r v�l d�r man har f�tt mycket kritik ocks�. Dels �r det olika f�rfarande f�r olika program och dels s�... Tar det v�ldigt l�ng tid innan man f�r besked. Och det �r mycket papper som ska skickas in. Men sen har vi ocks� del i AI-kommissionen som i november l�mnade sin f�rdplan till regeringen. Och d�r har vi ocks� kommit med f�rslag p� hur man kan f�renkla just inom AI-omr�det. F�r vi i Sverige... Har det varit s� att vi, f�r att f� EU-finansiering s� m�ste vi f�rst ha f�tt besked om svensk finansiering. Men f�r att f� svensk finansiering s� skulle man ha besked om EU-finansiering S� det blivit moment 22. Johan: Vi Katarina: har varit v�ldigt d�liga och i Sverige kan man bara f� p� ett �rs finansiering fr�n Vinnova. Medan programmen ofta �r flera �r. Johan: S� Katarina: det har varit ocks�, vi har inte varit... Synkade kan man s�ga. Kan Johan: du utbilda mig lite om AI-kommissionen Vad var liksom det ursprungliga uppdraget? Hur l�ngt vi kommit? Vad �r liksom syfte och m�l? Katarina: Ja, nej det var j�ttesp�nnande och jag var inte med ska jag f�rst och fr�mst s�ga f�r att jag �r duktig p� AI utan jag var med f�r att i denna kommission f�r att jag kunde EU-regelverk S� det var ju min kompetens. Men Men syftet var ju att regeringen s�g att Sverige halkar efter vad g�ller AI och framf�rallt om man ser p� olika globala index s� vad Sverige saknar �r, vi har ingen strategi f�r hur vi i samh�llet ska nyttja AI. Ja. S� att den h�r kommissionen fick d� ett uppdrag i b�rjan av f�rra �ret och hade egentligen till i sommar att leverera. Men ganska snabbt sa d� vi i kommissionen att det utvecklar sig s� snabbt s� att vi kan inte sitta ett och ett halvt �r och fundera p� det h�r. Vi m�ste leverera mycket snabbare. S� d�rf�r levererade vi i november i fjol. Och den f�rs�ker... D� t�cka m�nga olika omr�den det �r allt fr�n folkbildning men ocks� spets spetskompetens hur vi ska kunna satsa mer p� forskning och utveckling, tre excellenscentra f�resl�r vi i Sverige m�nga doktorander som ska f� utbildas och Och syftet var ju liksom att vi ska komma i kapp. Du pratade om GDPR. D�r tycker vi att man inte har lyckats kanske inom EU med GDPR. F�r det har lett till olika tolkningar i varje medlemsland. Och varje medlemsland l�gger till sina ytterligare regler. Johan: Men syftet var egentligen att skapa en... En holistisk strategi f�r hur Sverige specifikt ska anamma AI. En av de stora fr�gorna om man liksom, f�r jag t�nker EU blir ju s� v�ldigt mycket makroperspektivet och vi inne p� folkbildning exempelvis. N�gonting som jag f�r ta min hj�rna v�ldigt mycket �r ju hur kommer det h�r egentligen p�verka liksom professionalsf�ren s�. Jag m�rker m�nga redan i dagsl�get som funderar �ver vad �r egentligen v�rdet av en junioranst�lld F�r det �r de grejerna vi automatiserar i liksom en rasande takt just nu med olika typer av AI-agenter och s�d�r. Ja Och n�sta konsekvens av det �r ju, okej men vad h�nder med en hel generation av nyexade studenter som helt pl�tsligt inte har entry-level-jobb att ta sig till? Jag hoppas att det h�r �r en av diskussionerna. Vad t�nker man? Hur t�nker du? Katarina: Mm. Nej men vi har ju haft omst�llningar i samh�llet f�rut. Det finns ju absolut en s�n risk som du s�ger och man m�ste verkligen st�tta, f�r det kommer bli s� att en del kommer att bli av med jobbet helt enkelt, enklare jobb �n p� bank eller med olika serviceyrken som kan b�de rationalisera. Allts� d�r m�ste man ju... S�tta in, tror jag, omskolnings omst�llning. S� det har vi faktiskt varit v�ldigt bra p� i Sverige. St�d. Men jag vet inte, jag �r nog �nd� liksom... Positiv, f�r att vi har ju om man ser jordbruket det h�r �r ocks� lite grann en klisch� vi brukar prata om hur Sverige var en jordbruksnation och hur vi st�llde om med industrialisering och s� vidare, men bara f�r att s�ga att vi har ju haft s�dana h�r teknikskiften f�rut och f�rhoppningsvis ska de ju leda till att vi blir b�ttre p� det vi g�r och att vi lyfter m�nniskor genom att Om vi anv�nder d� tekniken p� ett smart s�tt. S� att ocks� de h�r nyutexaminerade kan anv�nda sig av AI f�r att g�ra �nnu mer kvalificerade jobb Inom nya sektorer som vi kanske inte just nu ser. Johan: Jag h�ller med om den l�ngsiktiga bilden att jag �r ocks� ganska optimistisk �ver... Jag m�rker p� mitt eget arbete att det �r ett framf�rallt jag f�r ut av det. Det �r ju hur mycket djupare som AI hj�lper mig att t�nka och jag tror att det �r fantastiskt f�r innovation �ver hela Europa Att kreativa intresserade m�nniskor kan g�ra grejer som de inte kunde g�ra f�rut. S� det handlar inte om att det prim�ra v�rdet �r att spara tid. Utan det prim�ra v�rdet �r att kan g�ra b�ttre saker. S� jag h�ller med om det. Men min oro �r att den h�r omst�llningen kommer g� s�... Det �r jag orolig f�r i alla fall S� mycket snabbare �n alla andra tidiga omst�llningar. Och liksom att det �r en s�n h�r tuff, tuffa f�r�ndrings�r. Katarina: Verkligen. Johan: Det �r trist om man ska beh�va bli av med jobbet innan man inser att jag beh�ver ta mig an det p� n�got vis. Katarina: Mm. Och det �r v�l ett av f�rslagen ocks� fr�n AI-kommissionen att man verkligen i all utbildning ska integrera AI s� att det h�r blir inte bara f�r de som �r teknikintresserade systemvetenskapligt intresserade utan det ska vara om du... Utbilda dig humaniora s� ska du ocks� utbilda dig i AI. Det s�ger sig sj�lv men om du ska bli doktor, du m�ste utbilda dig i AI. Inom varenda samh�llsgren m�ste det finnas en AI-komponent. Och det �r dels f�r att du, som du s�ger, ska bli effektivare och b�ttre p� ditt jobb och utnyttja AI men det �r ocks� f�r att kunna se Om t�rnet, vad det inneb�r f�r samh�llet. Ja men Johan: verkligen jag t�nkte, jag gjorde jag publicerade aldrig den men den ligger p� min s�n lista av artiklar som jag vill skriva jag anv�nder faktiskt AI men Gemini Deep Research f�r att f�rs�ka g� igenom alla europeiska universitets policies p� AI, f�r det �r ju inte mer �n kanske tv� �r sedan som du faktiskt blev religerad f�r att du anv�nde AI n�r du skulle skriva som ett exempel p� hur snabbt det g�r Ja Till att idag, min �rliga upplevelse om du kommer och s�ker jobb hos mig exempelvis och inte �r verkligen native p� att kunna anv�nda de h�r verktygen s� �r du helt orelevant att kolla p� som kandidat. Och det h�r f�r mig var helt om�jligt att f�rutsp� f�r tv� �r sedan att det skulle g� s� snabbt som det g�r. Just i AI-konventionens arbete finns det v�ldigt... Liksom utpekat s� h�r skulle vi f�resl� att akademin approcherar AI. Katarina: Nej utan det �r inte mer �n att mycket mer resurser till akademin och just kanske det som jag sa att inom alla fakulteter, inom alla �mnen s� b�r AI ing�. Det �r v�l det stora. Johan: Ja. Katarina: Men ocks� en annan som jag gl�mde s�ga �r ju inom offentlig sektor. Att m�nga inom offentlig sektor �r lite r�dda f�r att anv�nda AI. F�r vi verkligen lov g�ra det h�r? Och hur ska vi hantera data Och det h�r �r personen det har varit Transportstyrelsen och s� vidare. Och s� m�nga liksom, vad f�r vi lov g�ra? S� d� f�resl�r man att man ska ha en AI-verkstad d�r kommuner regioner... Alla olika myndigheter ska liksom kunna, man ska fokusera p� utvecklingen av olika AI-verktyg och att man, alla myndigheter ska inte sitta och uppfinna hjulet eller alla regioner eller alla kommuner utan vi ska liksom hj�lpas �t. Ja men p� Johan: ett v�ldigt praktiskt plan. Jag tror att det d�r det sitter fast mer �n n�gonting annat. Jag m�rker diskussioner som jag har. Bland mina v�nner s� �r det som tv� grupperingar. Katarina: Den Johan: ena grupperingen jobbar p� st�rre bolag och den andra grupperingen jobbar p� mindre bolag. D� �r det en gruppering som jobbar p� mindre bolag. Katarina: Lite Johan: som konsekvens av att de inte har s� brutalt strikta IT-chefer som bara l�ser ner allting Katarina: Har Johan: en... M�jlighet att experimentera mer och f�r s� otroligt mycket mer v�rde utav det. Och kan jag bara t�nka mig inom det offentliga d�r det faktiskt finns p� riktigt personuppgifter som vi m�ste skydda eller inom sjukv�rden eller vad det nu kan vara f�r n�gonting. Men man m�ste komma till den punkten att liksom... H�r har vi faktiskt experimentl�dan, f�r det �r just f�rst�s om innovationen faktiskt b�rjar komma. Katarina: Verkligen, och hur hanterar vi data? Det �r det som �r liksom, det �r endast n�r vi har gemensamma regler f�r datahantering och vi kan dela data som AI verkligen blir effektivt Johan: Och Katarina: d�r finns det v�ldigt mycket, det �r extremt reglerat inom offentlig sektor. Johan: Vad �r en rimlig gissning p� hur l�ng tid det h�r kommer ta? Att faktiskt komma till en punkt d�r vi har inom det offentliga en gemensam experimentl�da f�r AI. Katarina: Det v�gar jag inte s�ga. F�rst m�ste ju regeringen anta en AI-strategi. Vi har ju d� 75 olika f�rslag som vi tycker. Och nu �r de ute p� remiss. Vi �r inte j�ttesnabbfotade i... Sverige n�r det g�ller just att ta s�dana h�r beslut utan av goda sk�l Naturligtvis f�r det h�r ska ju inte g�ras l�ttvindigt, men vi borde i alla fall, just p� det h�r omr�det n�r allting g�r s� fort i alla fall ha en strategi f�r vad vi vill g�ra, s� att vi kan b�rja implementera, f�r n�r vi har den s� kanske det �r l�ttare att s�ga hur l�ng tid det tar men f�r oss m�ste vi ha den h�r strategin vad vill vi g�ra? Johan: Hur ska man resonera i en kontext av d�r de andra super D�r makterna till synes mycket mer v�ghalsigt kutar p�. Om vi tar USA och Kina. Katarina: Och man kr�nglar ju med den h�r AI-action-synet. exakt. Johan: Ja den har ju varit nu. Vad ska man ta med sig fr�n den? Katarina: Uppm�rksamheten vikten av att vi investerar i Europa, i AI. Men samtidigt att det finns ju olika syn p� regelverken. Johan: Ja. Den kan vi kanske... Borde du sl�ppa AI-fr�gan f�r stund? Nu �r det n�stan som att den h�r podden har blivit lite av en AI-podd h�r n�gra avsnitt. Men det �r egentligen inte den ursprungliga intentionen. Utan det �r en podd som handlar om strategi och ledarskap. Katarina: Om Johan: vi d� sl�pper AI och g�r tillbaka till en diskussion i en ledningsgrupp. Vad �r mer r�d som du skulle ge till en vanlig ledningsgruppsmedlem? Katarina: F�r Johan: att f� mer v�rde ur det faktum att man faktiskt �r med i Europa och det ekonomiska samarbetet. Katarina: Nej men d� skulle jag inte fokusera p� de h�r EU-programmen och finansieringarna EU-programmen Jag tror att det �r f�r normalf�retaget inte s� intressant utan jag skulle fokusera p� lagstiftningen och... T�nka att man kan vara proaktiv om man ber�rs v�ldigt mycket som vi var inne p�, antingen om den gr�na omst�llningen eller den digitala omst�llningen. Om man s�ger den bara f�r att ge ett konkret exempel. Den gr�na omst�llningen vi har ju ett m�l d� i Sverige att man ska vara klimatneutral 2045, men i Europa har man d� inom EU 2050. Och f�r att f� ner I utsl�ppen s� har man handeln utsl�ppsr�tter, ETSN. Och de h�r utsl�ppsr�tterna som �r v�ldigt viktiga f�r energi intensiv industri, de tar slut 2039. D� ska d� industriutsl�pp vara borta. S� att det �r ganska viktigt om man �r ett tillverkarst�l till exempel. Ja Du m�ste st�lla om, f�r det finns inga utsl�ppsr�tter efter 2039. D� f�r man antingen l�gga ner sin verksamhet eller s� m�ste du ha en annan teknik �n dina masugnar. Bara f�r att vara ett v�ldigt drastiskt exempel att EU-lagstiftning kan ju vara helt och fast kritisk. Johan: Det �r verkligen en livsavg�rande fr�ga. Katarina: Ja, och har du inte koll d� p� vad som h�nder, d� kan det bli v�ldigt abrupt uppvaknande. Johan: Hur t�nker du p�, om man t�nker att upprinnelsen till EU handlar s� otroligt mycket om fred genom handel, och s� f�rs�ker vi skapa det... J�ttestarkt inom unionen men sen s� har vi andra makter som d� f�rs�ker dra is�r den tanken via protektionism. �r du positiv eller negativ p� kommande tio �r? Katarina: Ja nej men jag t�nker s� h�r �r det en som st�r... P� barrikaden f�r fri �ppen handel och verkligen tror p� att jag tror inte Trump tror p� fri och �ppen handel han ser att nollsummi spelar han vill ju ha den h�r liksom small yard and high fences medan EU och Sverige liksom tror att det gynnar alla om vi har internationella regler och handlar med varandra och Men nu ser vi, det �r v�ldigt sv�rt att st� fast vid den positionen och upprinnelsen �r ju egentligen Kina och alla de krav p�, du m�ste etablera dig i Kina f�r att du ska kunna s�lja till marknaden och etablerar du dig s� ska det vara delaktig kinesiskt Enormt stadsst�dda f�retag som d� dumpar en del av sina produkter p� den europeiska marknaden och amerikanska marknaden och det har ju d� f�tt USA... Att reagera mot Kina. S� det har blivit ett handelskrig dom emellan men som d� ocks� drabbar oss. Vi blir p� n�got s�tt collateral damage i det h�r, f�r USA riktar sin vrede mot hela v�rlden och vill inte ha n�gra underskott. Och i den v�rlden s� tror jag att man kan fortfarande... Liksom argumentera f�r att det �r b�st med fri och �ppen handel men man m�ste ocks� se om sitt eget hus f�r att vi Vi kan ju inte l�ta v�ra industrier g� omkull n�r andra spelar efter andra spelregler. S� att det d�r �r v�ldigt sv�rt. Men EU har ju d� inf�rt ett antal s�dana h�r st�dkommunikationer Ett f�rsvarsinstrument kan man s�ga. Att man till�ter inte subventioner inom offentlig upphandling till exempel s� kan man inte ha subventionerande f�retag som konkurrerar ut de som spelar utan subventioner. Och man har det h�r anti-coercion... Instrument s� f�r du p�tryckningar fr�n Kina s� kan du svara med samma mynt och s� vidare. Du har dumpningsinstrument det har man ju inom WTO ocks�. S� att jag tror att man f�r tyv�rr liksom spela lite grann samma spel. Johan: Ja men det m�ste ju vara en j�ttesv�r balans Katarina: Verkligen Ja, s� �r det. Och subventioner �r en annan s�n h�r j�ttesv�r fr�ga Vi tror ju inte i Sverige egentligen p� subventioner utan vi tror ju att marknaden visar de som har den b�sta id�n eller den b�sta teknologin och s� vidare. Det �r v�ldigt sv�rt f�r staten att best�mma att det �r den teknologin som vi ska satsa p�. Samtidigt Johan: som Europa ocks� har en subventioneringshistorik, jordbruk eller vad det nu kan vara p� n�gonting. Ja, Katarina: precis. Har Sverige Johan: varit negativa inom europeiska subventioner eller vad vi ska s�ga? Katarina: Ja, Sverige har ju ofta liksom f�tt fram att man ska minimera subventionerna. Men sen �r det ju v�ldigt sv�rt n�r man har ett Kina som satsar p� tio sektorer d�r de ska vara v�rldsledande och mass-subventionerar det Johan: Det d�r har jag inte n�gon koll p�. Vilka sektorer �r det? Katarina: Det �r m�nga olika, allt fr�n j�rnv�gar till vindenergi, solenergi. Du ser solenergi till exempel, solpaneler. D�r f�r 20 �r sedan s� fanns Europa... Ledande, men nu �r det liksom alla solpaneler tillverkas i Kina. Elbilar �r ett annat exempel d�r man har best�mt sig f�r att satsa och subventionera. Och man f�r ju d� s�ga att vi tror ju inte p� subventioner men �r det vissa Eller vi s�ger kollektivt Sverige har av tradition varit inte s� v�ldigt inst�lld till det. Men �r det samtidigt AI d�? Vad �r en subvention? Vad ska vi satsa? Allts� det �r gr�nsdrag med vad �r en investering och vad �r en subvention? Ja, verkligen. Vi m�ste ju satsa p� ber�kningskraft och s� p� datorer. Annars �r vi inte mer i race. Nej verkligen. S� att kanske n�r man �r det teknikskiften och i begynnande skeden att staten ska till�tas att g� in? Men jag har ju inga svar. Var g�r gr�nsen? Johan: Ja, verkligen. Det �r en intressant fr�ga n�r det g�ller subventioner och investering. Vad �r �desfr�gorna f�r EU om man liksom lyckas 10-15 �r fram i tiden f�r att verkligen gynna De europeiska bolagen de europeiska samh�llena. Katarina: Jag tror det du mycket pratar om i din podd ocks�, drag i kommenden h�r pratades r�tt mycket om drag i rapporten om europeisk konkurrenskraft. Ja Och d� visade han att under de senaste 20 �ren s� har inkomster per hush�ll vuxit dubbelt s� snabbt i USA j�mf�rt med i Europa. Och det, s�ger han, tar man bort... Techutvecklingen s� har det egentligen varit samma utveckling. Men i Europa har vi inte lyckats tillg�ngligg�ra oss. Jag menar de stora techf�retagen de �r i USA. Jag tror han skriver att av de hundra I v�rldens hundra top-tech-f�retag s� finns fyra i Europa. Hur Johan: mycket �r det en EU- och regleringsfr�ga och hur mycket �r det, om man tar kapitalmarknaden i USA, spelar det en enormt stor roll antagligen f�r att det h�r ska h�nda? Katarina: Absolut, jag tror inte det �r en regleringsfr�ga faktiskt f�r att jag menar AI Act har knappt implementerats och... Och de h�r DSA, DMA, Digital Services Act och Digital Markets Act �r ocks� p� senare tid som de amerikanska techbolagen �r v�ldigt uppr�rda �ver. Jag tror mycket att det �r kapitalmarknaden som vi �r inne p�. Johan: Kan det ju p�verka den? Katarina: Ja, och det finns faktiskt en av de h�r �desfr�gorna som du pratar om i drag i rapporten �r att vi m�ste f� en b�ttre gemensam kapitalmarknad i Europa. S� att man kan... S�ka kapital ocks� �ver gr�nserna s� att de inte ska vara nationella f�r d� kan vi skala upp och f� st�rre tillg�ng st�rre fonder st�rre tillg�ng till riskkapital han s�ger att vi sparar mycket mer i Europa mycket b�ttre p� att spara �n amerikanerna men samtidigt s� finns det ju riskkapital det �r s� mycket st�rre i USA ja Johan: Jag t�nker att det h�nger n�stan ihop med en fundamental kulturell fr�ga. American Dream, jag tror... M�nga p� investerarsidan har en helt annan syn p� att det r�cker om en av hundra blir n�sta Uber s� �r det v�rt de andra 99 och jag tror inte riktigt europeiska investerare ser p� sina investeringar p� det viset. Jag �r mer f�rsiktig men jag t�nker att det h�nger ihop mycket med vad �r grundv�rderingen bakom vilja till risk f�rm�ga att tj�na pengar s� det Katarina: Men d�r sticker vi i Norden lite grann ut och Sverige ut. Vi �r faktiskt mycket b�ttre �n genomsnittet i Europa. Men nu �r vi bara en del. Men vi hoppas att det h�r skulle kunna sprida sig. P� vilket s�tt Johan: �r vi b�ttre? Katarina: Vi �r b�ttre f�r att vi... Allemansfonderna. Vi b�rjade och nu har vi isken. S� att vi... Och liksom vanliga svenskar investerar i aktier Det �r inget konstigt f�r oss. Vi �r liksom uppvuxna p� n�got s�tt med det sedan 30 �r tillbaks Att en del av v�r sparande �r i aktier. Men det s� �r det inte alls i resten av Europa. Och pensionsfonderna. Ja. D�r sticker vi ocks� ut s� vi har mycket mer kapital i Sverige tillg�ngligt f�r f�retagen som investeras i f�retagen Johan: �n Katarina: i resten av Europa. Johan: Jag t�nker att Sverige har ju haft en... Sj�lvbildet tror jag av att vi �r v�ldigt l�ngt fram just n�r det kommer till digitalisering. Men jag ser lite med fasa p� att vi sjunker p� en del s�dana index. Vad tror du �r anledningen att vi g�r det? Jag t�nkte att vi sjunker p� digitaliseringsindex men jag s�g att vi har sjunkit mycket p� AI-adoption-index exempelvis. Vi l�g �nd� b�ttre f�r n�gra �r sedan. Katarina: Men just n�r det g�ller AI s� ligger det efter. Ja. Det kanske kan vara i otydligheten att vi inte vet vad som �r till�tet och inte till�tet i myndigheterna, kommunikation och s� vidare. Det Johan: �r fascinerande f�r det finns ju en hel del som pekar p� att n�r... Vi inte riktigt vet vad vi ska g�ra p� regleringssidan men jag f�r g�ra formellt och det �r ju inte bara inom en myndighet utan vi �r ju inom storbolagen och s�dana grejer ocks� s� �kar liksom bring your own strategin p� individniv� i v�ldigt h�g utstr�ckning och d�r vi ser det, eller jag ser det j�ttemycket i bolag d�r Som konsekvens av att vi inte f�r g�ra n�gonting annat �n kanske co-pilot som man inte �r n�jd med. S� via mitt privata inlogg s� g�r jag det via andra tj�nster ist�llet som jag faktiskt vill anv�nda. Och jag funderar mycket p�, jag tror att vi har s�dana bruttotj�nster Tal av s�kerhetsl�ckor just nu i bolagen som konsekvenser f�r att vi �r s� l�ngsamma p� att f�rst� vad vi faktiskt f�r g�ra. Katarina: � ena sidan kan det trigga innovation d�? Johan: Absolut, jag tror det g�r det i h�g utstr�ckning p� bekostnad av att vi l�cker f�retagshemligheter i en rasande takt Och sen �r ju fr�gan ocks� vad det �r egentligen f�retagshemligheter. Jag laddar upp j�ttemycket i AI av olika typer av dokument �ven fr�n v�rt bolag men det �r ganska f� grejer som fundamentalt �r antingen av niv�n det h�r �r persondata som p� riktigt �r k�nslig eller det h�r �r f�retagshemligheter som p� riktigt �r hemliga Det �r en killgissning h�r, men 90-95% av det du egentligen vill interagera med AI �r ju inte p� det s�ttet hemligt. Katarina: Men Johan: det blir hindrad fr�n allt f�r att det �r s� otydligt p� regleringsfronten. Jag vet inte om det finns en fr�ga h�r egentligen eller mer om det �r frustration �ver att det beh�ver g� snabbare p� n�got vis. Vad kommer att h�nda nu med AI Vad �r liksom stegen f�r att faktiskt Sverige ska ha en stark AI-strategi? Katarina: Jag tror att regeringen m�ste anta en AI-strategi Alla de h�r rekommendationerna vi har i f�rdplanen m�ste ta st�mning till det. Och sen s� tror jag att ett av f�rslagen �r ocks� att man ska ha en form av taskforce som sitter n�ra statsministern som verkligen ser till Att det h�r implementeras och att det g�r fort f�r ett problem ocks� som vi pekar p� i f�rdplanen, det �r att vi har ju Nu �terh�rjar jag med myndighetsstrukturen men den �r ganska viktig. Vi har sj�lv, �r sedan Axel Oxenstierna s� har vi sj�lvst�ndiga myndigheter. Och det kan vara j�ttebra, men inte i teknikskifte. Nej. N�r allt beh�ver f�r�ndras. Och Johan: integreras. Integreras, exakt F�r Katarina: d� g�r var och en p� sitt s�tt. S� att du m�ste ha n�gon som samordnar och ser till att Att det h�r rullar ut samtidigt och att folk samarbetar och g�r det tillsammans. Om Johan: vi ist�llet g�r in i det du pratade om, just hastighet Jag tror att den fr�gan �r ju den avg�rande fr�gan n�r vi nu st�ller om. Hur skulle EU kunna vara med och f�rb�ttra v�r f�ruts�ttning f�r hastighet Katarina: Jag tror p� n�got s�tt �nd� det h�r AI-f�rordningen nu som tr�dde i kraft f�rra �ret men gradvis inf�rs har ju f�tt en del kritik och det tror jag liksom... Att den skulle hindra innovation. Och d� tror jag att det �r extremt viktigt att man inte g�r GDPR-misstaget. Och vad var Johan: GDPR-misstaget? Jo det �r Katarina: att man tror man har ett ett regelverk men de 27 medlemsl�nderna implementerar det p� olika s�tt. S� jag tror att det h�r m�ste vara extremt tydligt hur den h�r AI-f�rordningen ska implementeras. F�r blir det inte det D� blir det �terigen 27 olika tolkningar och sen blir f�retaget lite os�kra p� vad �r det egentligen som g�ller, vad ska vi g�ra men d� � andra sidan blir det tydligt s� tror jag Att d� kan det ju vara en m�jligg�ra, f�r d� v�gar man. Nu vet jag vad som g�ller. Vilka regler f�r att n�r jag anv�nder den h�r AI-modellen d� �r det ofta krav p� transparens hur du ska s�ga, vilka algoritmer du anv�nder och s� vidare, hur du har utvecklat och s� vidare. Jag tror som f�retag det v�rsta... Vad jag f�rst�r fr�n f�retag, det �r n�r man inte vet vad som g�ller, os�kerheten. Johan: Jag tror att det �r tv�, om jag d� ikl�r mig och f�retr�dar bolagen. Det ena �r ju det, att du har en lagstiftning som du faktiskt kan f� b�tesviten f�r om du inte f�ljer, men det inte tydligt �nnu vad faktiska kraven �r. Katarina: Det Johan: var otroligt frustrerande, framf�rallt n�r GDPR kom f�rsta g�ngen. Katarina: Jag Johan: kommer ih�g f�rsta �ret av det, det var otroligt sv�rt. Och s� om det blir i s�dana h�r fr�gor d�r du... Som bolag s� approcherar man ju det h�r mer som en riskfr�ga. Allts� n�stan hur lite av det h�r kan vi g�ra f�r att fortfarande inte ta en kommersiell och juridisk risk? Katarina: Jag Johan: tror det �r ganska f� bolag som vill g�ra... Mer �n l�gsta niv�n i en s�n fr�ga. Katarina: Det Johan: finns s�kert de ocks�. Den andra frustrationen �r ju just vad g�ller GDPR. Hur mycket av det problemet som vi f�rs�ker komma �t. L�ser vi faktiskt med den h�r lagstiftningen. I relation till att bygga overhead i olika administrativa processer. Jag sitter ju som produktchef p� v�rt bolag. M�ngden policy som jag har skrivit som... Det �r ingen som l�ser det h�r. Katarina: Men jag Johan: m�ste ha policyerna p� plats. Det finns vissa delar som jag �r v�ldigt positiv till. Allts� h�lla koll p� leverant�rskedjor exempelvis. Och s�kerst�lla att vi faktiskt g�r igenom deras olika kontagingsdokumentationer. Det hj�lper oss med att minska v�r riskexponering. Och jag tycker sentimentalt att det �r vettigt att skydda personer Persondata, men balansen av hur mycket �r det det jag har gjort i relation till att bara skriva policydokument �r liksom way off i min upplevelse det har blivit s� d�r skulle jag nog s�ga att det har nog varit frustration det �r ju j�tteanekdotiskt fr�n mitt perspektiv Jag sl�ppte min rant h�r s� jag vet inte hur mycket... Nej men det tror jag absolut st�mmer Katarina: verkligen. Och d�r har man ju... Det budskapet har ocks� g�tt fram till den nya kommissionen och Fonderlejen som nu pratar om f�renkling, f�renkling f�renkling. Att det ska vara, inte en avreglering, men det ska vara l�tt att g�ra r�tt. Och det �r s�dana h�r on�diga dokumentationer och byr�kratisering m�ste bort. H�llbarhetslagstiftning �r ett annat exempel d�r du har Taxonomin CSRD, CSDD och nu kommer det ju d� n�sta vecka ett f�renklingspaket s� du ska inte beh�va redovisa i fyra olika kanaler samma sak utan du redovisar det en g�ng men Johan: jag tror att f�renkling �r intressant f�r att det h�nger ihop med hastighet s� mycket ocks� som man antar att hastighet �r en �desfr�gan d� blir f�renkling otroligt centralt f�r att det ska kunna funka S� det tror jag �r superpositivt Och det �r ju n�gonting som man i ett helt vanligt bolag ocks� tar st�llning till i v�ldigt h�g utstr�ckning. Hur kan vi f�renkla Katarina: kundupplevelsen Johan: �r v�l det vanliga. S� liksom om du har en e-commerce-store s� vill vi inte tappa kunder f�r att det �r en jobbig check-out. Nej. Katarina: S� det blir enkelt och tydligt. Det ska vara enkelt f�r f�retag och det ska vara tydligt. Det ska inte finnas utrymme f�r torkning. Det har ju ocks� med investeringsh�ll som inte att g�ra. Ska jag investera p� 10-15 �rs sikt s� m�ste jag veta vad som g�ller. Johan: �r du hoppfull att det kommer att bli enkelt och tydligt? Katarina: Ja men det �r ju �nd� den h�r kommissionens... Kommissionen tilltr�der ju nu den f�rsta december och sitter fem �r. Det �r �nd� fr�n Dalaiens huvudbudskap. S� jag Johan: tror Katarina: att det blir b�ttre. Sen �r det ju liksom... 27 medlemsl�nder som ska kompromissa. Och det �r ju liksom, vi �r kommer v�l alltid finnas lite i olika f�rvaltningstraditioner i Italien och i Sverige liksom. S� att jag kan inte sv�ra p� att det ska bli perfekt. � andra sidan Som sa innan det �r b�ttre �n att ha 27 olika regelverk Johan: Ja verkligen. Jag har en j�tterespekt f�r b�de det faktum att det �r 27 olika l�nder och olika traditioner. Just p� AI-fr�gan s� �r det lite sv�rt ocks� f�r att det �r v�ldigt r�rlig materia p� n�got vis. Det m�ste vara j�ttesv�rt att bygga vettig legal text runt saker som var tredje m�nad ser n�stan helt annorlunda ut. Katarina: S� att nej nej men det �r ju du �r ju liksom spot on det �r ju inte l�tt liksom men det �r, vad ska jag s�ga om n�gon sa, om inte EU hade funnits s� hade vi varit tvungna att uppfinna EU f�r det funkar liksom inte annars vi blir ju faktiskt som enskilda medlemsl�nder blir vi ju ganska irrelevanta det �r ju n�r vi g�r samman som Europa blir intressant S� �r det, om man nu ska liksom zooma ut fr�n all f�rbannelse �ver regelverket s� f�r vi ju �nd� t�nka efter �r det bra eller d�ligt och det �r Johan: viktig po�ng att ta med sig ocks� tror jag vi kommer n�stan tillbaka till det vi b�rjade samtalet i varf�r du ens Katarina: har Johan: dedikerat ditt liv till det du har gjort om Katarina: du Johan: skulle f� stoppa in lite som avslutande fr�ga om du skulle f� stoppa in En diskussionspunkt p� ledningsgruppsm�tet n�sta vecka i svenska ledningsgrupper. Vad skulle du vilja stoppa in d�? Katarina: Att n�gon i ledningsgruppen har koll p� vilka... �r den viktigaste EU-regelverken som p�verkar mitt f�retag. Och Johan: hur praktiskt s�g att jag fick den uppgiften p� n�sta ledningsgruppsm�te, hur praktiskt var jag tillv�ga f�r att g�ra det? Katarina: Chat GPT. Du st�ller lite fr�gor. Och sen s�... N�r du har koll p� det s� kan du ta kontakt med, det finns s� m�nga du kan prata med, du kan prata med f�retag som vi naturligtvis som kan ge dig skr�ddarsydd r�dgivning men det beh�ver du inte g�ra, du kan prata med regeringskansliet, med tj�nstem�n d�r, du kan prata med Svenskt N�ringsliv, med din branschorganisation Som har koll, det finns v�ldigt m�nga ing�ngar om du vill grotta ner dig mer f�r att se, okej det �r det h�r regelverket som p�verkar mig, hur ser utvecklingen ut av det regelverket kommer det revideras, vad �r m�ls�ttningen fram�ver, bara f�r att se till s� att �r inte det n�got som �r aff�rskritiskt som h�ller p� att f�r�ndras? Johan: Ja exakt. Men det �r v�l en j�ttevettig po�ng. S� jag tror ofta n�r man g�r omv�rldsbevakningar som �r v�ldigt fokuserade kanske mer p� konkurrenter och s�d�r. Men att jag hade Carl Engelbreksson som �r en gammal arm�chef i Sverige som pratade just om hur ska man t�nka p� strategi Och han var v�ldigt noggrann. P� ett positivt s�tt att s�ga att ganska stor del av strategi �r ju din f�rm�ga att f�rst och fr�mst se vad �r det som du inte p�verkar som p�verkar dig? Och �r du riktigt duktig s� kan du dessutom p�verka det. Katarina: Exakt. Johan: Och det �r v�l det som jag tar med mig av ditt r�d ocks�. Katarina: Precis. Vad p�verkar oss idag? Och hur vill du p�verka utvecklingen av det? Och sen �r det tredje, vem �r ansvarig f�r detta? F�r det �r v�ldigt l�tt att Det �r ju regelverkande p�verkan hos alla och det vet vi och s� vidare. Men �r det n�gon som riktigt vet i ledningsgruppen? Vem har det ansvaret? Ofta �r det l�ngre ner i organisationen kanske. Och den personen kanske inte f�r utrymme att ber�tta vad som �r p� g�ng. Johan: Det h�r var j�ttefascinerande. Jag konstaterar att EU �r verkligen en fr�ga som jag har haft d�lig koll p� men det p�verkar v�ldigt mycket och det mest positiva som jag tar med mig som en aha-�gonblick det �r ju... Hur otroligt centralt egentligen �r att det �r inte 27 olika marknader utan en marknad b�de vad g�ller v�r bredare makropolitiska f�rm�ga att kunna st� upp och konkurrera p� en global niv� men �nnu mer i ett regelverk och exportera en chokladkaka till Tyskland. Det spelar faktiskt otrolig roll. Tack f�r att du g�r det du g�r. Katarina: Tack f�r att jag komma. Johan: Innan vi sl�pper varandra s� vill jag tacka dig f�r att du lyssnade p� podden. Om du tycker att den var intressant och relevant f�r dig i din roll s� f�r du j�tteg�rna skicka den till andra ledare i ditt n�tverk. Och dessutom s� finns det en bok som jag har skrivit som heter The Execution Revolution. Och jag upplever att den �r... Om n�gonting bara viktigare och viktigare �r f�r varje m�nad som g�r, f�rm�gan att f� v�ra viktigaste, v�ra strategiska initiativ att h�nda i tid. Hur g�r man? Det �r allts� en playbook f�r alla er ledare som driver f�r�ndring. Den finns d�r b�cker finns. Tack f�r mig.