Prefer audio? Listen anywhere
Alla säger att de tänker långsiktigt. Nästan ingen gör det.
Det är lätt att förstå varför. Långsiktighet straffas. Av marknader, av styrelser, av kvartalsrapporter. Det belönas att visa resultat nu. Att ha en plan. Att slå budget.
Johan Andersson har i drygt ett decennium lett Mellby Gård, ett av Sveriges mest framgångsrika familjeföretag, med en nästan motsatt logik. Avskaffa budgeten. Gå in där alla andra backar. Mät dig mot förra året, inte mot en plan ingen minns.
I det här samtalet öppnar han upp hur det faktiskt fungerar. Inte som princip, utan som praktik. Hur fattar du beslut som kanske tar tio år att utvärdera? Och vad krävs det av dig som person att stå kvar i dem?
🎙️ Gäst
Johan Andersson ledde Mellby Gård som VD i drygt tio år. Dessförinnan EQT och Lehman. Han har sett båda sidor: private equity-världen där exitklockan tickar, och familjeföretagarvärlden där du bygger för att behålla.
🔥 Nyckelinsikter från avsnittet
✅ Första filtret: varför har det här hamnat på mitt bord?
Johans viktigaste fråga handlar inte om multiplar. Den handlar om motiv. Varför säljer någon? Den officiella berättelsen är nästan alltid "tillväxtkapital". Den verkliga kan vara att säljaren ser en risk som inte flaggats. Att stjärnorna råkar stå rätt just nu. Informationsövertaget ligger alltid hos säljaren. Att förstå vad du inte blivit berättad är halva jobbet.
✅ Anti-FOMO som disciplin
Några av Mellby Gårds bästa affärer har en sak gemensamt: de gjordes när konsensus pekade åt andra hållet. Johans resonemang är att en viss FOMO är nyttig, den skapar nyfikenhet. Men de riktigt bra affärerna kräver motsatsen. Modet att ha en annan bild än normen. Och just nu, när AI-propåerna flyger in dagligen, gäller samma logik.
Han ifrågasätter inte revolutionen. Men oavsett vilken industriell revolution det handlar om måste du alltid göra risk-reward-kalkylen. Och multiplarna just nu? De är galna. Istället letar han nedströms: traditionella, personalintensiva branscher där AI-effekten faktiskt förändrar ekonomin i bolaget, inte värderingen på pappret.
✅ Slå föregående år. Skippa resten.
I flera bolag har Mellby Gård avskaffat budgetarbete helt. Bonusmodellerna bygger på ett mått: var bättre än förra året. Strategimöten producerar dokument. Det här producerar resultat. Johans poäng: i en föränderlig värld är det bättre att parera än att planera.
✅ Inflection pointen där magkänsla inte räcker
Entreprenörsdriv kan ta dig till ett par hundra miljoner. Men därifrån krävs något annat. Professionell styrelse. CFO med internationell erfarenhet. Prissättning som bygger på data, inte intuition. Ibland behöver grundaren själv kliva åt sidan. Det är obehagligt. Men det är skillnaden mellan att vara lovande och att bli ledande.
✅ Familjen först. Bokstavligen.
Att ta över efter sin far krävde tydliga mandat, externa styrelseledamöter, och ärlighet om vem som bestämmer vad. Det blev bråk ibland. Men det är styrkan, menar Johan. I vilket annat bolag vågar VD och ordförande verkligen säga vad de tycker? Hans sammanfattning av all kurslitteratur om generationsskiften: "Få det att funka relationsmässigt. Punkt."
Read the full transcript
är de tidiga erfarenheterna i ditt liv som gjorde att du tog den vägen in mot professionella investeringar?
kommer väl från en företagarfamilj egentligen. var väl inte egenföretagare förrän han var närmare 50-årsåldern egentligen. Det var väl någonstans där i 46-47-årsåldern som han grundade Melby Gård. Innan dess gjorde han ju karriär i olika industriella bolag. Men det i sig gjorde ju att prata om företagande och entreprenörskap var väl någonting som vi hela tiden pratade om vid matbordet hemma.
Och är klart att det har färgat den. Jag visste ju också att min fars dröm var ju att starta någonting eget och det var det ju. Jag har ju berättat många gånger att den känslan hade han ju i väldigt unga år liksom och den industriella karriären för honom var ju ett sätt att möjliggöra det senare i livet liksom men den känslan av att vilja bli egenföretagare och särskilt under 80-talet under hans vederskap med Trellborg AB och sådär det är klart att det pratades mycket om vad som hände i världen om hur världen utvecklade sig och olika länder olika affärer förvärv hit och förvärv dit och så vidare så att jag tror att det var en väldigt stimulerande...
Miljö att växa upp i och det tror jag har format den från tidig ålder att någon gång i livet ville man hålla på med just investeringar och att vara i någon form av äga sina egna beslut.
Var det en akademikermiljö eller var det just företagande som var grejen?
Det var nog mer företagande än akademi även om vi Alla.
Jag har ju två bröder också. Vi har ju valt ett akademiskt spår allihopa och en högre utbildning var vi råkar vara civilingenjörer allihopa idag. Akademiska var inte helt oviktigt på något sätt men det var nog mer tillstatt åt företagandet tror jag.
ViMin pappa var vd på Handelsbanken under den här hans massa år och jag reflekterar när du sa det att Min pappa hade aldrig entreprenörsdrömmen nästan lite tvärtom.
Han var liksom otrolig storbolagsman så jag blev lite fascinerad av att höra att din pappa hade liksom trots storbolagsvd-hatten på Trelleborg ändå närde sin egen liksom entreprenörsdröm. Jag har inte tänkt på det tidigare men det är en intressant liksom skillnad. Så
var det verkligen. Jag tror jag nästan skulle kunna hårdra det och säga att att vara storbolagsvd för honom var något nödvändigt ont för att kunna få möjligheten att bli sin egen egentligen.
I begynnelsen hans första jobb innan han gjorde den industriella karriären så var han ju inom det offentliga faktiskt. Jobbade med Luleå tekniska högskola och inom offentlig förvaltning. Det passade ju inte honom alls på något sätt. Han har alltid haft en strävan och i och att han har haft en strävan, man påverkar ju sina barn mycket.
Det märker jag om ett annat skäl nu när jag har tre väldigt små barn hemma. Att ens intressen påverkar ens barn, vare sig man vill eller inte. Jag tror att det satte nog en mycket prägel på mig och mina bröder. Både Gustav och Erik har ju sedermera också blivit egenföretagare.
reflekterar du över... För man har en pappa som du hade som uppenbart har satt... Väldigt mycket av grundvärderingar Satt mycket spår på Säkert jättemycket gott Men säkert en del ont också Hur reflekterar du över din egen roll som pappa idag?
Tanken slår mig ibland Absolut Nu är de i en ålder Ingen av mina barn har fyllt 10 Så det är en väldigt Formbar ålder på något sätt Och jag tror att man får Å ena sidan vara Försiktig Med att prägla sina barn Och å andra sidan Så jag det väl som Lite grann som en fördel Jag menar om man tar ett väldigt banalt Exempel nu råkar jag ha två barn som älskar fotboll Och det är för att jag själv gör det Och istället för ishockey eller någonting annat Som jag är helt ointresserad av Men även när det kommer till Företagen Och Och jag är noga med att, och det var mina föräldrar väldigt bra på, att inte drilla in oss i någonting, att känna att vi hade ett kall eller tvång på något sätt, det var mina föräldrar väldigt noga med och det är jag väldigt tacksam för för att jag sen gick och blev familjeföretagare det föll sig mer naturligt och mer på egen vilja och sådär och det var viktigt att vi gjorde helt andra saker och Så jag skulle inte vilja ändra på någonting.
Så som mina föräldrar var mot mig så skulle jag nog vilja vara mot mina egna barn. Jag har absolut mina förväntningar. Jag vill att mina barn ska skaffa sig en högre utbildning och vara bra människor och rättsvärderingar och fötterna på jorden och en ödmjuk approach till livet och allt vad det innebär.
Men jag kommer också vara noga med att de får testa sina egna vingar. Ja
exakt Det blir liksom en extra grej just att det finns ett familjeföretag. Det är inte alla familjer som behöver... Tänka på ett generationsskifte i det professionella och sådär. Men jag tänker att du sa att din pappa Rune, eller hur?
Ja. Han startade med Albigård när han var i 50-årsåldern. Så det här kan ju inte varit någonting som egentligen präglade din uppväxt tidigt att det fanns en sån uppenbar här ska någon ta över och då groomas in. Utan du måste ha varit lite äldre när ens chanserna att det här blev en fråga att reflektera över.
Nej, men absolut. Så var det. Vi växte inte upp med vetskapen om att vi hade ett framtida familjebolag att ta hand om. Och det kommer ju vara en skillnad mot ens egna barn så att säga och mina bröders barn. Alltså det är ju en kusinskara som på något sätt från dag ett har någon form av relation till
ett
familjebolag.
Så vårt fall som andra generation får vi väl ändå kalla oss då. Så var det viktigt att vi följde vår egen väg och skaffade oss en utbildning och testade på olika jobb och som sagt båda mina bröder blev entreprenörer ganska tidigt och jag hamnade i finansbranschen lite grann av ett bananskal och det var ju först senare i livet kanske när jag var 30 plus skulle jag säga som man började fatta att vi hade ett familjebolag och någonting att ta hand om.
Och det är väl då kallet började knacka lite grann på axeln.
Hur mycket kikar man på Wallenbergarna när man liksom tänker generationsskiften eller är det någonting som det är lite för tidigt fortfarande att börja planera för det?
Nej men inte bara dem det finns ju några familjebolag i Sverige som har funnits i väldigt många generationer och jag har ju alltid imponerats av dem och särskilt Wallenbergarna.
Å andra sidan kan man säga att det är väldigt stor skillnad tror jag av att vara generation 6 än att vara andra generation. Det är har strukturerat det i form av vilket högre syfte man har, vilket i sin tur har sitt ursprung vilken bolagsform man har valt, om det är stiftelser eller om det är bolag eller hur man har organiserat det hela.
Så att man ska inte dra för stora växlar på att man har gått och kikat för mycket på andra. Det har man kanske inte gjort men... Men
det är en fascinerande fråga. Det finns ju inte så många man kan prata med i Sverige som kan reflektera över. Det är ändå skillnad att vara andra generationen familjeföretagare och succession och sjätte generationen Vad är de skillnaderna?
Du var inne på några av dem men liksom lite djupare.
Nej men jag tror väl att jag råkar ha förmånen att... Att emellanåtspringa på andra familjeföretag från... Olika länder och inte bara runt om i Europa men också från andra kontinenter och det jag ser är väl att det finns ju de som har funnits i många generationer där nuvarande generation är väldigt passiva, där de är väldigt många.
Det
är en
konsekvens av tid på något vis.
Ja precis. Det är en förökningstakt och det är olika grenar där vissa har varit bättre på att föröka sig än andra och så vidare. Men det jag ändå tycker... Vad står det ut med svenska företag som har funnits under lång tid? Det att jag imponeras ändå över den aktiva framträdande rollen som de här bolagen i Sverige har.
Som Wallenbergarna, Bonnierfamiljen, Axel Jonsson, alla de har funnits i 6-7 generationer. Men det inte så att de idag består av 537 pers och det är en av dem som är någon form av passiv styrsledamot och resten är helt andra saker. Det är förhållandevis få och förhållandevis aktiva företagare i alla nyss nämnda familjer och det imponerar på mig.
Jag går inte runt och tänker så mycket på vad som kommer hända för Melbygård i generation 4-5.
Jag
tänker definitivt på vad som kan hända i generation 3. Och det är klart att jag hoppas att det finns, jag förväntar mig inte att alla tio kusiner ska ta en aktiv roll på något sätt vad nu aktiv innebär.
Det
kan vi prata om prata om sen. Jag skulle ju bli glad om majoriteten känner att här har man ett ansvar och här krävs det någon form av aktiv förvaltning för att det här ska bli bra. Om
man spinner vidare på ordet ansvar, det finns ju ett lite elakt ordspråk som går typiskt i stil med första generationen förvärvar, andra generationen förvaltar och tredje generationen fördärvar.
Har
du någon relation till det uttrycket?
Ja har blivit påminn om det uttrycket många gånger och jag har försökt... Ibland tänker jag på vad står jag i de här respektive tre begreppen och jag skulle väl vara förvaltaren då på något sätt och nästa generation skulle fördärva men jag tycker väl inte riktigt att vi har varit några traditionella förvaltare de senaste 10-15 åren utan vi har nog fortsatt.
Det
är en fair
point.
Ja, det är ett intressant begrepp det där. Ibland så kan det vara ett skällsord. Skulle man säga förvalta till 9 av 10 människor tycker jag fy tusan vad det låter tråkigt. Och det nog lite tråkigt också att bara vara en förvaltare. En förvaltare för mig är också... Det är lite negativ klang. Det är ungefär att du går och köper en indexfond, en obligation och ett fastighetsbestånd och sen så ligger du och...
Men ligger det nära för dig det här? För vi pratade aktiv-passiv tidigare. Är förvalta någonting som är utpräglat passivt?
Det
är nog därför ja. Och det är egentligen en felaktig association.
Men det är intressant med Men i min värld så finns det fortfarande den synonymen mellan förvaltning och att vara passiv. Vilket egentligen är fel. Alltså det finns ju fantastiska förvaltare där ute och jag tror att jag måste landa mer i det ordet och i den rollen på något sätt. För förvaltning är ju någonting bra och fint.
Men det är bara det att... Vi har hela tiden sett oss, vi har inte reflekterat så mycket utan vi har ju nog varit, både jag och mina bröder eller vi som familj har varit företagsbyggare i allra högsta grad så vi har inte riktigt, nog inte själva att vi har kommit
in i det här traditionella förvaltningsbegreppet.
Nej Mamma är gift inte med min pappa men hennes man äger en sån här jättestor gård i Surmland som har, han måste vara tionde generationen på den gården och han skulle jag beskriva som, han tar sitt förvaltande som sitt stora kall i livet det har varit ganska spännande att prata med honom för att där är ju liksom, the mission in life är ju att säkerställa att den här liksom slottsgården går vidare, att vi inte bara säljer av tavlor eller liksom inredning så det här blir ett kråkslott till slut utan det ska finnas ett liksom aktivt skogsbruk och jordbruk och kossorna och liksom det är väldigt aktivt förvaltande.
Men syftet är att det här vårt liksom kulturarv, vårt familjearv. Jag ska lämna det i en bättre skick än vad jag hittade till nästa generation men att det ändå är liksom en akt av förvaltande på något vis. Det har varit kul för mig också att få liksom en reframing för jag hade nog sett det ungefär som du.
Förvaltande är passivt Du vill åka yacht i Frankrike istället.
Nej men det är jätteintressant En jätteintressant reflektion på det här Jag har också tänkt på de här stora godsägarfamiljerna ibland och ibland som familjeföretagare så kan man lite slarvigt säga att vi tänker i generationer och inte i kvartal och det blir någon sån här klyscha på något sätt som inte alltid är helt sann.
Jag sa ju precis innan att jag går inte runt och tänker så mycket på generation 4-5 men de som verkligen lever efter det uttrycket är ju många av de här stora godsägarna som upp med en bild på familjeträt varje dag och tänker att det här ska utveckla sig på ett bra sätt. Jag ska lämna över någonting som är riktigt bra här till framtida generationer i plural.
Och allt annat som de ibland... går igenom med komplicerade generationsskiften nu när vi... har Fidei-Kobis-lagstiftning senast 50 år tillbaka men vi har ju vissa onantag för den här regeln men det gör ju också att de utsätts också för komplicerade generationsskifter ibland där man antingen får stycka upp eller att några får köpa ut dem andra vilket slutar med vilket inte alltid är det lättaste att göra så att de jag är djupt imponerad av alla som har det som kall, alla godsägare där ute Det
har varit en djupdykning i generationsskiftet det var egentligen inte tanken men det var fascinerande för det är inte så många som man kan prata med så jag tackar för det Men om vi går in i, så din karriär du började på, du gick om jag har fått saken rätt du gick Chalmers, blev ingenjör och sen så Lehman Brothers över till EQT och sen därifrån så var det till Melby Gårds och Smart Eyes eller?
men exakt och däremellan när jag och jag beskrev innan när man var 30 plus och man började känna att det finns ett kall här med familjebolaget. Det var då jag bestämde mig för att säga upp mig på EQT. Men det var också viktigt för mig att göra någonting annat.
För att jag känner också att kliva in i familjebolaget här, jag vet om att det är det sista jobbet jag tar. Så jag hade faktiskt parallellt sökt in för att göra en MBA.
Så
jag la ett år på INSEAD och deras campus i Singapore. Vilket var väldigt spännande. Och få perspektiv på saker och ting och landa i vad man skulle göra sen och hela den här biten.
Men när kom hem från Singapore då började jag jobba inom Elby Gård. Och det var ju specifikt med Smartice. Så det var ju en härlig entreprenörsresa verkligen. Det var ett bolag som vi... Inte ursprungligen var det en Melby Gård-investering utan det var jag och mina bröder som hade träffat en entreprenör som heter Ola som hade en idé om hur man kunde förändra optikbranschen.
Så det var en skrivbordsidé som vi gick igång på. Det kan man gå in på sen varför man gick igång på det. Det är en ganska traditionell bransch men vi såg att här finns något nytt att göra. Kapa mellanled, fasta priser, bättre shoppingupplevelse, mycket som stod ut där så vi investerade i det och efter ett tag när det hade tagit fart så sålde vi in det till Melby Gård som vår gemensamma enhet.
Vi kände att varför lägga det här utanför familjebolaget när vi ändå har ett familjebolag på något sätt. Vi har jobbat med Smartice i några års tid i olika roller. Vi öppnade upp tyska marknaden jag hade en affärsutvecklingsroll. Vi öppnade upp Danmark, jobbade en del med den svenska expansionen också och var ett kort tag vd för det som heter Smart Eyes International egentligen.
Så var en spännande resa under tre års tid och det var ett bolag som vi sedermera behöll i 16 år faktiskt. Till 2021 så sålde vi det bolaget till Grand Vision som är egentligen världens största optikkedja med verksamhet i 70 länder och som i sin tur ägs av SLO Luxottica. Det har ju skett en jättekonsolidering i den branschen där samma företag som gör majoriteten av både glasen och bågarna och numera även integrerar Det ett framåt i form av Grand Vision med alla butiker runt om i världen.
Så det Så det var en häftig resa.
det en lång process? Lite gliding scale från att din pappa slutade och du började? Eller var det lite mer tydligt clean cut?
Nu är du en ny kapten på skutan.
Både och egentligen. Alltså jag var ju tydlig med när jag fick den här frågan att ska jag kliva in i den här rollen så är det viktigt att det är supertydligt vad mina mandat är som vd. Vi måste tillsätta en styrelse för Melby Gård som vi egentligen inte hade innan dess.
Och den ska inte bara bestå av familjen, ska bestå av externa styrelseledamöter också. Jag måste bygga mitt team. . Pappa hade ju byggt Melby gård med väldigt få medarbetare med hans generation så att säga men ska vi påbörja en resa här så känner väl jag ett stort behov av att också in de resurser som jag tycker krävs för den här resan.
Så tycker han var ju ordförande och jag vd så självklart så som i alla bolag. Jag menar en vd kan inte springa iväg och göra vad som helst utan att förankra med sin styrelse och definitivt inte utan att förankra med sin ordförande. Men jag tyckte att jag hade det mandatet som en vd förväntas ha egentligen och är jag väldigt glad för.
Och det är väl en reflektion Hur man verkligen får familjebolag att fungera också. Gör man en succession, ett generationsskifte på det här sättet som tack och lov inte var tvärt på något sätt. Det finns de som tvingas in i väldigt tvärt.
Men
vi kunde göra det väldigt strukturerat över en längre tid. Men ska man få det att funka då måste ju också besluten föra sig över från en generation till en annan.
Den balansen tycker jag vi har löst bra. Du ska inte sticka under stormät att under 10-11 års tid så det har absolut varit meningsskiljaktigheter inom olika saker men investeringar som den ena vill göra men inte den andra och så har det slutat med liksom stora diskussioner. Men det har undvikit de stora konflikterna och jag tror att det finns en styrka i att och När man berättar det här så låter det som att det låter krångligt för familjebolag och ibland så börjar de bråka och det blir mycket känslor och psykologi och annat.
Ja det blir det men det är också det som är så fina och det som är styrkan i familjebolag också. För vilket annat bolag där ute vågar en vd och en ordförande ha en ganska dynamisk diskussion där man vågar vara väldigt tydlig med varandra och till och med bråka ibland. Det är inget annat bolag vad jag vet för det slutar alltid med att vdn får sparken.
Eller någon annan hemsk åtgärd men det är det som är det fina med att det är högt i tak. Att man vågar ha diskussioner om olika saker och ting för då landar man oftast i bra beslut. Om det nere vågar vara lite gas och det landar lite broms så brukar det bli bra i slutändan.
Hamnar man i förutsägbara...
roller i det? Att du var alltid gasen och någon annan allt i bromsen? Eller var det också väldigt dynamiskt beroende på case och passion för olika branscher?
svaret är väl att det är en generationsfråga. Den
som
är något yngre vill gasa mer och sky is the limit på något sätt.
Men är man lite mer äldre och erfaren så blir man väl lite grann marginalnyttad av nästa affär. Men vi har kompletterat varandra väldigt bra. Pappa med sin industriella erfarenhet Jag som kom mer från investerarhållet med erfarenhet från EQT och bolagsstyrning och finansieringsfrågor. Mina bröder som är entreprenörer båda två.
Erik som har byggt upp en fin företagsgrupp inom handel och annat och är en väldigt duktig företagare. Gustav som kommer mer från tech-hållet som fysiker och har hållit på med matematik och programmering sedan barnsben. Vi har lite olika syn på det här med risk och värderingar. Vissa som är lite mer konservativa och andra som är mer våghalsiga men jag tror att den kombinationen har varit väldigt viktig för oss faktiskt och jag är väldigt glad över att Även om jag har varit den som har jobbat hundra procent av min tid med Melby Gård så är jag väldigt glad över att kunna ha två bröder som är engagerade och som har tagit aktiva styrelseroller inom gruppen.
Några att kunna bolla med och prata och fatta beslut tillsammans med. Det är en fantastisk ynnest egentligen.
Ja det förstår jag. Vd-rollen beskrivs ju ofta som väldigt ensam så för att du kanske inte riktigt har personer som är så... Din familj kommer alltid vara din familj på något vis. De kommer vara kvar oavsett.
Så vi behöver lite grann ta oss igenom den här meningsskyldigheten för vi ska ses till påsk här snart. Så det finns ju en fördel i det och man har ju en naturlig tillhörighet i det. Så jag kan tänka mig att det är en dynamik på familjeföretagande som jag inte har tänkt på.
ha den medvetenheten att man ibland måste sätta på sig en annan hatt. Den tror jag är viktig.
Att man är till syvende och sist en familj. Det är absolut viktigt. Man kan ha hur mycket teorier som helst. Jag har också läst en del kurslitteratur på det ämnet. Det finns många teorier om hur man får familjeföretag att funka. Det finns otroliga undersökningar på vilka roller man har i en syskonskara.
Egentligen kan man lägga all litteratur åt sidan och bara säga såhär. Få det att funka relationsmässigt. Punkt. För får man till det? Då skapar man så mycket problem. Man måste investera i relationen. Och tack lov det är inte så att vi har ett problem att lösa. Vi har alltid funkat bra tillsammans Men när man har haft de här...
Meningsskiljaktigheterna, då är det viktigare än någonsin att hitta på grejer ihop.
ser man, jag tänker du har så väldigt mycket erfarenhet som investerare. När du kollar på vad som händer i samhället eller när du får ett nytt investeringscase framför dig på bordet från höger. Hur tror du din lins Hur skiljer sig från gemene man?
om den gör det faktiskt. Man har svårt att reflektera över hur andra tänker. Men är en himla massa propåer som har kommit till en genom åren. Ibland är man ju dessutom proaktiv och tittar på någonting som inte har blivit presenterat för en men som man tycker är intressant och så vidare.
Men om man utgår från det som de propåer man får så... Och i och med att det är en stor mängd apropå det så försöker man väl göra ganska snabba bedömningar för man har inte tid att djupdyka i allting. Och
vad kollar du på då? När du gör en snabb bedömning, vad kollar du på då?
Det är så många olika saker.
Dels vi Vi gillar ju Företag som äger äger sin produkt egentligen som inte bara är en distributör eller återförsäljare eller vad det nu må vara. Då
menar du liksom hela leveranskedjor och produktion och vad det nu kan vara.
Precis, så vi kollar väldigt mycket på var är är bolaget i värdekedjan i sin respektive bransch och det i sin tur ska ska ge svar på hur ser hur ser maktbalansen i den här branschen ut?
Har det här företaget förmåga att sätta sina egna priser eller är man bara en follower som får anpassa sig till vad andra gör? Alltså vilken makt har det här företaget i sin värdekedja? Självklart kollar vi som alla på på teamet som sådant Man försöker göra en personbedömning om vilka vilka det är som driver det här företaget.
Vad
Vad letar
du
efter då?
I med I och med att vi själva skulle kategorisera oss själva som företagare eller entreprenörer så vill man ju gärna få en känsla av en entreprenörsådra. Man säger så när man träffar människor från olika företag. Och sen en annan grej som man som man också försöker... Få Få svaret på ganska tidigt, det är varför har den här propån kommit på ens bord egentligen va?
Varför
Melbygård eller vad är varför-frågan?
Ja, varför-frågan kan ju ibland ursprungligen kan det låta som att, ja men vi behöver lite tillväxtkapital här. Ja, men när du borrar i det så märker du kanske att det inte är hela samlingen utan det kanske är någon som vill göra någon del-exit från det här.
Eller varför är det här företaget i Salu? Helt och hållet vet jag, det kan vara ett skäl som målas upp men det kan vara ett helt annat skäl som ligger bakom egentligen. Vad är
det vanliga där? Sorry att jag var uppe på det hela tiden men det är så fascinerande det här är ju såhär information som inte är så lätt tillgänglig.
Vad Vad är de vanligaste liksom skillnaderna mellan den publika finansieringsbilden och den reella finansieringsbilden?
En säljare har ju alltid ett informationsövertag. Vi må Vi må vara bra inom vissa vertikaler och branscher. Men oftast är det alltid så att säljaren har ett informationsövertag egentligen.
Och det är först när när du börjar göra en djupdykning som du verkligen lär lär känna företaget företaget och dess konkurrenter. Och det pratar jag innan med värdekedja. Och du börjar lära känna personerna och få en blick över vilka du har att göra med och så vidare. Och då kan det ju vara så att säljaren säljaren faktiskt vill...
göra Gör en del-exit eller en hel-exit för att den den ser en risk risk som inte har flaggats upp i de tredje åren. Jag menar att nu kanske alla stjärnor står rätt. Vi har precis haft ett bra år och framtiden ser lite tuffare ut i form av konkurrenssituation och annat. Och därför så lite så här passar man på på något sätt.
OchMen sen handlar det lika mycket om att i alla de här fallen där det dyker upp en investeringspropå på av helt legitima och bra skäl så finns det också en risk att man bara är en i mängden som kollar på det här.
Jag menar om den här möjligheten kommer till en från en mäklare på stan så vet man att man är bolag nummer 23 på listan. Det kan ibland vara fint om man verkligen tror på någonting och vi har också ställt upp i strukturerade aktionsprocesser och köpt bolag den vägen men det man vill ha är ju lite mer proprietära bilaterala diskussioner.
Självklart ställer man sig frågan vad kan vi tillföra som Mellby Gård i det här fallet, vad är vår unika angle dels här dels vad gäller Kompetens Tidigare erfarenheter, vilka människor vi jobbar med, vilka vi är själva, vilka resurser vi har att tillföra det här bolaget och inte helt oviktigt när det kommer till långsiktigheten att vi vi är beredda på att bygga någonting under väldigt lång tid.
Och ja, egentligen det. Och självklart vi jobbar också med, det är ju inget bolag vi egentligen äger till 100%. Vi säkerställer ju alltid att några procent är allokerade till nyckelpersoner våra bolag så att de är delägare och att de gör en resa tillsammans med oss. Så det är klart att vi inte vi är inte fullständigt unika på något sätt men vi har väl några attribut i varje fall som kanske skiljer sig från.
Traditionella private equity-bolag och
andra och
det
är lätt att förstå den här långsiktigheten Vad skulle du mer lyfta fram som det här är verkligen världen som Melby Gård tillför?
Vi har ju varit i väldigt många olika branscher egentligen och vi har haft det tålamodet och får jag väl säga kompetensen att bygga bolag från ganska små till stora enheter.
Jag menar
Smartice
var en skrivbordsprodukt, Feralko som är ett stort kemibolag idag, en ledande sådan till Europa, började med en liten fabrik för 20 år sedan och nu har vi 20 fabriker runt om i Europa. Vid Rockstech har vi varit med och tiodubblat i omsättning under en 20-årsperiod. att långsiktigheten tålamodet och också förmågan att...
Och det låter som en klyscha och ibland så får man väl slängas med lite klyschor även om jag inte tycker om dem men det här med att ta företag från lovande till ledande är någonting vi har pratat om hela tiden. Att ett bolag kan vara väldigt personberoende entreprenörslett upp till en viss storlek men ska du sen ta bolaget från 200-300 miljoner till att bli ett miljardbolag då måste du, då är ibland inte entreprenören den som ska vara vd längre.
Du måste tänka i lite mer storbolagstermer, bygga avdelningar, managementstrukturer, professionella styrelser, processer utan att för den delen ta död på entreprenörshandan. Och när När jag ser tillbaka och kollar på våra företag företag som ändå vuxit till sig och blivit framgångsrika så är det just det där tror jag att vi kan påvisa kunna ta sig igenom den inflection point, ursäkta svängelskan och den...
Där tror påvisa att vi har varit duktiga.
Vilka är de stora kapitlen? Om man Om man går hela vägen från en skrivbordsprodukt till till mångmiljardbolag. Vilka är de viktiga inflection pointsen där? Här brukar det behöva ske en ganska tydlig skifte i hur vi styr bolaget Vilka kompetenser som
är relevanta.
Återigen många bolag kan bygga upp ett par ett par hundra miljoner i omsättning på att vara väldigt personberoende och begränsat till den geografi man är verksam inom men ska du sen ta ta det här vidare då måste man bort från personberoendet och...
Just just att bygga bygga ledningsstrukturer, funktioner, funktioner tillföra Tillföra också internationell kompetens, tillföra kompetens inom marknadsföring, prissättning, sådana frågor som ibland kanske kanske fram till den punkten har byggt väldigt mycket på magkänsla. Det måste göras mer sofistikerat helt enkelt och det ställer krav på ledningen men det ställer också krav på att vi säkerställer säkerställer att vi har rätt styrelsekompetens i våra bolag också.
Ja exakt.
hela organisationen måste lyfta sig. Det är lätt att det blir väldigt mycket fokus på vd men jag vill verkligen betona att de andra funktionerna är lika viktiga och du måste ha en CFO också som
har
mer internationell erfarenhet och som har en helt annan höjd än tidigare. Så det är den viktiga, jag vet inte om det är flera inflection points men det är åtminstone en viktig inflection point på att klara av det här steget i varje fall.
Som
investeringsstrategi Warren Buffett pratar ju om det här med circle of competence, att du ska investera i det du förstår och verkligen förstå vad du förstår och inte förstår. Får Du har ju pratat i ganska liknande termer, keep it simple. Får man mycket FOMO när det händer spännande grejer utanför det man bedömer vara sin circle of competence?
Mm. Jag skulle vilja svara på ett annat sätt först, som vi kanske inte har berört så mycket. Men det är det är nästan lite antifomo som har varit vår strategi på något sätt. Några För jag tycker att några av de bästa affärerna har vi också gjort när vi vågat tänka annorlunda. När man har vågat ha en motsatt bild över vad normen är.
Har du några
bra exempel
på det?
Ja, två bra exempel. Jag tycker utköpet av Kappahl är rätt intressant Det Det gjorde vi 2019. Vi kunde ju inte riktigt veta att covid skulle komma sen så det blev ju rätt stökigt sen i första halvåret 2020.
Men
vad
var det contrarian som var?
Jo men redan innan covid så pratade ju alla om butiksdöden egentligen Att onlinehandeln skulle ta över allting.
Och värderingen var ju därefter också. Trots att vi köpte ut det här bolaget med 40% premie så tror jag att multipeln var strax strax under 6 gånger EBITDA och 9 någonting EBIT inklusive premie. Sex så lågt värderat var bolaget och så mycket trodde marknaden eller mänskligheten om man nu får säga på att fysiska butiker är.
Inte här för att stanna liksom och spolar vi nu fram bandet. Men sex, sju år senare så ser vi att ett ett kappahl som har en lönsamhet som är tre gånger högre idag än vad den hade då och med 300 butiker varav inte en enda av dem förlorar pengar. Och en e-handel som absolut har vuxit men som till viss del har stagnerat i förhållande till procentet av omsättning på 20-ish procent plus minus fem procent.
Så där hade vi liksom en contrarian view som peppar peppar får man säga än så länge har varit korrekt egentligen.
Vad var
det som gjorde att ni kände er komfortabla i den contrarian view?
Där kommer det här in med erfarenhet och kompetens och ändå att vi hade varit med och byggt upp Smart Eyes där den absoluta majoriteten av försäljningen var just i fysiska butiker.
Jag tyckte att det var... Och vi hade tidigare också Flash och D-Axelsson. Vi var vana med att operera fysisk retail. Det var någonting vi kände att vi kunde. Och när jag säger vi, då är det inte alltid så att jag pekar på mig själv eller mina familjemedlemmar som privatpersoner. Utan vi som bolag med de människorna vi omger oss med.
Så har alltid haft en väldigt positiv syn på fysisk retail och kommer att ha det fortsättningsvis också för den delen. En annan som kanske var contrarian också när vi vågar tänka annorlunda det var när vi gick in i Academedia i samband med börsnoteringen 2016. Och det var ju också någonting som många inte ville ta i med tång.
Så här med att ge sig in i den debatten med allt vad det innebar. Och där kände vi väl också att vi är nog en ganska lämplig huvudägar för det här bolaget. Och vi är inte rädda för debatten heller för den delen. Och tvärtom, jag tar gärna den debatten alla dagar i veckan. För jag tror på det här med privata företag inom välfärdstjänster.
Och tror att det är bra för samhället. Så det är väl också ett exempel på när man vågar tänka lite annorlunda egentligen. Och då kan man också göra bra affärer. För att sen komma fram till din fråga egentligen. Har man FOMO ibland Jag menar... Det är väl nyttigt att ha en viss FOMO det skapar ju en nyfikenhet i ens vardag.
Men den ska inte överdrivas på något sätt. Idag så pratar ju alla om AI. AI är en revolution, låt mig vara tydlig med det. Men jag ser det ju som Till allra högsta grad som ett effektiviseringsverktyg och det är jätteviktigt att våra bolag jobbar med den frågan. Och det är vad jag ser i vår företagsgrupp så jobbar man också med AI på ett bra och hälsosamt sätt.
Det kan säkert göra förbättringar på sina håll och kanter och så finns det några som ligger mer i framkant. Men att bara investera i ett AI-bolag för sakens skull, där är vi inte riktigt. För oavsett vilka industriella revolutioner som sker och det har skett några decennier så måste man ju alltid göra...
Om man är analytiskt lagd får man alltid göra en risk-reward-kalkyl och det är otroligt uppskruvade värderingar på många av de, det man betecknar som AI-företag som är väldigt bred bemärkelse. Det kanske är lite väl generaliserat men det fladdrar förbi något och det gör det verkligen på kontinuerlig basis som att investera i det ena bolaget efter det andra.
Någon AI-agent där, till och med någon LLM nu som det är någon secondary-transaktion som det finns möjlighet att komma in i. Jag menar tillväxten finns där, absolut. Den kommer växa i många år framåt Det är jag helt övertygad om men man måste alltid göra kalkylen
och
multiplarna just nu för många av de här bolagen är lite galna helt enkelt.
många lager och nivåer i de här frågorna. För det ena är ju, ja du har ju AI-bolagen oavsett hur du definierar dem hela vägen från liksom Anthropic, OpenAI, de som faktiskt utvecklar kärnmodeller till du har hela infrastrukturen runt det och sen så har du de som gör saker med modellerna.
Det är ju en del av det. Och sen så har ju den stora downstream-konsekvensen av AI i helt traditionella bolag. Det är ju egentligen där jag tror att den stora samhällspåverkan kommer komma. För du har ju så många fler bolag och sådär. Kollar ni någonsin på, ett case jag som jobbar mycket med AI, kollar ni medvetet på, ja men ta...
Ett traditionellt bolag som har en ganska stor personalkostnad och hög potential för effektivisering känns ju som, det kan ju vara i precis vilken bransch som helst, man kan ha en potentiell jätteuppsida som konsekvens av AI-tekniken Är det liksom ett investeringsspår?
Det kan det absolut vara.
Jag kan ärligt säga att jag har inte spungit på någon sådant klockrent case ännu men det ligger absolut i bakhuvudet av att försöka hitta något sådant framöver för jag tror att det finns en jättepotential där utan tvekan.
håller ju delvis på med ett eget bolag också utanför Melby Gård där jag bland annat investerar i ett bolag som håller på med juridiska tjänster, familjejuridik.
Det är många som pratar nu om att kommer det finnas en jurist framöver. Ingen av oss vet hur det ser ut på fem års tid. Men just nu så väljer jag att se det hela som en stor potential. Att AI-verktyg är någonting som kommer förändra och göra redan den enskilda juristens eller advokatens vardag till exempel.
Där pratar vi om en väldigt personalintensiv bransch.
Gud ja, verkligen.
Men i många av våra Melby Gård-företag som... Så kommer det ske effektiviseringar på marginalen. Jag får se om jag har fel men jag tror att vi har flera bolag i portföljen där förändringarna i det korta eller medelånga perspektivet inte blir så stora överhuvudtaget faktiskt.
Snarare en stor fördel. Jag menar Rockstech som säljer tätningar runt om i hela världen och genom över 25 dotterbolag. Ett väldigt starkt växande segment för oss just nu är just datahallar. Det investeras något kopiöst i datahallar överallt och det är bara positivt för oss för vi har lösningar för det segmentet som är högst relevanta och man kan argumentera för att de är det bästa som finns på marknaden.
Jag
tänker att AI borde ju kunna påverka... Investeringsprocessen väldigt mycket. Alltså hur du gör due diligence, hur du liksom analyserar väldigt stora datamängder i de här data warehouse som man antagligen får tillgång till sent i en DD-process och sådär.
Definitivt Jag har ju redan börjat använda på en väldigt basic nivå.
Några lite deep research med hjälp av chat-gpt och göra en snabb konkurrentanalys i olika branscher. Och sen är det ett otroligt kraftfullt verktyg. Och sen kan man ju ta det ännu djupare som du säger. Så att i allra högsta grad så kommer det
förbättra och förändra hela DD och analysprocessen Det är jag övertygad om.
Jag lyssnade på en podcast med En professor på nåt av Ivy League-universiteten USA som pratade mycket om hur det här påverkar forskningsvärlden. Jag tyckte att det fanns likheter. Han hade en hat-kärleksrelation för det så uppenbart att med de här modellerna så kunde du göra forskning som hade tagit ett halvår och kunde ta tre veckor.
Så det är så uppenbart att det här ökar takten och tempot samtidigt som det fanns framförallt en rädsla från... Kognitivt perspektiv att vi tappar muskeln av att göra mycket av de här sakerna själva så det fanns liksom en moralisk tension.
Man
pratar också om att som professor så väldigt mycket av min tid går faktiskt till att utbilda näst generations forskare medan att bara plugga in det här problemet i en LLM om vi redan tränade på, eller du kan i alla fall prompta dem till att genomföra forskning på rätt sätt så att det är mycket när jag tänker med långsiktighet att återinvestera i människor jag tycker det är
vi
ser ju redan som det är mycket en utmaning för nyexade personer i många branscher där väldigt mycket av de här juniorarbetsuppgifterna är väldigt enkla och väldigt effektiva att automatisera bort och
jag tror väl att Att vi får inte lägga oss på latsidan heller och totalt förändra det sättet vi utbildar nästa generation.
Jag menar, för att ta ett banalt exempel, det är inte så att man kan sluta med matematikundervisning för att man har miniräknare framför sig. Jag tror att det här ska vi utveckla nästa generationens utvecklare. Även om man kan köra vibecoding nu och ladda ner Lavebel, vilket jag själv har gjort faktiskt och gjort lite roliga program hemma Det är inte så att man kommer helt sluta utbilda programmerare för att man måste ha baskunskapen för att kunna applicera de här verktygen på bra sätt.
Det är att slå in öppna dörrar och jag vet att det självklart det jag säger på något sätt. Men man måste också... Lite grann när det är sådana här hyper och det här är inte, det vore för raljant att kalla AI en hype, det är verkligen en industriell revolution men det är lätt att man använder lite väl stora ord kring det här.
Och ett område som vi själva har investerat mycket pengar i nu faktiskt det är inom biotech ett bolag som heter Anoka som håller på med immunterapi, en ny metod för att kunna olika cancerformer som är än så länge i preklinisk fas men ganska snart faktiskt om några veckor är det i klinisk fas faktiskt.
Så det är ett område som jag absolut inte är någon expert inom men när jag pratar med väldigt mycket folk Som är väldigt mycket mer kunnigare än jag inom hela biotech och liksom hela den här branschen så. Vittnar ju dem om att hela den här, och där får man ändå kalla det en hype, väldigt många som menar på att AI kommer snart lösa varenda sjukdom runt om i världen.
Det har fortfarande inte träffat en enda människa som tror på på riktigt, om jag ska våga sticka ut hakan där. Det kan definitivt ha sin positiva påverkan och det kommer det ha, men ibland när man hör vissa företag eller institutioner eller stora satsningar så låter det ungefär som att tack vare AI så kommer vi snart ha botemedel på allting.
Riktigt så enkelt är det inte för kroppen är lite mer komplicerad Än så och det är det finns olika anledningar till varför man ska ta lite sånt med lite nypa salt faktiskt. Ja
jag tänker att igen tillbaka till den här frågan om långsiktighet man får väl se det också över lång tid det är ju väldigt lätt att tänka att problem här borta, cancersjukdomar sen någon typ av magisk svart AI-låda och sen lösning här och så är vi klara på marknaden om två år och tjäna miljarder Det måste ju du ha mycket erfarenheter av att saker går långsammare än vad man har planerat.
Samtidigt som över tid så blir de här påverkarna extrema. Jag kommer ihåg att jag träffade Erik Brynjolfsson som är en jättekänd professor vid Stanford som forskar just på när stora teknikskiften kommer in i samhället, hur det påverkar och hela vägen när elektrifieringen gjordes inom industrin exempelvis.
Så pratar han om att ofta när det är de här stora skiften, när det tar 20-30 år innan samhället verkligen ser fördubblingen av produktivitet eller vad man nu letar efter, mycket längre tidshorisonter, det betyder inte att det sker en fördubbling av produktiviteten eller en tripling eller vad det nu kan vara för någonting men det går mycket långsammare än vad man hoppas.
satt i Chalmers styrelse i några år, men det är mer än tio år sedan nu och pratade den vedertagna diskussionen då som jag hade både i den akademiska miljön men också med några av mina mer tech-säviga vänner.
Det var ungefär att självkörande bilar kommer att åka runt på våra gator om fem år. Det var liksom fem år sedan. Jag har fortfarande inte sett en självkörande bil på gatorna liksom. Nej. Allting tar väldigt mycket längre tid och varför gör det det? Det är för att dels överskattar man hastigheten i saker och ting men då kommer man in på det här berömda uttrycket med vem vinner i slutändan är det politik eller teknik och man säger ju alltid att teknik vinner i slutändan
och
ja det gör det kanske.
Men att förhålla sig till regleringar, policy, politik säkerhet etc det ska man inte ta lätt på utan det är därför förändringar tar lång tid också. Ett område som vi håller på med som bekant är ju utbildning och det var jätteintressant, jag åker inte på så mycket konferenser faktiskt men det hör till undantagen men jag var ju vid London härom sistens och träffade en väldig massa utbildningsaktörer runt om i världen, antingen entreprenörer eller företagsledare på olika utbildningsföretag och det var väldigt intressant att se vad som händer i olika delar av världen inom det området.
I
USA så, jag menar Edtech har varit ett space i många år och genomgår ju också nu en revolution med AI. Men
verkligen
Jag tror väldigt mycket på det där. Jag tror främst AI utanför klassrummet Jag tror på när det kommer till läxhjälp
och
annat. Jag tror också på AI när det kommer till att förändra lärarens vardag.
Administrativ
börda strukturera lektioner rättning av prover, you name it. Men det kommer i Sverige inte hända så mycket i klassrummen tror jag. Men i USA där du inte har samma policies och regelverk att ta hänsyn till. Där kunde man höra om det ena exemplet efter det andra som nu håller på att dra igång AI-utbildningar.
Våra elever de går bara i skolan två timmar om dagen här och med hjälp av AI-verktyget så lär de sig tio gånger Resten tiden spenderar vi på att Utbilda dem till att bli bra människor, vad det innebär, lite hårdraget.
Och
det är förmodligen sant, jag betvidlar inte att det har otroliga effekter men det går att tro att en sådan utbildningsform skulle accepteras i en svensk kontext liksom i morgon.
Det
kommer ta åratal tror jag innan vi ser någonting som är i närheten av det. Andra länder också, jag pratade med någon, de drev skolor nere i Mellanöstern där jag frågade hur han jobbade med AI och han att det kanon för han hade installerat kameror i klassrummet så han använde AI till att utvärdera lärare.
Men
lycka till att få ringa lärarfacket och installera en kamera i varenda svensk klassrum för att utbilda. Det är en fullständig no-go. Jag tror man ska ha respekt för det här med hur regleringar ser ut och jag tycker att den här frågan är lika aktuell som den alltid har varit. Vinner politik eller teknik?
I slutändan vinner teknik men det kommer ta en jäkla massa längre tid än vad människor tror.
Jag tycker mycket just det här, du var inne på läxhjälp Det finns ju en jättekänd studie från 70-talet 1974 eller någonting, Nick Bloom. Jag tror studien hette The Two Sigmas Problem. Det var en jäkla... Länge innan pedagogik så man vet att effekten av private tutoring, Nick Blom studien delade upp grupper av elever som hade allt annat lika men en grupp av elever fick också private tutors, alltså privatlärare som hjälpte till med läxor och de blev två standardavvikelser bättre i kunskapinhämtning både på kort sikt och på lång sikt.
Och sen så är hela tiden ekonomin i det här varit att det går ju inte att ha private tutors till alla på eftermiddagen liksom och det är ju den onlocken någonstans som AI skulle kunna finnas där och om du dessutom bygger de här produkterna på all annan forskning som vi kan om pedagogik att det ska vara liksom Socratic Learning och Space Repetition och vad det nu kan vara för någonting så ja men det finns verkligen en spännande produkt där.
Absolut.
Så jag hoppas jättemycket på den typen av produkter men det också så multilayered på något vis. Så att det är inte en black box AI för utbildning utan det är antagligen en kombination av en herrans massa olika saker så.
Ja definitivt Det kan på riktigt ha sina stora fördelar just utanför klassrummet och när det kommer till läxinlärning och annat.
Men det finns också en annan puckel att ta sig över, det är den sociala acceptansen. är ju själv småbarnsförälder som sagt och jag tror att jag och min fru kan ha olika uppfattningar när det kommer till en AI-läxhjälp som skulle öka skärmtiden istället för att minska den. Men det finns mycket sociala pucklar att ta över också.
Man ska inte förringa dem.
Nej verkligen. Rent privat jag tycker det är en av de absolut svåraste sakerna just nu. Jag som driver ett bolag som håller på med AI behöver verkligen ta ställning till, som konsekvens av att min... Hela min yrkesvardag är en framför skärm yrkesvardag. Så måste vi vara så fruktansvärt mycket mer medveten om att vårda de icke-digitala zonerna.
Och det där är, om du kastar in barnen dessutom det där är ju jättesvårt. Min äldsta hon är åtta. Nu har de precis börjat nya skolor där de har lite mer, vi har precis flyttat till Spanien. Så där har de alla sina matteläxor via appar på Ipad och så där. Vi har också varit väldigt konservativa med skärmtid överlag som föräldrar.
Vi vill att mina barn ska vara barn, ska ut och leka. Jag tycker det där är svår det gnisslar i mig.
För
lika mycket som jag, ja hennes framtid kommer vara helt präglad av datorer och AI och jag vill att hon ska vara native i det. Men jag vill inte heller samtidigt att hon ska bli det för snabbt. Jag tycker det är jättesvårt som pappa.
Nej det är jättesvårt, jag har verkligen ingen lösning på det hela. Jag brottas med samma tankar. Vi har våra skärmperioder när barnen får använda skärm någon dag i veckan och sådär i begränsad omfattning. Men som sagt, när jag själv växte upp, nu är jag 47 år, så när jag växte upp då var det ju Commodore 64 och Amiga och sådana saker.
Men jag var ju toppen att sitta framför dem och tack och lov jag är väldigt glad för det. Jag tror jag kodade något program i Basic, när jag... Sent 80-tal liksom. Och jag menar min bror Gustav som blev en helt fantastisk programmerare liksom, jag menar hade man inte haft den skärmtiden då, det var väl inte ens ett ord då på något sätt va, men att sätta sig framför datorn där, det var ju det stora fritidsnöjet på något sätt och jag tror inte att jag har Tagit så mycket skada av det faktiskt utan jag har ändå hållit på med min fotboll och sociala engagemang och har väl inte blivit helt knäpp i huvudet bara för att jag har suttit framför en förhållandevis som man får kalla en speldator.
Särskilt nu när barnen ska växa upp i en väldigt digitalt dominerad framtid så Men jag tror att det forskningen visar är när de använder skärmtiden till Bly.
Jag
tänkte säga det. Det ett bra exempel på att man gör sig själv en otjänst när man stoppar in allting under begreppet skärmtid. För det är en jäkla skillnad att doomscrolla Instagram i relation till att sitta och skriva långformatartiklar och fördjupa dina tankar på något vis.
En annan fråga vi har hemma är hur gamla ska de vara innan de får sin första mobiltelefon?
Där
kan man spenera ett helt poddavsnitt.
Du kastade in politik förut Vad är din makrosyn på Europa just nu? Framförallt utifrån att vi kommer lite från perspektivet lagstiftning, reglering, AI.
Jag tycker väl på det stora helikopterperspektivet egentligen är att vi har i Europa spenderat för mycket tid på reglering, rapportering och tagit vårt välstånd för givet
och
Det har inte varit en särskilt bra utveckling och den blir vi ganska påminna om nu på ett ganska abrupt sätt. Och jag tror att den politik som förs nu på andra sidan Atlanten har ju verkligen fått oss i Europa att vakna upp på ett ganska hälsosamt sätt tror jag. Och även om det är stökigt och bökigt nu och förknippat mycket ostsäkerhet och kanske ibland till viss del en rädsla för vad saker och ting är på väg så tror jag att På några års sikt eller ännu längre sikt än så när man skriver historieböckerna så tror jag den här epoken vi på något sätt upplever just nu är nyttig för Europa för att nu mer än någonsin så inser vi att vi måste fokusera på rätt saker, vi måste fokusera på vår tillväxt, vi måste fokusera på vårt försvar och kanske nedprioritera mycket utav regleringar och rapporteringskrav och annat och Det var inte många år sedan när EU-kommissionen kom ut med något nytt dekret där man pratade om vad man ska fokusera på och där ordet tillväxt inte användes vid ett enda tillfälle i det dokumentet på något sätt.
Men nu är det lite andra tongångar.
Ser du stabila signaler
tycker du på andra tongångar?
Inte ännu. Jag tycker att vi har våra utmaningar i Europa helt klart. Jag tycker att Sverige är ett välskött land med låg statsskuld och vi har en fantastisk entreprenörskap i det här landet. Vi har gjort underverk i förhållande till vår begränsade befolkning men vi är också en del av Europa där andra länder missköter sig och tillåts missköta sig år från år.
Med länder som Frankrike som har ett konstant budgetunderskott som inte har fått ihop ekonomin de senaste 51 åren och med alldeles för hög statsskuld och andra länder som tyvärr säljer sig till samma skara som Italien och annat. Där det konstigt nog verkar inte finnas en reformvilja att Ta tag sina problem eller en lathet att inte ta tag i sina problem heller för den delen så att det har väl också format mig till att vara en motståndare till euron också den har jag väl delvis ärvt också jag har en far som när det begav sig för EMU-omröstningen förra gången var en stark motståndare till det hela och det finns inget jag har sett de senaste 20-30 åren som gör att jag har en annan uppfattning i det hela, det är liksom en klubb jag tycker vi ska hålla oss borta ifrån för att det euron och euroländerna sköter sig inte helt enkelt och där tycker jag att vi ska bevara vår självständighet vår svenska krona vår centralbank, alltså riksbank som kan fatta sina egna räntebeslut och annat och det är Det har varit bra för Sverige och det är det jag hoppas att vi fortsätter med den autonomiteten även in i framtiden.
vi skriver historieböckerna när man nu gör det om 40 år, så kommer det här Det var ett kapitel som var en sund awakening förhoppningsvis Jag ska inte hålla dig till att bli historiker, men vad tror du är, vad är det som händer nu och på vilket sätt kommer det, vilka downstream-konsekvenser förhoppningsvis kan det få?
Dels det konkreta som vi redan ser med större investering i eget försvar, jag tror vi kommer se avregleringar minskade rapporteringskrav och annat, fokus på tillväxt, fokus på att utveckla den inre marknaden i EU
som
fortfarande lämnar mer att önska och någonting som vi redan har börjat se som är superintressant att EU de facto börjar nu knyta frihandelsavtal med olika kontinenter Allt från Mercosur, det vill säga länderna i Sydamerika men nu också Indien och det här tvingar ju oss att...
Göra affärer
med
andra
delar. Du menar att det blir mer liksom, du behöver ta en aktiv ställning till affärsmannaskap liksom på politikers sidan lite så? Jag tror det,
absolut. Vi har varit lite bortskämda, vi har liksom lite grann tagit vår välstånd för förgivet. Vi har tagit relationen med USA som vår överbeskyddare på något sätt för förgivet och annat.
Och nu tvingas vi vakna till på allvar och tänka mer i affärsmässiga termer.
Och
det tror jag är nyttigt, absolut.
Det finns ju en, tänker jag samtidigt, med mer försvarsspending, fler och mer komplext relationsnätverk. Jag hade någon EU-kunnare på podden som beskrev det som att det blir mer och mer polyamoröst.
Så att vi har inte en stabil relation med vår megapartner i USA utan vi behöver många relationer. Man kan också beskriva att det finns risk att det blir mycket administrativ overhead, att det blir ett mer ineffektivt system som konsekvens av allt det här. Det är inte den vägen vi är på väg att gå, att frihandel håller på att rullas upp och mer konstiga tullar som egentligen bara tricklar ner till konsumentpriser.
Nej jag ser inte riktigt den faran faktiskt. Jag kanske är naiv då men jag ser väl motsatsen egentligen att det är färre tullar egentligen. Det kommer alltid vara gnissel. Vi är 27 olika länder i EU och alla kommer inte tycka likadant. en avgörande punkt för att få igenom Mercosuravtalet här var väl att övertyga även att Frankrike skulle gå med på det där för att de var lite oroliga för vad det skulle innebära för deras bönder och sådär.
Men i slutändan så ska ju de här frihandelsavtalen leda till lägre eller inga tullar egentligen och förhoppningsvis minska administrativ börda också för den delen. Och herregud det finns ju en anledning till att mänskligheten kom på det här med import och export. En gång i tiden att kan man importera någonting som är både billigare och bättre från ett annat land så höjer det välståndet i ditt land.
Men medans utvecklingen nu har ju varit åt Åt andra hållet på något sätt så jag tycker det är jättebra att det här Mercosur och Indienavtalet kanske hade kommit till ändå eller inte, men det är kanske den politiken som förs nu från amerikanskt håll som faktiskt tvingar oss att knyta de här avtalen och sen är ju hela relationen med Kina ett kapitel för sig och jag tror inte jag är rätt person att uttala mig i den komplexiteten heller, men jag tror att där tror jag också Europa skulle skjuta oss själva i foten om vi börjar liksom svara på det här kinesiska hotet med för stora tullar och annat bara för att skydda en tysk bilindustri som är lite på dekis jag tror vi ska vara väldigt försiktiga med att själva starta det Tullkriget som Trump faktiskt har börjat göra.
Jag
menar Europa ska nog ha i valet med de här två olika världarna faktiskt öppna armarna istället för att sluta sig. Man
Vi har haft flera diskussioner på lite samma tema, även om det är lite en stretch också. Men min tidigare värld har ju alltid varit strategi. Och där finns det ju en fråga hur lång strategihorisont ska jag ha? Och i takt med att världen har blivit mer och mer förändlig.
Jag kommer ihåg vi började samtalet med att prata om pappor. Jag kommer ihåg när min pappa pratade om strategi Det var ju som en naturlag. Det här är vår strategi Vi ska ha decentraliserade kontor och så här. Så en strategi kunde ju vara 30 års horisont på den tiden. Och sen sakta men säkert och under mina aktiva år i den världen, så har det blivit kortare och kortare strategihorisonter.
För att det är liksom inte begåvat att sia... Tio år i framtiden för att det kommer att hända så mycket. Är det din uppfattning också?
Absolut och det kanske är en orsak till varför jag passade på den här 2050-frågan. men exakt. För att jag menar Melbygård har vi byggt upp med att inte ha så mycket strategi överhuvudtaget.
Det är klart att det finns enskilda bolag som från tid till annan har styrelsen samlas i två dagar och kör någon strategimöte och tänker vad ska vi vara om tre eller fyra år. är väl så pass luttrad över att jag vet ju att de här dagarna efter man skiljs åt från den här strategimöten så har alla glömt vad strategin är.
Jag menar Melbygård som grupp, vi har ett annat mantra och det är liksom slå föregående år, bitla oss till er. Och det efterlever vi på riktigt. Det är så vi mäter vår framgång på något sätt. Att kan vi leverera ett resultat som är bättre än föregående år, då är vi nöjda. Och det är faktiskt så att I några bolag har vi, inte alla, men i några enstaka bolag så har vi till och med mer eller mindre avskaffat budgetarbete.
Vi designar den rörliga ersättningsmodellerna alltså bonusmodeller på att slå föregående år. Inte baserat på en budget eller någon målsättning och så vidare. Världen är så pass förändlig och det handlar snarare om att parera istället för att planera egentligen. Det här med att slå föregående år, det är det mantra att vi försöker efterleva.
Det är inte alltid man lyckas men med peppar peppar så har vi lyckats göra det, hittills i varje fall.
Du pratade tidigare i podden om incitamentsystem. Jag kan tänka mig att du har mycket åsikter om incitamentsystem. Är det primärt fråga om... Ge ägande för att känna att fler har den här ägarhatten på sig?
Är det primärt frågor om rörliga lönedelar? När du pratar om incitamentsystem, vad beskriver du egentligen då?
Det är nog olika delar. Vi ser det som en otroligt viktig del i vårt företagsbyggande att ha tydliga incitament för våra nyckelmedarbetare. I mindre bolag kan det röra sig med ett fåtal individer I större bolag blir det av naturliga skäl fler Det säkerställer att...
Att ha ett aktieägande på samma nivå som oss säkerställer att vi har samma agenda, vi tänker på samma tidshorisonter, vi är aligned på alla sätt och vis och det är någonting vi vill erbjuda som en del av kompensationspaketet och det är också Till syvende och sist också mer effektivt för den enskilde individen ur skattehänseende också.
Även om marginalskatten på lön har minskat något men har procentenheter i Sverige så är det fortfarande en stor differens mellan skatt på inkomster och skatt på kapital. Så om företaget utvecklar sig väl så blir det ju väldigt bra för individen i fråga. Man ska inte ta det för självskrivet att utveckla sig hela tiden men gör det det så blir det en väldigt bra effekt.
Så det är av olika skäl som vi tror väldigt mycket på det istället för stora kortsiktiga bonusar som dels skapar en kortsiktighet och som dels där hälften går iväg till skatt.
Så
det här med aktieägarskap är viktigt. I och att vi inte har som mål att sälja bolag. Så är det. Vill man sen kliva av eller göra någonting annat och lämna sitt företag så är det vi som är motparten transaktionerna.
Det är vi som i så fall köper loss det Köper
tillbaka.
Ja köper tillbaka
För det var en fråga som kom upp medan du pratade att jag antar att relativt ofta har ni en längre Tidshorisont än vad en enskild aktieägare kanske har. Det kanske inte alltid är sant men jag skulle gissa som average att det är sant.
Men då har ni ju en elegant lösning på det.
Ja men det har vi och i slutet av ett sådant här program så kanske individen också vill fortsätta i sin roll och fortsätta vara investerare. Jag menar då rullar man över. Då kan man då blir det ibland en kombination att man får ut en del pengar och använder resten till att återinvestera i ett nytt program.
Så att de här kan också rulla vidare de här programmen. Och går det bra så är ingen gladare än oss. Det kravet det ställer på oss är att vi måste ha tillräckligt med pengar i kassan för att kunna ersätta individerna den dagen någon vill utnyttja sin option. Men vi tror väldigt mycket på det. Det som är... Ja, det är ett system som funkar.
du har ju relativt nyligen lämnat över vd-posten i Melbygård. Om du skulle beskriva, om ditt liv var en bok, vilket kapitel är du på nu? Och vad heter
kapitlet? Nej men jag har ju bara börjat känner jag. Det är rätt intressant att vi inledde med att prata med min fars entreprenörsresa. Han var lika gammal som jag är nu när han startade Melbygård.
jag ser det lite grann som att det här, jag vet inte vad kapitlet, det är absolut inte något av de sista kapitlerna i boken. Det är väl någonstans i mitten tror jag. Där jag ser framför mig att...
Jag ser verkligen fram emot de kommande decennierna Jag har ingen ångest för att snart fylla 50. Jag skulle inte ha någon ångest för att fylla 60 heller för den delen. Nu finns möjlighet att både göra spännande saker inom ramen för Melbygård. Vi har inte slagit av på takten där på något sätt. jag har också frigjort tid till att kunna fokusera på mitt egna bolag.
Som jag har varit väldigt passiv i i med att all min tid har äts upp utav Melbygård de senaste åren. Men jag har ett bolag där som jag har legat och puttrat och nu kan jag lägga lite mer tid på det. Jag gör primärt tre saker där. Dels lite olika... Kapitalinvesteringar som är förhållandevis passiva. Jag har en annan verksamhet som drivs av en gammal vän och numera kollega till mig som heter Kaknäs Invest som investerar i tidiga faser till olika bolag.
Någonting som Melbygård inte gör så det ingen konkurrens med Melbygårds verksamhet men det är early stage investeringar i en portfölj med olika bolag. Sen har jag ett rörelsedrivande bolag som heter Klara Hill Som i sin tur består av ett dotterbolag till Clara Hill som heter Vera Hill som jag nämnde lite grann tidigare.
Clara Hill är begravningsentreprenör och Vera Hill är då familjejuridik och det finns ju en koppling med de här två verksamheterna i och med att man oftast behöver juridisk hjälp i samband med ett dödsfall egentligen. Det är en verksamhet som idag omsätter en halv miljard ungefär. På Clara Hills sidan har vi idag en 70-80, närmare 80 kontor runt om i Sverige.
Även en möjlighet att möta oss digitalt genom ett digitalt begravningsbyrå också som heter Lova. Vi har väl en... Ja, av totala... totalmarknaden så står vi ungefär för 10% av våra uppdrag idag kan man säga. Så det här är ett initiativ som... Det är väldigt spännande. Jag jobbat med det här i flera år. Det här bolaget tillhörde Melby Gård tidigare så jag har faktiskt köpt loss det här bolaget från Melby Gård.
Det är därför det är i min regi här sedan lite mer än ett år tillbaka. Det är dels en konsolideringsresa Det är flera begravningsbyråer som går igenom Ibland komplicerade generationsskiften och där nästa generation kanske inte vill driva vidare sin verksamhet och då är vi ett bra hem för att kunna, som man kan välja att sälja till då.
Är
det vanlig underliggande dynamik i, för man märker ju utifrån sett att okej shit nu gick den där branschen igenom världens konsolideringsfas. Är det ofta att det kanske var på 70-talet var det jättepoppis att starta begravningsbyråer och sen så nu ganska plötsligt så är det ganska många begravningsbyråer eller vad det nu kan vara för typ av bolag som helt plötsligt står inför sitt generationsskifte och att det är sådana grejer som driver de här stora konsolideringsaffärerna eller är det snarare bara en investerarlogik att nu är det flera investerare som har legat Liksom fått upp ögonen för potentialen för att konsolidera här branschen?
Jättebra fråga. Jag tror inte jag har ett klart och tydligt svar på det. Jag har visserligen kanske en tioårshorisont där jag liksom ändå... Studerat och satt mig in i den här branschen, så jag vore fel person att fråga om de här tio åren skiljer sig mot tidigare decennier men jag vågar nog ändå säga att det är lite mer generationsskifte nu än tidigare tror jag.
Medan världen förändras liksom och det kanske var naturligt på 60-talet och ja men det är klart jag ska ta över mina föräldrars marknadsfirma, det är mitt kall i livet och det är en bra verksamhet och så vidare. Idag med alla möjligheter som finns liksom med så som samhället ser ut så kanske det inte alltid är den högsta drömmen för nästa generation att ta över sina föräldrars begravningsverksamhet liksom så att det kan vara så att den här väldigt fragmenterade branschen som det ändå är genomgår en konsolidering mer nu än tidigare kanske och där har vi seglat upp som ett alternativ vi är inte ensamma på något sätt men jag tror att vi är en lämplig långsiktig aktör för det här också för att det här är också ingen bransch man kan kliva in i som en private equity fond.
Man ska göra en upprullning på fyra år och sen kränga av det hela utan det här kräver att ha tålamod under väldigt lång tid att bygga någonting inte med allt för hög hastighet utan... Ja, för de här processerna tar lång tid. Jag är själv familjeföretagare jag vet om att ens familjeföretag säljer man inte på en eftermiddag, utan det är långa processer.
Men jag har tålamodet och jag ser fram emot att utveckla det under lång tid och det kan också finnas möjlighet att gå in i nya länder också, vilket vi sneglar på lite grann också. Jag hoppas väl om vi träffas igen om några års tid att det inte bara är en svensk aktör utan kanske till och med en skandinavisk aktör med det här faktiskt.
Så
det är ett kapitel präglat av fortsatt energi och byggande låter det som?
Ja men precis och jag kommer väl förhoppningsvis inte bara stanna vid den här begravnings- och familjejuridiksverksamheten utan jag ser fram emot att i egen regi kliva in i lite andra intressanta verksamheter. Ja Jag tror väl att också...
På några års sikt att så som det är idag så även då att jag kommer lägga mer partner om min tid på Melbygård faktiskt. Jag har valt att inte, jag kallar mig inte själv arbetande ordförande för jag tycker det begreppet används lite slarvigt ibland. Vad är en arbetande ordförande kontra en vanlig ordförande?
Jag tror att jag är en aktiv ordförande men jag far var ju bra på att ge mig det mandatet som en vd förtjänar. Och så måste det också funka nu när Mikael är vd för Melbygård att det finns saker och ting som jag ska lägga mig i och det finns saker och ting som jag ska hålla mig borta i.
Vi har lite olika roller att spela va men... Men jag har ju kvar mina bolagsengagemang genom Melbygård och sitter kvar i samma styrelse som jag gjorde tidigare. Och de bolagen kommer jag fortsatt lägga mycket tid på.
Rune har ju uppenbart varit en stor influens Finns det någon person, tänkare, författare, whatever, utanför familjekontexten som har påverkat ditt sätt att tänka väldigt mycket?
Nej. Det är en av de enkla frågorna. Jag har inte haft... en tydlig förebild eller medstjärna eller inspiratör.
Husgud Vad sa du? Husgud.
Nej precis, du använde ordet polyamorös tidigare. Jag är nog också lite poly i den bemärkelsen Jag tar influenser från olika håll och det kan vara lite grann nyhetens behag på något sätt att det där lät intressant men den här personen sa ju det och sen har jag glömt det och så börjar jag lyssna på någon ny person.
Jag har väl aldrig haft någon sån här uttalad förebild eller ledstjärna utan det är på gott ont egentligen.
Johan det var jättekul att få djupdyka i frågor som kan vara lite svåra att göra med vem som helst så jag tackar dig jättemycket för din tid.
Tack mycket,
kul att träffas.
Där var vi i mål med dagens avsnitt. Jag tycker det är så sjukt att typ 70% av er som börjar klicka på ett avsnitt lyssnar hela vägen till slutet. Jag så tacksam. Samtidigt så tror jag att det är bara 20% av er som kollar som faktiskt subscriber på podden oavsett om det är på Youtube eller på Apple Podcast eller Spotify så tyckte du om det här.
subscriba gärna. Det hjälper podden att växa, det gör att jag kan få större och större gäster, det gör att jag kan lägga mer och mer tid i förberedelse Alla de här sakerna. sidan av det, den här podden har ju sponsrats av Grail och det är ingen hemlighet Jag startar Grail. Grail är mitt bolag. Jag tror så mycket på den här framtiden där människa plus AI möjliggör att vi kan göra saker som vi aldrig kunnat göra förut.
Men jag är också rädd för att AI just nu handlar väldigt mycket om att automatisera bort människor. Och jag tycker att vi i maktpositioner vi i ledande positioner vi har ett ansvar för att bygga en framtid som vi själva faktiskt vill leva i. Det finns massa kortsiktiga incitament för att bara jobba med automate, automate, automate.
Vi kanske måste göra det. Men låt oss åtminstone spendera lite tid på augment. Det är därför jag har byggt Grail. Så gå till grail.works för att få reda på hur du inte bara kan vara framgångsrik i det kortsiktiga utan på riktigt kan göra en skillnad i din bransch på det långsiktiga. sidan av det, gå till thinkroompodcast.com.
Det är en grej som jag verkligen skulle vilja pusha för. Varje vecka så publicerar jag en långformatartikel på engelska Den är skriven till en väldigt senior publik av ledare och den bygger på vad var det mest intressanta jag lärde mig under den här veckan. publicerar jag på LinkedIn och det publicerar jag på min hemsida thinkroompodcast.com.
Vi ses nästa vecka.
That was Johan Andersson on ThinkRoom — where exceptional minds think out loud.