← All episodes
Anders Haglund on ThinkRoom

Season 1 · Episode 23 · Swedish

När prestation är problemet – med Anders Haglund, transformativ coach

Anders Haglund

30 April 2025 · 01:59:57

Prefer audio? Listen anywhere

Vi lever i en tid av ständiga förändringar – både inom oss själva och i världen omkring oss. Stress, höga prestationskrav och en jakt på optimering präglar både arbetsliv och privatliv. Men vad händer om vägen framåt inte handlar om att "lägga till" mer, utan om att skala bort det som står i vägen? I det här avsnittet gästas vi av Anders Haglund – transformativ mental coach, tidigare golfproffs och grundare av LifeVision – som utmanar våra vanligaste föreställningar om prestation, ledarskap och förändring.

Det här är ett avsnitt som inte bara inspirerar, utan också skiftar perspektiv i grunden.

🎙️ Gäst: Anders Haglund – från elitidrott till mental transformation

Anders Haglund har en ovanlig bakgrund – från Europamästare i golf till en av Sveriges mest uppskattade föreläsare och coacher inom mental klarhet och personlig utveckling. Genom sitt arbete med allt från världsatleter till företagsledare, hjälper han människor att hitta tillbaka till sitt "mentala naturläge" – ett tillstånd där prestation inte pressas fram, utan tillåts ske.

Med över 1600 böcker i ryggen och ett ingenjörsmässigt intresse för mänsklig psykologi, kombinerar Anders djup insikt med praktisk visdom.


🔥 Nyckelinsikter från avsnittet

Mental prestation handlar inte om att lägga till – utan att ta bort.

Anders utmanar idén om att vi måste "jobba på oss själva" för att prestera. Istället handlar det om att avlägsna de mentala missförstånd som skymmer vår naturliga kapacitet. Du är redan i zonen – frågan är bara vad som blockerar din upplevelse av det.


Ledarskap som bygger på närvaro, inte kontroll

Många ledare försöker optimera och kontrollera sin omgivning – men verkligt inflytelserikt ledarskap uppstår när vi släpper taget och agerar från mental klarhet. Resultat blir då en naturlig konsekvens, inte ett krampaktigt mål.


Du kan inte "prestera" dig till inre lugn

Vi har träningsprogram för sömn, återhämtning och stresshantering – men ibland är det just dessa "strategier" som håller oss fast i problemen. Anders visar hur vår oskyldiga missförståelse av psykologin kan vara roten till mycket av vårt mentala lidande.


Från elitidrottare till coach – det mentala skiftet

Anders berättar om hur vägen från golfens värld till mentalt ledarskap krävde att han släppte behovet av prestation – och istället började lyssna, förstå och guida andra till sin egen kraft. Hans resa ger konkreta insikter för alla som vill gå från "görande" till "varande".


Principbaserad utveckling – en ny väg till hållbar förändring

I stället för klassisk målstyrd coaching arbetar Anders med principer. Genom att förstå hur vårt psyke faktiskt fungerar, snarare än att försöka manipulera det, skapar vi förändring som håller över tid – både för individer och organisationer.

Read the full transcript

[00:00:00] Johan (2): Jag ser sjukt mycket fram�t i det h�r. Jag k�nner att jag �r lite... Det som �r kul f�r mig �r att man �r s�h�r shit, fan vad det ber�r det. Och det �r kul och sp�nnande och kittlande. Jag �r liksom i b�rjan av min det k�nns-resa. [00:00:16] Anders: Jag f�rst�r. Det �r ju alltid sp�nnande om man kan prata lite mer om det som jag kallar skillnaden p� en fin meny och mat. Okej. Du kan ju skriva v�ldigt fint. Det h�r �r m�rkess�s men det vattnas i munnen. Men det �r ju inte... Tuggar du p� menyn s� smakar du ju papper. Men f�r du maten det �r ju den du vill ha. Min upplevelse nu efter att L�st en bra bit �ver tusen b�cker i personlig utveckling och ledarskap Det �r v�ldigt mycket menyn. Och ganska lite mat. Man l�ser en bok p� 400 sidor och man �r glad om man f�r en, tv�, tre grejer som �r mat. Resten �r n�stan som att det har vi fyllt ut f�r jag �r tvungen att f� ihop boken. Inte f�r alla, men jag tror att vi alla har det. Jag tror att vi har en enorm suktan efter mat. Och inte bara snygga menyer. F�r folk �r duktigare och duktigare p� att g�ra en snygg meny. [00:01:10] Johan (2): Ja, verkligen. Och p� n�got vis att portr�ttera sitt liv i kontexten av en snygg meny. Ja, [00:01:15] Anders: lite Instagram-filter [00:01:16] Johan (2): p� det liksom. Har du reflekterat �ver det? Ja, min fru pratar om det. Det �r v�ldigt l�tt att prata, eller l�tt att prata, men det �r l�ttare att prata om jag hade en tuff h�st �n att nu �r det tufft. Man vill g�rna ha besegrat sin drake innan man visar [00:01:34] Anders: att han har l�tit n�gonting begravet. Jag tror det �r ganska m�nskligt att man inte vill visa sig svag f�r traditionellt s� tar lejonen av de svaga f�r de vill inte bli sp�rkade i ansiktet. S� det �r v�l n�gon sorts �verlevnadsdrift att man v�ntar lite med den och inte vill visa sin s�rbarhet. Och tyv�rr s� �r det ju den mur man bygger upp f�r att h�lla den d�r s�rbarheten ute �r den som h�ller det inne. Jaja, [00:01:59] Johan (2): exakt. S� det �r s� j�vligt. [00:02:03] Anders: Det �r det som �r det tuffaste f�r folk tror jag va? N�r man bygger upp den d�r personen och man f�rs�ker och det �r det. Man f�r ju, det spelar ingen roll om man jobbar med det, man g�r ju p� st�ndig rehab f�r den. Att det �r s� Som s�ger som det �r. Jag t�nker jag har precis f�tt hj�lp av en kille p� LinkedIn som sitter med s�n h�r arbete och skickar ut jag t�nkte okej jag �r lite cheesy med fun rolls och s�d�r men jag t�nkte se om man kan komma ut lite mer internationellt men jag �r ju otroligt f�rv�nad f�r man s�tter ju vissa parametrar d�r som s�ger jag vill ju g�rna att det d� �r en vd g�rna �ger f�retag g�rna har mer �n hundra anst�llda f�r att det ska vara n�gon mening med att ta in n�gon som f�rel�ser eller coachar och s� vidare n�r d� det filteret g�r igenom hur m�nga det �r som visar sig ha boostat vem de �r p� LinkedIn d�r det �r liksom, nej jag �r ensam Jag [00:02:55] Johan (2): menar s� att det �r ren charad Du har [00:02:59] Anders: inte f�retaget Du �r inte ens nuvarande Chef p� ett f�retag Men du har �nd� skrivit upp dig som det Och antalet Procent s�dana d�r man sitter och t�nker V�nta, satte inte vi en En parameter h�r Som d� g�r via LinkedIns algoritm Och ska s�ka [00:03:17] Johan (2): upp [00:03:17] Anders: Och s� har [00:03:17] Johan (2): insidan av det ocks� F�r d�r har du hela imposter-syndromet Om du liksom �r all of this I din externa profil Ja [00:03:26] Anders: Det �r ju Jim Rohn som sa det en g�ng i Tinnan Han f�rs�ker ta nya bilder som oftast �r m�jligt S� att n�r jag dyker upp s� t�nker de inte vad har h�nt med dig Exakt 15 �r gammal glamour-bild Exakt Det �r v�l l�tt h�nt ocks� Man vill se lite b�ttre ut Men det tror jag �r oerh�rt m�nskligt Att vi har den Att vi g�rna vill den Och d�rf�r f�r man g� p� rehab hela tiden Om att l�ra sig det h�r Att Som mamma pappa sa till mig. S�g bara som det �r. Ja enkelt det att s�ga ocks�. Eller hur? Det �r j�tteenkelt. Och det jag har blivit fascinerad av �r d�. Vad �r det som �r i v�gen f�r det d�? Eftersom intelligenta vettiga m�nniskor har sv�rt f�r det. S� �r det ingen del att tro att det h�r borde vara enkelt. Nej det �r n�gonting i detta som �r oerh�rt f�rf�riskt. Att l�gga till eller dra ifr�n. Eller hela tiden man�vrera. Ist�llet f�r att d� ta den h�r lite mer. S� h�r �r det. Och min j�mf�relse d�r blir lite grann att. Om du har en diktator. Slutar n�stan alltid med en kula i pannan. I stort sett jag [00:04:34] Johan (2): t�nkte p� en diktafon jag t�nkte p� en diktator men [00:04:38] Anders: man skulle p� ett s�tt kunna argumentera f�r att diktatur �r den b�sta statsformen om diktatorn �r vettig ja exakt, den upplystade sp�ten den upplystade sp�ten som sitter d�r och s�ger v�gar till alla, sjukv�rd till alla vi tar hand om s� att alla blir utbildade och allt �r kanon problemet blir ju bara att alla runt omkring blir s� f�rf�rda av att vara n�ra den makten ocks� s� att de b�rjar ju s�ga vad de tror att det sp�ten beh�ver h�ra s� �ven om de �r duktiga p� att ta beslut �ven om de vill v�l s� g�r de det inte l�ngre p� r�tt premiss nej [00:05:10] Johan (2): jag tror att det �r hemskt framf�rallt om man pratar om den h�r publiken vd allts� det finns ju den h�r makt korrumperar jag tror att det �r s� man hamnar i en g�stfilter i v�ldigt h�g utstr�ckning om man inte aktivt g�r n�gonting f�r att motverka det [00:05:23] Anders: ja och det �r inte bara att man sj�lv g�r utan alla andra b�rjar reagera annorlunda ja exakt av enkla saker, jag vet vad det h�r �r Det h�r �r ju l�nge sedan n�r jag sj�lv var golfproffs och G�ran Sacker som gjorde en tio minuter av mig. Han g�r ju sina lite l�ngre reportage jag vet inte om det var tio minuter, men fem minuter p� sportbyggnaden eller n�gonting. Jag har ju inte �ndrat mig n�gonting, jag har ju bara gjort vad jag g�r. Men bara man var d�r s� m�rkte man n�r man gick ut i hemmastan att folk reagerade lite annorlunda. F�r nu har jag varit hemma i deras vardagsrum. [00:05:51] Johan (2): Ja, visst [00:05:52] Anders: S� jag beh�ver inte g�ra n�got men de tycker jag �r annorlunda f�r att de tittar annorlunda [00:05:57] Johan (2): exakt och det �r ju f�rdigare att nacktr�da det om man ska vara klass jag som ofta har n�tt folks �ron innan jag tr�ffar dem framf�rallt om man tar det i sociala kontext tycker jag n�stan att det �r positivt, f�r att det �r roligt f�r de har n�gonting, det �r liksom l�tt att connecta �ver n�gonting och s�d�r i professionella kontexter d�r �r jag lite s�h�r jag kan t�nka mig kolleger ibland ibland �r det bara s� att det r�cker bara att det �r jag som s�ger n�gonting det �r inte att jag s�ger n�gonting b�ttre �n vad kollega sa det blir [00:06:26] Anders: s�h�r konstigt nej men den som s�ger det g�r ju stor skillnad det m�rker man ju bara om man l�gger fram lite tidningsuppklipp med n�gon av barnens idoler som har sagt en grej det har en helt annan vikt �n om jag s�ger det exakt det [00:06:37] Johan (2): k�nns som att vi redan �r ig�ng h�r och det kanske �r fint, det h�r kanske var poddintrot men fem minuter in d� ja Anders, v�lkommen. Tack, vad h�rligt att vara h�r. Vi kunde ju knappt h�lla oss. Jag tror faktiskt att det d�r f�r bli poddintrot. Vi kanske klipper bort just den h�r delen. Vad �r det viktigaste med det du g�r? [00:06:56] Anders: Det viktigaste med det jag g�r �r att jag vill p� riktigt hitta n�got som g�r skillnad f�r m�nniskor. Det finaste jag har h�rt fr�n n�gon av dem jag har coachat �r just att de sa att ingenting har f�r�ndrats men allting �r annorlunda. [00:07:10] Johan (2): Vad har h�nt d� i en s�n m�nniska? [00:07:12] Anders: Det �r just skiftet som �r det h�r n�r man f�rst�r varifr�n ens k�nslor faktiskt kommer. F�r om... Man ska g� efter vad livsfilosofin hos de flesta m�nniskor �r. Om jag skulle ta n�r man sitter och coachar klienter. Eller om man tr�ffar m�nniskor ute. Eller hur jag sj�lv har varit. S� det �r bara att man kastar sten i glashuset stenh�rt. Men skulle du fr�ga n�gon. S� skulle de vara lite f�rbryllade f�rst. Och s�ga vad� livsfilosofi Jag har inte sagt p� om har n�gon. Men den f�rh�rdande livsfilosofin �r den h�r. Att skaffa b�ttre och b�ttre omst�ndigheter. Tills de �r s� bra att du kan trycka p� hold. Och sen g� in i Disney solnedg�ngen. Det �r liksom livsfilosofin. S� det. Alla vill ha det st�rre och b�ttre, n�sta steg, vad det �n g�ller. Det visar sig n�r man v�l tr�ffar dem som har checkat av listan. De �r inte gl�djare. [00:08:03] Johan: S� [00:08:04] Anders: det �r n�gonting som inte st�mmer med det h�r l�ftet att det vi kallar framg�ng traditionellt ska ge lycka. Det som har skiftat d� �r n�r de b�rjar se att det �r f�rh�llandet jag har med min inre v�rld. Min egen tankeverksamhet Den avg�r hur jag g�r det. S� till exempel den h�r d�, n�r jag fr�gar jag pressar lite om s�ger du s�? D� svarar han s� h�r, men jag �r ju s� driven s� att n�r n�gon har sagt, g�r s� h�r s� f�r du b�ttre v�rden och b�ttre kroppsfett och allt vad det nu �n �r. D� g�r jag ju det. Men jag har f�r�ndrat allt, jag har ju bytt jobb jag har bytt land, jag har bytt fru jag har bytt det mesta f�r att �ntligen hitta r�tt. Men allts� ingenting hade n�gonsin varit annorlunda. F�rr�n... Jag tr�ffade p� dig och vi b�rjade diskutera hur man f�r ett b�ttre f�rh�llande till min egen tankev�rld. [00:08:57] Johan: Och [00:08:57] Anders: d� pl�tsligt beh�vde jag inte byta hus och beh�vde inte byta partner och inte byta jobb. Allt var annorlunda �nd� n�r jag vaknade upp till det. Jag [00:09:04] Johan (2): kommer ih�g f�rsta [00:09:05] Anders: g�ngen [00:09:05] Johan (2): i vuxna livet som jag gick i terapi. Och d� var det i kontexten familjeterapi och min fru k�mpade. Och s� var det som att terapeuten hela tiden fr�gade mig s� h�r Hur k�nns det? Var k�nns det? Och jag blev s� j�kla frustrerad f�r att det var som att de hade ett hemligt spr�k som de... Tog sig r�tten att uttrycka att du kan inte det h�r spr�ket. L�t [00:09:32] Anders: experten ta �ver. [00:09:34] Johan (2): Det var liksom frustrerande. Det �r inte att jag inte vill komma dit ni pratar. Det uppenbart att det �r n�gonting som jag inte har som register h�r. [00:09:43] Johan: Men [00:09:43] Johan (2): det �r ingen som vill ber�tta f�r mig hur spr�ket ser ut eller hur det ska k�nnas. Sen var det ju liksom, nu �r det tv�, tre �r senare. Sen har det kommit en bit p� den v�gen att veta att absolut. Men just den h�r relationen till sina k�nslor. Jag �r inte s�ker p� att jag skulle beskriva att jag hade en speciell relation till mina k�nslor. Ganska avst�ngt s�. Jag t�nker att m�nga lever det livet som jag gjorde i den upplevelsen. [00:10:07] Anders: Ja, jag tror de flesta g�r omkring som det var n�gon f�rfattare som skrev. Living lives of quiet desperation. Exakt, det �r lite sorgs�tt. Men just f�rm�gan att se hur mycket vi redan har. Att... Jag skulle vilja s�ga att en av de mest oskyldiga missf�rst�nden som m�nniskor har n�r jag tr�ffar p� dem, oavsett om det �r en idrottare p� n�gon form av v�rldsniv� eller bild dit, eller om det �r en chef p� n�got st�rre f�retag runt omkring i v�rlden, s� �r det vanligaste missf�rst�ndet att de �r helt hundra p� att det �r jag plus n�gon magisk ingrediens kommer ge mig vad jag beh�ver, eller hur jag alltid har �nskat och m�tt. [00:10:49] Johan (2): Man kan g�ra ett recept av det. [00:10:51] Anders: Ja, det �r lite som man l�rde sig n�r man var liten och l�ste sagor. Varenda saga var ju liksom, okej du �r en vacker prins eller prinsessa, du vet bara inte om det, du �r en diamond in the rough, och sen s� m�ste du d� tr�ffa n�gon mentor och f� ett magiskt sv�rd och en tr�gdryck och vad det nu kan vara. Och det r�cker inte heller, f�r d� ska man ju inte r�ppa draken ocks�. Ja visst S� det �r hela id�n eller tankeviruset som jag kallar det �r att vi f�r alla det installerat att du r�cker inte som du �r. Du beh�ver de h�r extra p�lagorna. Och det �r det oskyldigaste missf�rst�ndet att folk g�r p� den ist�llet f�r att s�ga att det jag skulle kalla super ja eller som en idrottare skulle kalla n�r jag �r i zonen och allting flyter och det k�nns inte som det �r jag som presterar det bara h�nder. S�d�r. Den �r mera jag minus mina oskyldiga missf�rst�nd. Utvecklad. S� nu ska jag ta den h�r p� l�ttast s�tt. Om vi s�ger, jag kommer inte g� lite omv�ggare till det h�r. Men s�g till exempel, det har alltid funnits en liten drift f�r m�nniskor att vilja vara mera nuvarande och h�rvarande till exempel. Men jag kan ju inte vara n�gonstans �n nu. Jag har ju inget val p� den. Jag �r nu h�r. Jag skulle kunna sona iv�g mina tankar nu. Och t�nka att jag ska iv�g till en f�rel�sning sen. Eller jag ska g�ra det h�r. Och d� �r jag inte riktigt n�rvarande. Du b�rjar titta, ljuset �r p� men ingen �r hemma riktigt Det kan vi ju k�nna av ganska snabbt n�r n�gon inte �r d�r. Men vi f�rs�ker d� p� n�got vis komma tillbaka till det. Men jag kan inte komma tillbaka till n�got jag aldrig kan l�mna. S�. Vi �r f�dda i nuet, f�ngade i nuet f�r alltid s� att s�ga, tills dess att vi l�mnar och f�re och efter vet vi inte s� mycket om. Men sen upplever vi inte att vi �r i nuet hela tiden. Nej, det �r f�r att vi skapar illusionen i v�ra tankar d� n�r jag t�nker p� framtid och d�tid och n�gonting annat. S� upplever jag det som att jag �r n�gonstans. Jag kommer ih�g n�r man satt i skolan och man hade n�gon l�rare som var ungef�r lika kul som att titta p� n�r en f�rg torkar. Och s� satt man s� h�r och s� var jag p� golfbanan eller fotbollsplanen eller n�gonstans Och s� h�rde man ju en r�st som tr�ngde igenom den h�r fantasin som var liksom, Anders d� kanske du kan komma fram och redovisa. Och s� vaknade man ju till och f�rs�kte man desperat komma p� n�gon l�gn att jag var visst med och f�rs�kte p� n�got vis komma undan f�rnedringen h�r. Upplevelsen d�r �r ju fullst�ndigt att jag var borta och kom tillbaks. Men jag var n�rvarande och h�rvarande i det klassrummet. Jag tittade till och med p� l�raren, men jag s�g inte l�raren f�r att jag skapade illusionen via mina tankar att jag var n�gon annanstans. Jag vill nu p�st� att zonen och de djupa k�nslorna av v�lm�ende, de h�r som vi alla vill ha, man k�nns lite tacksam eller medk�nnande och k�rleksfull och �dmjuk, p� det r�tta �dmjuka s�ttet De h�r lite djupare k�nslorna, de f�ds vi in i. Och sen har vi dem hela livet tills vi d�r och f�re efter vet vi inte. Men det �r ju absolut inte upplevelsen. Upplevelsen �r ju att jag mestadels inte har dem och seglar omkring. Men eftersom vi tror att vi �ker ifr�n dem s� letar vi att verktyget kommer tillbaks. [00:14:02] Johan (2): Det har alltid varit min tanke s� att n�r man �r i en zon som man inte trivs med s� �r det liksom att iaktta vad �r det jag g�r annorlunda nu i relation till perioder d�r jag hade mer flow. Vad var det jag gjorde mer av d�? F�rs�ka �teruppskapa [00:14:18] Johan: De [00:14:19] Johan (2): beteendena s�. [00:14:21] Johan: Det [00:14:21] Johan (2): d�r [00:14:21] Anders: felt�nket [00:14:22] Johan (2): ligger, eller? [00:14:23] Anders: Ja, lite grann. Man letar ju efter det magiska sv�rdet i det. [00:14:26] Johan: F�r [00:14:26] Anders: h�r �r det lite grann som man kan bara prata om det h�r som metafor. S�g att man kommer ut en dag n�r det inte �r lika fint som det var d�r ute idag n�r jag parkerade bilen. Men d�r jag inte ser solen. Jag f�r ju inte panik. Jag vet ju att det �r bara moln i v�gen. Jag har p�st�tt att relationen �r lite samma till det h�r v�lm�endet som vi alla vi sitter s� h�r mitt i v�rt eget v�lm�ende men utan att veta om det. D�rf�r att vi har lager med tankem�l i v�gen. Och n�r vi m�rker det d� l�gger vi p� ytterligare lager i v�ra f�rs�k att fixa det och s� m�rker vi att jag kommer l�ngre och l�ngre ifr�n ju mer jag f�rs�ker. Och det �r frustrerande, speciellt om man har lite IQ d� blir man ju liksom och till slut s� ger man upp och skiter i det och d� �r man tillbaka och s� k�nns det bra igen f�r d� har man liksom gett upp den och d� �r det v�ldigt m�nga idrotter jag pratar med som �r det hemlig, sen ska jag skita i det �r [00:15:20] Johan: det [00:15:20] Anders: vad man ska g�ra ja nej det var det inte, utan det �r ju att du ser igenom att du faktiskt aldrig kan l�mna s� du beh�ver inte jobba och f�rtj�na den k�nslan av att vara i zonen men [00:15:30] Johan (2): jag tror att det �r precis d�r som jag och s�kert m�nga med mig g�r fel att det �r en f�rtj�ningsfr�ga input f�rtj�nar en output okej Jag skrev ganska l�ngt i min journal h�r f�r n�gra dagar sedan. Nu blir det som att du hamnar i en coaching-session med mig. Det g�r att kanske bli en bra podd. Vi f�r se. Jag �r som s�kert v�ldigt m�nga andra uppvuxen med en ganska prestationsorienterad relation till k�rlek. Och som vuxen individ s� kan jag observera att jag litar p� mig sj�lv fullkomligt n�r jag skapar saker. Men sen s� kommer perioder av n�r jag inte skapar saker. Och de �r djupt obekv�ma. Och det �r tv� grejer som jag k�nner i den perioden Den ena �r ju en desperat Kommer n�gonsin den h�r perioden av flow komma tillbaka? [00:16:26] Johan: Och [00:16:26] Johan (2): liksom existentiellt r�dd I've lost it. �ven om det var tre dagar sedan. Det kan vara tv� sekunder Verkligen. Och det andra som jag f�rs�ker jobba med nu �r... Jag tror att det kr�ver n�gonting i de stunderna f�r att inte fly de stunderna in i ett recept, in i n�gonting att g�ra. F�r det �r d�r min hemmazon �r. S� l�nge jag g�r n�gonting, d� har jag sj�lvf�rtroende, jag tror p� mig sj�lv, jag k�nner mig trygg. Men det kr�ver n�stan tro som i faith p� att det h�r kommer �teruppst�. Och det �r sjukt obehagligt. �r jag ensam i det h�r? [00:17:03] Anders: Jag skulle tro du snarare har sv�rt att hitta n�gon som inte �r med d�r f�r det h�r �r ju om jag d� f�r j�mf�ra med det h�r med solen igen att om jag backar 6-700 �r s� trodde ju alla att solen gick upp och solen gick ner och att man blev djupt oroad n�r den var borta och visste inte om den skulle komma tillbaka och skapa massor massor av ritualer om att sk�ra halsen av grisar eller offra till och med n�gon oskuld eller vad det nu kan vara s� det h�r ligger ju i hela v�r m�nskliga natur att n�r vi k�nner att jag vet inte vad som �r, det h�r k�nns os�kert det h�r k�nns m�rkt det �r ju som en inre solnedg�ng det du pratar om egentligen att man undrar, kommer min sol komma upp igen [00:17:42] Johan: den [00:17:43] Anders: h�r n�r det k�ndes s� l�tt och smidigt och jag tyckte jag hade kontakt med min kreativitet och allting bara funkar s� det h�r �r ju under hela den m�nskliga historien skillnaden �r ju nu d� att vi g�r till coach och terapeuter och hundfarbror och snackar ist�llet f�r att g� ut i lagg�rden och hitta en gris Liksom men Och det kan man ju se som en framsteg. Men jag tycker det viktigaste �r n�r man g�r den h�r insikten p� riktigt d�r man d� ser att det �r faktiskt inte s� att den g�r upp och ner utan det �r jorden som snurrar. S� det �r lugnt Det �r ljust i London nu en timma till. Och sen s� �r det om fem timmar till det �r ljust i New York. Och sen �r det Los Angeles och s�. Med en h�gre f�rslag, det �r lite det jag skulle vilja introducera h�r d� n�r du fr�gade vad g�r du egentligen? Jag kan se mig lite grann som att jag introducerar en vertikal dimension Snarare �n den horisontella dimensionen den stannar h�ll till med personlig utveckling som d� har en tendens att bli personlig inveckling man snurrar in sig lite mycket allt man f�r f�r sitt IQ �r att man jobbar h�rt men f�r inte s� mycket resultat och den vertikala dimensionen som jag f�rs�ker ta med h�r det �r att man har en h�gre f�rst�else f�r det som h�nde var ju inte att folk jobbade h�rt p� att sl�ppa sin vidskepliga syn p� solens r�relse utan det var ju bara att pl�tsligt n�r Copernicus kom och sen Kepler r�knade p� det lite s� pl�tsligt var det bara en allm�nt accepterad sanning att folk bara gick sig det var ingen som var orolig f�r att det inte skulle bli dag i morgon igen utan han har h�ngt d�r i fem miljarder �r, den ska vara d�r i fem miljarder och det �r v�ldigt l�ng tid ifr�n den vertikala �r en h�gre niv� av f�rst�else f�r hur det faktiskt funkar och n�r vi har en h�gre niv� av hur det faktiskt funkar d� kan vi b�rja f�rutse saker d� kan vi inte vara s� oroliga d� b�rjar man se till exempel att Och vi f�ds in i den d�r sparken som du sa. Och sen har vi pl�tsligt en liten tankestorm som g�r att vi k�nner det som �r borta fr�n den. Lite som n�r jag sitter i klassrummet och �r uttr�kad och drar iv�g n�gonstans i huvudet. Fast jag tittar p� l�raren f�r att man har l�rt sig att se ut som att man �r med. [00:19:52] Johan: Fast [00:19:53] Anders: de ser att nu �r du borta. S� g�r man samma sak h�r. Och h�r nere s� �r jag extremt orolig. Och i den m�n jag nu tar tag i det och jobbar med det. S� f�rl�nger jag ofta dalen [00:20:06] Johan: Man g�r det allts�. [00:20:08] Anders: S� ett barn g�r inte den. Jag har ju tre ungar. Jag har f�tt vara med i en de sm�. Och det �r ganska fascinerande att det r�cker ju ofta med sm� saker f�r att de ska lacka Jo tack. S� det r�cker ju att du f�r inte den barbetidningen. Den v�rldens v�rsta pappa borde inte f� bo i huset och mamma borde skilja sig fr�n det. Eller vad de �n tror �r knapparna de trycker p� f�r att f� en reaktion Och de kan s�ga ganska horribla saker d�r. Ja verkligen. Och n�r de nu d� har g�tt ner i den d�r, d�r det k�nns som att det �r det viktigaste som finns, den barbetidningen att jag f�r tid p� TikTok s� att jag f�r kolla p� n�gra videos till, eller vad det nu �n �r som de psykar p�, i tanken. F�r det �r ju f�r att i deras tanke k�nns det som att mitt liv �r �ver om jag inte f�r det h�r. Och s� har du auktoritet att bara kunna s�ga nej D� �r du fienden, liksom. Och d� s�ger du vad som helst. Skillnaden �r d� att n�r de �r h�r nere s� g�r de ingen bed�mning av det �n. [00:21:00] Johan (2): Av sin egen [00:21:03] Anders: ner�tsv�ng. Och eftersom den h�r �r i maskin�r s� r�tt var det s� poppar de bara upp. F�rmodligen l�ngt innan du g�r det som g�r och t�nker p� jag har en d�lig pappa som inte ens kan f� dem att vara artiga och forts�tter d�r nere. De poppar upp och s� kommer de och s�ger s� h�r ska vi spela Ventia? V�nta var inte det du som f�r tv� tre minuter sedan tyckte att jag ska inte ens bo i huset? Vad �r det fr�gan om? Och har man d� inte f�rst�else p� hur det h�r fungerar d� tar man en lecture d�r. Allts� det skulle mina f�r�ldrar ha gjort. Det d�r �r inte respekt och vi beh�ver prata om det h�r. S� h�r beter vi oss inte. Om man f�rst�r hur det funkar s� �r man bara, ja det �r klart. F�r vad barnet fattar �r ju den h�r. Jag �r h�r hela tiden. Men s� hade jag en tillf�llig tankestorm d�r det s�g v�ldigt m�rkt ut och livet s�g ut som att det �r �ver om inte jag f�r slakta den h�r grisen. Vad det nu �n �r, jag har best�mt mig f�r. Och sen d�r nere D� s�ger jag en massa saker, men det �r inte mitt riktiga jag. Och sen poppar jag in i den h�r levande k�nslan igen. Och d� �r jag tillbaka Och d� �lskar jag dig. Ska vi leka? Men det d�r kan du inte h�lla mig f�r. F�r det �r s�nt som alla s�ger n�r de �r d�r nere. Det fattar barnet s� det g�r mycket fortare. Men vi g�r ner och s� f�rs�ker vi fixa den. Och jobbar vi riktigt l�nge p� den. Och s� orkar vi inte l�ngre. D� poppar vi tillbaks D� tror vi att det var hela den lidande perioden som gjorde det. Ist�llet f�r att s�ga att jag kunde gjort det som ett barn mycket tidigare. Om jag hade fattat att... Men det �r n�gonting [00:22:21] Johan (2): som... Otroligt intressant att l�ra. Det �r n�gonting som... Du var inne p� det. �r man kanske lite beg�vad Att det n�stan blir �nnu mer problematiskt. Man blir n�stan... Paniskt eller maniskt besatt av att hitta n�gonting d�r. Som ska k�nnas som det h�r sv�rdet. Jag har varit ute p� Quest. Och s� nu �ntligen har jag f�tt n�gonting. Och det �r det som ska l�sa upp det. M�rker du det i... De coach-sessioner som du har som ju �r riktad delvis �t sportpubliken men mycket �t vd-publiken ocks�. Att det �r extra problematiskt om du dessutom har mer. Det procent vd. [00:23:04] Anders: Men jag kan ju s�ga och det �r av egen erfarenhet ocks� och det �r det att ju mer IQ man har man m�rker det som f�r det �r ju ett verktyg egentligen. Det s�ger inte s� mycket om annat men man kan m�rka n�r n�gon f�r ihop vissa saker. Men ju mer IQ n�gon har ju mer m�rker de verkligen vara �vertygade om att det g�r att t�nka sig ur att man t�nker f�r mycket. Och den l�ter vettig. Det �r j�kla igenk�nning. Du s�ger ingenting om minnet. Fenomenet. Fenomenet, ja. De flesta �r kanske inte medvetna om t�nket men de kan vara medvetna om t�nk som de kallar analys. S� om jag m�rker att n�gon �r verkligen �veranalytisk och ser att det h�r hindrar dig �verallt f�r att du kan inte ta in n�got. Varje ord g�rs en helt sv�rt analys p� den. Om man s�ger det till dem. Jag tror att ett av dina grejer som vi beh�ver prata om �r att du g�r en liten �veranalys och s� kan man se hur de g�r in och t�nker. Ser du att jag �veranalyserar L�t mig l�gga en �verl�gsen analys p� det och se om du har r�tt. S� de f�rs�ker analysera sig ur att de analyserar f�r mycket. [00:24:14] Johan (2): Jag tror att generellt sett runt s�dana h�r Och ofta s� utvecklar man ju ganska tidigt i livet att man f�r en person av sina f�r�ldrar, liksom du �r s� x och sen s� �r man ju f�rst�rkt den f�r att det �r s� man f�r uppm�rksamhet av sina f�r�ldrar och sen s� kanske oavsett vad x �r, du �r s� social eller du �r s� intelligent eller du �r s� x, s� kanske det ger en del f�rdelar i yrkesliv, i hur man interagerar med potentiella partners och s�dana bitar. S� det h�r �r ju, om man d� g�r SWOT-analyser d� har man ju riggat livet antagligen f�r att det faktum att jag duktig p� att g�ra SWOT-analyser liksom instantly, jag riggar mitt liv f�r att det ska ge mig f�rdelar hela tiden. Jag tror att finns mycket hot ocks� i, vad�, det h�r �r ju min styrka som du nu kritiserar. Hur kommer man ur, eller vad h�nder i n�sta steg d�r? [00:25:01] Anders: Steget efter �r att man f�r, p� n�got vis, allting faller n�gon g�ng p� sin egen orimlighet s� att s�ga. Kanske en av de... Kanske de... Om man ska kalla det roligt men som man kan ber�tta, man kan inte ber�tta om alla man g�r men utan namn och man har fr�gat s� g�r det bra. jag hade en tjej bland annat som jag coachade och sj�lv coachade mig att hennes mamma som var chef p� ett f�retag sa skulle min dotter kunna f� ta en av mina sessions liksom n�r hon blev hj�lp. Och s� har jag inga problem f�r hon tyckte det �r okej liksom f�r jag g�r ju p� f�retag men p�verkar dotterns liv hur det funkar liksom. Ja det �r klart. Ja men vi �r m�nniskor 24 timmar om dygnet s� jag har inga problem med det. P� Skatteverket kanske hon har en gr�son, det vet jag inte men jag s�g ingen st�rre problem att hon hoppade dit. Och det visade sig att hon var extremt os�ker hon hade gjort n�got sj�lvmordsf�rs�k och s�d�r men n�r det �r ett f�rs�k s� �r det ju egentligen drog p� hj�lp s� att s�ga. Och jag f�rs�ker d� hitta n�gon styrka som coachar f�rs�ker man hitta liksom var har du n�gon styrka d� s� jag sa det liksom har du n�gon Har du n�gon v�ninna eller n�got som du k�nner �r trygg med? Ja, jag har en b�stis. Hur �r det med henne d� Jag �r v�ldigt os�ker. Jaha, men om du �r ensam d�? Jag �r v�ldigt os�ker d�. Men mina f�r�ldrar? Jag �r os�ker d�. Det var en g�ng jag gick s� var hon j�tteos�ker hela tiden. S� efter ett tag s� var det n�stan s� att jag gav upp lite. Allts� jag blev s�h�r som att herregud, den h�r m�nniskan �r menl�s. Jag �r ju van att jobba med m�nniskor som �r bra p� det och de g�r det v�l �nnu b�ttre. Det brukar ju finnas n�got att b�rja med. Jag gillar inte att gr�va i folks svaghet. Jag gillar att g� till deras styrka och se om jag kan f�ra den styrkan in d�r de vill ordna n�gonting. F�r det �r egentligen bara fr�n styrka du kan f�r�ndra ordentligt. Hittar ingenting s� till slut s�ger jag bara du m�ste vara den menl�sa som m�nniska allts� jag f�rs�kte verkligen i 35 minuter och allt var bara os�kert och det �r s� menl�sa jag f�r ju bara ringa tennismamma och s�ga att det h�r g�r inte, jag kommer inte igenom jag vet inte vad jag ska g�ra och som v�ldigt m�nga g�nger som jag har m�rkt under de h�r n�stan 30 �ren jag har jobbat med detta nu s� kommer de b�sta id�erna n�r man s� att s�ga d� l�gger bort garden ist�llet f�r att sitta d�r och f�rs�ka f�rtj�na pengarna och vara smart s� gav jag upp p� den, tyckte att vi sitter v�l av resten av tiden och s� f�r jag tala om f�r mamman att tyv�rr jag kunde inte hj�lpa till och direkt n�r jag sl�ppte s� bara pop, s� jag tittade p� henne och sa du, jag tror att du ljuger f�r mig, och hon sa nej det h�r jag inte ja men som vet jag f�rst�tt s� �r du os�ker j�mt ja det �r jag �r du helt s�ker p� att du �r os�ker j�mt och sen till och med s�, ja det �r jag och s� var jag helt tyst Det k�ndes ju som flera minuter men det var f�rmodligen bara 20 sekunder. Och s� tittade hon upp och sa, jag har valt fel sak att vara helt s�ker p�. Ja f�r du �r ju j�kligt s�ker p� att du �r os�ker. Och s� �r du os�ker nog f�r att vara os�ker p� om du �r os�ker. Och s� s�g man n�r hela grejen f�ll. Hela hennes egen r�ttf�rdighand och bevisf�ring f�r sin os�kerhet f�ll. Men �r det [00:28:04] Johan (2): s� generellt att du hamnar i en del moments of clarity runt dina klienter? Det �r alltid det. [00:28:13] Anders: Och det �r ett av sk�len till att jag i stort sett aldrig g�r annat �n lite l�ngre kontrakt. F�r jag kan inte garantera att det h�nder p� m�ndag klockan 15. Men jag kan garantera att om vi sitter i nio m�nader... S� kommer det ett antal s�dana ha h�nt och de kommer vara v�rda grejen. Men jag kan inte s�ga att den h�r ska vara v�rd s� m�nga tusenlappar som varje timma blir. Det kan jag inte garantera. Oftast blir det s� att det kommer fram n�gonting n�r man sitter i den h�r typen diskussion d�r man faktiskt st�r jag har ingen agenda. Jag har inte en id� utan den jag sitter med �r programmet. Jag l�rde mig ganska snabbt i skolan att �r det inte relevant f�r mig s� �r jag ointresserad. S� att komma in med en f�rgrej att nu ska vi prata om det h�r och s� ska vi se hur det �r. Utan det �r mycket b�ttre att se vad �r intressant f�r dig. Och s� fr�n det s� diskuterar vi principerna bakom m�nsklig psykologi eller prestation och r�tt var det �r s� kommer det n�gon s�n h�r du vet, det sl�r mig eller dem att ja det sett det f�rut. Att det var det h�r. Det �r ju, that's not compute. Varf�r g�r jag det h�r? Jag hade en annan s�n riktigt rolig faktiskt med en vd som f�rstod den h�r grejen med att okej det kommer inifr�n min relation till tanken och s� vidare och n�r han trillade ner i den s� sitter han p� mig med en s�n h�r st�lmannen lyster ungef�r som man liksom att Anders om det h�r du s�ger �r sant d� �r jag fri att kunna g�ra precis vad jag vill. Mm. Och s� ja det �r det ju. Det tar det max fem sekunder s� ser man hur det bara sveper som en skugga �ver hans. S� vad h�nder nu? Mm. S� han det vore inte bra. Nej varf�r vore inte det bra? Nej f�r om jag kunde g�ra precis vad jag vill d� skulle jag g�ra massa skit jag inte vill. Mm. S� att det h�r �r ju inte en liten person du f�r s�ga det l�ngsamt och h�ra s� han f�rklarar igen och talar en g�ng till f�r mig. Ja men om jag kunde g�ra vad jag vill s� skulle jag kanske g�ra massa skit jag inte vill. Som vad�? Ja men du vet till exempel jag �r lyckligt gift. Ja. Ja Ja Ja Ja Och att om jag f�r g�ra vad jag vill kanske jag kan pippa runt p� andra brudar och s�nt. Men vill du det d�? Nej. D� f�r du lyssna p� det igen. Mm. Men det l�t vettigt f�r honom. Men n�r han v�l h�rde den och s�g att jag �r fri att g�ra vad jag vill, d� g�r jag inte en massa skit jag inte vill. [00:30:27] Johan (2): Men det kommer n�stan p� en definitionsskillnad p� impuls och vilja. �r det n�gonting som man har f�tt att hamna i? [00:30:37] Anders: Jag [00:30:37] Johan (2): skulle s�ga [00:30:37] Anders: kanske i varje fall skillnaden p� lust. Om vi pratar idrottare numera s� �r det inte alltid att de har lust att tr�na. Men om man fr�gar om de vill tr�na, s� vill de tr�na. [00:30:49] Johan: Och [00:30:49] Anders: det �r tv� skillnader. Sen f�r man hj�lpa d�, n�r det �r lite idrottare s� �r det sv�rare att inte f� dem att tr�na det �r sv�rare dem att vila. [00:30:57] Johan (2): Ja, det kan jag t�nka mig. [00:30:58] Anders: Men det m�ste ju [00:30:59] Johan (2): st�mma f�r vd-ar ocks�. [00:31:01] Anders: Ja, de �r ofta mer drivna. Det ofta sv�rare f�r dem att l�ta... Att v�nta n�r de har s�tt och inte g�r dit och kollar om fr�et har tatt sig �r ju sv�rare f�r dem. [00:31:10] Johan (2): Ja, [00:31:10] Anders: det m�ste ju [00:31:12] Johan (2): st�mma f�r deras privata. Allts� det som �r s� fascinerande ocks� i den h�r podden, jag hade ju t�nkt i b�rjan av den h�r podden att det h�r skulle vara en ganska teoretisk podd liksom med strategi och ramverk och ju mer jag pratar om ledarskap s� allting bubblar tillbaka till liksom sj�lvk�nnedom och liksom f�rm�gan att reflektera och s�dana bitar och jag t�nker i ens vd's i en vd's liv s� visst ganska mycket kommer ju domineras av din yrkesm�ssiga roll men du har ju samma yrkesm�ssiga roll ofta �ven i hemmamilj�er du har j�ttesv�rt att bara ligga ner p� soffan och t�nka eller liksom lyssna in�t s� det k�nns djupt obehagligt, jag m�ste g�ra n�gonting liksom m�ste jag bevisa mitt v�rde oavsett i vilket rum jag �r i [00:31:50] Anders: Ja, de har ofta sv�rt f�r den. Jag hade en �vning med en kille som var s�n s� jag sa att nu ska vi g�ra en liten �vning, eller vi kommer kalla det bekv�ma stolen. Och han, vad �r det? Vilken �r den bekv�maste stolen hemma du har? Och han sa, det �r v�l inte en stol, utan jag har en liten soffa som jag tycker �r v�ldigt bekv�m. Men bra, f�r du s�tta dig och l�gga dig d�r. Och s� st�ller du en timer p� en timme, och du f�r inte g� upp och g�ra n�got, om det inte �r n�got som du genuint vill. Du f�r inte bara g� upp och distrahera dig f�r att det �r obekv�mt, f�r du �r uttr�kat. Mm. Och han ringde jag till f�rsta honom och sa, bekv�ma stolen, my ass, det �r den obekv�ma stolen liksom. Men han sa ocks� efter fyra fem g�nger s� har han varit v�rdefullast han har gjort. Han fick m�nga av sina b�sta id�er och s�nt f�r han tog sig �nd� i den tiden att l�ta sig vara uttr�kad, utan Men det finns [00:32:35] Johan (2): n�gonting sjukt intressant runt f�rm�gan att vara uttr�kand. Det g�ller ju samma sak om du �r ute och springer. Man har n�stan alltid n�gonting i �ronen. Men bara ute och springa helt tyst. Allts� gud vad mycket bra tankar man har tid att processa. Och d�r tror jag faktiskt att jag h�ller med om din tanke. Det du g�r d� �r att du till�ter dig att inte f�rs�ka ha ett recept f�r hur jag ska vara kreativ probleml�sare. [00:32:58] Anders: Just det. [00:32:59] Johan (2): Utan det �r att du l�ter hj�rnan komplett bara t�nka p� vad den vill t�nka p�. Ja. [00:33:04] Anders: Och Einstein beskrev ju det otroligt fint. Han var ju n�stan poet tycker jag. Jag har ju tittat p� honom mer som filosof �n fysiker p� ett s�tt. Men han sa ju det n�r han fick fr�gan om... Vad kommer de h�r nya hoppen n�r du pl�tsligt ser n�got som ingen annan ser n�r du s�tter dig d�r och g�r dina tankeexperiment och sitter p� en ljusstr�le med en ficklampa och blinkar till dig sj�lv och sitter d�r borta och listar ut saker sitter ju fast, vad �r det som h�nder n�r oftast �r det ju det att n�r jag sitter d�r och grunnar s� kommer det ingenting och sen r�tt var det �r s� f�rs�ker jag g� och g�ra n�got annat men jag kan inte sl�ppa det men s� r�tt var det �r s� sl�pper jag det f�r jag har annat att g�ra och n�stan i samma �gonblick som jag sl�pper det s� presenterar sig l�sningen med en s�dan perfektion att den s�llan beh�ver �ndras och det �r ju fascinerande och det tror jag man kan ta till banken f�r de flesta m�nniskor att det �r n�r jag st�r kanske i duschen och jag kommer p� exakt vad jag borde skriva i det d�r mejlet och jag f�r g� ut naken och bl�tt skriva ner n�got eller f�rs�ka f� touchscreen att funka fast man �r bl�tt om fingrarna eller n�r man �r p� v�g att somna eller som du sa ute och joggar Eller n�got annat. Just att se att d�r de v�ldigt s�llan kommer brainstorming sessions p� jobbet och det �r d�r vi f�rs�ker tv�nga fram dem men d� f�rs�ker folk vara smarta och s�ga n�got bra och oftast r�cker det n�stan att de g�r ut genom d�rrarna till det rummet och g�r ut och tv�ttar h�nderna p� toa s� kommer allt vad de vet de borde ha sagt. [00:34:32] Johan (2): Men vad finns den bortrebalansen d�? F�r att n�gonstans blir det n�stan okej �verdrivet lite, men det blir n�stan en teori om anti p� n�got vis Du ska inte f�rs�ka n� destinationen. Ja det �r ju v�rsta moment 22. Ja exakt. Ibland har jag lite s�d�r, om man t�nker karma, att jag ska l�ta universum leda mig. Jag m�ste ju ocks� agera i universum p� n�got vis. Det finns ju n�gon, till slut s� beh�ver jag medvetenhet N�r �r det dags f�r r�relse och n�r �r det dags f�r inre paus [00:35:09] Anders: Jag skulle vilja s�ga s� h�r, till och med ju mer jag f�rst�r hur mycket att vi alla lever i k�nslan av tanken och inte i v�ra omst�ndigheter. Vi brukar s�ga s�dana h�r saker, n�r n�gon kommer och s�ger att jag gl�mde k�pa en present och s�ger att det �r tanken som r�knas. Nej, tanken r�knas inte alls faktiskt. Det �r handling som r�knas. N�r det var covid, om jag ringer till sv�rmor och s�ger till henne att jag t�nker p� det, det �r j�ttekul. Men om jag tar p� mig ett par plasthandskar och �ker ner och handlar p� Ica Maxi st�ller en p�se utanf�r och s�ger att du beh�ver inte oroa dig utan den st�r d�r. Det g�r ju skillnad p� riktigt. Och det �r v�l det vi missar, att �r handlingen som r�knas mer �n tanken. Och att n�r vi f�rst�r hur tanken relaterar till k�nslan... Det vi har trott �r ju att ju starkare k�nsla ju mer m�ste jag ta det p� allvar. [00:36:03] Johan: Och [00:36:03] Anders: jag s�ger att det �r ganska tv�rtom d�r att ju starkare k�nsla du har ju mer �r det en diskvalifikation av vad du h�ller p� med mellan �arna. S� du borde sl�ppa det nu. Det �r lite som att trampa fel ute i l�parsp�ret. Och d� l�gger du omedelbart �ver vikten p� andra foten. Och det g�r du. Och sen s� n�r du v�l har stannat till p� den foten s� k�nner du hur illa det var. Och k�nns det som det bara var lite scary s� kan du b�rja jogga vidare eller s� f�r du halta hem�t. Men du skulle inte st� stampa p� den. Men det g�r vi mentalt vill jag p�st� N�r vi f�r en stark k�nsla s� st�r vi d�r och stampar. Ist�llet f�r att s�ga att l�gger jag �ver vikten nu. S� har vi precis som vi har i v�rat fysiologiska immunf�rsvar att D�r vi skickar ner lite vita blodkroppar och fixar svullnader och s�nt d�r s� det ska kunna l�ka, s� har vi ett mentalt immunf�rsvar som p� ett s�tt kan g� mycket fortare eftersom det �r mer imagin�rt, det beh�ver inte f�rh�lla sig till att molnen s� att s�ga flyttar sig fysiskt utan h�r inne kan det g� fr�n att jag var j�ttearg till att n�gon s�ger n�got humoristiskt, jag sl�pper tanken och s� glittrar det mina �gon igen s� det �r v�ldigt hoppfullt n�r man ser att jag beh�ver inte vara r�dd f�r min egen upplevelse f�r v�ldigt m�nga m�nniskor g�r omkring och �r v�ldigt r�dda f�r sin egen upplevelse varf�r g�r jag inte fram till n�gon jag �r attraherad av och s�ger hej det g�r jag ju f�r att jag �r r�dd f�r den k�nsla jag skulle f� om jag blir avvissad s� det �r den och det �r tanken p� det innan Och d� t�nker de allra flesta den h�r logiken med f�rf�relse att det k�nns s� hemskt att t�nka p� att jag g�r fram d�r, s�ger hej och de liksom drar din loser och jag g�r tillbaka och pl�tsligt har jag inga byxor och alla skrattar om mig och jag �r f�rnedrad p� alla s�tt n�r jag har gjort den fantasin s� k�nns det s� fruktansv�rt och kan det k�nnas s� fruktansv�rt att t�nka p� det d� �r det mycket v�rre i verkligheten men sanningen �r ju tristv�rt om tanken p� det �r ju alltid mycket v�rre �n n�r du v�l st�r och g�r det det [00:38:03] Johan: finns [00:38:04] Johan (2): ju ett enormt lidande i den h�r imaginary troubles p� n�got vis det �r n�got far�st i de h�r samtal jag har f�rs�kt att ha haft liknande samtal i podden f�rut, det �r s� sjukt enkelt att prata teoretiskt om de h�r sakerna och jag tror att alla har h�rt F�r mig �r den h�r teorin om ner�t i st�llet f�r upp�t, men �verlag har man ju h�rt hur mycket som helst kopplat till lyckoforskning eller vad det nu kan vara f�r n�gonting, men det �r s� otroligt sv�rt att n� mitt eget inr�tt p� n�t vis. Hur man attesterera det h�r? Det �r inte fr�n OV att man inte g�r det, utan det �r n�gon [00:38:52] Anders: block. [00:38:53] Johan (2): Det [00:38:53] Anders: vill ju v�l. I j�mf�relsen skulle det ju kunna vara det d�r med att man vet om att man m�ste sova, och ju mer man f�rs�ker sova, desto vakna. Jag [00:39:02] Johan (2): tror att det �r en v�ldigt tr�ffande liknande sak. [00:39:04] Anders: Det �r ju inte som att jag vill ju sova. Jag g�r inte det f�r att vara taskig mot mig sj�lv. Det �r inte s� att jag har viktigt m�te, som jag vill vara fr�sch p�. Det �r bara att problemet blir att... Ju mer jag f�rs�ker ju vaknare jag �r. Jag har inte velt sitta p� klockan och s�ga att nu �r klockan tre och det spelar ingen roll om jag sover, och jag sl�pper min l�sning. Det �r d� jag somnar. S� vi �r ju gjorda f�r att kunna sova. Men problemet �r att vi tror att vi m�ste g�ra n�got f�r att g�ra det d�r. Barn somnar i vintersteget, nu �r det dags p� festen. S� d� kan man h�lla dem uppe och ner p� och dyngla omkring dem och t�nka hur kan du sova genom diskomusiken h�r p� festen? S� det �r uppenbarligen naturligt, men det har blivit normalt att jobba p� det. Och problemet �r att eftersom vi redan �r d�r s� jobbar vi oss ifr�n med det vi tror �r att jobba sig till. S� en av principerna som jag anv�nder rent praktiskt n�r jag coachar och annat �r ju det h�r att om en m�nniska har en utmaning eller ett problem under en l�ngre tidsperiod och det har kvarst�tt s� brukar de inte beg�ra coaching. Jag har varit under en liten vecka tid och det har blivit s�mre snarare �n b�ttre. Det kan vara ett problem med ekonomin l�ngre och l�ngre ifr�n sin partner eller vad det nu �n �r. Det �r n�got som man st�r i f�r alla har sitt kors att b�ra. D� vet jag att om man har ett s�dant problem under en l�ng tidsperiod och det inte blir b�ttre s� �r det jag har satsat p� som l�sningen det som h�ller problemet p� plats. Och den �r s� sv�r att se. F�r jag g�r ju det h�r f�r jag tror det �r l�sningen. Jag har [00:40:31] Johan (2): ju [00:40:35] Anders: l�rt mig att jag tror det �r l�sningen. S� tar du en stekpr�st som offrade x antal oskulder f�r att solen och gulet ska komma tillbaka. [00:40:46] Johan: Men [00:40:46] Anders: de �r ju inte r�dda f�r vara elaka. Jag tror att de f�rmodligen led ganska hemska kval att ta en elva ton�ring och l�gga upp p� ett offeraltar och kasta ner deras hj�rta f�r att de tempeltrappar och vad de gjorde. Fruktansv�rda scener f�rmodligen. Som de s�g att jag tar p� mig mitt folk f�r att undvika det eviga m�rkret. S� de slipper. S� man har v�ldigt goda intentioner men den h�r... Fr�nsaknaden eller avsaknaden av det h�r vertikala lyftet g�r att mina f�rs�k p� horisontella g�r att det blir mer och mer av det. [00:41:19] Johan (2): Du sa tidigare att du vill utg� fr�n de existerande styrkorna. Fr�n det ljuset som ljus kan spridas p� n�got vis. F�r att f�rst� lite av det praktiska. S� du har ett problem som du har f�rs�kt l�sa p� ett visst s�tt. D� kan du sidlina det och konstatera att whatever du har gjort funkar inte. L�t oss prata om andra l�sningar. Och s� g�r du in i mer. Vad �r det som fungerar i kvinnor? [00:41:53] Anders: F�rklara lite. Det �r lite olika. Ibland kan det vara vissa som jag inte hittar n�gon styrka i. Och s� inser jag att styrkan �r att hon �r j�ttes�ker bara att hon �r os�ker. D� har du en s�kerhet. F�r om du inte har den n�gonstans s� har du p� m�nga s�tt k�kat ut. Ja. I alla fall kan det vara n�r n�gon till exempel s�ger att varje g�ng jag ska g� in med chefen eller n�gon autoritetsperson s� blir jag tyst och jag kommer inte in i samtalet Jag f�rs�ker men jag kan inte. Varf�r, varf�r varf�r? D� b�rjar jag alltid, men har du n�gon andra n�r du trivs liksom? Ja, jag har ett kille h�r borta som vi har tr�ffats h�r �nda sedan vi gick i skolan ihop. Ja, vad h�nder d�r d�? Ja, men d� �r jag snabb p� att klicka kommentarer och alla tycker att man �r rolig allvarlig med det. Ja, och d� brukar jag titta p� den och s�ga, men ska vi titta lite p� vad det �r du h�ller p� med d�r borta och flytta den resursen hit snarare �n att gr�va i den h�r. Men det vore ju synd f�r det vore att g� rakt p� l�sningen [00:42:54] Johan (2): Men �r det s� enkelt att du kan exportera ett framg�ngsrikt beteende fr�n ett omr�de av ditt liv till n�got [00:43:01] Anders: annat? Du kan inte exportera beteendet, men du kan exportera f�rst�elsen. S� om jag har en b�ttre f�rst�else p� vad det �r som faktiskt g�r skillnaden. Att h�r borta sitter jag och t�nker p� att jag m�ste s�ga n�got smart. H�r ska jag inte leva upp till n�gonting. Det �r som att f�rs�ka somna igen lite grann. S� om jag ser att det som f�r det att funka h�r �r att avsaknaden av pretens att jag ska g�ra n�gonting. Finns det n�gon m�jlighet att ta med mig den f�rst�elsen f�r det? Inte beteendet f�r det blir en fake it till you make it. Okej och det �r tveksamt. Det �r en lite amerikansk id�, men den �r ju inte p� riktigt. Det som var i f�rrg�r jag pratade med en elitryttarinna som �r borta i Florida. Som sa att jag beh�ver n�got som �r p� riktigt F�r om jag bara fejkar det s� k�nner jag att jag fortfarande �r nerv�s. Och s� f�r vi snacka om det och hur g�r vi s� att jag �r genuint lugn f�r det hj�lper inte att alla andra tycker �h vad lugn du �r, f�r h�sten k�nner ju min ryttare stysig s� vad �r det som �r p� riktigt h�r vad �r det som till�ter dig att vara s�dan, och d� kommer de till att b�rja med ta de yttre omst�ndigheterna, men de �r s� de �r s� medk�nnande och de �r s� accepterande och den h�r gruppen �r medan de �r ju inte, ja men nu bortsett fr�n det, d� �r vi tillbaka p� det jag sa som �r principen h�r, att det kommer inte fr�n dem, det �r att du har ett tankig kontrakt som till�ter dig att vara s�dant med de h�r m�nniskorna, s� nu ser du dem s� g�r du s�h�r, d� kan jag ta bort alla mina skydd och s�ga ja okej om du har f�rst�else f�r att det �r det som funkar, hur kan du g�ra den h�r inte beteendet f�rst�elsen och man [00:44:33] Johan (2): pratar [00:44:34] Anders: om, fr�n [00:44:35] Johan (2): den h�r podden lite s� �r det framf�rallt till ledare s�, f�r n�r vi varit inne p� b�de sport och kanske v�ldigt os�kra Ton�ringar, d�r man pratar om vad �r de liksom stora f�rh�llanden F�rflyttningarna bland ledarpubliker som de k�mpar med eller? [00:44:51] Anders: Jag skulle s�ga att den st�rsta just nu om jag bara ska ta m�rkertalet det �r ju stress. Det �r det vanligaste som folk levererat med. Att de b�rjar inse att jag har en stressniv� som �r rent patologisk. Jag sover d�ligt. Jag �ter frukost morgonen Jag ser partners mun r�ra sig upp och ner. Jag kommer hem p� eftermiddagen och uppt�cker att jag har lovat barnen saker som jag inte visste att jag hade lovat dem morgonen. F�r de s�ger att du sa visst ja. Och jag sitter p� m�ten och t�nker mer p� familjen. Jag �r liksom inte riktigt d�r f�r jag �r s� stressad att enkla saker blir sv�rt. Jag g�r ut i bilen f�r att k�ra iv�g och uppt�cker att jag inte har mobilen med mig. G�r in f�r att leta mobilen i fem minuter av stress d�r jag skriker �ver allt m�jligt. Kommer ut med mobilen och uppt�cker att nu har jag lagt bort bilr�cken. Och s� pl�tsligt tar det femton minuter av stress och el�nde att g�ra n�got som borde vara att g� in i bil och backa ut p� tjugo stunder. Och det �ter ju upp mycket. Och s� b�rjar jag g�ra misstag och n�r chefen �r lite stressad s� �r det som f�rden man p� julafton du vet att d�r, pikadorerna var r�dda banderilj�rnor var �nd� r�dda men r�ddast av dem alla s� det sprider sig lite och d� b�rjar ju folk g�ra misstag f�r r�dda m�nniskor g�r misstag misstag m�ste korrigeras och s� m�ste det b�rja kissas p� br�nder och s� b�rjar det ta tid till det och jag kommer inte fram�t och s� blir det en spiral en j�tteliten och d�r g�ller det att se att jag bryter det genom att adressera det mentala v�lm�endet direkt lite som jag t�nkte p� jag var inne p� en s�n h�r, de heter ju inte l�ngre ehm Mediemarknaden heter Powern� eller n�t s�nt d�r. En extra nykter. Och s� n�r man g�r in d�r s� g�r man runt en bit s� g�r man till kassan och s� f�r man g� ut. Och s� n�r man g�r ut s� st�r det en s�n d�r med tre sm� ansikten p� d�r man ska d� f�rklara hur n�jd jag �r med mitt bes�k. D�r det liksom �r en gr�n gubbe som �r glavad och en gul som �r rak och s� �r det en sur p� r�d d�r. Och f�r mig som �r lite yrkesskadad s� slog det mig direkt n�r jag s�g den d�r. Jag skulle bara k�pa n�gon till min son som beh�ver p� n�got till en gamingdator eller vad det. Att den d�r st�r i fel �nde av butiken. Den ska st� n�r jag g�r in. F�r om jag tycker r�d s� kommer det suga d�r inne. Mm. Om jag trycker gr�n s� blir det bra d�r inne men de tror att sj�lva upplevelsen �r vad som ska g�ra det ut. S� som ledare s� �r det ofta bara en enkel grej som att se att ingenting kommer p�verka m�nniskors f�rm�ga att samarbeta s� mycket som det �r sinnestillst�nd de �r i och det �r sinnestillst�ndet har att g�ra med hur mycket jag har lyckats sl�ppa d�, eftersom jag �r alltid d�r men jag �r olika mycket borta s� att s�ga. Jag �r olika mycket borta och beh�ver hitta dit. S� jag kommer ih�g en chef som sa det att det mest v�rdefulla han l�rde sig var just bara den h�r enkla grejen med vad jag kallar en mental luftsluss som uppe rymden d� har man ju en luftsluss d�r man m�ste g� in och s� f�r man skruva p� sig alla grejer p� hur m�nga timmar som helst och s� f�r man sitta och v�nta p� att trycket ska d� sugas ut och s� f�r man g� ut och ringpromenader sig tillbaka. Och han undrar lite, vad ska jag g�ra med det? Nej men, har du en plats? F�r han pratade mest om skillnaden mellan hemma och jobbet. Har du en plats p� v�g hem d�r du kan stanna bara n�gon minut bort. Lyssna p� n�gon musik du gillar. Och bara p�minna dig om att vad som �n kommer p�g� bakom den d�rren n�r du kommer hem. Kommer hantera s� olika beroende p� vilken niv� av sinnesst�nd du �r i. Och att eftersom det h�r �r d�r vi alltid befinner oss. Och om du upplever att du �r h�r s� r�cker det att du blir medveten om att du �r h�r. S� �r det som att du g�r som barn g�r och s� f�rsvinner en del av det. S� att du minst nu kan ta bort momsen p� det. Bara genom medvetandet. Och n�r du nu kliver in i ett kaos s� tar du inte det kaoset p� samma s�tt som du hade gjort. Utan bara den minuten av medvetenhet. Den lilla mentala luftsl�sa. S� �r det lite grann samma p� morgonen n�r du kommer tillbaka Att n�r du parkerar som den h�r jag pratade med du �r i din parkering eftersom man b�de var �gare och annat s� han har ju sin parkering d� s�tter du d�r och s� kopplar du av litegrann och s� t�nker du vad �r mina topp tre idag som om jag g�r riktiga framsteg p� de tre s� har det h�r varit en bra dag och varit betydning av mig bara checka in litegrann i dig sj�lv och alla rapporterar bara med den enkla, det kan l�ta som det �r n�stan som en pastiche eller n�got men alla som jag coachat rapporterar du kan inte fatta hur mycket b�ttre mina dagar �r och en gjorde det helt p� eget bev�g det var lite sk�nt jag g�r den h�r inf�r styrelsem�tena nu jag kommer in och s� s�ger jag till alla nu tar vi och checkar in f�rst kan ni bara k�nna av var ni �r n�gonstans Jag bryr mig inte, ni beh�ver inte fixa n�gonting men bara m�rk om du �r tv�a, trea, femma sjua vad �r du p� skalan f�r vad �r i rummet och ta en minut och se om det medvetande g�r att du �r p� en b�ttre plats och �r du inte det s� �r det ingen skam d� s�ger du bara jag �r inte d�r d� kan du bli b�ttre ut i rummet allts� har man haft sina b�sta m�ten p� hur m�nga �r som helst genom att man ballar upp det h�r m�nskliga p� bordet och svarar det, okej vi checkar in lite vad �r vi i sinnesutst�ndet det �r [00:49:54] Johan (2): s� fascinerande hur urus vi �r p� att ha M�nskliga m�ten f�r jobbet. Det finns ju r�tt l�tta grejer. Den h�r �r ju ett exempel som verkligen skulle p�verka alla v�ra slid ganska mycket. Det tar inte s� mycket tid i anspr�k. Vi g�r lite mer medvetenhet fr�n en grupp av �tta personer som kommer att f� j�ttefotplantningseffekter och �nd� s� sitter vi konstant i de h�r j�kla m�tena och parallell mig. [00:50:28] Anders: Jag tar bara senaste f�rel�sningen. Jag vet inte hur m�nga hundar som har d�r men jag fr�gar hur m�nga h�r k�nner att det �r helt meningsl�st att g� p� m�ten. Allts�, det vill jag inte ha 90% av h�nderna �kt upp. F�r folk dringbar in, t�nker p� annat, har sin egen agenda in i sitt huvud loss till sina tankar. Varf�r dringar vi in i det? Jag tror det �r hemma och bekv�mt Hemma ja, men bekv�mt skulle vi ju... Vad menar du? Igenk�nning �r bekv�mt Hitler och s�d�r om man bara s�ger en l�gn till stort och till l�nge s� till slut s� k�nner man igen den och d� t�nker man att den �r sant, f�r den k�nns annorlunda pl�tsligt s� man bara forts�tter s�ga samma sak, �ven om det inte var sant s� b�rjar en viss m�ngd m�nniskor tycka, ja men den k�nde igen den jag har h�rt den f�rut, den m�ste vara sant f�r att vi har en k�nsla av att n�r vi k�nner igen n�got s� �r det mer sant att h�mma jag tror det �r litegrann bara att det ligger i den m�nskliga naturen, att vi kanske kliver in d�r lite f�r bekv�mt Ja verkligen, [00:51:31] Johan (2): det kostar ju ingen energi f�r hj�rnan att reproducera beteenden, eller det kostar mindre energi f�r hj�rnan att reproducera beteenden [00:51:39] Anders: Men det tror jag �r en av de stora grejerna som jag f�r en liten aha p� ibland n�r man tar upp det. F�r de s�ger ju ofta s� h�r, om jag ska jobba h�rt nu men sen ska vi till Maldiven eller vi ska g�ra det h�r, bel�ningen som ska komma. [00:51:50] Johan: Det [00:51:51] Anders: har jobbat skith�rt men nu ska vi, eller nu ska barnen flytta ut s� d� ska vi ta plaster av soffan och lima rullarna �ntligen och s�d�r. Eller nu ska jag g�ra en exit, eller vad det nu �r som jag sj�lva... Bel�ningen som �ntligen ska komma och n�r jag f�rklarar f�r honom det h�r, liksom att nu letar du efter en plats som du ska vara okej p� och problemet �r att den b�sta platsen p� jorden �r inte en plats den b�sta platsen p� jorden �r ett sinnesutst�nd och n�r du �r i det sinnesutst�ndet s� spelar det ingen roll vart du �ker s� �r det grymt bra och n�r du inte �r i det sinnesutst�ndet d� spelar det ingen roll vart du �ker f�r det kommer att suga du kan nog vara p� en 5-man-resort som g�r allting r�tt och du kommer att tycka, varf�r tar du min v�ska och vill ha 20 dollar f�r det sl�pp taskj�veln eller vad det �n �r som man hittar och irriterar sig p� det �r [00:52:36] Johan (2): ju s� fascinerande allts� n�gonstans finns det liksom en jag kan inte f�rst� f�r jag �r ju exakt i samma ekorhjul som vem som helst annars som du sa, kastar stenen stenh�rt i glaset och s�d�r Alla har sett den h�r forskningen som pekar p� �ver vad det nu �r i kronor s� ger mer kronor inga extra nytta p� marginalen. V�ldigt m�nga framf�rallt i den h�r publiken kommer ha haft v�nner eller sj�lva upplevt att ha kommit till den platsen d�r man trodde att nu kommer r�da mattan rullas ut och musik och s� h�nder det inte. Det �r okej now what? Det �r essentiellt att jag ska kl�ttra f�r n�sta berg. Ska jag ge en milj� och tillg�ra det Allt det h�r tror jag man k�per in p� teoretiskt. Men vad �r [00:53:32] Anders: det som g�r att det inte tryggar hela v�gen? Ja, det h�r �r ju det viktigaste av allt egentligen. Och jag vill d� p�st� att det �r att vi �r lite p� sten�nden med vad �r det som g�r det Vi har fortfarande s� att s�ga den inre. det. Soluppg�ngen och solnedg�ngen som vi �r livr�dda f�r och vi tror att den p�verkas av utsidan s� vi missar ganska rej�lt det h�r jag har ju varit runt 48 olika l�nder jag tror jag har f�rel�st lite med man slutar ju r�kna efter ett tag men det sp�nnande �r att oavsett kultur och hudf�rg och sexuell l�ggning och vad vi nu �n tror �r skillnader s� �r vi exakt likadana och mycket av det �r just att vi har k�pt in oss p� den h�r id�n, b�ttre och b�ttre omst�ndigheter s� ska det v�l �ntliga och n�r vi v�l har lyckats med det allts� alla har ju hoppet tills dess men det �r n�stan ett extra ok att komma dit d�rf�r att n�r du v�l �r d�r d� blir logiken den som jag har m�rkt nu d� n�r jag har korsat och tagit fram oss i m�nniskor som en som jag pratade med han sa ju det, jag vet ju hur jag kan g� ut och ta valfri kille p� stan stoppa in honom med min Modellfru �r Sn�lla trevliga barn Superbilar i garaget Kan �ka vart jag vill Och jag �r inte lycklig D� finns det bara en f�rklaring p� det Eftersom jag vet att alla andra skulle vara lyckliga Om de v�l kom hit Och jag inte S� �r jag ett m�ldagsexemplar Jag �r n�gon form av psykopat Jag �r n�gon form av psykologisk l�mnen Och det blir ett extra o S� jag blir n�stan v�rre �n vad det var Att inte ha det Och d�r har jag tr�ffat p� n�gon stycken Som faktiskt har det riktigt jobbigt D�r man d� eventuellt b�rjar med droger Eller autov�l Eller n�got annat s�tt att hantera det Och [00:55:18] Johan (2): det �r s� obekv�mt Att prata om Allts� alla kan ju prata om att Man har liksom ont i ryggen Kan man prata om eftersom man ligger vaken P� n�tten och grubblar Det �r ingen som pratar om Nej [00:55:34] Anders: V�ldigt s�llsynt att man brottar upp den men jag vet ju hur fantastisk k�nslan blir n�r man har haft det i dagskursgrupper och annat bland annat tillv�g med 24 vd till Dubai eller n�gonstans nu kan man tycka att man flyger dit och det �r olika b�de milj�aspekter och annat men jag har m�rkt att n�r det g�ller vd h�r framf�rallt s� m�ste man vara s� pass l�ngt bort att de inte kan bryta och �ka och kissa p� br�nder f�r annars sl�ppnar de inte av det m�ste man n�stan att de har sagt nu har jag bort den veckan s� ta mig ur ekvationen f�r att de ska kunna s�ttas ner och vara helt med annars sitter de liksom ja men det f�r ni l�sa jag �r p� fortfarande om man k�r i B�stad det �r att [00:56:18] Johan (2): de inte kan koppla bort sin vanliga ja Performance-vinkel eller hur mycket handlar det kanske snarare om att det �r snuttefilten f�r att svippa dela med det som �r kanske tuffare? [00:56:32] Anders: Ja, n�r man g�r en process i rummet s� blir det m�nga som blir kissn�rda Ja, vill du g� ut? Det �r lite samma grej. Men vet man allts�, det �r [00:56:40] Johan (2): liksom 24 vd i sex dagar i Dubai. Hur ser en s�n sexdagarsresa ut? [00:56:46] Anders: En �r att vi f�rs�ker hitta ett s�ter p� den h�r r�tta sinnesst�mningen i gruppen. Ja. S� f�rsta halvdagen �r bara att l�ra k�nna varandra, hitta n�got s�tt, lite olika �vningar, prestationer och s� vidare. D�refter s� har vi innan gjort s� att vi har faktiskt b�rjat med h�lsa. Fysisk h�lsa? Ja fysisk h�lsa. Jag har ett seminarium som heter Optimal h�lsa d�r jag pratar om hur f�r man dina celler att spritta av gl�dje f�r att de bor hos dig. Allts� vad �r inte den h�r traditionella l�kare grejen d�r det �r liksom �r du inom det h�r omr�det s� �r du inte sjuk. Utan mera h�r �r det optimala f�r dina celler Det vill s�ga hur n�ra vi kan komma, labbburken liksom. Och det brukar vara ett uppvaknad i sig d� f�r att de inser ju att ja du g�r och l�gger mig p� kv�llen och t�nker nu j�klar ska jag f�r�ndra v�rlden. Och s� vaknar jag p� morgonen och s� �r kroppen liksom imorgon bara. Ja. Det �r lite tragiskt. S� d� b�rjar vi d�r. n�r de har f�tt den s� blir de ofta lite sp�nade. Jag �r p� ledarskapskurs. Sen s� b�rjar vi prata om de h�r lite djupare grejerna. Med hur vi relaterar till tanke. Hur vi kommer i ett bra sinnestillst�nd. Och att om vi inte f�r�ndrar V�r relation med v�r egen tankev�rld. S� hj�lper det inte bara att g�ra det �vrigt. F�r nu kallar jag mig transformativ coach. Men innan kallade jag mig framg�ngscoach. Och d� fick man ju v�ldigt ofta fr�gan. Vad �r framg�ng f�r dig d�? Framg�ngscoach. Min definition p� det har ju f�r�ndrats lite grann. Men just nu s� �r den att du kan svara med ett rungande ja p� en enda fr�ga. Och det �r �lskar du din upplevelse av liv? Och n�r jag st�ller den fr�gan till framg�ngsrika m�nniskor. �lskar du din upplevelse av liv? Det �r en l�ng paus allts�. [00:58:31] Johan: Den �r [00:58:32] Anders: inte omedelbar. Ja! Men s� m�ter jag framg�ngen Jag m�ter den inte via... Okej jag har de h�r bilarna Och jag har det h�r och jag kan g�ra vad jag vill Jag har frihet och jag kan Det var inte den fr�gan Det h�r �r n�r det kommer till kritan h�r inne D�r vi lever Bindestr�cket mellan tv� �rtal P� en sten f�r de flesta Bindestr�ck d�r I det bindestr�cket s� var det egentligen Hur m�dde jag d� Vad hade jag f�r k�nsla i verkligheten Hur gick jag omkring Gillade jag vad jag gjorde eller gjorde jag det bara f�r att F�r det �r l�tt att det blir som De har ett ordspr�k Borta i Hollywood h�rde jag n�r jag var Los Angeles utmaning Och det var det att de som �r inom Filmbranschen och de var d�r Den som gick sig f�r pengar betalade f�r varenda [00:59:22] Johan (2): L�ngst med en s�n d�r Vecka s� t�nker jag Du som har s�kert gjort n�gra s�dana veckor Det borde finnas n�gra Perioder d� du vet att kommande halvtimmen s� kommer n�gra kackar s�tta sig i marken. Vad �r det som �r de vanliga jag s�ger inte f�r att f� fram en rolig historia utan mer s� h�r vad g�r de mentala blockarna som man typiskt sett har i en population som �r �ver ett ganska h�gpresterande och utifr�n d� framg�ngsrik klassiskt. Jag [00:59:51] Anders: vill nog p�st� att det �r just den h�r lilla och jag betonar ordet oskyldt h�r oskyldig missf�rst�nd av vad mina k�nslor kommer ifr�n. S� f�r att g� ifr�n ledarskapet och bara titta s� �r det ju ibland, till exempel du har en �verviktig person det �r l�tt att g� fram och s�ga som P3 eller vad som helst att det h�r �r l�ttl�st vi �ter b�ttre, �ter mindre r�r p� oss mer, tar ett �r, borta. Men den h�r personen g�r ju inte det. Vad �r det d�? Jag vill ju titta p� den vertikala biten d�. Horisontellt s� ser det ut som du beh�ver inte en p-trupp En person st�r bakom dig och s�ger SPRING! Det �r l�tt h�nt. D� antyder du p� n�got vis att du saknar viljestyrka, disciplin motivation, karakt�r. Men det �r inte problemet. Problemet, om man tittar p� den vertikala, n�r man tittar p� f�rst�else, det �r att n�gonstans p� v�gen s� hade jag en emotionell sm�rta. Och i den emotionella sm�rtan s� r�kade jag g� och �ta. Och n�r jag �t s� m�dde jag b�ttre. S� hela mitt system fick f�r sig att jag kan styra min inre v�rld med mat. S� s� l�nge som jag �r lugn s� S� kan jag sv�ra p� sallader och pulmonarer. Men s� fort minsta obehag uttr�kning, stress och �ngest dyker upp. S� �r det som sirenerna i Odysseen S� dras jag till kylsk�pet. Och n�r jag g�r det s� uppt�cker jag vad jag g�r. Jag �r en intelligent person. Jag har lovat mig sj�lv. Och nu �r jag �nnu s�mre och det �r �nnu mer av det. S� vi missar ju ofta det h�r med alla beroendefr�gor. F�r man t�nker ju p� det mest som alkohol och br�ker. Men det kan vara shopping, porrsurfande. Att hela tiden beh�va lyfta av sin telefon 300 g�nger Jag kommer inte ih�g vad snittet var, men att folk �r uppe 700 g�nger per dag. Vad det �n �r s� �r det att man f�rs�ker l�sa en intern utmaning med externa metoder. Och det funkar inte s�. Du bara forts�tter horisontellt. Men om du kan titta p� den h�r delen d�. Om man f�rklarar f�r n�gon till exempel. Har du m�rkt det? Vill du ha den h�r k�nslan? S� k�nns det fullst�ndigt omotst�ndigt att g� och �ta n�got. Eller p� n�gon annan. Det k�nns omotst�ndigt att g� in p� Zalando och se om det finns n�got p� rea s� jag kan k�pa. Jag lovar mig sj�lv. Jag har f�r mycket p� kreditkortet. Men s� r�tt var det �r s� sitter jag d�r p� kv�llen och blir lite obekv�m. S� jag ska bara kolla lite. Eller om vi tar n�got mer positivt s� kan det vara en l�ptur. F�r en del n�r de m�r d�ligt s� sl�nger de p� l�parskorna och s� stack de iv�g och sprang. Och s� 15 minuter in i l�pturen s� m�r de b�ttre. Ja d� g�r systemet samma oskyldiga misstag. Och s� m�rker jag att jag kan fast�n styra emotionella grejer med l�pningar. Och nu tar det inte l�ng tid f�rr�n jag springer maraton och utmanar andra vd-ar p� triatlon. Och f�r att g�ra s�nder v�nsterkn�t. F�r jag springer inte l�ngre f�r min h�lsa. Jag springer f�r att springa ifr�n ett obehag som jag har. Och det obehaget kommer fr�n min tankeverksamhet som jag inte ser det p� riktigt. S� jag klarar det. av och ser bort fr�n den s� jag f�rs�ker l�sa den h�r ute genom distraktion. [01:02:56] Johan (2): �r det ett varningss�cken om jag nu sitter och reflekterar �ver. Jag skulle vilja g�ra en inventering p� mitt liv. Vad har jag f�r oskyldiga missf�rst�nd som s�tter ig�ng m�nster? Det blir pratande. It makes a ton of sense verkligen. Det �r s� fascinerande. [01:03:21] Anders: K�nslan f�rst och fr�mst d�. K�nslan ljuger inte. Jag har varit golfproffs en g�ng i tiden. Jag var Sveriges f�rsta ropam�stare p� det d�r. Jag hade lite koll p� just den d�r. En av de saker man alltid sa ute p� toren �r att bollen ljuger inte. Du kan tycka att n�r jag slog den vattnet och fick bollen h�ger s� kom klubban in p� ett visst s�tt. Vi vet att det �r gargolik som du vet. Garbage in, garbage out. N�r det g�ller det h�r med personlig utveckling eller som jag ser det mer som personlig avt�ckning. Mm. Det �r ju hur jag ser p� det, det n�got man drar bort. Det blir som en varg �r f�dd med allt som beh�vs f�r att ha en bra varg s� f�ds alla m�nniskor med allt som beh�vs f�r att ha en bra m�nniska. S� �r k�nslan som golfbollen p� det s�ttet att den ljuger inte f�r dig. Problemet �r att de flesta har fullkomligt missat vad det �r de f�rs�ker s�ga, oskyldigt. [01:04:13] Johan (2): Jag tror f�r min egen del i alla fall, nu har jag kommit en bra bit sen dess, men det �r ocks� en f�rm�ga att maskera k�nslan. Att man �r ovan att lyssna p� k�nslan som man hade inte, f�r de har gjort det p� 40 �rs tid. S� �ven om du intellektuellt kan f�rst� att sanningen finns inom dig, s� jag vet inte hur det skaket ser ut. [01:04:41] Anders: Jag tror de flesta k�nner, och mig inkluderar kanske n�r jag b�rjar med det h�r, f�r b�sta metafor jag har f�r hur det var i b�rjan var ju att Intellektet skrek ju s� h�gt s� det var som ett storband som spelade i huvudet. Och s� satt det h�r k�nslan som man skulle lyssna p�. Och det var s� mycket l�ttare att lyssna p� skriken. Man g�r det liksom. Det var ju som en gammal komedianen May West som gjorde ett film p� 50-talet och hon sa ju det att det enda s�ttet att bli av med en fr�stelse �r att falla p� den. Och vad menar jag d�? N�r man �r ytterstyrd s� blir det liksom okej jag f�r k�pa b�skan d�. S� slipper jag g� med �ngesten och tanken p� om jag ska k�pa den h�r limpor. S� jag faller f�r det. Ska jag f�lja med den h�r personen hem och ha sex? Ja, skitjobbigt. Jag g�r det d� s� blir jag av med det. Har du blivit b�ttre p� att [01:05:37] Johan (2): sitta [01:05:37] Anders: i [01:05:38] Johan (2): obehaget? Eller blir det inte obehagligt n�r du har �r det tillr�ckligt mycket s�ndning? [01:05:45] Anders: Jag �r otroligt l�ngt fr�n att vara s�ndvuxen. Men jag vill nog p�st� att jag �r v�ldigt mycket mer bekv�m med att vara obekv�m N�stan till den graven att det �r bekv�mt. Lite som man som idrottare efter ett tag n�r man tr�nar som mest. N�r man k�rde ett benpass som man var illa med. Och kanske man kunde ta sig in i omkl�dningsrummet och l�g det in N�r man duschade s� fick man upp handen hit och famponera h�ret. De flesta m�nniskor tycker att det �r fruktansv�rt obehagligt om man inte tar i p� den niv�n. Men man l�r sig p� n�got vis att gilla det. Man hade ett hj�rte leende p� l�pparna n�r man l�g d�r och var illam�ende. S� det var n�got sk�nt med det. Och det visar ju hur mycket jag lever i upplevelsen av tanken och inte i omst�ndigheten F�r vissa som g�r igenom det h�r, de har ju ett v�ldigt obehag. Och jag l�g d�r och t�nkte, yes. Det �r inte alla som har tagit i svaren. Och det h�r ser man ju inom mycket saker. Som vi tar stress till exempel. Om jag fr�gar en chef eller n�gon annan. Vad kommer stressen ifr�n? 100% �n s� l�nge s� kommer de b�rja lista omst�lldheter. Jag har mer att g�ra �n vad jag m�nskligen kan gynna mig. Jag har deadlines som kan ske med stora penalties. Vi har en konjunktur d�r jag kan f� avsked av ensamh�ndighet. Det �r inte l�tt. Pr�va sj�lv f�r att se. De kommer lista allt det. Men ingen kommer att titta p� mig och s�ga vad jag tycker �r sanningen. Vilket �r som att det konstigt stressat n�r man t�nker s� stressat som jag t�nker. Det �r sanningen. Men den f�r du aldrig som svar. Den du f�r som svar �r listan av omst�lldheter. Vilket inneb�r att jag m�ste �ndra p� hela den. Annars kan jag inte m� bra. F�r n�r jag tror att utsidan orsakar det. S� m�ste jag antingen f�r�ndra utsidan. Eller undvika den utsidan. S� �r det 7-20 p� jobbet. S� har jag tv� alternativ. Den personen m�ste b�rja bli trevligare. Eller s� f�r jag byta trottarkant. Det s� jag best�r av. [01:07:47] Johan (2): Om man s�ger att man har en k�nsla. En ok�nt. Det blir p� n�got vis. Det blir som att man tar �gandeskap. Mer f�r att man kan styra sina k�nslor. S� �r det ett enkelt exempel. Om man sitter i bilk�r p� v�gen till jobbet. S� �r n�gon idiot som k�r in rakt framf�r en. S� man blir lite svinare. Och en reframing av det slutet Jag gjorde mig sj�lv svinarg. F�r att jag reagerade p� det h�r s�ttet. D�r tar jag ett �gandeskap 12 sekunder till i bilk�rn. Who cares? Om man s�ger att man har en k�nsla. Att t�nka p� det viset, eller en ok�ns f�r det blir ocks� lite deceptigt att nu ska jag t�nka om mina tankar vi kan ju [01:08:30] Anders: l�tt s�ga att det �r en bra uppgradering fr�n att vara varg det �r ju fint med de h�r olika jag s�ger, s� det �r s� bra om man g�r det p� den horisontella niv�n [01:08:41] Johan (2): det �r [01:08:42] Anders: en horisontell niv� att g�ra det d�r den andra niv�n det �r ju n�r man n�stan blir lite fascinerad f�r assen att jag kan att jag kan ta in s�d�r det �r lite fascinerande, fr�n noll till hundra s� k�r jag bara, man satt h�r i godan ro och s� bara bl�ser jag toppdocket att jag har den f�rm�ga det �r cool egentligen och att jag i ett annat l�ge kan g� fr�n ingenstans till att bli superglad �ver n�gonting att jag b�rjar titta mot den m�nskliga potentialen snarare �n mot de h�r handlingarna som jag tycker bleknar ifr�n till vad jag har idag de som [01:09:21] Johan (2): Som du har kommit lite l�ngre med, jag ser framf�r mig att relationen till sj�lvet p�verkar i v�ldigt h�g utstr�ckning sen relationen till andra. Dina anekdotiska upplevelser b�de fr�n dig sj�lv och fr�n de du har jobbat med, vad �r konsekvenserna f�r min f�rm�ga att vara pappa, min f�rm�ga att vara v�n vara part? [01:09:45] Anders: Ingen av oss klarar av att inte falla f�r v�r egen fantasi Det �r ju extremt sv�rt att med min egen tanke m�rka att jag t�nker det �r lite som att hitta den dolda vinkeln i bilen, du vet hur mycket jag tittar den �r tom, men annars sitter du i passagerars�ttet, du f�r inte med bil eller du �r dum, de kommer ju dra i bilen som att du �r dum och k�r ut med vilja, s� de har ocks� sv�rt att st�lla sig i skorna, jag k�r inte ut f�r att jag dum jag k�r ut f�r att jag ser det s� det ger en viss, vad ska jag s�ga en v�ldigt medk�nnande med andra m�nniskor, att ist�llet f�r att k�nna kanske n�r man g�r upp i den personliga utvecklingsskalan s� kan man k�nna att jag kan det h�r men det kan inte du s� blir man mer s�h�r det h�r kan vara jag om en minut Jag sitter inte p� n�gon h�ghast f�r skillnaden med en princip och en teori vilket �r vad jag kallar det h�r att det �r en princip att vi lever i k�nslan av att tanka vilket vi visar n�r vi ligger i en s�ng och dr�mmer vilket �r tankar vi har p� natten dr�mmer jag i en mardr�m s� sprutar det kortisol och adrenalin genom systemet s� att kan vakna och omst�ndigheten �r ju s�ng det �r en princip och skillnaden med en princip �r det att principer funkar inte man vill ju s� g�rna ha n�got som funkar men det jag pratar om �r inget som egentligen funkar det �r som att f�rst� gravitation s� om jag f�rst�r principen gravitation att ni kommer �t er med ett per sekund s� ramlar jag ner�t s� om jag v�l snubblar s� ramlar jag inte mindre Men jag f�r n�gra saker som jag inte hade f�tt om jag inte tog gravitation. Nummer ett s� f�rst�r jag att det h�r sker med kvadraten p� avst�ndet Som jag kan g�ra som en katt och str�cka ut s� mycket som m�jligt. S� jag f�r mycket mer knycklingsyta. S� kan jag minimera skaden p� mig sj�lv. [01:11:33] Johan (2): Vad inneb�r det d� i att falla fysiskt? [01:11:37] Anders: Mentalt ja. Jo det �r att jag k�nner d� n�r den h�r k�nslan kommer upp i mig. Som det k�nns som fan flyger i mig fr�n ena stunden till den andra. S� kan jag v�l l�ra k�nna igen den. Ah tack f�r att du varnade mig f�r jag �r p� v�g att losa det. Du f�rs�ker inte s�ga att jag har r�tt i det. Jag ser det inte ovanligt klart. Jag �r i mitt eget lustiga hus. Jag �r i det glas�gon p� mig. S� att jag b�rjar se vad k�nslan f�rs�ker g�ra. S� det blir lite grann som att n�r oljelampan lyser i bilen. S� ist�llet f�r att tejpa �ver den eller beva ner rutan. Och s�ga till han J�mta att du har lite problem med din olja. S� �ker jag och fyller p� olja. Mm. F�r jag vet att det �r det man bara s�ger. S� den h�r k�nslan talar om f�r mig nu. Att nu �r jag lite ute och cyklar. Och d� f�r jag n�gonting med mig som g�r att man... Jag ska ta en s�n h�r enkel grej som det h�r �r ett antal �r sedan. Men den h�nger fortfarande kvar. Min �ldsta son var ganska mycket mindre och s� hade han n�gra kompisar hemma. Och s� hade han f�tt en massa Nerf-pistoler p� sin f�delsedag. S� det �r Nerf-krig p� grejer. Och jag hade ingen aning om att vi hade 64 kuddar i huset. Men de hade byggt fort �verallt Och det �r kaos verkligen n�r man kommer in till det h�r. Jag vet inte hur m�nga kompisar de var, men de var sex stycken tre varje dag. Skott precis �verallt i hela huset, kuddar, uppdraget, tecken lag, kaos. Om man kommer hem d�r, om man g�r som f�rra generationen s� tycker man nu tar ni och plockar undan det h�r jag orkar inte komma hem till den h�r skiten. Det �r inte respekt. Och sen s� b�rjar de sl� sig i d�rrar och skrika s� levande Kom man hem och f�rst�r lite mer som den h�r g�ngen jag hade tur att jag gjorde jag har sv�ngt att jag g�r det varje g�ng man g�r som alla andra, vi vet apan ser, apan g�r, men den h�r g�ngen var jag lite n�jd med att det f�rsta som h�nde var wow, har ni hittat alla de h�r grejerna, har ni n�got att st� �ver eller, och s� hoppade jag in och sa, har du f�tt vara i det har du tagit upp din i f�r m�nga, och sa ja men jag k�r lite i alla fall och s� var jag med och sk�t lite och s�d�r och sen n�r jag har g�tt kanske 7-8 minuter av det s� sa han, ja men nu beh�ver jag g� ut i k�ket och fixa lite n�r jag avslutar kan vi plocka undan han gjorde ett f�rs�k det var inte superbra, men det var inga skriker det var inget el�nde, och det enda som skilde var hur jag kom in, allts� jag kom in p� en h�gre praktikalniv� i det och jag vet hur den hj�lper �ven att det �r s�d�r med att tala luftslusser n�r jag anv�nder den mer, ju k�nsligare jag k�nner att En diskussion �r S� mina tv� yngre barn n�r man s�ger till dem att sluta spela s� s�ger de okej pappa men om man var n�gon som var lite lurigare med det h�r d� beh�ver jag st� utanf�r den och komma ih�g ibland s� f�r jag p�minna mig sj�lv s�h�r som att vad skulle 85-�riga Anders ge f�r att f� st� h�r och prata med min son och n�r jag kommer in i den varma k�nslan s� ryker det inga fj�rrkontroll d�r och det skriks inte lika mycket och de g�nger jag gl�mmer av det n�r man bara �r uppe och springer, nu r�cker det nu har jag sagt till att det �r mat, ja d� blir det el�nd den [01:14:41] Johan (2): �r s� otroligt fin den du sa, om man verkligen t�nker p� den, liksom s�ger att alla dina fantasier av ekonomisk v�lst�nd uppst�r och s� lever de 20 �r jag kan n�stan garantera att du hade bytt allt det f�r att f� leva med det att faktiskt vara i en fas d�r du fortfarande har h�lsan och du har liksom alla de h�r sakerna exempel det �r fascinerande [01:15:10] Anders: Vi gl�mmer ju �nd� det perspektivet. Och det �r det jag egentligen menar med lite medvetenhet n�r man sitter d�r. Ibland beh�ver inte det ta mer �n n�gon sekund. Jag har ju kanske som s�ger att nu �r det bara s� att det r�cker att s�tta handen p� handtaget p� v�ggen. S� �r det liksom. Ja just det. [01:15:24] Johan (2): Jag har tagit den, f�r jag skulle spontant i mitt eget liv s� upplever jag att det som ligger i v�gen v�ldigt mycket f�r det d�r, det �r ju just det jag ringde p� f�rut, en stress. Tidspress. Nu m�ste vi liksom, man kommer hem, jag har sm�barn och med fyra och sju liksom. S� n�r vi kommer hem fr�n skola och dagis har man liksom sl�ngt igen datorn kvart i fem, rusat p� cykeln till dagis precis hunnit till skolan och s� ska vi hem och liksom d� ska vi middag. Att det �r liksom bara tidspress och stress som g�r att det �r s� otroligt sv�rt att, ja men eller s� �r det s� enkelt som att s�ga att ju mer du tr�nar p� det s� �r det kanske en liksom 45 sekunders reframing innan du �ppnar dagisturen kanske. Jag skulle ha [01:16:05] Anders: p�st�tt till och med S� h�r nu, f�r att det Vertikala niv�n �r inte en tr�ningsfr�ga Den horisontella handlar allt om dig Det �r du som ska tr�na och bli starkare och snabbare Den vertikala �nskar jag Att jag hade mer kontroll �ver Hade jag f�tt v�lja s� hade jag sagt Om tv� minuter i den h�r intervjun s� kommer jag att v�ja mig till Gandhi, Jesus Buddha ihop Men jag kan inte best�mma den Men jag har m�rkt att om jag h�nger i den h�r S� dyker den upp och varje g�ng den hoppar lite S� m�rker jag Jag tittar tillbaka p� vad som h�nde f�rra veckan Och inser att varf�r tyckte jag det var jobbigt S� Redan i den stunden d�r Varf�r det kan g� s� fort Det �r inte att de har tr�nat p� det Det menar det faktum att I den stund d�r jag kommer p� Att det vore bra att ta en minut Mm S� �r det redan [01:16:54] Johan (2): l�st. [01:16:56] Anders: F�rst�r du vad menar? Sen g�r vi minuten och s� l�gger vi kraften i minuten och s� vill vi g�ra recept av det. Ist�llet f�r att s�ga att det ligger i den m�nskliga naturen att kunna studsa tillbaka med lite medvetenhet. S� det �r redan f�rdigt n�r jag kommer p� att det �r en bra id� att g� och ta en promenad nu. D� �r jag egentligen redan tillbaka och mer mentalt klar eller incheckad eller vad man nu ska anv�nda. Sen g�r jag promenaden och det k�nns j�ttesk�nt och det ingen d�lig id� att g� promenaden. [01:17:24] Johan: Vad [01:17:24] Anders: vi d� l�tt vitsk�pligt g�r �r att vi l�gger kraften i promenaden ist�llet f�r den m�nskliga f�rm�gan att studsa tillbaka i ett �gonblick av medvetenhet. Och den �r liksom lite nyckeln d�r. F�r att vi, du vet n�gon hoppar fallsk�rm och n�r det �r kilometer i timmen va, d� t�nker ingen p� snoppstorlek och br�ststorlek och l�ppar och bankkonton och allt vad det �r som folk bekymras ju om. Och n�r de landar s� s�ger de bara, wow alla borde hoppa fallsk�rm. Och sen har du n�gon annan som s�ger till mig att jag r�cker, jag sv�nger in p� golfbanan. S� �r det som att d� f�rsvinner allt andra liksom, alla borde spela golf Om n�gon f�rs�ker hitta mig f�r att f� min golff�rande i veckan och f�rs�ker sk�la min lycka ungef�r s� pratar ju andra om golfar hur om�jliga de �r. F�r att du kan inte hindra dem. Men det �r ju samma som maten. Jag har ju bara f�tt en koppling till att jag ska f�rs�ka via golfen sk�ta en inre sak. Det intressanta �r att n�r man pratar om bojden kan f� det av knyppling, biljard H�sthoppning, hoppa fr�n ett flyg som faktiskt funkar, golfbanan och ist�llet f�r att s�ga att man ska ha en st�rre och st�rre verktygsl�da med m�nga saker att g�ra s� vill jag s�ga att om vi tittar principiellt p� det s� �r det en sak i botten d�r det �r en m�nniska som sl�pper alla andra tankar och i det �gonblicket som jag inte g�r det s� �r det underbart vad jag �n g�r till och med m�nniskor som �r i livshotande situationer beskriver ofta efter�t, jag har aldrig k�nt mig som levande n�stan s� att man har skuldk�nslor �ver att man ska inte m� s� bra n�r det �r s� illa som det d�r var, men det �r just f�r att d� alla g�r den eller ta ett par som har levt i n�gon form av bitterhet och s� f�r den ena en cancerdiagnos sen l�ter p� det att du har bara halva �r kvar att leva n�stan till hundra procent s� sl�pper den andra parten all bitterhet och s� �r k�rleken d�r igen [01:19:15] Johan (2): V�ldigt m�nga som levde med s� h�r starka orosdiagnoser och det �r ganska bra under corona vilket var fascinerande f�r d� var det som att den v�rsta krisen har h�nt nu, but we're still living. var det som var fascinerande. Vad �r ditt relation till prestation efter alla de �ren som du egentligen har jobbat som prestationscoach? V�ldigt mycket det budskapet som jag har med mig nu idag �r ju n�gon form av via antiprestation s� kan du l�sa upp sig p� n�got vis men du kan inte liksom lura dig sj�lv i vad dynamiken �r h�r. [01:19:47] Anders: Nej, jag vill snarare s�ga s� h�r att. N�r, eftersom vi f�dda h�r och det �r d�r vi vill vara, det �r d�r vi presterar b�st om vi �r ett fotbollsproffs alla Viktor J�kers som jag har skjutsat fr�n b�nken p� Vajtarna och s�nt d�r som man f�r n�mna eller om det �r en golpproffs eller om det �r en vd s� beh�ver jag inte hj�lpa dem att lyfta dit, jag beh�ver p� n�got vis hj�lpa dem att se att de �r bra f�r att de �r bra de �r bra f�r att tr�na de �r inte bra f�r att ha r�da kalsonger eller landslaget i hockey vi vinner inte VM f�r att ingen har rakats i den turneringen utan vi �r faktiskt duktiga p� att spela hockey och dessutom �r det inte j�ttemycket VM f�r det �r s� m�nga som spelar hockey men vi vi l�gger oftast �ver v�ran egen kraft i talismaner p� utsidan Det �r liksom lite den d�r harfoten det �r den som gjorde att det spelade bra som en hockeyliga coach han var tvungen att vara sist in p� isen med h�ger skridsko och knuten annars skulle det inte g� bra det b�rjar med att om jag kommer sist in p� rinken och har h�ger skridsko och knuten d� kommer jag g�ra en j�ttematch men sen om du har den andra g�ngen n�r du inte g�r j�ttematchen d� sv�nger den och visar sitt lite mer stygga ansikte vilket �r om du inte g�r det g�r det till helvete s� den b�rjar fint den �r som en drogberoende p� ett s�tt att det b�rjar bra men [01:21:09] Johan (2): det d�r som jag var inne p� med inventering jag tror att alla har s�dana utan att egentligen reflektera talismaner som man lurar sig sj�lv i som �r s�kert inpepprade i livet p� en niv� som man inte har en aning om egentligen [01:21:25] Anders: det var n�gon filosof som sa en g�ng i tiden jag har ingen aning om det men var en som uppt�ckte vatten men jag �r j�kligt s�ker p� att det inte var en fisk ja och Och s� �r det ju i m�ngt och mycket. Det �r d�rf�r jag sj�lv f�rs�ker alltid ha en coach. Ja du g�r det ocks�. Ja men ganska ofta n�r jag pratar med andra coacher s� har de ingen coach. Det �r det som man tror inte p� id�n. Men det �r just f�r att jag bryr mig inte om vem du �r s� har vi alla v�ra dolda fl�ckar. Det spelar ingen roll hur mycket jag tittar i min backspegel. Men n�gon annan ser det. Det �r som n�r du ser n�gon som �r i ett d�ligt f�rh�llande och man bara tycker, g�r slut och ta det d�rifr�n. Ja men f�r den som �r i det s� �r det uppenbart. Nej nej det varit sant. S� ibland kan det vara bara att du har en vettig moderfar eller n�gon som kammar dig och s� tillar n�gonting ner. Men vi har, vad ska man s�ga, f�r mig �r coaching v�ldigt mycket den h�r att om vi flyttar oss vertikalt det g�r vi i vilket fall. Jag tror inget Som �r 30 inte tittar tillbaka p� n�r han var 20 och sk�ms lite f�r en del �sikter de hade d�. Det var lite f�nigt. Och ingen som �r 40 g�r inte det f�r 30 och s� vidare. S� n�gonting h�nder ju oavsett om jag vill eller inte med min f�rst�else av v�rlden. S� den sker ju. S� d� kan man undra om den �nd� sker. Om den h�r f�rflyttningen vertikalt sker s� att n�r man �r 60 och tittar p� en 16-�ring som tror att v�rlden �r �ver f�r att n�gon gjorde slut med dem. S� vill man ju liksom dra dem rakt in i kroppen och s�ga jag skulle vilja att du ser vad jag ser och att du kommer ner en dag och tittar p� det och t�nker vad sk�nt att de gjorde slut med mig s� jag var ledig att tr�ffa den h�r till exempel. Men det g�r inte. Jag kan inte trycka in den. Det finns 16-�ringar som har sett den men det �r inte s� m�nga. S� coaching �r lite som solsken. Vill jag bli lite brunare �n man �r nu p� vinterna i Sverige s� vet jag ju att jag har utsatt mig P� fotoner p� n�got vis. Och d� blir jag brunare jag vet inte hur den processen funkar men jag vet att den kommer h�nda men jag m�ste uts�tta det mitt s�tt att coacha �r lite s�d�r att de h�r samtalen �r lite som solsk�m jag vet inte riktigt hur det funkar helt �rligt f�r det �r ett litet mysterium n�r folk g�r den h�r hoppen [01:23:37] Johan: men [01:23:38] Anders: jag m�rkt att om man h�nger i den h�r konversationen s� r�tt vad det �r s� hoppar man mer �n man g�r av sig sj�lv och ibland st�rre steg och p� den niv�n s� uppt�cker idrottare att oj innan s� var jag stenh�rd mot mig sj�lv om jag misslyckades och jag �r ju stenh�rd mot mig sj�lv f�r att jag vill att det ska g� b�ttre men problemet �r ju att jag inte kan komma undan mig sj�lv s� blir jag orolig redan p� fredag n�r vi matchar p� s�ndag f�r jag vet att om jag �r ett enda misstag s� j�klar vill jag komma h�rd mot mig sj�lv S� d� b�rjar man spela safe f�r att inte g�ra misstag och s� g�r det inte bra och d� �r skith�llig mot sig sj�lv f�r man tycker jag f�r inte ut hur bra jag �r, jag bra p� tr�ning men det g�r inte p� t�vling och s� boom, boom, boom boom boom igen och d�r �r ett oskyldigt missf�rst�nd d�r jag tror att jag kan straffa mig i form pressa mig i form ist�llet f�r att s�ga, nej men jag har det �nd� d�r och n�r jag �r d�r s� en tv��ring n�r de �r ute och springer springer n�rmare sin potential �n vad en Usain Bolt g�r eller vem det �r som �r snabbast i v�rlden just nu f�r att de har inget i v�gen, det r�cker att du f�rs�ker hj�lpa dem lite med lite med �vning s� �r det Facebook, f�r de �r redan p� max, okej de springer skitd�ligt, men de �r p� max, f�r de har inget i v�gen och sen n�r du kommer upp till 15 �r s� har du lite mer i v�gen men du tycker fortfarande att det ganska kul, men sen s� v�xer den n�r du �r uppe p� 25 och nu �r du b�ttre �n du var h�r, men du har l�gre Sj�lvf�rtroende tycker det �r mindre kul mm �nd� s� har vi en sj�lvf�rst�nd som kommer fr�n kompetens Men jag �r b�ttre. [01:25:10] Johan (2): Hur m�nga av dem som kommer till dig tr�ffar en coach f�r f�rsta g�ngen? F�r fortfarande �r det r�tt stigmatiserat Oavsett om det �r coach eller terapi. Samtidigt som jag har inte tr�ffat n�gon som har investerat i det och inte tyckt att det har varit bra. Men det finns en j�kla skepticism. Jag [01:25:34] Anders: tror �verhuvudtaget att det lite lurigt det h�r med att betala f�r intellektuellt kapital. Om du s�ger att man har en produkt eller tj�nst s� �r det s� l�tt att s�ga att den �r v�rd s� h�r mycket. Men vad �r ni det v�rd? Den kunde du lika v�l ha sagt till mig i barnet. Jag �r v�ldigt tydlig n�r jag talar om vem jag �r. Jag hj�lper m�nniskor som redan �r bra till det de g�r och det �r �nnu b�ttre. F�r det �r l�tt att bli som jag kommer ih�g n�r jag kom in i ett fotbollslag i Allsvenska och d�r tr�naren i stort sett sa att ni som har problem kan tr�ffa Anders och ge er upp en tid [01:26:17] Johan (2): exakt, det �r synonymt med ett mix att det [01:26:19] Anders: g�r liksom han �r ju h�r f�r att ta hand om er som strular till dig, andra ska inte lyssna p� det andra ska v�nda p� en vinnande grej och det gjorde att hur m�nga ville g�ra det det var ingen som ville ens prata med mig i starten f�r att det �r ju n�stan stigma och media att det var n�got s� de hade inga problem med gymsken men stukad hj�rna som det upplevdes d� s� de s�g inte det som Jag s�g en fascinerande historia p� 60-talet att det var ett basketlag i USA som var de f�rsta som la in fysisk tr�ning eller konditionstr�ning �verhuvudtaget. Och det var f�r att andre tr�nare tydligen hade sett att vi f�rlorade varenda match i sista kvartal. Och tyckte att kan du ha n�got med konditionen att g�ra? Och huvudtr�naren var ju som nej d� har inte, vi ska spela basket. Man ska ju bli av med sina basketmuskler om man g�r annat. Men till slut s� fick han ju igenom att de skulle styrketr�na ut och springa v�ldigt rudiment�rt sm�diga. Men jag tror de vann liksom sju �r i rad innan n�gon annan fr�gade vad det var fr�gan om. F�r att det d� var som en dold superkraft att faktiskt ha lagt in annan tr�ning �n den idrottsspecifika tr�ningen. Ja. Idag �r det v�l n�stan ingen som �ker till Slalom s� k�r du kn�b�j p� tum niv� f�r att orka h�lla emot i 140 i en kurva liksom. [01:27:38] Johan (2): Men t�nker jag �ven p� den mentala biten s� k�nns det som att sporten ligger framf�r n�ringslivet i att det �r v�ldigt m�nga, framf�rallt p� elitniv�, som har olika typer av mentala performance-coaches. [01:27:48] Anders: Ja jag skulle p�st� att ingen v�rldsv�rda idag klarar det utan att ha team runt sig. Det �r ju allt fr�n att du har n�gon dietist och n�gon mentaltr�nare, n�gon tekniktr�nare n�gon fysiktr�nare och s� har en agent. F�r att h�lla den niv�n det numera �r s� �r det liksom en team. �r ingen som riktigt, den d�r ensamvargen som alla, de �r undantaget som bekr�ftade egen snarare. [01:28:13] Johan (2): Ja, exakt. [01:28:14] Anders: S� det b�rjar ju f�rsvinna. Men jag vill p�st� att... Det �r n�stan lika dolt med den mentala faktorn som den fysiska var p� 60-talet. Fortfarande liksom, 2025. Inom framf�rallt och inom n�ringslivet. Inom n�ringslivet v�ldigt mycket. F�r att d�r �r det ju, om vi s�ger, ledarskapet �r ju en �ldre generation ofta. Och den �r ju lite alls s�d�r som att jag ger dig en miljonl�n s� du f�r utprestera. Och har du n�gra problem s� f�r du ta upp det med n�gon. [01:28:42] Johan (2): Exakt. [01:28:43] Anders: F�r du v�l prata med din fru eller din man eller p� n�got vis f�r du prata med n�gon d�. Men det �r inte v�ran uppgift. Vi ger dig l�nen, du ska prestera lite grann. Det lite s�. Man tycker det �r lite sv�rt ocks� att ta sig an den h�r. Att h�r har vi en s�ljare som har varit v�r topps�ljare och nu �r de inte det. D� s�ger man bara, hur m�nga har du tr�ffat? Hur m�nga kunder har du ringt? Och nu ska vi jobba p� n�got f�rslut ungef�r. Ist�llet f�r att s�ga, �r det n�got som p�g�r eller? Det h�r �r ju inte likt dig. Du har ju varit v�r topps�ljare h�r. Ja. Ja nej Min brorsa har tagit cancerbesked. Mm. Jag k�nner mig som jag �r helt inne i min egen d�dlighet just nu och hans s� �r jag inte hemma n�r jag g�r mina s�ljsamtal kan vi snacka lite om det h�r om det �r p� ett m�nskligt plan och s� pl�tsligt ser man hur de har inte tappat f�rm�gan lika lite som en fotbollsspelare pl�tsligt inte vet hur passar man bollen n�r du ser n�gon l�sa sig s� �r det s� l�tt att g� in p� taktik och teknik ist�llet f�r att se att det �r n�got som p�g�r och vad vi vet redan nu �r att eftersom du �r h�r och nu �r vi inte h�r s� vet vi att det �r moln framf�r solen solen har inte f�rsvunnit din f�rm�ga har inte f�rsvunnit har du sl�tt tv� miljoner golfbollar ig�r s� har du sl�tt tv� miljoner fyra hundra idag s� det �r inte tr�ningen som saknas det �r inte tekniken som saknas det �r n�gonting som har blockat iv�g dig nu d�r du inte �r hemma l�ngre nej Men den diskussionen tar man inte och v�ldigt s�llan tar man in den resursen d� som jag ser det. Man blir f�rv�nad hur sociala medier funkar. Jag kan inte l�ta bli f�r ett tag sedan p� LinkedIn d�r jag skrev en grej om att det var n�gon som hade lagt ut n�gon s�n h�r galen grej. N�gon som hade f�tt hur mycket likes som helst. Jag har skrivit en artikel som faktiskt jag tror skulle kunna hj�lpa den som l�ste det. Fem minuter l�sande kommer g�ra n�gonting s�. Det �r fem likes p� det. Det �r sv�rt att komma igenom bruset med n�got som �r p� riktigt. Men jag tror ocks� att alla just nu skriker med sin meny och det �r sv�rt att veta vem som har mat. [01:30:57] Johan (2): Ja, verkligen. Sociala medier �r ju s� dyrt lilla monster. Jag �r ocks� ganska frustrerad periodvis �ver att till synes ingen har appetit f�r n�gonting som inte �r mot s�n McDonalds-mask f�r hj�rnan. Det g�r snabbt f�r fem snabba tips f�r fem ov�ntade grejer f�r att v�ldigt l�tt sm�lta saker. Ja, [01:31:22] Anders: varenda �r har tagit hj�lp av n�gon marknadsledare som bygger och snackar med n�gon klient som �r duktig p� s�nt s� �r det alltid det. Ja men s�g ta upp de fem sakerna som vd �r inte ofta missar. Och s� svarar du p� det snabbt. Ja, jag [01:31:36] Johan (2): sitter ju literally precis och funderar p� det. M�ste jag s�lja en vikv�l till LinkedIn? Sen jag har beslutat mig f�r... Jag hitta mina galningar som vill ha det som jag tycker om att producera. S� f�r det bli vad det blir. That's fine. Vad �r din reaktion till det? �n s� l�nge �r podden ingenting jag g�r f�r kommersiella medel. Jag tycker att det �r otroligt fascinerande. [01:32:09] Anders: Det �r som v�rt lilla k�rleksprojekt. Du har ju en podd. En live-podd. Den g�r vi helt vanligt. Vi vet inte hur man m�ter knappt Vi vet inte hur man ska kommersiella senare. Vi g�r det f�r att man gillar det. Jag �r v�ldigt mycket f�r att ha den h�r lite enkla processen Om n�gonting �r roligt s� vill jag g�ra det ofta. Om jag g�r det ofta s� blir det b�ttre. Om jag har en tendens s� blir det �nnu roligare. D� har jag en chans att det uppfyller n�gonting. F�r jag l�gger sj�l och hj�rta bakom det. Exakt. Och d� vinner man p� n�got vis oavsett hur det g�r. [01:32:43] Johan (2): Ja, och det �r en v�ldigt behovad po�ng. F�r vad �r valutan d� m�ter framg�ngen? Och det �r s� j�kla l�tt att landa in i. Ett annat s�tt att m�ta framg�ngen �r antalet likes. [01:32:56] Anders: Och mitt s�tt �r ju d� den d�r. �lskar du din upplevelse av livet? Och jag tycker ju att en av de b�sta timmarna jag har. Jag har min fru och n�stan en dejt. Vi �r ju tre barn. S� det �r ju n�stan v�ran dejttid. Annars �r det ju jobb och det �r fixande Och det ska k�pas och det �r det vanliga pusslet. Och bara s�tta sig ner som vi g�r nu. Fast jag g�r det med min fru d�. Och ha en diskussion. En g�ng varannan vecka, en timme eller tv�. Det �r ju galet N�got som jag bara tycker �r kul. Och sen att man f�r en massa tillbaka Att folk tycker att det ger n�gonting. Det �r ju extra grademoset. F�r det vill man ju. Men jag tycker att. Om man f�ljer sin passion. D� vill man h�nga d�r. Och h�nger man d�r. S� kan man bli bra p� det. Om man �r bra nog p� n�gonting. S� g�r alltid v�rlden plats f�r dig. [01:33:47] Johan (2): Det �r [01:33:49] Anders: min absoluta uppt�ckning. Jag kommer ih�g. Jag tror det var Steve Martin. Den gamla komikern. Han var med p� n�got som heter Inside the Actor's Studio. Och d� var det n�gon som fr�gade d�r. Vad �r ditt r�d till oss som sitter h�r nu. Som elever. Om vi ska klara oss i branschen. Jag vet inte om han bara var tr�tt eller inte. Jag tyckte svaret var att han sp�nde verkligen i �gonen. I den h�r eleven. Och sa be so good. They can't ignore you. Exakt. Okej F�r du kan inte h�lf�sta dig genom det. Du kan v�lja att g�ra det. Men du f�r ocks� f�rv�nta dig. Resultatet beror p� handling Handling Upplevelse beror p� din relation till din tankev�rld. S� det �r liksom n�stan som tv� olika spel. Den ena �r liksom The Game of Life som �r som ett monopol. Om du duktig p� det s� sprutar du ut pengar. Om du har lust att h�lla p� med det. Det �r inte alla som har det. Och sen �r det Art of Living liksom. Den h�r mera �lskar jag min upplevelse av det. Exakt [01:34:52] Johan (2): Det �r d�rf�r det �r s� sv�rt kring vad du pratade om tidigare, n�r man pratar om fake it till you make it, f�r att du orkar inte g�ra det uth�lligt. Du kan inte bli s� bra att du inte g�r att ignorera om du g�r det med anpassade beteenden. Jag [01:35:06] Anders: tror att det faktiskt g�r beroende p� drivkraften Jag t�nkte p�... Jag l�ste Andre Agassiz, den h�r spelarens biografin, men det visade sig d� att han hatade ju Thijs �ver allt annat p� skjorten, hans pappa tvingade honom. Ja kan inte hata [01:35:24] Johan (2): sin pappa �nnu mer. [01:35:24] Anders: Ja, det gjorde han nog, men han var ocks� r�tt f�r honom. En g�ng n�r han �kte hem fr�n en match och han spelade d�ligt s� var det n�gon som betedde sig i trafiken och den killen hoppade ur och undrade ungef�r varf�r han gjorde det och pappan hade blivit trea i Grekland eller Rum�nien eller vad han var ifr�n fr�n b�rjan. Han hoppade ur och nitade killen bara och han ins�g ju att det d�r kommer h�nda med mig om jag mopsar upp med hans pappa liksom. S� han slog bollen h�rdare och h�rdare och h�rdare och s� tappade han h�ret, kunde inte leva med den, skaffade peruk och alla tjejer tyckte han var grym med h�ret. Allts� hela den h�r, den �r v�l lite open, hans open book, men just den d�r att han lyckades ju inte bli v�rldss�ttad �r n�gonting han verkligen hatar g�ra men det var ju ett emotionellt pris som var ganska stort. [01:36:04] Johan (2): Jag t�nker just igen den h�r liksom ber�ttelsen om varje framg�ng. Han �r inte s� h�r smal musik. [01:36:09] Anders: Nej, inte p� den niv� jag m�ter. [01:36:12] Johan (2): Nej men den niv� han antagligen m�ter ocks�. Och det �r s�kert mycket mer [01:36:16] Anders: nu n�r han spelar pickleball med Steffi Graf som hans fru eller vad det var som jag s�g n�gonstans. Men det �r just det d�r att vi har det i oss. Vi har s� mycket fantastiska k�nslor i oss. Men den kluriga grejen �r ju det att det h�r l�ter lite raljerande kanske, men jag vill �nd� s�ga det. Det �r otroligt sv�rt att hitta n�got d�r det inte finns Det �r otroligt sv�rt att hitta n�got d�r det inte finns. Det finns en s�n h�r klassisk gammal person i utvecklingen. N�gon som �r lite �verfriskad som ligger under en gatlinje och h�ller p� och kommer fram. Och s�ger, vad h�ller du p� med? Jag letar upp mina bilnycklar. Okej jag �ppnar till. Vem ligger ner p� alla fyra och letar �verallt? Det h�r finns ju ingen bilnyckla. �r s�ker p� att du tappar den h�r? Nej, jag tappar den borta i gr�nden men det f�r att det �r ljus h�r. Lite s� letar vi ibland. S� att vi kan inte hitta det vi s�ker externt S� enkelt �r det. Det spelar ingen roll hur m�nga guldmedaljer du vinner. Det spelar ingen roll hur m�nga miljarder du f�r p� kontot. Det har ingen betydelse. Man f�rs�ker hitta break-up points. Mellan 25 000 50 000 dollar st�r det i n�gon bok. D�r �r det j�ttestor skillnad. Men sen �r det marginellt Om den v�l kommer �ver en miljon dollar s� spelar det i stort sett ingen roll. F�r din egen lycka och hur du har det. Men jag har p�st�tt att det �r ett spel att n�gonstans spela v�gen. Jag vet ju n�r mamma som spelade n�got som hette Afrika eller Sunshine Tour. Det var barn som sprang gentemot bussen som inte har n�gonting. Sprang i barfotan med skolb�ckerna. De glittrar ju bra mycket mer i �gonen �n n�gon som har r�tta grejerna p� stureplan. S� det �r n�gonting d�r som visar att vi tror att vi m�ste f�rtj�na den d�r. Men vi �r f�dda in i den. Vi lever i den och vi d�r i den. [01:38:14] Johan (2): K�nner du att det finns ett etiskt... Dilemma n�gonstans att hj�lpa personer som ligger v�ldigt h�gt upp i en prestationsvinkel att bli p� n�got vis �nnu b�ttre samtidigt som po�ngen �r att skit i det. [01:38:32] Anders: Det �r mer just det att man kan se till exempel n�r n�gon �r j�ttenerv�s inf�r en match eller n�r en golff�rs kom till mig s� att han prestationssamiskt var supernerv�s och att oftast blir det d�ligt p� f�rsta utslaget. Bara iv�g n�gonstans. Och s� fr�gar han har du varit j�ttenerv�s och slagit ett d�ligt slag? Han sa ju att jag pissar till dig. Har du varit j�ttenerv�s och slagit ett superslag? Ja, det har jag ocks� gjort. Vad kan d�? Det �r ju den mentala klarheten man har p�. N�r du �r p� ett bra st�lle, det �r lite som n�r jag kommer hem och hittar nerfen. D� �r inte den jobbig utan den �r mer nerv�s i beve. Ja, exakt absolut. �r hockeyspelare som jag coachar som g�r en l�tt miss och inte sl�r av klubbarna och dunkar hj�lmen i plexig. D� kommer tr�naren och s�ger att du kan hoppa �ver n�sta match f�r jag vill ha folk som brukar k�ra i mina skallar. �r man i ett f�rh�llande och v�ntar p� ett barn som ska komma hem och den ena b�rjar tappa det. Vi m�ste ringa ambulans vi m�ste ringa de h�r f�rsvara mig till mobilen, det h�nt n�gonting. Den personen som tappar det kommer titta p� den andra parten om den �r lugn och s�ga, bryr du dig inte ens? [01:40:10] Johan (2): Mm, [01:40:10] Anders: misst S� vi har i v�r tankev�rld s� har vi ett kontrakt som s�ger att om du inte blir v�ldigt uppr�rd, om du inte hetsar upp det att vi har en deadline, om du inte g�r det, d� �r du du har tv� alternativ h�r antingen s� ser du det jag ser och f�rst�r hur sv�rt det �r och skiter i det allts� �r du psykopat eller s� fattar du inte ens grejen och du �r ju en naiv st�lle s� m�nniskor som �r v�ldigt stressade, pressade och oroliga, varje arbetplats som de kommer till s� uppt�cker de att de har en massa psykopater och naiva st�llar runt sig men de ser inte att deras mentala tankeviruskontrakt skapar den omgivningen Att det �r ju hur jag ser m�nniskor jag ser inte det m�nskliga i att du t�nker inte som jag t�nker du t�nker att okej vi g�r det h�r s� g�r vi det h�r s� g�r vi det h�r okej vad �r de n�sta tv� stegen det h�r, det h�r det h�r, det det b�sta [01:41:03] Johan (2): s�ttet att n� det [01:41:04] Anders: �r [01:41:04] Johan (2): s� ledsamt n�r man ser personer som fastnar i domlopparna som fastnar i att det �r lurar faror runt varje hand d�r saker �r mer upps�t riggade mot mig och liksom det �r en snabb v�g till ett riktigt ensamt liv [01:41:19] Anders: vi ser ju det som resultatet �r ju en v�ldigt stor procentdel griniga gubbar syriska k�rringar f�rl�t sagt, s� vi vet ju att det h�r vad jag kallar oskyldiga missf�rst�ndet drar d�r�t jag hade en vd som kom till med n�gra fr�gor d�, som nu ska vi jobba tillsammans h�r i n�stan ett �r [01:41:39] Johan: och [01:41:40] Anders: vi ska tr�ffas varje vecka och du ska dessutom ge mig en hel del pengar f�r det h�r vad vore det absoluta minimum minimum Som vi ska uppn� p� den h�r tiden f�r att du ska kunna s�ga att det var v�rt tiden och pengarna s� att vi �tminstone har n�tt s� f�r vi se om jag kan �verleverera men vad s�ger du i min d� sa han s� h�r vet vad n�r jag t�nker efter p� det jag �r redan i en ganska bra position och s� vidare det viktigaste f�r mig �r att n�r jag var yngre d� var jag en s�n h�r glasete halvputt kille och nu har jag blivit att s�n glasete �r halvtomt n�gon kommer till mig med ett projekt och jag tittar p� de h�r entusiastiska entrepren�rerna och jag skulle kunna hj�lpa dem men jag vet ju att det h�r kommer ta dubbelt s� l�ng tid som de tror, jag vet att det kommer kosta 50% mer jag orkar inte, s� jag s�ger nej ist�llet f�r att hoppa in och g�ra n�got av det om det h�r tiden med dig kan g�ra p� n�got vis att det kommer tillbaka till halvfullt d� �r det l�tt v�rt det det var s� som han beskrev det jag [01:42:38] Johan (2): tror att det �r v�ldigt m�nga framf�rallt som har n�tt den niv�n som Som Jag skulle f� v�ldigt mycket ut av den h�r tanken om mentorskap till yngre generationer och bidra p� olika s�tt och vis. [01:42:53] Anders: Du pekar ju p� n�gonting otroligt viktigt nu. Och det �r ju faktiskt de tv� djupaste behoven som mejerar m�nskliga sj�len. Det �r ju att k�nna att man bidrar utanf�r sig sj�lv. Och att man k�nner att man v�xer p� n�got s�tt. Och n�r man blir �ldre s� kan man liksom inte... [01:43:08] Johan (2): Nej, du v�xer inte mer. Jag kan inte, det g�r inte. Hur [01:43:10] Anders: mycket man tr�nar efter en viss tid, om jag inte ska ta en massa konstiga substanser. S� det �r inte v�gen. D� f�r tillv�xten vara i mitt medk�nnande, min k�rleksfullhet, min visdom. Allts� de h�r andra perspektiven liksom. Jag tror att det �r [01:43:25] Johan (2): s� tufft att l�sa en bok... Som inte minst hamnar p� n�gonting, n�gonting, the second half of life som handlade just om personer som har byggt hela sin identitet runt den h�r styrkan, oavsett vad den styrkan �r om den �r den mentala styrkan, att jag kan bygga bolag eller vad det �r vad det f�r n�gonting som vi inte efter ett tag ser att den styrkan avtar oavsett om det �r den fysiska eller den kognitiva styrkan s� den avtar med tiden, men det finns en annan styrka som kommer men om du inte lyckas hoppa p� det nya t�get utan du f�rs�ker f�rbryta och h�lla dig kvar i det gamla t�get s� �r det otroligt snabbt k�nd f�r det g�r j�ttesv�rt eftersom du har byggt upp s� mycket av din identitet runt att det �r det jag �r, det �r mitt v�rdebidrag h�r p� planeten om jag inte �r det s� har jag ingen r�ttighet att bli �lskad eller ingen r�ttighet att sova bra p� natten eller vad det nu kan vara f�r n�gonting Nej, [01:44:17] Anders: vi kan ju se det med... De som �r lite beauty queens ocks�. Kanske de d�r filmstj�rnorna alltid har varit the love interest. Och s� pl�tsligt kickar de �ver en viss niv� d�r de rollerna finns inte heller. Och d� kan de ju, beroende p� hur plastikk�ring �r annars, f�rs�ka h�lla sig kvar i den h�r tills man sluts De bor i en vindtunnel eller n�got. Och det �r ju samma problematik egentligen. Men det �r s� de h�r... Vi �r ju s� duktiga att Igenk�nna ansikten. Att allting som ser lite off ut ser off ut. Och det �r br�ck med en millimeter n�gon har fixat med nosen. Vad har h�nt d�r med Kim Kardashian-n�san n�r hon skrynklade? Man k�nner igen det direkt. Men jag tror att alla har k�nt att man vill h�lla kvar vid sin ungdom. Jag skulle ju j�tteg�rna vilja ha kvar n�r man kunde hoppa vertikal upp s� det k�ndes som att det fanns inget stopp. Man kunde n�stan nicka taket. Och s� vidare. Det �r v�l v�ldigt m�nskligt. Men just som du s�ger att hitta hitta det h�r nya s�ttet att v�xa p�. Och anv�nda det v�xtet och bidra med. [01:45:28] Johan: Som [01:45:28] Anders: d� kanske �r som du sa mentorskap. F�r nu har jag s� mycket erfarenhet att jag kan hj�lpa generationen efter. [01:45:34] Johan (2): Vi har ju v�ldigt lite av det h�r i Sverige att reflektera �ver. Det �r liksom ingen tradition av det liksom sportslaget riktigt p� det viset som man kanske har i USA eller kyrkan eller vad det nu kan vara som �r community. D�r vi m�ste liksom, jag vet om jag hade aldrig n�gon sports karri�r i ungdomen men jag vet om som spelade mycket hockey som hamnade i vad som k�ndes som v�ldigt positiva upplevelser. Man pratar ju v�ldigt g�rna om j�klar vad den h�r i �vrigt extremt udda Killarna som alltid h�ll koll p� vattenflaskor och skridskor och liksom, s� viktigt. Liksom verksamheten det h�r laget funkar inte utan den d�r community-grejen d�r. Och vi har ju v�ldigt lite av community-verksamhet och ger v�gen till att vi har v�ldigt lite v�nskap n�r man kollar p� forskning. Hur m�nga har faktiskt tre v�nner man kan ringa om det verkligen g�tt r�vande? Det �r ju j�ttem�nga [01:46:23] Anders: saker. Jag ser ju ocks� ett annat som jag uppt�nkte f�rst i golfen men som jag senare sett g�tt ut i hela samh�llet. Det �r att n�r jag b�rjade spela golf, d� var det fint om man hade en driver som var v�ldigt gammal. Man letade att liksom en MacGregor Persimon fr�n 55 f�r det tr�t hade h�rdnat mer och det var lite coolt liksom gammalt var bra. N�gonstans ihop med att Tiger Woods kom och Metallklubbet kom s� var det liksom att, det blir lite som den h�r reklamkampanjen d�r D�r Pepsi v�nde upp och ner p� Coca-Cola f�r Coca-Cola s�g sig som the original och sen blev Pepsi in och f�rs�kte s�ga, nej ni �r old and busted och vi �r nytt och fr�scht och ungdomsgrejen s� vad som h�nde var att nu pl�tsligt s� skulle du ha den senaste drivern, och det finns ju ett kommersiellt driv d�r ocks� naturligtvis, men du skulle ha den senaste och gammalt bara av kass vad har du tre �r gammal driver i b�gge vad har du p� mig, du vet, s� �r en s�n d�r jag ser nu i den h�r generationen som v�xer upp med sociala medier, hur de har samma syn n�stan p� m�nniskor d�r det �r som att Du �r gammal du har inget v�rde. Du fattar ju den som har �ppnat TikTok och hur du programmerar det d�r, vad det nu �n �r. Eller hur du g�r en WordPress och g�r en hemsida p� tv� sekunder och hur AI funkar och vad det nu �n �r. Du �r old and busted. S� vi har tappat ocks� den h�r connection med den �ldre generationen tycker jag. Jag har v�ldigt lite respekt �verlag f�r den �ldre [01:47:50] Johan (2): generationen. Ja det �r som att vi �r bara gamla. Jag tror verkligen inte man t�nker p� det s� ofta. Vi �r extremt ovanliga som kultur i Sverige. Om man j�mf�r relationer till familjen, extended family, v�dnad av mor och portf�r�ldrar och s�dana grejer. Det �r ju j�tteviktigt Det individualistiska i Sverige p� det perspektivet. [01:48:14] Anders: Ja, och jag tror vi tappar n�got v�ldigt viktigt d�r. Man ser nu hur elever bjabbar upp mycket mer mot l�rare, f�r de tycker ni kan �nd� inget Man har inte samma respekt f�r sina f�r�ldrar och fr�gar inte om vi var det f�r er och s�. Men jag antar att det �r f�r att vi har kommit ifr�n de m�nskliga v�rdena. Man har bara kommit in i h�r, liksom. Ja, men vet du hur man f�r en videotrenda p� TikTok? Ja d� kan jag prata med dig. [01:48:37] Johan (2): Men sen om man ska s�ga s� h�r, sj�lv vet ni lite taget ocks�, hur duktig mamma och pappa p� de h�r f�r�ldrarna. [01:48:43] Anders: Nej, men det �r ju sant. Den generationen... Men det �r ocks� bara... Det finns �nd� n�gonting av vissa saker som bara �r sanna. Man kan ju l�ra sig av misstagen ocks�. Ja visst. Jag vet ju, p� tal om det h�r med att vara h�rd mot sig sj�lv. En av mina st�rsta insikter kom 20 �r efter att det hade h�nt. Jag stod p� ett landslagsl�ge nere i Helt Paraiso i Spanien med landslaget och vi hade med tr�nare och f�r f�rsta g�ngen s� hade man video och s�nt d�r som man inte visste d� och det nytt liksom att filma svingen och se hur det �r och s�d�r och d� var han landslagsledare f�r vi redan han var ju professor i biomekanik p� �rebro d�r uppe och var med nere och satt och vred i l�rhalsar n�r vi �t middagen p� s� h�r funkar det egentligen och s� gjorde muskeln arbetet. Det var lite sv�rt att �ta efter�t n�r man hade g�tt igenom det d�r p� m�ltiderna men d� hade man ju liksom sett d� att det fanns vissa saker man skulle kunna g�ra med svingen s� skulle man pl�tsligt sl� 20 meter l�ngre men nu har man gjort den gamla x antal g�nger s� jag st�r i r�r och ska f�rs�ka �ta och insikten kommer d�rf�r att N�r jag var liten om jag missk�tte mig vid bordet jag vet inte hur m�nga, om det �r s� nu f�r tiden men ofta idag, man ser vad man g�r men om jag missk�tte mig vid bordet s� jag satt och kastade lite mat eller n�gonting, d� kommer min pappa ganska snabbt och s�ger n�got till mig Anders, allts� han s�ger mitt namn med en viss ton s� f�r han studsa till man visste liksom att nu, det h�r ska inte vara det men man gillar ju att bli pressad s� man k�r lite grillarverksamhet s�d�r jag kan g�ra lite och d� borde man s�ga till mig och s� tycker han, nu r�cker det det andra steget om jag forts�tter efter det d� kommer han fram och tog en i armen han �r ju mycket starkare s� det k�nns som en superm�n till ett tag, han tycker att han h�ller men d� k�nner han att jag bara smakar omkring och s� s�ger han nu sk�rper du dig Om jag g�r efter det s� kan du g� ifr�n bordet och g� upp p� ditt rum och s� kommer du inte tillbaka f�r de har t�nkt �ver dina synder och be om urs�kt Det var ungef�r hur det funkar. Och id�n d�r var ju inte att han var dum i huvudet utan det var ju att han hade ocks� l�rt sig att om man vill �ndra n�gons beteende s� trycker du p� h�rdare och h�rdare tills de �ntligen fattar. Och d� �ndrar du. Annars liksom. Och varf�r det blev en s�n insikt var att jag 20 �r efter det h�r tillf�llet p� Remsen h�vde jag mig sj�lv f�r jag gick fram och jag vill ju vara duktigast nu. Det vill v�l alla i landslaget att jag ska f� till den h�r nya tekniken och s� ska du f� se hur jag g�r det. Och s� g�r jag fram och jag tycker att jag har drivit n�got galet och s� g�r jag tillbaka och tittar i videon och s� visar det sig att det oepis vad du brukar g�ra. Den du har gjort om n�gra g�nger i kroppen. Nu tyckte du liksom f�rs�ka g�ra samma skit. In i huvudet Anders! Fram och f�rs�ker igen. G�r inte. Och s� blev det liksom. Nu sk�rper du dig och sen n�r jag missar n�sta g�ng s� tar jag klubban bokstavligen och smackar mig sj�lv n�stan p� en bular det �r motsvarigheten att ta mig sj�lv i armen och sen n�r jag inte f�r till det n�sta g�ng d� bl�ser ju topplocket och s� k�r man helikoptern ut p� ranchen och s� stormar man av in i hotellet som l�g d�r p� �st den h�r manan nere i Spanien och alla t�nkte, Anders �r ju helt psycho vad h�ller han p� med, bara kastar i klubben och drar det �r mitt s�tt att g� ut rummet och jag g�r ju inte det nu f�r att jag �r dum eller psycho jag g�r ju det f�r att det �r s� jag har f�tt ett tankevirus om att man g�r om man �ndrar beteendet och f�r till n�got och n�r jag s�g det s� var jag bara wow, vad mycket fortare det skulle g� om jag hade varit sn�ll mot mig sj�lv ja [01:52:19] Johan (2): Det finns ju, det �r tv� grejer, v�nta d�r. Nu har vi, det g�r l�ngt bara. Vi k�r �ver till det d�r. Ja exakt. Nu har vi f�tt ta slut p� vad vi har gjort. [01:52:31] Johan: Kanske vi var p� slutning d�r. Jag [01:52:33] Johan (2): gjorde p� n�gon retreat en �vning om den inre kritiken. [01:52:40] Johan: Just det. [01:52:42] Johan (2): Och alla har ju de h�r, men Anders. Kring en rad olika saker man ber�ttar f�r sig sj�lv att man �r j�tted�lig p�. Och s� �r man ganska beg�vad p� att rita ut konsekvenserna Hur livet kommer g� �t helvete som konsekvens av att man �r d�lig p� det. Och det som var s� otroligt med den h�r, det var en j�ttetuff �ppning att g�ra. F�r man var p� retreat s� man �r redan v�ldigt liksom otaglig och liksom i kontakt med k�nslor. S� det har varit ju liksom m�rkt deluxe. Jag �r ganska duktig p� att skriva ocks�. S� liksom, det blir �vertygande textf�ringat verkligen. Men det som var s� h�ftigt, de sa som tips till det h�r. Ni kommer efter mig har gjort det h�r s� kommer ni att bli j�ttetr�tta och vilja g� och l�gga er. G�r inte det g� ut. S� jag hade det liksom en supertuff, liksom alla skulle l�mna mig och liksom jag var v�rd att ha sparat ett avis. Och s� kom jag ut och s� b�rjade jag liksom. N�stan sm�stutsa. Det var ocks� en fantastisk solig dag. Jag sprang ner mot vattnet och b�rjade sm�stutsa. F�r det jag ins�g var att all kraften �r d�r. Det som en l�nnm�rdare i m�rkret. Den har bara kraft f�r att den �r subtil underf�rst�dd. Den �r aldrig uttalad. S� b�rjade jag g� rilla kraftigt. Nu �r det en dj�vul. Nu tror jag att jag ute i ljuset. Nu kan jag b�rja ta tag i det. F�r mig blev det en s�n h�r l�tt �gonblick. J�vlar vad jag ber�ttar saker f�r mig sj�lv. [01:54:09] Anders: Jag [01:54:10] Johan (2): hade ingen aning egentligen om att man kan g�ra det. [01:54:12] Anders: Det �r som att bo vid en flygplats. Den som bor d�r har ju inte planen. Det �r lite s�. Ofta blir man inte medveten om det. Det tystnar och man inser att jag h�ller p�. Jag hade en intressant, om vi kanske hinner med det. Eller inte s� f�r du klippa bort det. Jag hade en v�ldigt intressant h�r en vecka. Med en sportklient Och hon tyckte d� att det var lite lurigt att f�rst�, lite som du s�ger d�r, vad �r det praktiskt allts� det �r sv�rt det h�r �r ju inget att g�ra utan det menar ofta att f�rst� och n�r du f�rst�r s� �r det varf�r skulle jag offra oskuld det �r bara att solen g�r ner du beh�ver liksom anv�nda tekniker f�r kan jag trappa ner och bara ta 13 idag eller varje morgon [01:54:56] Johan: det [01:54:56] Anders: �r inget s�nt utan antingen f�rst�r jag sambandet och d� f�rst�r jag att d� �r fr�gan borta s� jag sa det och hon visste jag hade pratat och r�kat n�mna att hon gillar Harry Potter och att sp�ken har tittat p� filmerna men hon kunde inte f�rst� det h�r vi pratade om men vet du det h�r i salen d�r de har d�r sp�ken �ker omkring ja och de nya eleverna kommer in och s� kommer det n�gon och bara lyfter av sitt huvud s� h�r och de bara och Harry Potter och de som var d�r en stund �r liksom hej Sir Arthur allts� det �r relationer du f�r till dig n�r du en sp�ken F�r tanke �r det mest kraftfulla som finns p� planeten n�r du tar det p� allvar. Det vi sitter med h�r har skapat i n�gons tanke. N�gon t�nkte bordet och sen s� tar man ut det och med handling s� sitter vi vid ett bord. S� jag har enorm kraft. Vi vet det i placeboeffekter och vi vet inte allt hur det kan vara. S� jag har enorm kraft n�r jag l�gger stock bakom. Negativt och positivt. Men det �r ocks� det mest kraftl�sa i hela universum. Det samma stund som du s�ger att det �r ett sp�ke. S� kan han komma och lyfta huvudet och f�rs�ka skr�mma dig. S� jag hade kanske en sp�nnande grej med just det. Jag hade en som faktiskt hade haft lite sj�lvmordstankar och annat. Och n�r vi hade pratat om det pl�tsligt mitt i en diskussion s� s�ger han att jag tror att vi �r f�rdiga nu. [01:56:21] Johan: Vad? [01:56:22] Anders: Jag vet inte vad han har sagt. F�r det sker ju i det h�r omst�ndet Och s�dana veckor efter n�r jag f�ljde upp s� fr�gade jag liksom, hur g�r det? Har du n�gon sj�lvmordstakare? Ja, hela tiden. Jaha, men �r jag problem? Nej, innan var det j�ttejobbigt. Men nu �r det mer s�, det kommer en sj�lvmordstakare. Nice router. S� n�r han s�g det som mera just det h�r, att �r kraftfullt om jag l�gger sj�lv hj�rta bakom det. Men det �r helt kraftl�st. Lite som att se en figur upp i molnen liksom. Det spelar ingen roll om det ser ut som en monster eller ser ut som en liten fluffig land d�r uppe i molnen. Det �r bara vad jag hittar p�, det finns ju inte. Och den relationen �r det som g�r att jag lever i det sinnesstillst�ndet det alltid bra. F�r att det sinnesstillst�nd vi alla s�ker �r mitt eget sinne utan mina r�dda os�kra tankar tagna p� allvar. Det �r allt jag s�ker.

That was Anders Haglund on ThinkRoom — where exceptional minds think out loud.