Stress och Styrka - Riksbyggens VD Johanna Frelin om varför självledarskap inte räcker när verkligheten tar över

Johanna Frelin - Camera B (Graded) [00:00:00] Johan: V�lkommen till podden. Idag pratar jag med Johanna Frelin som �r vd f�r Riksbyggen. Det h�r f�r mig �r ett samtal kring hur ledarskap faktiskt ser ut p� riktigt. Det �r inte de mest flashiga managementfilosofierna, det �r inte s�rskilt sv�ra... Vad spr�kbruk vi f�r oss med. Vi pratar om de riktiga utmaningarna som svenska ledare sitter med. Hur kommer det sig att stress �r den stora epidemin f�r mellanchefer och vad kan vi g�ra �t saken? Hur kommer det sig att sj�lvledarskap �r s� himla sv�rt och varf�r pessimism �r mycket mer smittsamt �n optimism i organisationskulturer? Det och v�ldigt mycket mer. Mycket n�je. ? [00:00:40] Johan: Johanna, v�lkommen. [00:00:42] Johanna: Tack s� mycket. [00:00:42] Johan: Kan du b�rja med att ber�tta, vem �r du, vad �r du och framf�rallt varf�r �r det [00:00:47] Johanna: Johanna Fr�lin heter jag och idag jobbar jag, det �r inte vem jag �r utan vad jag g�r. Idag jobbar jag som vd p� Riksbyggen. �r viktigt d�rf�r att vi bygger trygga och h�llbara samh�llen, allts� bost�der. Vi bygger och f�rvaltar bost�der till m�nniskor som beh�ver dem. [00:01:08] Johan: Jag t�nker att det �r sp�nnande, jag har jobbat med n�gra bostadsbolag tidigare. Det �r fascinerande hur stor del, precis som du �r inne p�, av samh�llet man �r med och p�verkar. Vad betyder det d�r f�r dig, f�r de som inte har den erfarenheten? [00:01:22] Johanna: Det betyder j�ttemycket, jag har v�l alltid drivits av att jobba med n�got samh�llsnyttigt. Jag kombinerar det med en aff�r, det �r en stor drivkraft f�r mig. Att man kan b�de g� till jobbet och k�nna att jag bidrar till n�got som �r positivt men vi ska ocks� tj�na pengar p� det. [00:01:38] Johan: Mm. Och hur del av kulturen upptar den h�r tanken tror du? �r den, tror du alla g�r till jobbet och k�nner sig det? [00:01:48] Johanna: Nej s� �r det inte. Jag �nskar det. Nej, men ganska m�nga. Men ibland tycker jag, jag har ju jobbat mest i v�rderingstidna f�retag med v�rderingstidna m�nniskor. Och ibland s� kan man fastna i att man bara �r inne f�r samh�llsnyttan eller f�r att g�ra n�gonting bra. [00:02:06] Johan: Finns det liksom en bortrextrem d�r det blir f�r mycket [00:02:08] Johanna: Ja, det finns absolut en [00:02:10] Johan: Vad h�nder d�? [00:02:11] Johanna: Nej, men d� h�nder det, d� driver man ju ett f�retag som �r v�ldigt kortsiktigt. D�rf�r att det kommer ju aldrig rulla. Nej det har ingen ekonomisk fokus tillr�ckligt. Och det tycker jag, det �r liksom den stora formen man jobbar i, v�rderingstidna f�retag [00:02:25] Johan: Ja, s� det g�ller att hitta balansen. Hur jobbar du sj�lv med balansen? Var g�r balansen? [00:02:29] Johanna: Ja men balansen blir ju v�ldigt mycket i praktiken. Det �r ju en sak att snacka liksom. V�rderingar f�r att hus �r. Utan det blir i praktiken och jag tycker det �r tydligt hos oss. Till exempel om vi f�r ett projektf�rslag. De chef som vill bygga ett hus p� tomt och s� ing�r inga solceller d�r men den har en fin marginal. D� s�ger vi alltid tumma p� marginalen sett p� solcellerna. S� d�r tr�ttar man ner det till ett konkret beslut Vi bygger inte hus utan solceller �ven om det inneb�r s�mre marginal. [00:03:02] Johan: Ja men det d�r �r ju j�ttefint. Jag tycker det �r alltid fascinerande n�r man tr�ffar b�de, f�r det h�r g�ller ju lika mycket personer som g�ller bolag. Personer och bolag som anv�nder sina v�rderingar. S� h�r fattar vi besluten baserat p� v�rderingarna. Hur tar man sig dit? F�r det �r �nd� relativt ovanligt tycker jag. [00:03:18] Johanna: Ja, genom att inte snacka utan g�ra t�nker jag. F�r �nd� relativt Och koppla det man g�r. Vi har gjort ett styrelseseminarium varje �r. Och de kan vara ganska ytterligare ett. Men det gjorde jag ett styrelseseminarium i h�stas. Jag utgick bara fr�n v�rderingarna. S� det blev som en r�d tr�d. Och visade p� praktiska exempel. Ja, till exempel, vi har en v�rdering som �r nyt�nkande. Ja, men d� blev ju h�llbarhetspasset en fr�gesport. En digital fr�gesport. Strategipasset det blev en orienteringspromenad med digitala appar. D�r du gick n�gonstans och fick en fr�ga kring strategin eller n�gonting. Och d� t�nker jag att det handlar mer om att leva och g�ra v�rderingarna. �n att st� och prata om dem som n�got fluff. [00:04:15] Johan: Ja det k�per jag absolut. Hur det emot? Ta styrelsen. Jag tycker det �r j�ttekul. [00:04:23] Johanna: Ja, f�r jag har sj�lv jag sitter i flera styrelser och har gjort det i m�nga �r. Ibland �r styrelse-seminarier s� otroligt tr�kiga f�r att man bara sitter passiv. Exakt. Men �r man ett f�retag som ska ha nyt�nkande som en av k�rnv�rdena d� m�ste ju �ven schemat p� styrelse-seminariet vara nyt�nkande. [00:04:43] Johan: Men det �r fascinerande Jag har haft flera fr�gor p� podden d�r vi konstaterar att vi sitter konstant i m�ten. Det �r liksom v�r arbetsstat till 70-80% f�r m�nga ledare. Men vi �r s� fruktansv�rt d�liga p� att g�ra bra m�ten. Jag hade exempelvis h�r f�r n�gra veckor sedan, jag g�r breathwork som �r en del inom yoga-v�rlden. Min breathwork-coach d�r pratade om hur man skulle kunna arbeta v�ldigt medvetet med andningen i b�rjan av ett m�te. F�r att f� mycket mer fokus exempelvis. Det finns ju s� m�nga grejer, det beh�ver ju inte vara n�gon andnings�vning. Det kan ju vara bara s� m�nga inramningar som g�r att skulle kunna ha ett mycket b�ttre m�te. Men det k�nns som lite flummigt och fejkat att g�ra s�dana grejer. S� att du blir alltid imponerad av dem som v�gar g�ra det p� n�got vis. Det kanske �r j�ttemycket mod som kr�vs Ja, [00:05:33] Johanna: men det �r ju inte s�... Jag t�nkte, det finns ju ganska mycket metoder Till exempel b�rja ett m�te med en check-in-fr�ga. Ja jag tror det. Ja, inte alltid, men ganska ofta. Allts� det kan ju inte h�lla p� med varenda m�te. Men om jag ska lite l�ngre m�ten som kr�ver lite mer koncentration, d� kan ju det vara superbra att starta med s� h�r, vad beh�ver du s�ga, vad beh�ver du f� ur dig f�r att kunna vara n�rvarande i det h�r m�tet? Det �r en j�ttebra check-in-fr�ga. F�r ofta kommer ju folk till m�tet med helt andra tankar. D� vill man ju ta bort dem. Och n�r man s�ger dem s� sl�pper man dem S� det finns ju mycket metoder. Men sen tror jag p� v�ldigt korta m�ten. Allts� om mina medarbetare vet att om jag har bokat in en halvtimme det tar bara en kvart. F�r jag beh�ver ju ocks� h�mta kasse, g� p� to och g�ra s�dana grejer. [00:06:26] Johan: Ja, verkligen. Vi pratade i f�rberedelserna mycket om just att driva f�r�ndring i s� pass stora organisationer. Ni �r... Vi �r 2 500. Ja 2 500, s� det �r stor organisation. Hur �r ni organiserade? F�r jag antar att ni �r v�ldigt geografiskt utspridda ocks�. [00:06:43] Johanna: Vi finns p� 40 kontor �ver hela landet [00:06:47] Johan: Och d� t�nker jag att att driva f�r�ndring i en s�dan organisation �r typiskt sett sv�rare �n om alla sitter p� samma kontor. [00:06:54] Johanna: Ja absolut. Det �r l�ttast p� huvudkontoret. [00:06:56] Johan: Men om vi b�rjar rama in, vad �r f�r f�r�ndringar som du har beh�vt ge dig p� inom [00:07:01] Johanna: Allts� mycket handlar om digitalisering. Jag hade ju f�rm�nen att komma till en bransch som liksom l�g helt efter. Ligger helt efter. Och det �r v�ldigt, v�ldigt kul. S� att mycket har handlat om att, sedan jag b�rjade, ta fram en ny strategi. Skapa f�ruts�ttningar f�r att digitalisering ska kunna ske. Det �r samarbete tv�rs �ver linjen med olika kompetenta team och s�d�r. Ska jobba med en kultur som tycker att det �r sp�nnande och roligt. Och sen s� ta fram system och arbetss�tt. Och det �r arbetss�tten som �r sv�rast. [00:07:41] Johan: Vad skiljer system och arbetss�tt? [00:07:44] Johanna: Systemet �r ju sj�lva verktyget. [00:07:47] Johan: Allts� IT-systemet? Ja exakt. Okej, jag fattar. [00:07:50] Johanna: Eller produkten. Men arbetss�ttet d� handlar det om att f�... Vi har ett projekt nu vi h�ller p� med. D� m�ste ungef�r kanske 1 500 medarbetare byta arbetss�tt helt. Och in i telefonen. Allts� du tidrapporterar du rapporterar vad du har gjort. Du bockar av dina arbetsuppgifter i telefonen. Och d� g�r automatiska meddelanden ut till kunden. Ja. Och det �r en j�tteutmaning f�r alla m�ste jobba r�tt och likadant. [00:08:22] Johan: Det �r en s�n klassisk d�r f�r den enskilda medarbetaren, framf�rallt initialt s� kanske mest upplevs som mer administrativt eller �tminstone inte vad jag alltid har gjort. [00:08:32] Johanna: B�de administrativt tungt, men ocks� att man k�nner att jag bockar av saker, �r det f�r att min chef ska ha kontroll �ver mig? S� det har funnits en del misst�nksamhet kring det arbetss�ttet ocks�. [00:08:47] Johan: Hur kan man applicera det d�? [00:08:49] Johanna: Jag tycker att man alltid, eller vad jag har l�rt mig under �ren alla fall, n�r man jobbar med olika f�r�ndringsf�rs�kringar m�ste alltid b�rja ur kundens perspektiv. Det handlar inte om att du ska bocka av en arbetsuppgift vi har klippt den h�r gr�spl�tten om vi f�rvaltar ett hus till exempel. Utan det handlar om att meddela kunden Nu �r det klart. Chefen kommer inte att sitta och kolla p� alla avbockningarna men kunden �r j�tteglad och f�r informationen automatiskt. [00:09:18] Johan: Men k�per man det argumentet p� f�rsta f�rs�k? [00:09:22] Johanna: En del g�r ju det. Det handlar v�ldigt mycket om vilken typ av tillit man har i sitt team eller p� sitt kontor eller sin grupp. [00:09:32] Johan: Ja. Vad kom du till i just den fr�gan, tillitsfr�gan? vad var grundf�ruts�ttningen? Jag t�nker att alla kulturer har ju... [00:09:43] Johanna: Ja men �r ju tillit om du ska kunna driva f�r�ndring. Att m�nniskor inte t�nker att h�r �r n�gonting emot dem utan det h�r �r n�gonting f�r eller f�r n�gon annan som p�verkar dem. Och den tillit �r ju f�r�ndring f�rskvara. Och den... Jag kan ju jobba p� olika s�tt att bygga tillit, det �r mindre viktigt utan det m�ste ju ske lokalt. Det �r den n�rmaste chefen du ska lita p� och dina n�rmaste kollegor. [00:10:17] Johan: Tror du mycket p� decentralisering som konsekvens n�r du driver transformation? [00:10:23] Johanna: Ja, samtidigt s� �r det f�r decentraliserat, d� blir det ju inte ett arbetss�tt. F�r d� blir det ju tolkningar av ett arbetss�tt Ja exakt. S� det �r inte antingen eller utan det m�ste vara b�de och. [00:10:36] Johan: Ja exakt. Hur g�r man det d�? �r hantverket f�r att f�... Det har jag m�rkt ofta min erfarenhet �r ju mer vena strategi f�r flyktingar. Det finns ju v�ldigt mycket overlap mellan en IT-implementering och en strategi-implementering. F�r till slut handlar det ju om att f�r�ndra sm� beteenden i vardagen. en s�n resa s� finns det ju uppenbart ett v�ldigt v�rde i att g� nerifr�n och upp i att man engagerar m�nga. Men det f�r ju ofta de bolag som inte har en tydlig tanke om uppifr�n och ner. Vilket man ju i Sverige �r lite f�r det. F�r det g�r emot n�gon typ av konsensuskultur. Men de som missar den, de f�r ju enormt spretiga strategier som konsekvens. Och det d�r �r ju liksom, du beh�ver g�ra b�da tv�. [00:11:24] Johanna: man beh�ver b�da tv�. Och det �r ju precis som du beskriver att dels m�ste du skapa ett engagemang och en f�rst�else Vad �r syftet med det h�r? �r det f�r att lura alla medarbetare eller �r det f�r att g�ra n�gonting bra f�r kunden? Och det engagemanget m�ste man skapa. Men sen beh�ver man ju ett arbetss�tt n�gonstans i en paraplyorganisation. Naturligtvis tillsammans med experter i organisationen. Men sen �r det ju uppf�ljligt. H�nder det. De h�r beteendeattityderna ser vi progressen h�nder det. Och d� m�ste cheferna orka g� ner i detaljer. Det [00:12:06] Johan: d�r �r fascinerande. Jag hade en hel... Del av min bok eller ett kapitel av min bok som handlar just om det h�r att det �r en s�n enorm skillnad p� detalj och detalj jag tror att man har en liten f�rk�rlek och liksom allt �r samma och nu �r jag chef s� nu ska jag inte vara i detaljerna s� jag tror att det finns en r�dsla f�r m�nga chefer ocks� igen, micromanagement �r ett begrepp som ingen vill k�nna sig vid s� samtidigt som just n�r det kommer till viktiga f�r�ndringar s� i detaljerna sitter en l�ngt mycket f�r att det [00:12:38] Johanna: �r ibland v�ldigt sm� beteendef�r�ndringar som beh�ver komma till vi hade ett exempel som jag tyckte var v�ldigt sp�nnande allts� v�ra medarbetare de ska ut och g�ra arbetsuppgifter och s� ska de bocka av i telefonen men p� ett st�lle i b�rjan av den h�r implementationen d� var man inte man fick inte medarbetarna bocka av s� att det sk�ms att de gjorde det p� fredagen bockade av allas arbetsuppgifter och det tycker jag var liksom och d� f�r man ju g� in och Det var s� tydligt d� Chefen ville d� skona med enarbetarna f�r att man ville vara sn�ll. [00:13:12] Johan: Ja, exakt. [00:13:13] Johanna: Men det �r ju inte h�llbart �ver tid s�klart. [00:13:15] Johan: Nej exakt. Det �r det som g�r, f�r det d�r �r ju n�gonting man m�rker framf�rallt p� f�rsta g�ngs ledare i v�ldigt h�g utstr�ckning Det enorm vilja att vara sn�ll. S� jag tror inte man ser konsekvenserna riktigt av sitt beteende. [00:13:28] Johanna: Det v�l det m�nskliga behovet av att vara �lskad. [00:13:31] Johan: Ja, jag antar det. Ja exakt. Jag tror att alla som �r ledare har ju n�gonstans l�ngs den v�gen beh�ver ta st�llning till vad �r det egentligen som �r viktigt f�r mig. [00:13:41] Johanna: Jo men det vet jag att jag har t�nkt mycket. Jag har ju varit chef nu sedan jag var 30, s� det �r �r. Och jag vet att jag var, som ny chef, d� ville jag verkligen att alla skulle hitta mig. Men n�gonstans fick jag ju sj�lv fundera p�, �r det viktigt att alla gillar mig? Eller? Det finns ju n�gra regler som ska gilla mig. [00:14:05] Johan: Vad landade du i? [00:14:07] Johanna: N�gra m�ste det vara. Det kan inte vara alla. Sen kan jag g�ra vad jag kan f�r att folk ska f�rst�. Ja, det �r klart. Det tycker jag �r viktigt. Och jag att ju mer och sen f�r min egen del, ju mer erfarenhet jag har f�tt, desto mindre bekymrade har jag varit �ver om alla gillar mig eller inte. [00:14:30] Johan: Och blir s�kert antagligen mer likable som konsekvens. Ja, [00:14:33] Johanna: men jag t�nker ocks� att det har gjort att jag blivit mycket rakare och tydligare och liksom tycker inte att det jag tycker inte det �r sv�rt att komma med negativa besked l�ngre och d� blir det ju naturligt mer empatiskt. D�rf�r att det �r inte sv�rt utan d� kan jag s�tta mig in i andra. Jag blir inte s� fokuserad p� vad jag ska ber�tta utan jag t�nker mycket mer p� [00:14:54] Johan: mottagaren. Ja det d�r gammal varan n�r du k�nde att den inte l�ngre var lika k�nslom�ssigt laddad f�r dig. [00:15:03] Johanna: Jag tror att jag var kanske 35 n�r det hade g�tt n�gra �r. Men jag hade gjort n�gra riktigt tuffa saker d�. Jag jobbade p� SVT som programchef Jag hade lagt ner program och jag hade s�kt upp freelancere och fastanst�llda ocks�. Och jag fick b�rja ganska raskt med det i min chefskarri�r. Och g�ra sv�ra saker. Och d� blev det v�ldigt, stressigt. Jag k�nde mig pressad om jag samtidigt skulle f� alla att tycka om mig. [00:15:32] Johan: Det �r i princip ett om�jligt uppdrag Det helt om�jligt. Det �r fascinerande hur mycket de tidiga erfarenheterna i karri�ren �nd� pr�glar saker som kan vara v�ldigt traumatiska. Jag haft andra som har v�ldigt tydligt krisledningserfarenheter. �ven om man kanske inte avundas p� att det �r v�ldigt tuffa erfarenheter att tillskansa sig. Men vilken f�rdel att ha den erfarenheten Vilket lugn du kan ta dig igenom situationer. [00:16:04] Johanna: Absolut. Jag tycker att de tuffaste situationerna �r d� man har l�rt sig som mest. Eller d� har jag l�rt mig som mest. Och det �r de situationer jag t�nker p�. [00:16:17] Johan: Hade du en, eller skulle du s�ga att hade en tydlig tanke om det ledarsprachet som du vill prenumerera i organisationen? [00:16:25] Johanna: Ja, vi �r inne p� en grej, tydlighet. Rak, allts� bara rak. Och konkret. Jag �r sj�lv liksom, det g�ller inte fluff, jag f�rst�r inte d�. Vad fanns det som mig i en fluffig v�rld? Skapa engagemang. Jag vill att ledarna i min organisation ska kunna g�ra workshops och st�lla utforskande fr�gor i teamen. F�r att f� med sig ett engagemang och smarthet fr�n medarbetarna. [00:17:00] Johan: Vad k�mpar, om man tar sektionen mellan chefer och den lite yngre generationen, vad k�mpar man med i relation till din idealbild av ledarskapet skulle du s�ga? [00:17:12] Johanna: Jag tror man k�mpar med liksom vilken fot man ska st� p� lite grann. Att vara chef �r ju ganska administrativt tungt. Du kanske har en v�ldigt stor grupp. V�ldigt m�nga individuella behov i din grupp som du slits med. Och sen s� kanske det inte �r m�nga. Inga chefer kommer ju ocks� fr�n gruppen. De har blivit premierade. S� de kanske inte k�nner sig helt bekv�ma med att h�lla en v�rderingsworkshop i sitt team. S� det jag de k�mpar mycket med. Att kliva in i sin nya roll och... m�ste ha mycket skink p� n�san och st� i f�tterna f�r att kunna st� inf�r sitt team och h�lla en workshop i v�rderingar i attityd och beteende till exempel. [00:18:03] Johan: Ja det �r klart. Man har ju vissa f�rdelar n�r du inte tar �ver det teamet d�r du var medlem i tidigare. S� du har chans att forma din egen ber�ttelse fr�n scratch. Ja [00:18:13] Johanna: och jag k�nner ocks� att n�r jag b�rjade p� Riksbyggande s� var det en i f�retagsledningen som hade sagt s� h�r Oh no, ska vi f� en s�n h�r postitchef nu? Och det �r precis det som jag �r. Men jag t�nker liksom inte anpassa mig efter den attityden. Utan om jag tror p� att skapa engagemang via olika typer av dialoger och workshops s� d�r, d� kommer jag g�ra det. �ven om n�gon tycker s� h�r, har vi f�tt en postitchef? Och sen har det g�tt j�ttebra s�klart. Personer blir engagerade och skriver ocks� p� postit. Ja, exakt. [00:18:45] Johan: Jag kommer ih�g att vi pratade i f�rsnacket om... V�rderingar och tankar som sitter lite i v�ggarna. Kan du beskriva vad du pratade om d�? [00:18:55] Johanna: Jag tycker att det som jag brottas lite grann med, eller har brottats jag tycker �r sv�rt att hitta ingen facit i, det �r n�r man ser att vissa team aldrig f�r till det. [00:19:07] Johan: Kan m�la lite grann runt ett s�nt team utan att m�la ut specifika team? [00:19:12] Johanna: Nej, det finns �verallt i alla organisationer. Nej men det kan vara s� att du har ett team eller en grupp eller en enhet som som d�r det bara krisar hela tiden. Ofta personliga kriser i gruppen. Och s� tittar man p� ledarskapet och s� byter man chef. Och s� forts�tter gruppen likadant. Och s� slutar de som h�rjer det mest. Och s� tar n�gon annan �ver den rollen. Och d� sitter du kanske inte i v�ggarna, men sitter n�gonstans i gruppen. Och jag tycker att g�r jag ju s�llan ner numera i de teamen f�r jag har ju massa chefer emellan. Men jag f�rs�ker alltid f�rst�, vad �r det som h�nder just i den h�r enheten p� det h�r kontoret eller den h�r gruppen? Och s� pratar jag med HR och s� pratar jag med de n�rmaste cheferna och s� kanske jag �r d�r p� kontorsbes�k eller gruppbes�k. Men jag f�r s� olika bilder. Ja exakt. S� det �r sv�rt att f� en s�n h�r, det �r det h�r som h�nder i den h�r gruppen. Det beror p� det h�r, s� h�r samskapar grupperna och cheferna den h�r situationen Ja. [00:20:17] Johan: Det finns, du kanske har h�rt om det ocks� Jag tror det �r ganska k�nt Det finns ju n�got psykologiskt experiment med apor D�r du b�rjar med att s�tta en apa i en bur Och s� finns det banan eller n�got som apor vill P� en av plattorna, det finns olika plattor p� golvet Men n�r apan g�r mot det stimulet S� f�r den apan en g�llst�t S� en apa l�r sig att g� inte p� den plattan Sagt och s�kert stoppar det in fler apor Och d� skyddar den f�rsta apan som har f�tt stimulin, de andra aporna g�r inte till den banan. Sen kan det g� hela v�gen till att du tar bort apan som har n�gonsin f�tt, s� ingen apa i buren har n�gonsin f�tt den h�r elst�ten, men kollektivt h�ller vi oss borta fr�n den d�r platsen. Jag undrar om det �r n�gonting s�nt som sker d�r. Det kanske inte ens �r fr�ga alltid om att det �r en sakfr�ga p� n�got vis utan det h�r �r liksom en kultur. [00:21:13] Johanna: Ja, men vad ska man g�ra �t... Jag har testat olika saker. Ett team f�r l�nge sedan spr�ngde det. [00:21:22] Johan: Ja, samtidigt �r det sv�rt i din organisationsstruktur, t�nker jag. Det kan ju inte g�ra. [00:21:26] Johanna: Du kan inte l�gga ner ett kontor eller marknadsavdelning eller vad det nu skulle vara. Ja. S� jag tycker att det sv�rt att hitta relevanta aktiviteter, relevanta saker att g�ra f�r det teamet eller i det teamet f�r att man ska ta sig vidare fr�n den h�r situationen. [00:21:43] Johan: Ja, exakt. Men vad �r typexemplet p� en s�n grej som �r situationen? [00:21:50] Johanna: Nej men det kan vara, jag upplever ju att det blir, jag ser ju bara symptomen. Och [00:21:58] Johan: symptomen �r att folk �r sjukskrivna? [00:22:00] Johanna: Ja, att folk �r sjukskrivna, det �r v�ldigt l�gt i medarbetareunders�kningen, det l�g kundn�jdhet, ofta l�g l�nsamhet ocks�. [00:22:09] Johan: Ja exakt, det �r fascinerande hur saker h�nger ihop. [00:22:11] Johanna: Och sen s� kommer det whistleblower-anm�lningar, det kommer arbetsmilj�anm�lningar. Det uppst�r ofta kommer man till det h�r teamet s� sitter kanske inte folk tillsammans s� mycket det �r v�ldigt mycket subgrupper, mycket skitsnack [00:22:32] Johan: Skitsnack �r fascinerande hur abrasive det �r. [00:22:37] Johanna: Och ja det �r verkligen fascinerande friksamheten och viljan att tala med honom. Ja och att man pratar inte med varandra men att man pratar om varandra Som en dysfunktionell familj eller sl�kt. [00:22:50] Johan: Blir n�gonsin n�stan f�rbannad i att man blir n�stan vi m�nniskor. Och vi �r p� ett jobb. Men jag fattar att det kanske inte �r s� produktivt. [00:23:00] Johanna: Nej jag blir v�ldigt s�llan arg. Jag har typ p� Riksbygden varit arg en g�ng tror jag. Ja Men jag kan ju verkligen men sk�rpas. Allts� kom igen med det. Hur sv�rt kan det vara att m�tas i en rak och �ppen dialog d�r vi f�rs�ker inte projicera s� mycket p� varandra utan vi f�rs�ker se p� oss sj�lva utifr�n ett utifr�nperspektiv. Och ett s�tt att g�ra det �r ju att f�rs�ka skapa empati. [00:23:33] Johan: Men det h�r �r bland det sv�raste som finns. Nu kan jag bara g� �ver till privata relationer. Om man har en d�lig relation s� �r det s� otroligt mycket billigare f�r hj�rnan p� n�got vis att... Konstaterat att om bara du kunde �ndra dig, d� kunde jag �ntligen vara lycklig Och det �r ju ett otroligt effektivt s�tt att forts�tta k�ra den relationen ut f�r ett stort ekonomis. [00:23:54] Johanna: Och det �r ju, det du beskriver ocks�, det blir ju n�gon typ av offermentalitet. [00:24:00] Johan: Och identitet n�stan. [00:24:02] Johanna: Ja, exakt F�r att allting h�nger p� alla andra. Om bara de gjorde det s� skulle jag kunna g�ra det h�r. S� att jag �r ett offer f�r alla andras och alla omst�ndigheter. Och jag har funderat en del p� vad som Men varf�r g�r man in i en offerroll? [00:24:17] Johan: Jag tror att det �r att kostnaden... Nu kanske jag inte s� mycket en jobbspaning, men mer en privatspaning Utmaningen g�r s� l�ngt som att det �r en identitet. Vi som grupp �r de vettiga och alla andra utanf�r den h�r gruppen idioterna. D� �r det n�stan k�rnan essensen av vem jag �r p� den h�r arbetsplatsen. Och att ompr�va den identiteten det �r mycket mentalt jobbigare F�r d� m�ste jag bygga mycket mer fr�n grunden f�r mig sj�lv �n det �r att forts�tta skapa problemet. [00:24:50] Johanna: Precis, och d� blir vinsten att du slipper ta ansvar. [00:24:53] Johan: Ja, exakt [00:24:54] Johanna: Och det �r mycket sk�nare �n att ta ansvar f�r dina egna k�nslor. Ta ansvar f�r att inkludera andra, ta ansvar f�r att skapa empati. [00:25:02] Johan: Ja och det �r egentligen n�r kostnaden blir pass h�g att inte �ndra dig som du vill. Att �ndra dig p� n�got vis n�r jag har g�tt den gr�nsen. Ja, exakt Jag vet inte, hur l�ngt har du kommit sj�lv i din tankeprocess om hur man greppar an det d�r? tror att det �r en sv�r fr�ga. [00:25:24] Johanna: Ja jag f�rs�ker nog, om jag m�ter den attityden i mitt n�rmaste ledarskap, d� f�rs�ker jag v�ldigt mycket coacha m�nniskor, men �ven jag utbildar en del ocks�, att dels p� det de sj�lva kan p�verka. Och att f� en insikt i, du kan inte f�r�ndra n�gon annan Nej. Du kan bara f�r�ndra dig sj�lv. Och jag tror att jag fick den insikten ganska tidigt. Det gick och st�rde mig p� olika m�nniskor i mitt ledarskap. Jag var lite s�d�r, t�nk bara om andra. Men jag hade en j�kligt bra coach som liksom, men du kan inte f�r�ndra de h�r personerna. Du kan f�r�ndra dig sj�lv. Hur kommer det sig att [00:26:13] Johan: du hade en coach? [00:26:14] Johanna: N�stan alltid har jag Numera �r jag mer coach. Men jag kan ocks� ibland g� tillbaka till en coach. Men jag tycker att det �r viktigt att bli speglad. Och jag blir inte alltid speglad p� jobbet. S�rskilt inte som vd. [00:26:30] Johan: Nej, det kan jag t�nka mig. [00:26:32] Johanna: S� d� k�nns det v�ldigt viktigt att f� bli speglad. D�rf�r att �ven, jag g�r ju ocks� in i olika tankevurper. S�rskilt om det �r stressigt. [00:26:43] Johan: Hur gammal var du n�r du b�rjade ha coacher och s�? [00:26:46] Johanna: Allts� 30, s� fort jag fick mitt f�rsta chefsjobb. [00:26:49] Johan: Jag kan ocks� frustrera sig �ver att det �r v�ldigt f� p� totalen som investerar i sig sj�lva p� det s�ttet. [00:26:59] Johanna: Ja, jag tycker det �r sj�lvklart. Jag skulle inte heller vilja ha en ny chef, en ung ny chef utan coach. Det �r lite livsfarligt. [00:27:08] Johan: �r det n�gonting som ni tillhandah�ller, en mentorstruktur internt eller �r det extra bra om det �r n�gon som �r helt utanst�ende? [00:27:17] Johanna: Allts� det �r ju behovspr�vat. Ja s�klart. Vi har inget system f�r det. Nej. Och jag tror att det �r bra med externa. [00:27:28] Johan: Ja exakt. F�r ofta de flesta som jag har pratat med som har coach �r s�... Men mentorer kan man ju ha, som ofta kanske �r mer �n att n�gon senior ger sin tid f�r att man tycker om att ge tillbaka och tr�ffa en generation. Men just coach �r ju ofta n�got som kostar pengar. S� det blir en investering i sig sj�lv som kanske �r j�ttev�rd att g�ra. [00:27:46] Johanna: Men det ska f�retaget betala f�r. [00:27:49] Johan: Du tycker det? [00:27:49] Johanna: Ja, det �r en investering i framtiden F�r det finns ju ocks� v�ldigt m�nga unga chefer p� f�rsta chefsjobbet som dukar under. vi kan inte ha en massa stressade mellanchefer som springer omkring och �r frustrerade. Och det skapar inte bra l�nsamhet Det �r inget bra f�r m�len. [00:28:12] Johan: Samtidigt s� �r det ju, tror jag, en ganska bra beskrivning p� mellanchefslivet. Att man �r i den, dels i den �ldern d� v�ldigt mycket h�nder parallellt utanf�r jobbet. Sm� barn och allt h�nder samtidigt p� n�got vis. Och... �r du ny som chef s� �r du antagligen ganska ambiti�s S� du har hela den h�r nerv�sa overachiever-personligheten som g�r att man liksom... Och s� har jag en ny roll d�r jag vill visa mig mer duglig och en del av en ny grupp. [00:28:41] Johanna: Och d� beh�ver de hj�lp att prioritera. Jag har ju sj�lv suttit och g�tt igenom m�nniskors kalendrar. Varf�r tackar du jag till det h�r m�tet? Bidrog du n�gonting? Vad �r det d�r n�gonting du verkligen beh�ver g�ra? Vad �r det du verkligen beh�ver g�ra? Och f�rs�ka dra ut saker i tid lite grann. Om du inte hinner det h�r nu. Skilja mellan vad som �r viktigt och vad som �r br�ttom. F�r jag t�nker att m�nga mellanchefer som jag ser, n�r de g�r upp i spinn d� blir allting viktigt och br�ttom. Men det �r inte det. Och vissa saker kan du ocks� v�nta med. Och lita p� processen. Vad �r det du egentligen ska g�ra f�r att dra ig�ng den h�r processen? Och sen kan man lita p� att det kommer ocks� h�nda n�gonting som �r utanf�r din kontroll. [00:29:32] Johan: Ja, verkligen. Jag tror att �r flera saker som g�r att det d�r �r obehagligt. Det som jag �r s� van av �r att jag kanske �r mer av en producent i processen �n en styrare av processen. Jag kan k�nna att jag hade, f�r all del kan jag fortfarande ha, d�lig samvete av att man abdikerar, att vara med och workshoppa fram. [00:29:55] Johanna: Ja, absolut. Det kan man ju k�nna. Men man kan ju ocks� t�nka att man inte �r spindeln i n�tet. [00:30:06] Johan: Ja men gud, verkligen. [00:30:08] Johanna: Utan att, jag vet inte om du har sett den h�r boken Spiders and Starfish? Nej. Nej, f�r jag t�nker ganska mycket p� sj�lva rubriken. Det vill s�ga, �r du en ledare som �r spindel s� du har tr�dar ut till alla? Ja. Eller �r du en ledare som s�tter ut starfish, vad heter de, sj�stj�rnor som �r liksom autonoma team som faktiskt r�r sig mot samma m�l fast man ser det knappt. Och d�r de samarbetar med varandra snarare �n att allting ska g� via dig. Och jag har haft ganska m�nga chefer som �r mer spiderchefer. Och d� blir ju chefen sj�lv en propp. Ja, v�ldigt trist av tidsm�ssiga chefer, rent faktiskt. S� det t�nker jag j�ttemycket p� att inte vara... Det vanligaste jag nog s�ger till mina medarbetare �r, har du pratat med den d�r personen? Ja. att f� dem att vara liksom autonoma och prata med varandra och samarbeta med varandra snarare �n att det ska liksom via mig p� n�got vis. [00:31:12] Johan: Ja men precis, man blir ju s�n enorm, precis som du �r inne p� liksom stoppkloss, framf�rallt i beslutsprocesser [00:31:17] Johanna: Ja orkar inte h�lla allt i huvudet eller? Ja verkligen. [00:31:20] Johan: Jag t�nker att det d�r �r en resa som alla chefer ju beh�ver ta sig igenom efter man g�r fr�n liksom juniorchef till mer seniorchef. Absolut Det mycket, vad skulle du s�ga, skiljer en person som kan vara v�ldigt framg�ngsrik mellan chef eller teamledare fr�n en som liksom klarar av att v�xla upp till mer koncernniv� eller liksom seniorledarniv�? [00:31:43] Johanna: Det �r personliga egenskaper. [00:31:45] Johan: Okej [00:31:46] Johanna: Det �r att man �r lugn att man har ordning p� sig sj�lv Och inte projicera ut en massa sitt eget shit p� sina medarbetare eller p� sina kollegor. Det �r f�rm�gan till empati Att kunna se helheten inte bara driva sin egen del. [00:32:09] Johan: Det �r empati. Hur kommer empati in i... [00:32:12] Johanna: Nej, men om jag f�rst�r... Om jag �r aff�rsf�rm�neschef och s� har vi en it-chef. Om jag f�rst�r it-chef... Ibland blir det ju konfliktande m�l. Ja, men vi g�r den h�r it-grejen nu. Men jag m�ste ju se till helheten. Jag vet, vi g�r it-grejen nu. Det �r d�r empatin kommer in. Att f�rst�, men vad �r det som driver dig? Vad �r det som g�r att du... Vilket uppdrag uppfattar du att du har? N�r k�nner du att du har gjort ett bra jobb? S� det �r en samarbetsf�rm�ga. Ja men det �r s�. Ja, men Men ocks� kunna �ka upp i helikoptern, att kunna se helheten systemet hur h�nger det h�r ihop? Och hur f�r vi hela det h�r f�retaget att ta sig fram�t? Inte bara ner i sin egen l�da. Det t�nker jag �r de viktigaste delarna som g�r om man kan jobba p� strategisk niv� eller inte. [00:33:09] Johan: �r du n�jd med dina ledningsgruppsm�ten idag? [00:33:12] Johanna: just nu �r jag ganska n�jd faktiskt. Inte med alla, men vi g�r igenom en g�ng om �ret s� utv�rderar vi v�r agenda, v�ra m�ten, m�tesformer tider, spelregler f�r m�tena. S� nu tycker jag att det flyter p�. Det blir lite sp�ckat ibland. S�rskilt p� v�ren f�r hur m�nga som ska upp och redovisa innan vi g�r till styrelsen. Det blir mycket kompaniensfr�gor och s�. Men vi har v�ldigt kul. Det �r mycket skratt och fniss. [00:33:43] Johan: Kul �r en intressant dimension s� jag pratade med Erik Ringert som �r vd p� Netlite som pratar just om Lek n�stan som en otroligt bra arbetsform s� och han sa att det �r lite synd f�r man ser n�r man pratar om det s� ser man det lite plojigt s� att liksom vi har ett kontor med massa pingisbord och han s�ger det �r completely besides the point, det �r inte jobba och sen lek utan det �r jobba lekfullt som v�ldigt effektivt s�tt att vara kreativ och innovativ [00:34:11] Johanna: Vi har alltid ledningsgruppsm�ten p� fredagar och d� �r folk lite avslappnade Ja exakt att de �r happy Det brukar bli v�ldigt fnissig st�mning och det p�verkar ju alla f�redragande som kommer in, de f�r n�stan alltid s�ga du har kommit in till ett j�ttefnissigt g�ng s� ska vi h�lla ordning p� dem men det skapar ju ett m�te med alla f�redragande f�r att de upplever ocks� att det var inte s� himla stelt och sv�rt och de beh�ver inte ner skjutna [00:34:42] Johan: Nej, precis sak som alltid �r fascinerande med, vi g�r ju som Huawei som bolag s� g�r vi en assessment innan vi g�r in i ett uppdrag Vi �r egentligen f�r att f� koll p� vad �r just dina unika f�ruts�ttningar. En av de fr�gorna vi st�ller i den det �r ju hur n�jd �r du med dina ledningssjuksm�ten. F�rv�nansv�rt m�nga tror att 70% svarar v�ldigt l�gt p� den fr�gan s� det verkar finnas n�gonting inte riktigt lirar i snitt ledningssjuksm�ten. Men [00:35:12] Johanna: jag t�nker s� h�r, det man m�ste g�ra hela tiden det �r att jobba med kulturen i gruppen. D�rf�r att det �r fruktansv�rt att sitta p� ledningssjuksm�ten n�r folk tjafsar eller har agender, internpolitik. Men jag tror att jag jobbar med kulturen gruppen f�r att jag st�r inte ut i s�dana sammanhang [00:35:35] Johan: Nej Hur jobbar man med en s�n kultur? S�g att du tar ett nytt vd-gig och s� kommer du in v�ldigt mycket i den kulturen i just den gruppen. [00:35:43] Johanna: Ja, jag brukar faktiskt n�r jag tar nya vd-gig, f�rst jacka in i det som �r. [00:35:49] Johan: Bara lyssna liksom? [00:35:51] Johanna: Lyssna, f�lja den agendan som har varit, bara jacka in i det. N�gonstans vill jag ha respekt f�r att de har jobbat fram det h�r. S� jag kommer inte komma in och bara riva upp allting. Men sen efter ett par m�nader s� brukar jag vilja �ka bort med f�reslagsledningen. F�r att �gna tid �t relationerna. F�r att det �r en ny grupp. Och inte minst f�r att jag har kommit in [00:36:15] Johan: Ja, exakt Den kommer som konsekvens av att du kommer. [00:36:17] Johanna: S� att d�, med relationerna, jobba med �ppenhet jobba med tillit. Och det som �r s� fint med �ppenhet och tillit �r att ju �ppnare du �r, Desto mer liten m�n upp dig och s� �ppnar de sig och s� litar jag p� dem och sen s� forts�tta tillsammans med att jobba med hur ska vi jobba och d� �r du nere i detaljerna hur ser v�r agenda ut tycker du att det �r okej ha datorn �ppen hur ska v�r attityd vara n�r f�redragarna kommer vad vill vi att de ska k�nna n�r de l�mnar f�retagsledningen allts� v�ldigt detaljorienterade ner p� beteende och vad g�r vi n�r vi inte sk�ter oss liksom ja [00:37:08] Johan: Det �r en av de h�r klassiska s�gningarna, det b�ttre att skriva ett �ktenskapsf�rord n�r ni fortfarande �r v�nner. Ja, exakt. [00:37:15] Johanna: Ja, och sen s� f�rs�ka f�ra in, om n�gon inte sk�tte sig och man b�rjade mejla s� beh�ver inte den personen f� ett pekfinger. Vi kan skratta och vi kan skoja och vi kan liksom, ibland g�r man fel och ibland �r man otur n�r man t�nker att det inte �r s� himla h�g straffskala. [00:37:34] Johan: Ja precis. Det d�r �r fascinerande, f�r m�nga g�r ju att beskriva som att det �r p� blodigt allvar p� varenda minut p� kontoret Ja blir ju en... Jag tycker inom idrottspsykologin s� �r man ju ganska duktig p� att f�rst� v�rdet av mindsets f�r att komma upp p� absolut h�gsta niv� Och det �r klart att det finns enskilda undantag inom sporten d�r de bara har varit piskade fram till h�gprestationen. Men det �r ocks� ett v�ldigt sv�rt s�tt att n� uth�llig prestation s� att det �r n�gonting man ska g�ra �ver tid. Samtidigt t�nker jag att du kom ju in i vad jag ser framf�r mig var en ganska traditionell ganska hierarkisk organisation. S� d�r det skattiga och fnissiga ser inte jag framf�r mig �r traditionellt i en byggbolagsledningsgrupp. [00:38:24] Johanna: Nej. s� �r det bara mina f�ruppfattade meningar. Jo, det var nog skattigt och fnissigt innan jag b�rjade ocks�. Men jag tror att det jag bidragit med �r att vi �r ett team p� ett annat s�tt. [00:38:42] Johan: Kan du l�gga ut logiken i hur... Hela den v�ldigt personorienterade kulturen korrelerar med h�gre prestation. Vad �r det som egentligen g�r att, f�r jag antar att det �ndrar dig s� syftar det ocks� till att vi tror att det �r ett mer effektivare s�tt att faktiskt driva aff�ren? [00:39:05] Johanna: Absolut. Ja. Ja, jag jobbar ju med teambildning f�r att vi ska n� v�ra m�l. Det �r ju inte f�r att det ska vara trevligt p� jobbet. Det �r ju bra att det �r det ocks� samtidigt. Ja, men du ska till exempel utveckla n�gonting och s� har du tv� stycken, allts� det r�cker med att en blockar, eller tv� blockar ett utvecklingsprojekt, s� segar det ut p� tiden. [00:39:29] Johan: Men det �r fascinerande i att det negativa �r p� n�got vis n�stan smittsamt i en kultur Det r�cker att det �r en av tio [00:39:36] Johanna: Det r�cker att en blockar �r en nej-men-person ist�llet f�r jag-och-person. Sen ska man ju inte g�ra allting. Men det finns olika, vid olika tillf�llen s� �r vi kreativa vid andra tillf�llen s� �r vi kritiska. Jag har varit med om massa situationer d�r man kommer liksom inte vidare f�r att det �r en relation mellan tv� stycken som inte funkar och det �r ju helt sjukt att ett f�retagsutveckling ska bygga p� det men s� �r det ju och det tror jag alla ser [00:40:12] Johan: i sin n�rhet precis och alla har erfarenheter ocks� bra id�er som gick s�nder bara p� tv� personers personkemi och [00:40:21] Johanna: vi hade ett exempel n�r jag b�rjade faktiskt som var man hade velat g�ra en boendeapp i m�nga �r men problemet var att den h�r appen den fanns bara p� powerpoint i princip man fick inte till det f�r att appen det blev liksom tjafs mellan vem som �gde appen kunden okej I de h�r sidorna. Men en digital produkt och tj�nst den struntar ju helt i hur organisationen ser ut. Den f�ljer ju kundens resa. S� det var sv�rt att f� till ett utvecklingsprojekt. S� det fick jag ju b�rja jobba med v�ldigt konkret d�r. Hur f�r vi till att f� till den h�r appen F�r det �r klart att Riksbyggen som har s� m�nga bostadsr�ttsf�reningar som kunder ska ha en boendeapp. Och idag har vi en boende. [00:41:11] Johan: Kr�vde det organisationsf�r�ndringar? [00:41:14] Johanna: Nej. [00:41:15] Johan: F�r du har tre stora organisations... [00:41:19] Johanna: F�r nu har jag tv� aff�rsomr�den kan man s�ga. Bostadsutveckling och fastighetsf�rvaltning. Ja. Men jag t�nker s� h�r, organisationsf�reningen det ska man g�ra f�r att st�tta arbetss�tt om man beh�ver det. Utan det kr�vdes att vi egentligen f�rst satte appen i en egen bubbla f�r man s�ga. Som en kuvas. Och sen s� jobbade vi med, jag och f�retagsledningen, j�ttemycket med kulturen och att kunna jobba i m�ngkompetenta team. Och att man kanske �r tre personer egentligen som chef f�r appen. Det �r n�gon teknisk, det �r n�gon kund och det �r n�gon i organisationen. Och det �r helt okej man �r team som �r chef f�r appen. Det beh�ver inte vara flera, det beh�ver inte vara en. F�r det �r ju ett hierarkiskt linjet�nk att det bara ska vara en. Det �r team. Och sen kunde vi liksom ta appen fr�n bubblan och tillbaka in i organisationen Mer produkt�gare allts� mer som man jobbar med digitala tj�nsteprodukter helst. [00:42:31] Johan: Ja f�r egentligen s� det h�r �r ju en fr�ga som �r mycket bredare �n just appen f�r v�ldigt m�nga bolagsstrategier blir med tiden mer och mer tv�rfunktionella mycket som konsekvenser av att det blir mer och mer digitala komponenter i v�ra aff�rer s� de �r som du s�ger v�ldigt tv�rfunktionella s� jag att det m�nga, och jag vet att det �r m�nga bolag som k�mpar v�ldigt mycket med att f� till den tv�rfunktionella kulturen s� det �r v�ldigt m�nga m�l M�ls�tter du det tv�rtom kunniga arbetet? [00:42:57] Johanna: Det har vi inte gjort, nej. [00:42:59] Johan: Nej men det �r ju det d�r som �r intressant ocks�. N�stan all m�lstyrning i ett bolag �r ju trots allt hierarkisk. Samtidigt som jag ser de bolag som har g�tt hela v�gen till extremen liksom har matrisorganisationer Det verkar ocks� vara v�ldigt sm�rtsamt. Jag har sett ganska f� som liksom trivs i matrisorganisationer. [00:43:16] Johanna: Men alla har v�l eller annat s�tt? [00:43:20] Johan: Det beror p� hur starkt styrande de �r. S� de som jag ser som till synes f�r det jobbigast det �r ju just n�r enskild medarbetare har dels som del av sitt scorecard, de kanske har r�rliga delar har liksom bonus p� olika delar I sin tur, de olika delarna har m�lkonflikter. [00:43:41] Johanna: Ja, absolut. Och d�rf�r ska vi plocka bort bonussystem fr�n v�ra f�retag. Jag tror att det skapar v�ldigt mycket m�lkonflikter och n�digt [00:43:51] Johan: det �r... Nej, men... Om man f�rs�ker ta de generiska insikterna fr�n det h�r app-exempelet, vad skulle du lyfta fram som det h�r var nycklarna f�r att vi fick till ett markant b�ttre tv�rfunktionellt samarbete? [00:44:05] Johanna: Nej men det �r, �terigen, ner i detaljerna. Men nu skapade vi en grupp till exempel, vi ska byta aff�rssystem. D� �r jag med p� styrgruppens f�rsta m�te och pratar om roll gentemot varandra. Och d� g�r jag ju ner i en detalj. Att n�r du skapar det h�r tv�rfunktionella team, dels se till att det �r r�tt personer Det �r inte representationspersoner utan det �r r�tt personer som �r duktiga p� att jobba i team, duktiga p� samarbete [00:44:41] Johan: Kort slutar det h�r den djursk�ldsaspektslistan av personer som skulle ha suttit. [00:44:47] Johanna: Det lite grann. Och samtidigt s� blir det ju andra djursk�ldsaspekts De som �r j�tteduktiga p� att samarbeta och jobba i team. De hamnar ju i alla grupper. S� �r det verkligen. Och sen tror jag att det �r viktigt n�r du s�tter ig�ng ett sj�lvs�tt till ett s�dant team s� m�ste man orka prioritera att �gna tid �t vad �r teamets roll Och vilket �r teamets m�l? Och hur ska man liksom sj�lv bidra? F�r n�r man sitter i det teamet D� �r man ju inte d�r f�r att man representerar n�gon avdelning Utan man �r ju d�r f�r att driva Den h�r utvecklingsprojektet [00:45:23] Johan: Och det g�ller lika mycket i din ledningsgrupp ocks� [00:45:26] Johanna: Absolut, n�r vi �r i f�retagsledningen D� �r det f�retagsledningen Och s� beh�ver man ha en bra Facilitator av den Kulturen eller processen och arbetss�ttet S� att m�nniskor p�minns hela tiden F�r det �r v�ldigt l�tt att �ka tillbaka Till sin egen verklighet [00:45:41] Johan: Ja visst verkligen �r om vi faller tillbaka in i De h�r stressade mellanchefernas v�rld Och pratar igen d� om beteenden Det �r ju lite fascinerande t�nkande faller ner till V�ldigt konkreta beteenden Ja [00:45:56] Johanna: Allts� kanske Fjuliga Negativ attityd �verk�nsliga [00:46:08] Johan: Vad l�gger du in �verk�nslan? [00:46:10] Johanna: Att man liksom tror att allting handlar om en sj�lv. Att liksom k�nslan f�r kritik eller liksom tror liksom stressade personer tror ju att v�rlden liksom snurrar lite kring dem. [00:46:23] Johan: Worst case �r att v�rlden vill dem lite illa hela tiden. [00:46:26] Johanna: Ja v�rlden vill dem lite illa allemot. [00:46:28] Johan: Det �r enormt sv�rt att bryta. Vad skulle du ge f�r rekommendation? F�r jag kan absolut peka ut ett antal personer som jag antingen har jobbat med eller som �r i min omgivning fortfarande som har v�ldigt mycket den approachen p� livet. Att det finns en misst�nksamhet till hela omv�rlden. Alla vill en illa. Och det som blir s� tragiskt f�r de personerna �r ju till slut s� vill ju v�rlden dem lite illa f�r de s� j�kla negativa hela tiden. kan ju inte tvinga n�gon till ett f�r�ndrat mindset. Det �r sv�rt Man kan liksom hj�lpa en kanske i viss m�n. [00:47:00] Johanna: Ja, men dels tror jag att man kanske inte klarar av att f�r�ndra det sj�lv. Nej. Utan du beh�ver en spegling, du beh�ver mindfulness eller du beh�ver en guide av n�got slag. Om det en psykolog eller en coach eller en yogal�rare eller vad det nu �n �r. Jag tror att du beh�ver hj�lp att komma, eller det �r min erfarenhet i alla fall, att komma ur den snurren. F�r det �r lopar. Och f�r att kunna komma ut i en ny lop s� beh�ver du en knuff. F�r hade du klarat det sj�lv s� hade du gjort det. F�r det �r ingen som vill g� omkring i livet och k�nna s�, egentligen. [00:47:34] Johan: samtidigt som de �r ju �vertygade om att det inte �r en lop i deras huvud utan v�rlden �r ju s� h�r. S� de initialt s� t�nker jag att de kommer streta emot tanken om att de beh�ver hj�lp �verhuvudtaget. [00:47:49] Johanna: Ja absolut. D�rf�r g�ller det att f�nga dem tidigt. Ja exakt. Nej men jag t�nker ocks� med unga chefer att verkligen, jag f�rs�ker vara en f�rebild i... Jag har alltid h�mtat barn tv� dagar i veckan och s� har varit chef har jag ocks� haft h�st. Jag tycker jag pratar j�ttemycket om h�star och hund och vad jag g�r p� fritiden, jag tar bilder n�r jag tr�nar f�r att jag vill vara en f�rebild i att det g�ller att ha balans. Och jag brukar ocks� ber�tta att om jag har ett styrelsem�te mellan �tta och tolv till exempel, kr�ver s�n fokus f�r mig. S� sen �r jag helt slut. F�r jag beh�ver vara p� topp i m�nga timmar p� raken. S� d� �ker jag alltid till stallet, jag tar alltid ledigt efter styrelsem�te. Jag k�kar lunch med styrelsen, sen st�nger jag upp telefonen och s� �ker jag till stallet och rider. Och sen �r jag mig sj�lv igen. Men att s�tta ig�ng n�gonting efter styrelsem�te, n�got nytt Jag orkar inte det. Och jag t�nker n�r jag var yngre. D� hade jag nog tvingat mig sj�lv. Till Men idag vet jag att �r. Den grejen jag s�tter ig�ng. Det kommer ta l�ngre tid. Jag kommer vara ofokuserad. Jag �r tr�tt i huvudet. Omotiverad f�r jag precis st�ngt kapitlet. Och d� beh�ver jag en sluss. Till att jag kan s�tta ig�ng n�gonting n�sta dag. S� jag brukar f�rs�ka. N�r jag g�r in i mellanchefens kalendrar. F�r f�rs�ka f� dem att se. N�r g�r du ett energiuttag. Det vill s�ga styrelsem�tet. Vad beh�ver du d� s�tta in. Och du kan inte v�nta till sommarsemestern. Det ska ske helst samma dag. Men det okej samma vecka. [00:49:43] Johan: Det h�r �r j�ttefascinerande. F�r jag �r sj�lv inne i en period nu. D�r jag f�rs�ker t�nka mer aktivt p�. �terh�mtning som en del av receptet f�r att h�lla h�g prestation. Jag kommer till det fr�n en helt annat perspektiv Det som har h�nt mig �r egentligen kopplat till AI. F�r jag �r en person som alltid har gillat att ha fokustid. S� jag har f�rs�kt rigga min kalender f�r att inte vara i f�r m�nga olika bytter samtidigt. S� jag kanske har fyra timmar. Nu ska jag g�ra den h�r utvecklingspunkten och ska sitta fokuserad bara med den. F�r kontext-switching kostar v�ldigt mycket i produktivitet f�r mig. Och d� kanske min arbete, jag har ju vant mig d� att min kalender �verlag �r relativt stora block av saker som ser v�ldigt likadana ut. Kanske har jag tv� block p� en dag om en dag ser bra ut. Men konsekvenserna av AI �r att saker som brukade ta mig fyra timmar kanske tar mig en halvtimme eller en timme. J�ttesk�nt Men problemet med det �r att Jag vill �ter det h�r djupa fokuset och verkligen vara djupt inne i en fr�ga. Jag har alltid dragits �t sv�ra, komplexa fr�gor. Men med AI g�r jag att jag kan vara inne i �tta bytter p� en dag ist�llet f�r tio bytter. Men jag �r det p� samma djupa s�tt. S� jag m�rker att jag �r, n�r jag kommer hem p� kv�llarna, utmattad. S� jag f�rs�ker just nu h�lla p� och lista ut. Jag tror inte att det h�r �r ett h�llbart recept �ver tid. Nu har det varit ett superintensivt halv�r av att AI exploderar i alla v�ra kalendrar och v�rldar och upplevelser av arbetslivet. Men hur ska jag egentligen kunna hitta det h�llbara s�ttet d�r jag f�r alla f�rdelarna av det utan att hamna s� frenetiskt i kontaktswitchning? [00:51:27] Johanna: F�r jag t�nker, d� har du tolkat AI som att det �r en assistens som g�r att du kan producera mycket mer. Det skulle ju kunna vara en assistens som ger dig mer ledig tid. [00:51:36] Johan: Ja. jag �r r�tt obekv�m med, tror jag, som �r v�ldigt trygg i min roll som skapare av saker. Jag �r markant mer otrygg i min roll som att inte g�ra n�gonting. Och det jag f�rs�ker omformulera f�r mig sj�lv just nu, det �r nog att g�ra n�gonting till synes. Att �ka till stallet �r en ganska viktig del av min f�rm�ga. Att inte bara g�ra fler saker, utan ocks� att ha tydlighet om att g�ra r�tt saker p� r�tt s�tt. [00:52:06] Johanna: F�r jag kan ju k�nna, om jag har f�r m�nga processer ig�ng samtidigt �r det v�ldigt mycket r�ster i huvudet. Det �r ett j�kla surr. Och d� kan jag ju verkligen tycka att �ka till stallet eller n�r jag �r p� landet och klipper gr�set s� liksom tystnar det d�r och p� n�got s�tt s� l�ser jag saker. Man g�r ju det. Eller man tr�nar eller tar en l�ng promenad. S� l�ser man saker utan att ha pressat hj�rnan, pressat fram det. Utan det �r bara som utkristalliserar sig n�gon typ av l�sning. den kommer inte AI hj�lpa dig med. Utan AI ska hj�lpa dig med att ha den typen av �gonblick t�nker jag. [00:52:47] Johan: Nej men verkligen jag h�ller med dig. Och det �r ju fascinerande hur just n�r du kopplar ur din intellektuella hj�rna hur exceptionellt kapabel hj�rnan blir p� att l�sa de h�r knutarna p� n�got vis. Och alla har sina favoritst�llen oavsett vad det. [00:53:03] Johanna: Ja absolut och jag t�nker att det vi �r d�liga p� �r att skapa en struktur f�r det. Exakt. F�r den delen �r ju v�ldigt viktig Riktigt. Ja. F�r f�retaget. [00:53:13] Johan: Jag tror att det �r n�gonting som man beh�ver t�nka igenom lite grann. F�r att AI kommer ju rulla fram olika snabbt i olika bolag. Vi som bolag, vi �r ju ocks� ett mjukvarubolag s� det kanske inte �r s� konstigt att det upptar v�ldigt stor del av v�r verklighet just nu. Men vartefter AI b�rjar komma in lite mer aktivt s� tror jag att det h�r �r n�gonting som kommer h�nda f�r m�nga bolag. Att man beh�ver ta st�llning till. Det handlar inte bara om att producera mer saker utan vi m�ste ha en v�ldigt aktiv dialog om vilka �r sakerna vi verkligen vill producera Och var beh�vs du som m�nniska fortfarande? Var ska du vara n�gonstans? l�ngt har ni kommit med AI? P�verkar det er �nnu skulle du s�ga? [00:53:52] Johanna: Vi har ju AI i olika leveransprocesser Kommunikation, kundservice. Vi har en tj�nst med AI 24-7 som m�ter energif�rbrukning i fastigheter, optimerar, webb och datastrack. Okej [00:54:09] Johan: P�verkar det s�ttet att ni tar er an komplexa fr�gor i ledningsgruppen Nej [00:54:14] Johanna: inte �nnu. Det kommer snart. Men just nu i ledningsgruppen �r jag i en lek. [00:54:22] Johan: Ja, det �r nog bra att b�rja approchera det s�. [00:54:26] Johanna: precis. Bilder, musik. Jaha, okej. Det �r ingenting som p�verkar v�rt arbetss�tt idag. Men det kommer h�r efter sommar. [00:54:38] Johan: Och vad �r det som g�r att ni s�tter ig�ng [00:54:41] Johanna: Vi att ha verktygen helt enkelt. Ah, okej S� nu anv�nder vi alla sina egna verktyg Men nu �r det ett utforskande. [00:54:50] Johan: Ja, exakt. Det som har h�nt f�r v�r ledningsgrupp som har varit v�ldigt positivt i k�rlvattnet av AI. Jag tycker alltid att vi har k�mpat mycket med att g�ra... Merparten av det intellektuella arbetet inf�r m�tet. S� att liksom de olika positionerna fr�n de olika funktionerna exempelvis p� en sakfr�ga. Ta ett enkelt exempel. Hur ska vi priss�tta den h�r tj�nsten exempelvis? Och d� kommer leverans ha en �sikt och s�lj kommer ha en annan �sikt. Det kan vara lite sv�rt att, hur mycket �r det h�r bara liksom v�ra respektive magk�nslor i relation till att folk faktiskt har satt sig och t�nkt till. Och jag gjorde, nu �r jag produktchef s� jag �r den som egentligen l�ngst fr�n priss�ttning. Men jag k�nde exempelvis d� att jag vill �nd� kunna bidra jag sitter i den h�r ledningsgruppen, jag kunna bidra p� ett vettigt s�tt. S� jag gjorde mer s�dana h�r deep research modell och har varit priss�ttningsutvecklingen i v�r bransch de senaste tv� �ren? Vad �r trenderna de kommande tv�-tre �ren? Vi genererade enormt bra beslutsunderlag utifr�n medel och externa omv�rlden kopplat till priss�ttning. S� vi f�r v�ldigt mycket djupare beslutsunderlag utan att f�r den saken skulle spendera v�ldigt mycket mer tid p� fr�gan. Och det har varit v�ldigt positivt Jag upplever att vi har reflekterade dialoger ledningsgruppen. [00:56:14] Johanna: Ja, f�r d� f�r ni ju fakta att ni f�r omv�rlden men d� kan ni �gna er �t analysen. [00:56:20] Johan: Ja, precis. Vad inneb�r det h�r f�r oss? En stor skillnad upplever jag i hur spenderas faktiskt tiden? Det �r relativt f� personer som Naturligt har i sig att skriva bra beslutsunderlag att starta p� vitt papper s� h�r �r min tanke och det h�r �r anledningen till min tanke, med AI det �r ganska enkelt att generera den typen av, det �r de h�r perspektiven som jag skulle vilja f� in, du har inte den h�r blocken av att starta fr�n vitt papper som jag vet att v�ldigt m�nga tycker �r obehagliga, s� vi spenderar mycket mindre tid i ledningsgruppen p� det som jag skulle beskriva som n�gon typ av show and tell eller att liksom konsekvenserna av det ocks� �r att Innan ledningsskjutsm�tet startar s� har jag kunnat suga p� karamellen lite runt de andra �sikterna. S� det blir mindre gutt-reaction. [00:57:10] Johanna: Det person i rummet som... Ja, men verkligen. Jag anv�nder chatt-GPT nu inf�r mitt l�nesamtal. Ja det �r det Jag visste inte, ligger jag r�tt? G�r jag inte det? Vad ska jag f�rv�nta mig? Ja verkligen. Men jag fick bra tips. Ja [00:57:25] Johan: men du skulle v�l ha exakt samma problem �t andra h�llet dock kan man ju misst�nka. [00:57:32] Johanna: Jo, men kan Ja okej Ja det �r bra. [00:57:36] Johan: Ja det �r fascinerande. Vi har varit inne p� n�gra s�dana h�r stora fr�gor som du fortfarande har varit p� att l�sa Vad �r andra som du ser, det h�r kommer definiera vad din hj�rna kommer h�lla p� med de kommande ett till tre �ren? [00:57:53] Johanna: Just nu �r det v�ldigt mycket omv�rlden. Att f�rst� omv�rlden. Och d�r ska jag fr�ga AI. Nej men vi jag tycker det k�nns som att man tittar fram�t i omv�rlden. Jag tycker tidigare har det l�ttare att kunna f�rst� omv�rld framtid kunna g�ra scenarier och s�. Just nu k�nns det som om n�gon har satt p� mig superm�rka glas�gon som inte ser ut n�r jag tittar fram�t. Jag har sv�rt att greppa vad den amerikanska politiken, hur det p�verkar oss. Jag har sv�rt att greppa liksom hur kriget Ukraina p�verkar oss. Och att det k�nns v�ldigt of�ruts�gbart hela tiden. S� att det �r sv�rt att navigera. Det �r sv�rt att veta om vad vi tar i det beslutet. Vad vi g�r i den h�r investeringen. Och det k�nns som att allting bara st�r still. Och att kunna liksom f� den h�r volatiliteten i omv�rlden bli den nya normala F�r vi kan ju inte heller bara st� still. Utan vi m�ste liksom l�ra oss att utifr�n att omv�rlden framtiden k�nns v�ldigt skuggig. S� beh�ver vi �nd� tro p� n�gonting. [00:59:11] Johan: Ja verkligen. [00:59:12] Johanna: Men det k�nner jag �r den stora utmaningen f�r mig just nu. Att liksom ska gasa bromsa, gasa och bromsa Kan [00:59:23] Johan: du s�ga att du efter corona... Det var ocks� en period d�r det var extremt sv�rt att se p� investeringar. Det var sv�ga vi g�r h�r och s� stod allting stilla under en period. Ska du s�ga att du har n�gra insikter fr�n den perioden som du �teranv�nder idag? [00:59:41] Johanna: Ja, agera inte f�r fort. [00:59:43] Johan: Agera inte f�r fort Och �r b�de att investera och att inte investera. [00:59:48] Johanna: Ja men det �r liksom inte... Precis. tycker att det var v�ldigt l�tt att f� panik under corona. Och det kan vara l�tt att f� panik nu ocks�. Och d�r t�nker jag att en styrka som ledningsklipp visade under coronan och som jag tycker att jag visade var att sitta lugnt i b�ten. Vi hittar inte p� grejer sj�lva Vi f�ljer Folkh�lsomyndigheten Vi s�kerst�ller de h�r grejerna. Vi st�ller inte in, vi st�ller om. Det h�r kommer inte vara n�gonting som g�r �ver. P� tre veckor, i panik i tre veckor utan det h�r �r n�gonting som kommer p�g� under en l�ng tid och agerar vi i panik nu, d� kan vi ju g�ra grejer som vi �ngrar [01:00:34] Johan: det �r fascinerande med panik f�r du har ju antingen en f�rk�rlek till att g�ra oreflekterade grejer, f�r det k�nns sk�nt att g�ra n�gonting, [01:00:44] Johanna: det �r det m�nga drivs av, eller s� har du ju n�gon [01:00:47] Johan: typ av Darren Headlights syndrom, att du blir liksom f�rpassad ist�llet och [01:00:54] Johanna: kan man ju inte vara en ensam allts� det �r en stressig omv�rld och det �r skuggig, d� blir det v�ldigt mycket individuellt Hur agerar jag i en skuggig verklighet? Och det blir f�r h�g risk d� om man �r n�gon ensamarbetare, s�rskilt som vd. Utan d�r beh�ver man ju verkligen samla sitt g�ng. F�r alla har egna, n�gra fryser n�gra vill g�ra, n�gra sticker ut i sanden. Alla har sina olika och det �r inte f�r att samlas med flera olika s�dana. Allts� vi faktiskt kan g�ra kloka saker ocks�. Och resonera kring det. D�rf�r att det blir l�tt att det �r ens egen reptilhj�rna som agerar och responderar p� [01:01:37] Johan: n�gonting. F�r alla som inte har varit vd �r, �ven om det finns en hel del s�dana i publiken ocks�. Hur ensam �r den titeln? [01:01:45] Johanna: Jag vet, det �r inte ett dugg. Allts� jag k�nner mig inte alls ensam. Jag har en j�ttebra g�ng, jag har en j�ttebra styrelseordf�rande. Jag har en massa vd-kollegor [01:01:54] Johan: Vad g�r man f�r fel d�r? F�r man har ju �nd� h�rt mycket den beskrivningen och jag skulle nog s�ga att m�nga av de vd jag har jobbat med genom �ren skulle jag beskriva som ganska ensamma kl�mdarna, styrelse och ledning [01:02:06] Johanna: vet inte Jag t�nker att det f�r lite st� f�r dem men jag kan inte vara ensam allts� jag �r en j�tteextrovert gruppperson jag g�r bara p� grupptr�ning och jag har varit tydlig med det fr�n starten i f�retagsledningen jag g�r inte det h�r sj�lv d� vill inte jag vara med utan det h�r g�r vi tillsammans och sen s� finns det vissa situationer som vi m�ste �nd� se �r det en situation s� har jag ett veto det �r ju f�rv�ntan p� mig men varje g�ng jag drar det kortet s� tappar jag i f�rtroendet eller tillg�ngar S� jag har dragit det en g�ng p� fem �r. Och det var f�rgs�ttningen p� kontoret. Helt oviktig fr�ga. F�r jag kan inte vara sj�lv. Utan jag vill k�nna att vi �r ett g�ng. Vi tar ju kollektivt ansvar. Och jag vill k�nna det med styrelsen ocks�. Och d�r �r ju styrelseordf�rande l�nken. Ja visst. Men jag kan inte. skulle k�nnas j�ttejobbigt. Om jag k�nde att jag var mellan tv� l�ger Att f� navigera i det. D� skulle jag verkligen beh�va. Jag skulle bli v�ldigt ineffektiv. Jag skulle fundera s� mycket p� det. [01:03:30] Johan: Ja visst. Vad f�r du till dig n�r du blir speglad? Som du k�nner att det d�r �r enormt v�rdefullt f�r mig. [01:03:38] Johanna: En... ibland jag har ju ganska mycket energi. Och �r v�ldigt entusiastisk. Och ibland s� har jag inte energi. Och d� upplever man en v�ldigt stor tv�rarkast. Man kanske blir orolig. Ja har jag sagt n�got fel? St�r jag inte jublar p� kampen [01:04:04] Johan: Men det �r f�r att jag kanske bara har en d�lig dag. [01:04:07] Johanna: Eller bara en vanlig dag. Jag kan ocks� framst� f�r det mesta som ganska glad. Men ibland �r jag allvarlig. Och d� kan man uppleva att det �r s� h�r kallt varmt. Som bastufrisbox. Det tror jag ocks� g�r mig att jag �r kvinna. Att det �r v�ldigt l�tt att man kvinna allvarlig som kalla. Det beh�ver inte ha med det att g�ra. Jag f�r ocks� Jag �r slarvig. Mm. Jag kan tycka att det �r jobbigt att g� ner i detaljerna, ha kommit riktigt ih�g siffror s�d�r alltid det var mycket eller lite det �r s� stort om det ska vara lite s� d� kan det men jag har � andra sidan framsidan med det �r att jag kan ju ocks� se stor helhet s� att det blir mycket liksom tycker jag n�r man n�r jag f�r till mig speglingar det �r ju saker som �r mina styrkor men som jag har, m�ste liksom t�nka p� att inte �verdriva jag ser ju sj�lv att jag f�r jobba med mig sj�lv som ett ljudbord man f�r managerar sig sj�lv i det men [01:05:18] Johan: jag tycker det �r n�gonting som jag har k�mpat j�ttemycket med nu �r jag 38 jag skulle s�ga att mina De �ren jag fick vara n�r jag var 30, de �ren har pr�glats mycket av hur sv�rt prioriteringsfr�gan har blivit. F�r det var s� enkelt n�r man var 20-30 att det det h�r livet handlar om och det �r en ganska enkel fr�ga. I mitt fall s� var det ganska mycket karri�r. Efter livet g�r s� blir prioriteringsutmaningen desto st�rre i att allting kostar i form av tid. Och jag t�nker att detsamma g�ller ju �ven sin personlighet. Att man blir mer och mer intresserad av att bli p� m�nga spektran. Lite som du �r inne p� det h�r ljudbordet. Och kan spela mer medvetet mindre om mig. Som du var inne p�, det h�r mer empatiska. [01:06:11] Johanna: Mer vad jag vill �stadkomma i det h�r jag m�ter. [01:06:15] Johan: Har du n�gon s�n st�rre, det �r det h�r jag vill �stadkomma i en bredare [01:06:20] Johanna: Egentligen inte. Nej brukar t�nka p� n�r k�nner jag att jag har gjort ett bra jobb? F�r det �r v�ldigt liksom, jag vill g�ra ett bra jobb. Jag �r v�ldigt m�lriktad. Jag �lskar att f�lja m�l. S�tta upp jag ska tr�na s� h�r m�nga dagar i veckan och s� har jag en app som ser till att jag g�r det. Datadrivet. S� jag �r driven av att n� m�len. �r det jag checkar hela tiden. Sen har jag inget s� h�r det h�r ska vara visionen i mitt liv. Utan jag f�rs�ker fokusera p� att vara h�r. Nu. [01:07:03] Johan: Det �r fascinerande att det finns kanske en mots�ttning mellan det som �r att vara medvetet n�rvarande och att vara v�ldigt F�r du lever mer i framtiden p� n�got vis �n vad du lever i nuet. [01:07:16] Johanna: Ja, och jag tycker ocks� att de h�r visionerna f�r livet f�r�ndras ju ocks� �ver tid. Ja du kan tj�ra ner dig i en gammal vision. Exakt och det �r v�l det jag uppt�ckte Jag hade nog med det n�r jag var i din �lder och sen blev jag fast och jag k�nde att det blev jobbigt. F�r att ta mig dit s� s�g framf�r mig att jag gick i Vasa, parkade med barnvagnar matkassar, allt i motvind. Allt i motvind. Och s� blev jag s� j�ttetr�tt liksom, s� �kte jag bort p� en mindfulness-kurs i tio dagar. Allts� det var ju livsomv�lvande [01:07:53] Johan: Ja det �r magiskt. Jag har ocks� gjort n�gra s�dana. Det �r fantastiskt. [01:07:57] Johanna: Och det hade inte r�ckt med tv� dagar Det tog ungef�r nio dagar att f� mig att landa d�r. det var livsomv�lvande d�r jag sen kom d�rifr�n och k�nde mer s�h�r att jag g�r i medvind Ja. Och jag har barnen �r inte jobbiga, det �r g�vor det [01:08:14] Johan: �r n�gonting som du beh�ver �terbes�ka de h�r l�ngre retreatsen med j�mna mellanrum eller vad det �r som en polett som tillh�r jag har [01:08:21] Johanna: inte beh�vt g�ra det men jag t�nker p� den kursen, det �r ju ganska l�nge sedan jag var d�r och sen har jag g�tt p� lite mindfulness f�r chefer p� Handelsh�gskolan f�r fylla p� litegrann nu var det ett tag sedan men sen jag t�nker p� det mycket men det blev en s�n skift i livet som satte sig s� starkt [01:08:50] Johan: vad var huvudnyckeln beh�ver inte traducera till en, kanske om det finns flera men vad var det som h�nde [01:08:56] Johanna: d�? det l�ter s� flummigt, f�r man var flummig jag uppt�ckte att jag �r skapare Av mitt eget liv? [01:09:04] Johan: Ja, ber�tta mer. [01:09:05] Johanna: Nej men jag gick fr�n det vi pratade om tidigare. Jag k�nde lite grann att jag var stressad. Jag var h�gchef p� SVT. Jag hade m�nga barn. Jag hade stora ambitioner med mitt fritidsliv. Och jag k�nde mig som en offer av omst�ndigheterna. Det var allt emot vind. Och sen var jag borta i tio dagar s� uppt�ckte jag att det �r jag som skapar omst�ndigheterna. Och det �r l�tt att s�ga det. Det �r ju sj�lvklart. Men det h�r blev liksom en djup insikt som fastnade f�r alltid. Och om jag �r i en situation, allts� mitt liv �r inte alltid lyckligt. Men jag brukar ofta t�nka s� h�r. Hur har jag skapat det h�r? Intressant Johanna att du har hamnat i den h�r situationen Hur skapade du det? Men �ven n�r jag hamnar i bra situationer S�h�r, bra gjort Johanna du skapade det h�r ocks� och ja, den �r s� den blev s� djupt rotad d�r s� att det f�r�ndrade mig f�r alltid [01:10:15] Johan: blir det liksom den h�r det finns inom det stugviska som jag har varit ganska fascinerad av framf�rallt f�r n�gra �r sedan s� finns det liksom en tankebild av att liksom n�gonting yttre H�nder, liksom ett externt stimuli och sen s� har du en reaktion p� det som h�nder, men mellan de tv� punkterna finns det en litet litet utrymme d�r du kan v�lja din reaktion Absolut. Och i liksom ett enkelt exempel s� vill jag s�ga att man sitter i trafiken och s� kommer n�gon bil som k�r in osvikt framf�r s� blir man liksom galen p� idioten i bilen framf�r. Och bara frame on det till att jag gjorde mig sj�lv galen p� bilen framf�r. Och liksom ta �gandeskap �ver att jag �ger reaktionen om jag blir arg och f�rjagad eller om jag tar en klackspark. [01:11:01] Johanna: Absolut, men f�r att kunna g�ra det, n�r du kommer tillbaka d� kan man inte vara v�ldigt stressad. F�r d� blir du reaktiv Det blir den h�r reptilhj�rnan som kopplar p�. Och sen f�rst�r du f�r dig sj�lv. F�r sen har ju den d�r j�veln f�rst�tt hela din dag. Ja, visst. Eller s� �r inte s� stressad. Det �r inte s� mycket r�ster i huvudet. S� att du faktiskt kan skapa det d�r utrymmet S� att du kan t�nka, hur v�ljer jag att [01:11:31] Johan: jag ska p�verka? Ja verkligen. Det �r fascinerande hur stress i epicentret av v�ldigt mycket. F�r det f�r s� enormt m�nga spin-off-effekter I 30 olika led. Ja. F�r n�gon d� som �r mitt i, jag ska inte s�ga stresskonen jag lever inte p� det viset ett skilt stressigt liv men jag har ju alla de sakerna som pr�glar kanske den, om man kollar p� lyckoforskning exempelvis s� �r det ganska tydligt att det �r som ett leende liksom att det b�rjar ganska bra och sen s� �r det ett antal �r som �r ganska tuffa f�r alla och sen s� blir det b�ttre igen efter n�gonting. jag �r ju mitt i, kanske p� uppg�ngen men fortfarande i botten av huvudet s�. Vad skulle du s�ga, l�rde du dig som du skulle kunna ge vidare just kopplat till att hantera stress? [01:12:23] Johanna: Jag tycker man f�r fundera s�h�r, har jag mycket att g�ra eller �r jag stressad? Man ju ha mycket att g�ra utan att k�nna sig stressad. [01:12:32] Johan: Gud ja, det d�r �r j�tteforskning. [01:12:33] Johanna: Och mycket, jag vill ha mycket att g�ra, jag vill alltid ha mycket att g�ra men jag vill inte k�nna... Exakt och vad �r det d� som g�r att man k�nner det d�r det �r v�ldigt s�llan f�r mig i alla fall att jag har mycket att g�ra utan det �r ju att jag kanske inte �r kompetent att g�ra det jag ska g�ra eller att jag har d�ligt samvete eller det �r liksom andra grejer jag �r orolig f�r mina barn eller liksom jag sk�llde p� min man i on�d allts� det �r ju annat som medel skapar den d�r stressk�nslan och [01:13:12] Johan: till botten d� med okej s�g d� om man har insikten jag tror att i mitt fall s� �r det nog k�nslan av otillr�cklighet som jag h�ller helt med, jag pratade faktiskt med en kompis om det i helgen bara Jag �lskar att jobba exempelvis. Och jobba i en bredare kontext. Jag �lskar att producera saker, om man s�ger s�. Jag tycker det �r s� kul. V�ldigt nyfiken som person. Och att skapa �r att jag kan f� h�nge mig i min nyfikna sida. Men jag tror att det �r just en k�nsla av jag vill skapa p� s� m�nga olika spektran. F�r att det �r s� mycket av livet som �r fascinerande som jag vill ge mycket mer till. [01:13:52] Johanna: Men d� t�nker du ocks� ganska kortsiktigt. [01:13:55] Johan: Utvecklar jag? [01:13:56] Johanna: Nej men jag t�nker att det du skulle beh�va g�ra det �r att dra ut perspektivet i tid. F�r du beh�ver inte skapa allting just nu. Just nu �r ju du i en situation d�r du har ju en barnfabrik hemma. Du ska ju skapa glada barn. Som �ter gr�nsaker. Som har aktiviteter. Och fixar skolan. Den produktionsfasen den �r ju ganska kort egentligen. Medan din jobbproduktionsfas den kommer ju kanske vara i 50 �r eller 40 �r. S� jag t�nker att det kanske �r s� att under den h�r produktionsfasen i barnfabriken allts� den aktiva fasen det kan vara 10 �r. Det �r kort. S� du kanske beh�ver vikta om, t�nker jag. Eller inte bara du, utan f�r�ldrar. F�rst� att det �r d�r jag producerar just nu. V�ldigt mycket. Och d� kanske inte jag kan ocks� skriva bok ocks�. Men livet �r skitl�ngt. man hinner det. [01:15:02] Johan: tror att det makes sense n�r det k�nns s� behagligt. F�r det som h�nder nu �r det att du hamnar i en terapiv station med mig h�r. Men det som h�nder som �r fascinerande �r ju N�r det kommer upp efter en viss niv� s� helt pl�tsligt s� finns det s� f�rf�lligt mycket nya sp�nnande m�jligheter n�r du �r mer junior s� �r det ju mer du l�ser din specialistfakt i h�nder �ven om den kan vara stimulerande och du l�r dig grejer s� den �r ganska endimensionell p� ett s�tt och sen s� vart efter livet g�r s� fler d�rrar �ppnar sig p� n�got vis l�ngs v�gen och det �r ju, jag tror att kommer tillbaka till den h�r fr�gan om prioritering jag tror f�r alla personer det jobbiga med prioritering det �r ju inte de saker man s�ger ja till utan det �r ju allt du s�ger nej till ja [01:15:45] Johanna: precis, och d� m�ste man ju bli sams med nej exakt jag vet det, men ur min egen perspektiv jag har ju liksom s� h�r helt pl�tsligt med tre barn, chefsjobb och personalansvarig p� f�r�ldraproperativet p� dagis och engagerade d�r hur har jag skapat h�r hur har jag hamnat h�r och d� b�rjar man skala, skala skala bort flytta sig i b�ten ja precis det �r s� jag tror att det kommer ocks� bli f�r dig och att du beh�ver bli bekv�m med nej det �r inte l�ge f�r oss att ha b�t just nu och f�rs�ka flytta fram f�r det �r inte s� att du ska inte f�rv�ga dig n�got i livet men du kanske inte beh�ver allt samtidigt Nej, [01:16:34] Johan: det �r en intressant po�ng faktiskt [01:16:36] Johanna: och d�rf�r t�nker jag att inte se livet som ett projekt utan se det som en i ett mycket l�ngre perspektiv [01:16:46] Johan: det naturligt f�r dig att se saker �ver l�ngre tidshorisonter? Ehm tror alla �r ganska d�liga p� delayed gratification som det handlar om ocks�. [01:17:00] Johanna: Ja l�rde mig det. Jag jobbade p� Sveriges Television som tv-producent n�r jag blev chef. Och som tv-producent s� jobbar du v�ldigt projektorienterat. Det �r liksom s�h�r, n�r det �r s�ndt s� �r det s�ndt [01:17:12] Johan: Ja exakt. [01:17:13] Johanna: Allts� bara tittar vi p� n�sta liksom. Och jag tror att n�r jag gick in som programchef s� hade jag, det var ju det jag visste. Att jobba projektorienterat. Men efter ett �r blev jag ju v�ldigt, v�ldigt sliten. Ja. Och d�, men jag har ju alltid haft coacher vet du. Jag har ju alltid f�tt hj�lp jag vet inte vilken av dem som har f�rs�kt f� mig att mer av ett maratonlopp D�r du ska h�lla ungef�r samma hastighet. Mm Det �r j�ttejobbigt att springa i ett maratonlopp s� det �r sprunget som fan f�r familjen. Utan m�let �r ju att h�lla samma hastighet hela loppet. [01:17:49] Johan: Och p� n�got s�tt njuta av loppet ocks�. Ja, titta [01:17:54] Johanna: dig omkring och absolut stanna och dricka n�gon energidryck Exakt. S�, men jag tror inte det. Ibland m�ste man, du l�ter ju som du �r v�ldigt strukturerad i din kalender. F�r det jag g�r ju �r att jag stoppar in de h�r drickapauserna i min kalender. Och om jag f�r en fr�ga, kan du vara med p� det h�r? Och om det �r liksom drickapaus, d� s�ger jag nej Mm Och �r ganska n�jd numera med att jag g�r det, om det inte �r j�tteviktigt, om det inte finns d� prioriterar det om men jag [01:18:33] Johan: tror att det �r v�ldigt mycket mindset, jag beh�ver nog bli mer och mer bekv�m med den tanken men jag tror att det �r v�ldigt mycket mindset av att t�nka att den typen av dryckespauser symboliskt, �r en v�ldigt viktig del av uth�llig prestation allts� det �r inte en paus p� det s�ttet utan det h�r �r en j�tteviktig ingrediens i grytan f�r att h�lla [01:18:53] Johanna: Ja f�r du har s� mycket olika produktionsfabriker ig�ng Ja [01:18:56] Johan: visst verkligen �r j�ttefascinerande Tack s� j�ttemycket f�r att du tog tiden att bjuda Jag t�nker att alla de h�r sakerna som jag k�mpar med k�mpar s�kert publiken med olika. [01:19:07] Johanna: Det �r ju n�gonting man ocks� t�nker kommer k�mpa med hela livet. Det finns inget facit nu hur det gjorts. [01:19:14] Johan: Sen �r det ju verkligen en del av charmen med livet ocks�. du �r liksom figuring it out. Tack s� j�ttemycket f�r att du tog dig tiden. [01:19:24] Johanna: Tack sj�lv. ? [01:19:25] Johan: Innan vi sl�pper varandra skulle jag vilja tacka dig f�r att du lyssnar p� den h�r podcasten Jag hoppas verkligen att den �r relevant f�r dig i din roll. Om s� �r fallet skulle jag vilja be dig om en tj�nst. Du f�r g�rna skicka den h�r podden just det h�r avsnittet till n�gon i ditt n�tverk som du tycker vore behj�lpt av att lyssna p� det. Dessutom �r det s� att den boken jag skrev som b�r samma namn som den h�r podden, The Execution Revolution, �r en bok som p� m�nga s�tt blir bara viktigare och viktigare f�r varje vecka. Hur g�r man systematiskt f�r att lyckas med det som �r absolut viktigast f�r dig i din roll? Den finns d�r b�cker finns. Tack f�r mig. ?