Ann Öberg (vd Almega): AI, skatt och framtidens jobb – varför vi måste tänka mänskligt mitt i tekniksprånget

Johan Camera

\[00:00:00\] **Johan:** Ann Öberg, välkommen.

\[00:00:01\] **Ann:** Tack snälla.

\[00:00:02\] **Johan:** Jag tror att ganska många känner till dig, men för de som inte gör det, vad berättar om din claim to fame och vad det som du gör och varför är är viktigt.

\[00:00:10\] **Ann:** Vi lever ju alla i våra anknamar, så det är klart att de som är i min anknam vet säkert jag är, men jag tror att det är väldigt många som inte vet vem jag är.

Det är en filosofisk fråga du ställer, men det ju livet på något vis som leder fram till svaret på den frågan.

Och i vissa tillfällen i livet, och sådana tillfällen blir ju

fler ju

äldre man blir, så tvingas man tänka

vem är jag, varför

jag hamnat där jag har hamnat, vad är det som

för...

Gemensam nämnare i de yrken som jag har haft. Och jag har landat i att jag är en

problemlösare så att

jag har jobbat egentligen i alla mina yrken ända från jag forskade

på

skattesystemet och försökte problemlösa där så har jag jobbat i regeringskansliet och försökt hjälpa politiker med att hitta samhällsekonomiska lösningar

till

det jobbet jag har idag där jag hjälper företagare inom tjänstesektorn.

både med

opinionsbildning men också med arbetsrättsliga

frågor så

att problemlösning är min röda

tråd

\[00:01:20\] **Johan:** Och idag sitter du som vd på Almega.

Vad har varit de mest spännande frågorna som du har varit involverad med under den tiden som du har varit på almega?

\[00:01:31\] **Ann:** Det har varit en ganska Händelserig period, för jag kom ju in under pandemin.

Jag har varit där i tre och ett halvt år nu.

Och det är ju hemskt på alla sätt och vis, men det är ju också väldigt spännande när sådana saker händer. Det var likadant när jag var i regeringskansliet så var det ju finanskrisen.

Och det är ju också hemskt

på alla sätt och vis, men det blir en väldigt stimulerande miljö, apropå problemlösning.

\[00:01:55\] **Johan:** Framförallt

när man är problemlösare till naturen

exakt.

\[00:01:57\] **Ann:** Ja så

att pandemin var väldigt spännande. Hur man agerar i den utifrån företagens perspektiv Hur man kan hitta lösningar kopplat till politiken, liksom för att inte tappa för mycket sysselsättning. Sen idag är det ju det som jag tänker att vi kanske kommer prata mer om.

Det är ju AI.

\[00:02:15\] **Johan:** Påverkar tjänstesektorn hyfsat mycket?

\[00:02:17\] **Ann:** Väldigt mycket. Så att tjänstesektorn och hela arbetsmarknaden

är

Det

ju

en jättefråga för oss

\[00:02:22\] **Johan:** Ja,

verkligen. Jag tänker vi kommer ju prata väldigt mycket om olika vinklar på hur AI påverkar Jag tycker

av

de diskussionerna som jag tycker ska bli väldigt spännande det är

du också har bakgrunden med

skattefrågor där skattefrågor är för mig en dimension som inte pratas om så mycket kopplat till AI.

Vi kanske ska börja där. Vad är liksom Almegas position kopplat till AI och skattefrågor?

\[00:02:50\] **Ann:** Ja men den,

jag kommer in på position, alltså just som du säger att det är lite konstigt att man inte pratar mer om skattefrågor just i det här AI-landskapet. För skatt kanske man som gemene man tänker att ja men det är bara ett sätt för staten att samla in pengar.

Men

det är ju också ett incitamentsystem. Alltså genom skatten så skapar vi ju olika drivkrafter i samhället. Och just nu så har vi en högre skatt på arbete och en lägre skatt på kapital. Och det skapar ju incitament att automatisera.

Så att industrin har ju gått igenom den resan tidigare när digitaliseringen kom in.

Och nu är det ju tjänstesektorn som är exponerad och

är

det då så

att

vi fortsätter att ha höga skatter på arbete, ja då skapar ju det en fortsatt drivkraft till att automatisera och det är ju inte fel hur vi ska hänga med i den tekniska utvecklingen men det kan bli fel om man automatiserar för mycket så att det inte skapar produktivitetsvinster.

Det kan finnas en produktivitetsvinst att koppla ihop teknik och människa.

\[00:04:00\] **Johan:** Och

där kommer vi nästan filosofiskt till hur ska vi se på, i en positiv bild av hur AI påverkar våra samhällen och våra jobb

hur

ser vi är det, en positiv bild så är det ju precis som jag tycker att du är inne på att det är människa tillsammans med den här tekniken som är den framtidsvision vi letar efter snarare än människa ersatt av maskinen.

\[00:04:25\] **Ann:** Ja.

\[00:04:25\] **Johan:** Och där... Nu följer inte jag jättetajt den publika opinionen men det finns ju väldigt mycket rädsla i den publika opinionen mer för att människa blir ersatt av maskinen.

\[00:04:35\] **Ann:** Ja

men så uppfattar jag opinionen också och jag tycker som det ska man ju ta på allvar för det är klart att finns ju ett hot mot mänskligt jobb.

Och

när jag är ute och debatterar den här frågan så menar ju inte jag att vi ska stoppa den tekniska utvecklingen för att det kommer vi inte kunna göra och det har alltid lett till någonting positivt.

Sen

är det under en kortare period så är det ofta

hinder

och det blir kröligt innan man liksom hittar en lösning.

på

den här liksom knöliga resan så tror jag man skulle underlätta för samhället och för medborgarna att i så stor utsträckning som möjligt få behålla sina jobb och vara aktiva.

i

den AI-implementeringen. Mm. För mig är ju tekniken det enkla,

men

det är människan och hur man handskas med AI.

Alltså inlärning, omställning, det är det som är det svåra.

Och kopplar man

bort människan för tidigt i det här, då kanske vi inte kan forma det samhälle som vi egentligen vill ha, som är just den här optimala mixen.

\[00:05:39\] **Johan:** Nej men verkligen, det är väl en sån här klassisk sägning som mer föddes i digitaliseringstider så att för varje en krona du investerar i tekniken så behöver du investera nio kronor i träning, reskilling, omskilling.

Så det är ju verkligen en väldigt liten fråga om tekniken egentligen som påverkar tekniken enormt mycket. Och det som jag tror kanske är det läskigaste, det är ju egentligen... Om man tar den här OECD-rapporten eller om det var World Economic Forum som pratar om... hur kommer egentligen tjänster påverkas?

Kommer vi tappa jobb i hög utsträckning? Så den pekar ju på att som alla teknikskiften så över tid så kommer det antagligen komma fler nya jobb Men under den här omställningsfasen så kommer det ersättas väldigt många jobb innan de nya kommer. Det väl det som är läskigt på något vis den här omställningsperioden Hur ser den ut egentligen?

\[00:06:33\] **Ann:** Exakt och när man tappar de här jobben så ser man ofta framför sig vilka jobb som man riskerar att tappa men

man

kan inte se de jobben som kommer där

framme och

då blir det ju jätteläskigt. Man vet vad man har men man vet inte vad man får. Jag tänker det som du var inne på tidigare, det här med att företag ser ju möjligheten med AI och de flesta ser de här produktivitetsvinsterna men Det är inte så många som har kommit så långt.

Och det ser ju vi också i vår kontakt med våra medlemmar. De frågorna man ställer. Men det är ju heller inte så konstigt när vi är inne på människan. För att tekniken är det snabba Det går hyfsat lätt att implementera. Men sen ska alla medarbetare och inte minst chefer tycka att det här är jättebra. Det här ska implementeras på ett naturligt sätt.

Det ska bli en flow i verksamheten. Det tar ju väldigt lång tid. Så jag tycker inte alls att det är konstigt att man ännu inte ser det i företagen Man måste liksom lista ut hur man ska göra det här och på vilket sätt.

\[00:07:29\] **Johan:** Ja, och det som har slagit mig här på senare tid. Det är att det finns ju nästan inga experter heller.

Eftersom tekniken är så extremt ny. Ja. Så de här brett tillgängliga LLM-erna. Det är ju två och ett halvt år som vi överhuvudtaget har haft dem. Så även om det var jättetidigt. För det är ju rätt intressant Jag har... På podden ju försökt få många av kanske old school AI-experterna. De som har doktorerat på AI i tidigt 2000-tal och sådär.

Men de är ju experter på en annan del av

tekniken. Alltså

hur bygger du ett neural network eller något sånt där? Hur tränar du modeller Det är ju egentligen inte applicerbar kunskap för hur den här praktiska omställningen ska se ut. Så det är ju nytt allihopa. Det

\[00:08:14\] **Ann:** där är så klokt för att precis som du säger, vi har...

Vi har experter på det som är det traditionella mänskliga arbetet och vi har experter på det som är digitalt AI. Men det jag tror kommer växa fram, det är ju länken mellan människa och maskiner. Och den här länken som du pratar om, vi ser inte riktigt hur de jobben ska se ut och vi har inte människor som har specialiserat sig för dem som delarna heller.

Så det här är ju en jättemöjlighet Tänk alla nya jobb som kan växa fram i det här mellanrummet.

\[00:08:49\] **Johan:** Jag hoppas att det blir... Ganska mycket tvärfunktionella eller tvärdisciplinära jobb. Vad kan det vara för någonting? Man tänker en kundresa exempelvis. Det hade varit

fenomenalt att

tänka sig att vi anställer någon antropolog och någon psykolog.

Så att man inte bara tänker att vi säljer roller hela vägen eller kastar med successroller. Utan vi nyttjar att vi tar in mycket mer tvärfunktionell kompetens. För att mycket av det traditionella manuella arbetet kan vi automatisera. Men vi spenderar mycket mer tid på att göra den här processen för våra kunder.

Eller vad det nu kan vara. Truly enjoyable så.

\[00:09:28\] **Ann:** Det där har jag inte ens, alltså nu föder du en tanke som jag inte ens har tänkt på för jag kommer ju från universitetsvärlden och doktorerade inom nationalekonomi och då var det som den stora utmaningen att det ligger väldigt mycket psykologi i nationalekonomin,

det

vill säga vad är incitament för hushåll och företag och det blir som ett ganska trubbigt verktyg så då pratar man ju redan på den tiden om att försöka få ihop psykologi med nationalekonomi men man lyckas inte riktigt för de här institutionerna sitter så fast.

Det här kommer ju förmodligen ge möjlighet för universitetsvärlden också när det här mellanrummet börjar skapas så att man kan se på vetenskap på ett helt annat sätt också.

\[00:10:10\] **Johan:** Jag hoppas det för det är ju också, jag hade Anna Rosling på podden, alltså Gapminder och hon var ju fascinerad när hon berättade om Gapminders story för Hans Roslings stora...

Tidiga mission var att de här forskningsrapporterna som det finns jättemycket tillgängligt men

de

är otillgängliga i praktiken

och

när vi då pratar om folkhälsoforskning så behöver vi så otroligt mycket kunskap från massa olika kunskapsområden så bara tillgängliggöra ett lite djup fast väldigt tvärfunktionellt.

Det var väldigt mycket av det som hans gärning skulle vara på något vis. Men det är också på tal om det här med nya kompetenser och vad får det här för konsekvenser för ledare rent praktiskt. Att tänka på det här sättet tror är väldigt nytt för många. Många är ju traditionella experter inom sin gebit och har gjort det i 30 år.

\[00:11:07\] **Ann:** Ja och det Rosling var så bra på som du lyfte fram, han hjälpte ju människor som inte var så insatta att bli insatta och förstå högre forskning. Och det här kommer ju också, jag ska inte säga att det löser sig av sig självt, men det här ger ju människor utan specifik kompetens möjlighet att konkurrera och vara med på samma arena som de som redan har kompetensen.

Sen kommer det ju se ut på olika sätt, men samhällsnytta och så kommer det där bli jätteboost.

\[00:11:42\] **Johan:** Verkligen.

För två år sedan kom jag i kontakt med ett bolag som heter Coeli. Det här kommer efter många års hårt slit och en viss upparbetad portfölj. Coeli är ett investeringsbolag och är också en sponsor till den här podden. Det som jag tyckte var himla intressant när jag träffade Coeli för första gången är att det finns en logik där proportionella investerare får tillgång både till investeringsmöjligheter men framförallt investeringsprocesser som...

Institutionella investerare använder för att få bättre avkastning än vad vi som privatpersoner kan få. Och Coeli är on a mission att vid sidan av alla deras institutionella investerare också möjliggöra det här till oss som privatpersoner. Så om du sitter i samma sitt som jag gör, det vill säga att jag Är extremt mån om att den portfölj som jag har upparbetat faktiskt växer på absolut bästa sätt så tycker jag att Coeli är ett superintressant nästa steg.

Gå in på coeli.com och tack till Coeli för att ni sponsrar den här podden.

Men innan vi för långt vidare från någonting som du pratade om tidigare, det som jag kan känna en inför det är ju tidigare kanske man har sett teknikskiften rulla in över samhället,

vi tar

digitaliseringen inom industrin.

de grupper som automatiseras bort är... jag vara väldigt försiktig att uttrycka det här, men på något vis, the usual suspects, det är de som kanske inte har högre utbildning och sådana här bitar. Där som samhälle har vi ju, jag säger inte att det här är bra, jag säger bara att vi kanske är mer vana vid att det finns en grupp i samhället som typiskt sett har det lite svårt.

Det som eventuellt blir väldigt nytt här är ju att stora delar av de grupper som blir bortrationaliserade är de som i övrigt har gjort allting rätt. Har gått universitetet har i dagsläget titlar och löner och helt plötsligt, jag hade en annan podd som handlade om marknadsföring. Marknadschefer just nu har det supertufft,

för

där har ju AI kommit otroligt långt redan som det är, så det där är ju typiskt sett tänker jag om man tänker såhär, Samhällsstabilitet, att ha en medelklass som helt plötsligt om mass kan finnas utan jobb det tror jag kan vara väldigt destabiliserande.

Har ni kollat någonting på det där?

\[00:14:05\] **Ann:** Ja men vi jobbar ganska mycket med det där och speciellt kring utanförskap alltså när människor inte har möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden

och

som

du säger, det var ju en stor utslagning när man automatiserade industrin och sen så har vi också haft flyktinginvandring som också gör att det är människor där som inte har den utbildningen för att kunna etablera sig.

Men här ser jag ju också möjligheter med AI att människor som just inte har en utbildning eller framförallt språkbarriär jobbar vi ju supermycket med och där kan ju också AI lösa det, att det där kanske inte blir en barriär.

\[00:14:44\] **Johan:** Nej gud nej verkligen, det är ju en jätte

equalizer.

\[00:14:47\] **Ann:** Ja så att jag är inte lika orolig för Jag kommer inte ihåg om det är IMF eller om det är OCD som har släppt det här eller så är det båda.

Men just att siffran som 80% av tjänstejobben framöver

exponerade

eller idag är exponerade för AI. Och då kan man ju tänka sig som du säger att hjälp vad ska det här bli? Vi har redan jättemånga som står utanför arbetsmarknaden. Kommer vi fixa det här som samhälle? Men jag tror faktiskt inte, alltså så länge människan fortsätter vara kreativ

så tror jag

att man kan använda AI som verktyg och luckra upp det som många av de här traditionella barriärerna.

\[00:15:27\] **Johan:** Det är klart att om man kollar på de rapporter som jag har sett så verkar det som att allra störst produktivitetsförbättring får just de som har ganska lite kompetens inom sina roller av AI. Och ju mer expert du blir kanske

aningen mindre

produktivitetsförbättring kan du få. Jag tror att det beror väldigt mycket på hur du använder AI i praktiken också.

Så där är ju ett jättefint exempel på. Och jag tycker att det är, man tänker helt

plötsligt att

nu har ju nästan

alla

har råd med 10 dollar i månaden om man tänker en subscription service. Det är ju en sån otrolig equalizer av möjligheter i ett samhälle. Alla har möjligheten i sin mobil att ha den här tekniken.

\[00:16:14\] **Ann:** Och sen, om man benämner högkvalificerade jobb, alltså de som är mer utsatta idag, de kommer ju behöva, och det är ju oftast jobb som har väldigt mycket dataanalys i sig.

Och

det är ofta människor, och nu pekar jag kanske lite på mig själv också, som kan vara lite fyrkantiga ibland i sinnet. Och det som kommer krävas av de människorna, inklusive mig själv, det är att man går in i de mjukare värdena på ett helt annat sätt.

Så att absolut i sån strategi och de här lite mer tunga fyrkantiga men också... tror att det blir många människor som får träna på det här andra för att den komparativa fördelen kommer inte ligga i de hårda värdena utan i de mjuka och

det

skiftet ska bli väldigt spännande att se, klarar den här yrkesgruppen den här högkvalificerade gruppen, de av det skiftet eller kommer det bli en...

Eller är det andra människor i andra grupper

kan klara av det

mycket

och

därigenom

slås

de ut även inom det

\[00:17:17\] **Johan:** Jag håller

helt

och det

finns ju någon sån expertfälla där ju mer expert

blir

om ett område ju mindre nyfiken blir du på att fortsätta lära dig. För du blir mer och mer övertygad om your brilliance.

Och

är

ju en väldigt farlig plats att vara på

du

är en sån expert. Jag rent praktiskt, jag

är ju produktchef

så

har

tre ingenjörsteam under mig och det är ju en intressant

för

de har ju gått från, om pratar,

du

började på

under

pandemin så helt plötsligt, det var ju hetaste som gick

vara. Det var

ju utvecklare

och vi skrek efter utvecklare och jättesvårt

att rekrytera. Till att

började märka

av liksom,

här

mängden rekryterare per

som hörde

av sig till dem. Det var ju verkligen en sån yrkeskategori som två, tre gånger per vecka så var det någon som ryckte i dem.

att

nu var det så här, okej här Claude Agents som

kom

över sommaren, de reflekterar väldigt moget tycker jag över jag se på vad jag gör idag för att vara relevant som ingenjör om två, tre år bara.

\[00:18:28\] **Ann:** Och det där blir också en intressant aspekt om man tänker på ålder. här ålderismen som vi pratar en del om i samhället idag, det man behöver bli bra på som i mjuka värden, omdöme, mogna ledare, det kanske är en fördel äldre.

\[00:18:50\] **Johan:** men verkligen,

jag tror att man behöver reflektera. Det har varit min väldigt aktiva reflektion över framförallt våren.

Nu är jag en av dem som jobbar väldigt aktivt med AI

mig själv och

mina processer. Ju mer du gör det, ju mer... Känner jag mig tvingad att reflektera över det fundamentalt mänskliga värdebidraget som jag har.

jag tycker att det är sån

ynnest men

det kräver ganska mycket

medvetenhet

Och det kräver nyfikenhet Och det kräver vad jag tror för mig var helt nytt

jag

har inte haft känslan av att jag sitter i skolbänken

15-20

års tid och ser praktiskt lite att jag måste sätta mig i skolbänken.

återkommande

varje vecka och känna mig dum. Och det

är

ju på samma sätt om man inte har gymmat på 20 år. Det är jättehotfullt initialt.

Och

sen så blir det lite samma sak

en

gymanalogi.

ett

tag så blir det jättehärligt. Det

är

kul att lära

sig men det är

bara att jag har inte tränat på det här på ganska länge nu.

\[00:19:49\] **Ann:** Det

blir verkligen lite omvänt. Jag hade en

med

vår HR-chef

igår

och

vi sätter ju olika mognadsmätningar internt och vi har kurser och sådär. Och jag sa till henne glöm nu inte bort mig.

Jag

måste sitta med

på alla de

här kurserna.

Och

jag märker ju också i engagemang och intresse

att

är

inte cheferna hos

mig som är

liksom de mest nyfikna.

Så

blir att det är medarbetarna som

klättrar vidare. Cheferna

blir lite oroliga. Gaffar inte det här. Och som du säger är inte riktigt vana vid att

tiden behöva utveckla sig.

För man har ju liksom kommit till en platå där man är ganska trygg med vad man kan. Så att

jag

tror

att man

kommer få pusha

andra

delar av organisationen.

Det tror att det ska bli bra.

\[00:20:40\] **Johan:** Ja men det tror jag också. Vad är din spaning om

det

så? Du var inne lite på det liksom. Att man inte är van vid det kanske. Jag tror en sån annan dynamik

som

jag pratade om

tidigare också är att för vissa om

man

tänker mer operativa

yrken. Alltså du är

inte chefen utan du gör någonting

i chefens team. Så

det vara lite enklare att se

vad är

det jag ska automatisera med AI.

För

det är lite mer processstyrt vi ska göra det här vi ska flytta den här processen från A till

B.

Medan ledarroller kanske

man inte tänker på lika mycket som en process alla gånger och då är det lite svårare att se exakt vad ska jag ha det till.

Samtidigt

som i praktiken det finns väldigt många om du börjar tänka på det i kontexten av processer, det

processer

för hur vi tar beslut

vi

kanske behöver bli mer stringenta i att

processen för hur

vi tar beslut det finns processer

allt från

medarbetarsamtal till utveckling till succession, till vad det än kan vara för någonting omvärldsanalyser och strategibildning

och jag

att

jätteanekdotiskt. Men kanske inte är alla

ledare som

tänker på sitt jobb utifrån

processer

utan man mer kör.

Man gör sin grej.

\[00:21:54\] **Ann:** Ja, och jag ska jag inte

att

jag har tänkt jättemycket på det men det är ju intressant utifrån att

börjar

se ett mönster.

Man börjar

fundera på

varför anammar

de inte det här när de är

himla

engagerade i andra delar. Men jag tror också det handlar om att när man kommer upp på en viss nivå som chef, så är man ju inte i hantverket.

\[00:22:15\] **Johan:** Nej.

\[00:22:15\] **Ann:** Utan man leder i form av någon slags magkänsla. Och då tror jag de flesta

att

det är ju ett område som inte AI kan ta över.

\[00:22:23\] **Johan:** Exakt.

jag

\[00:22:24\] **Ann:** behöver inte

ändra mig så mycket, utan

är

mina medarbetare som behöver steppa upp och använda verktygen. Och så underskattar man både vad jag tror att AI kommer kunna göra framöver men

också

man själv behöver hänga med i utvecklingen för att inte bli inaktuell.

\[00:22:41\] **Johan:** Jag tror att den typen av

system...

Tänkare blir

väldigt värdefullt för jag tror

det behöver vara särskilt

tekniskt egentligen för att bli väldigt

på

att förstå hur kan vi

vår

affär få mycket hävstång av AI. Jag

tror inte att den bästa positionen alls

egentligen är

att vara ingenjör just

nu om

man tänker att

en snittingenjör kanske naturligt inte är jättenyfiken

själva affärslogiken

som vi

inom

utan

att om du har väldigt mycket förståelse för affären som vi bygger och kanske blir aningen mer nyfiken

den nya

tekniken då tror jag att du har en fantastiskt bra position.

\[00:23:25\] **Ann:** Ja men det tror jag också. Det blir ju på något vis lättare att prata om teknik i dagens samhälle för att det är, just som vi var inne på tidigare, det är mycket svårare att prata om människor och hela den utvecklingen. Men all teknik,

ska

inte säga all, men det mesta

utveckling

som har skett, det är

ju ingen

som kan berätta hur tekniken

funkar.

Eller

kanske

\[00:23:46\] **Johan:** Ja eller behöver Är det

relevant för att dra nytta av den?

\[00:23:49\] **Ann:** Exakt.

\[00:23:50\] **Johan:** Eller kanske

är det relevant för en halv procent av alla de som blir påverkade?

\[00:23:54\] **Ann:** Ja.

är

ju ingen

som tänker på hur mobiltelefon funkar.

hur? Alltså det

blir bara ett verktyg. Och det tycker jag också är intressant när man lyssnar på

olika

forskare som

var

inne

inom AI,

verkligen betonar att AI är en tjänst.

Man

säger inte AI-tekniken man säger AI är en tjänst.

Och

visar mycket mer hur man ska tänka kring AI för att utveckla organisationer.

\[00:24:21\] **Johan:** Som Almega då, vad

ni

för frågor från medlemmarna? Vad det här?

\[00:24:25\] **Ann:** I

med att vi är

specialister inom arbetsrätt

så

är det ju

väldigt mycket

som handlar om hur ska jag skydda min data, kan jag göra så här, det handlar om upphovsrätt eller hur skriver jag en AI-policy eller mina medarbetare har gjort så här, kan det bli påföljder, om det blir det hur ska jag agera som arbetsgivare.

Så

det är väldigt

mycket den här rättsliga aspekten runt omkring och

där har ju vi, vi har

ju den kompetensen in-house och kan hjälpa till på ett bra sätt men vi har ju också behövt utvecklas i att inte heller vara så rädda för tekniken.

Vi

var ganska snabba med att skriva just en AI-policy, jag tror inte att så

många hade gjort det när vi gjorde det

men

ett år när

vi skulle uppdatera den här, Den var ju skriven, jag skrattar när jag tänker på den, det var ju nästan en teknikavision på något sätt i den där.

Att vi var så himla rädda för, och det är inte så konstigt, vi är 80% jurister som jobbar i organisationen

\[00:25:30\] **Johan:** Riskminimering är bra.

\[00:25:31\] **Ann:** Ja, plus att det blir ju jättestora konsekvenser om vi skulle göra fel gentemot medlemmarna, alltså utifrån medlemmarnas perspektiv vi kan ju ställa till en hel del om vi ger felaktig rådgivning, så det är klart att vi ska vara extra försiktiga och ha hängseln livren, men det var ändå, man märker hur mognaden har tagit sig in i vår organisation kring hur vi rådger, hur vi uppmuntrar att skriva en policy för att inte döda det här engagemanget i en organisation,

alltså

man kan ändå, det är ju inte reglerna som är det viktiga här, utan det är ju hela tiden att se till att man

testar och

sen så ska man se till att man har en skyddsbarriär, men det ungefär som en vägbana det finns diken, vi ska ju bara se till att man inte ramlar ner i diket, man behöver

inte

sätta hinder på vägen.

\[00:26:22\] **Johan:** Nej. Är det några medlemmar som har börjat fråga er om organisationsdesign, ska man ha med agenter på organisationsschemat, sådana bitar?

\[00:26:34\] **Ann:** Ja, det är mer och mer sådant och är det lite svårt för oss att trampa för vi har ju medlemmar inom hela tjänstesektorn, alltså medlemmar som också är specialiserade på just det du lyfter nu.

Och

vi kan heller inte gå in och börja konkurrera med våra medlemmar. Så vi får fundera på litegrann vad vi rör oss och hur vi utvecklar vår verksamhet.

Här

kan man också tänka sig att man kopplar ihop medlemmar som är specialiserade på olika saker med varandra,

där

vi blir länken i samtalet eller länken i utbytet.

Men

jag upplever absolut att medlemmarna vill gärna dra en mega... Lite vidare. Det är inte bara den här arbetsrättsliga expertisen utan det är så mycket runt omkring som man vill diskutera och ha hjälp med.

\[00:27:22\] **Johan:** Jag kan tänka mig också, bara från min egen upplevelse behovet av att få det här första insteget av juridisk hjälp har jag ju väldigt bra i min LLM redan i dagsläget.

Att skriva policies exempelvis är ju någonting som är, från att vara, för min egen del, jag är ju produktchef så jag skriver mycket policies runt alla möjliga saker. Från att vara det jag tyckte var det tråkigaste i hela mitt yrke till att det där är superenkelt. Och det går ju väldigt bekvämt att be om, hur ser best practice ut?

Hur gör våra stora konkurrenter på den här frågan? Så det är möjligt att den typen frågor som ni traditionellt har fått kanske inte får i samma utsträckning för att man får mer hjälp med AI-tekniken rent praktiskt. Ja

\[00:28:16\] **Ann:** men det här är ju också väldigt spännande apropå det som mänsklig psykologi vad som är, Möjligt att nyttja och var man känner sig trygg med att nyttja.

För att AI har ju inte funnits med så länge, men digitaliseringen har ju funnits länge i vårt samhälle. Och vi har ju haft en plattform som heter då

Arbetsgivarguiden där

vi samlar just guider, mallar för policy,

det

är från A till Ö, allt du behöver ha hjälp med.

Det

är absolut en hög

där

men det är ju ännu högre aktivitet i den fysiska joran.

Så att även om det är en enkel fråga så ringer man ändå in för att det är som dubbelkolla.

att

vi har ju tidigare, eller fortsätter med, hänvisat

Arbetsgivarguiden.

Alla de här frågorna kan

du liksom, det får

du svar på

här så

hjälper vi gärna till med de här lite

krångligare

det behövs som en annan kanske juridisk kompetens.

Och

sen när vi tittar också på medlemsundersökningar som vi gör som en större Fördjupande så gör vi en gång per år sen gör vi det löpande, men i den här fördjupade vi får ju alltid bäst betyg där vi har haft en fysisk kontakt och

den

fortsätter jag tänkte ett tag att den här kommer fasas ut och så kommer man se den digitala kontakten, men det ser likadant ut så att det finns det finns något motstånd eller någon det handlar väl om trygghet när det kommer till arbetsrätt det kommer till en juridik tror jag fortfarande att det är

det

känns mer tryggt att prata med en fysisk människa än söka upp informationen själv men då pratar inte jag om en enkel mall utan någonting Så frågan är när det skiftet sker, alltså när man känner sig

tillräckligt

trygg med den digitala utvecklingen.

För det ger ju enorma möjligheter för våra jurister att just kunna vara den här som håller medlemmen i handen på ett annat sätt. Alltså man blir den här löpande rådgivaren för då kommer vi ha tid

med

det om vi inte gör de här andra grejerna.

\[00:30:13\] **Johan:** Nej men två spaningar på det, kanske tre spaningar. Den ena är, jag tror ju att det är väl säkert en mycket roligare arbetsvardag för era jurister att få göra mer av det och svara mindre den hundrade gången på vad policyn ligger med att svara med en länk.

Så det är väl förhoppningsvis något positivt. andra är, jag tror också vi är sociala varelser vi människor. Så ta en intressant jämförelse, det var ju för fem eller tio år sedan så... Kunde ju datorer med enkelhet slå de bästa schackmästarna. Och där så, så fanns en jätterädsla att nu försvinner schack.

Alltså såhär, datorn är bättre. Men det har ju liksom, de som är intresserade av schack de är inte intresserade av det ultimata schack Draget, utan de vill ju se människor tävla med människor. Så jag tror det finns någonting väldigt vi gillar mänsklig kontakt och jag hoppas att många yrken kan bli av med det som är motsvarigheten av att städa köket efter man har lagat mat, men man kan få laga mera mat på något vis.

Göra mer av det man faktiskt

tycker

är roligt i sina roller och automatiskt se bort det som man inte tycker är kul.

\[00:31:33\] **Ann:** Det är precis inom musik, där har man ju också tänkt länge. Man gick ifrån en LP-skiva till digitala. Det gick inte att skilja nästan mellan studiemusik och en orkester. Men vi går ju faktiskt fortfarande och lyssnar på orkestra.

Det fortfarande intressant med den här fysiska upplevelsen. Jag upplever att både äldre men även yngre går ju fortfarande på konserter och tycker att det är superkul.

\[00:31:59\] **Johan:** Det är ju någonting som inte bara är musiken på konsert.

Man

man kan

nästan få gåshud och

liksom jättekänsla.

Det

handlar inte om tekniken i musiken på något vis, utan det är den mänskliga upplevelsen av det.

\[00:32:15\] **Ann:** Men vad är din erfarenhet?

jag pratar ju mycket om jurister. För

att det är de som finns i min verksamhet och du har mycket ingenjörer. Det jag beskriver kring juristernas vardag, känner du igen det eller har ni en annan hos dig?

\[00:32:28\] **Johan:** Absolut.

Nu

initiala nu har ju vi varit väldigt, väldigt

runt den här frågan internt Jag tror

att vi kanske

ligger ett halvår, ett år för ett snittbolag Men det blir också intressant för att man kan se lite faserna och kanske rådge lite grann kring vad som kommer i nästa fas.

Ja.

Jag skulle säga, nu driver jag tre ingenjörsteam men vi har ju liksom alla möjligheter att bygga tjänsteprofiler hos oss, allt från säljare till kundtjänst och ekonomer och vad det nu kan vara för någonting. Den initiala fasen är ju en rädslorreaktion ofta från majoriteten och sen så hittar du ofta...

10-20% tidiga evangelister. Och

\[00:33:13\] **Ann:** då är det även personer som har den här teknikbakgrunden.

\[00:33:17\] **Johan:** Ja, verkligen. Och där tror jag det finns en yrkesstolthet.

Så

ta med jurister. Jag tror att det finns en yrkesstolthet även om man vet att legal AI kommer väldigt, väldigt snabbt.

Eller bland de som kollar på cancerplåtar exempelvis Där vet vi att tekniken är bättre redan i dagsläget.

Men det finns fortfarande en yrkesstolthet. Jag har kämpat mig igenom ett universitet. Jag har kämpat mig 20 år av att klättra i min karriär. Det blir ett jättehot. Och jag tror att det är en rent mänsklig reaktion. En rädsloreaktion helt enkelt. Och då är

det lättare

att förvägra din verklighet än att se den i vita ögat och fundera över hur det påverkar mig.

Den går ju över. Och

jag

tror att man behöver... Verkligen ge de här tidiga evangelisterna väldigt bra

förutsättningar att få springa

ganska fritt och testa. Så vi har haft en

policy internt exempelvis från att

hålla väldigt hårt i alla typer av

pengar.

Vara väldigt försiktiga med vilka nya produkter testar vi

och

ha ganska central styrning på

frågor.

Och

säga att vad gäller AI-verktyg så finns det

egentligen

en ändlös budget att experimentera.

Ja.

Sen så innebär experimentera kanske att köpa en månad och sen säger vi upp om vi inte vill ha det, men testa verkligen och ge den känslan till de här evangelisterna att vad kan du göra och inte vara så hårda heller på liksom i en fas där vi testar mycket så vi kommer också testa en massa grejer som inte blev något bra that's fine, superlugnt så ge de här evangelisterna väldigt bra förutsättningar att få experimentera och sen till slut så kommer de hitta någonting så ta mina ingenjörer exempelvis de flesta ingenjörer tycker det är jättetråkigt att skriva tester på sin kod som är best practice, men det är väldigt tråkigt att göra var det någon av mina ingenjörer som hittade en master prompt för det här är ett jättebra prompt och tillvägagångssätt för att skriva automatiska tester som jag har bara automatiserat från sekunden att jag har en ingenjör som har kommit på det här så kan alla göra det och ingen gillade att göra det från början så där fick vi liksom, och det är det säkert 15% av tiden som bara försvann i ett gab.

Supernice. Och så handlar det om att liksom sakta men säkert hitta fler och fler. Till nu över sommaren så har jag haft egentligen alla mina ingenjörer har kommit tillbaka från varsitt håll och liksom de har knappt kunnat sitta stilla. Det känns som de knappt haft semester. Trots att de gärna skulle ha tagit semester för de jobbar mycket men liksom de har liksom massa nya.

Och nu är vi på fasen där de verkligen börjar fundera på det här med liksom Riktiga agentflöden för än så länge för många, jag tror att ganska många i publiken är ungefär man kanske har byggt några sådana här jag har en agent som hjälper mig att skriva mejl eller jag har en agent som sammanställer ett mötesprotokoll eller sådär, men börjar fundera på hur kan jag i en slinga av agenter faktiskt få hjälp man börjar

\[00:36:26\] **Ann:** skapa ett team som inte

\[00:36:29\] **Johan:** bara är, och nu går jag själv till den här teammedlemmen utan de här teammedlemmarna börjar prata automatiskt med varandra och

där

börjar det bli väldigt spännande så exempel från min verklighet kan vara vi ska göra den här nya funktionaliteten och så

innan vi ens gör någonting själva så snurrar den här igenom en UX-designer en frontändare en backändare och liksom gör väldigt mycket av det, sen behöver det Lite på samma sätt som jag tror att du beskriver.

Sen behöver ingenjören komma in mot slutet. Alltså vara väldigt aktiv i början och vara väldigt aktiv i slutet. För att verkligen säkerställa de svårare grejerna. Kanske de arkitekturella grejerna

\[00:37:07\] **Ann:** Ja sista

handpåläggningarna egentligen.

\[00:37:09\] **Johan:** Exakt. Så jag tror att vår verklighet om vi kommer tillbaka lite grann till jobbfrågan brett eller sådär.

Vår verklighet är nog att jag har väldigt svårt att se att vi behöver bli så mycket större som team. Samtidigt som vi kommer få en otroligt mycket högre output. Och jag är otroligt

mån om att

investera mycket i de personer jag har i dagsläget.

Men det är lite nytt För tidigare så hade ju en av mina konstanta huvudverker var att jag behöver fler ingenjörer.

\[00:37:39\] **Ann:** Så undervetet så letar du fortfarande Du har inte riktigt insett att du inte behöver fler ännu. Nej men exakt.

\[00:37:45\] **Johan:** Och det

är ju, tycker lite synd om dem som är nyexade idag. Jag tror att det är ganska svårt att hitta de här instegsjobben. För de är ju väldigt lätta att automatisera bort i dagsläget.

\[00:37:58\] **Ann:** Precis. Och sen det som du beskriver, den här sista touchen.

Den

är ju omöjlig att göra för en juniorperson.

\[00:38:06\] **Johan:** Exakt.

\[00:38:07\] **Ann:** Och hur ska den då komma in och samlas i den erfarenheten så att man kan ha den? Men jag tänker också på, som du säger, hur man implementerar AI. Och så gör vi ju på Anmega också. Det handlar inte om tvång, men det finns ju ändå förväntan om att man ska göra saker.

Och tror jag precis som du att man får låta de som är mest engagerade springa före

Istället

för att säga att nu ska alla göra det här.

För

då hittar man också praktiska exempel. Men den vändningen som jag har gjort på sistone, det är för att man... Man blir väldigt begränsad just när det så stora värden på spel för våra medlemsföretag.

Just i vår rådgivning. Vi har ju en AI-chattbott, men vi släpper inte på den fullt ut för att det kan få så stora affärsmässiga konsekvenser.

Och

då blir vi väldigt begränsade, det tar väldigt lång tid att utveckla och så får man lansera den stegvis.

Och

det kommer vi fortsätta med, men det känns som att då blir vi begränsade också i den interna utvecklingen.

Och i och med att man är så drillad i att det ska handla om medlemsnytta det ska handla om affärsnytta, det ska minimera kostnaden Så brukar man ju normalt sett inte fokusera så mycket på den operativa verksamheten

Men

nu har jag insett att det är ju den operativa verksamheten där vi inte kan göra skada.

Mm. Så att nu blir det mycket mer fokus på just

strategi

verksamhetsplanering, hur kan AI komma in där, hur kan vi

samla alla

våra gamla dokument och gå ifrån det manuella till det digitala. Allt sånt här, och det kommer ju indirekt naturligtvis öka medlemsnyttan.

\[00:39:45\] **Johan:** Absolut. Men

\[00:39:46\] **Ann:** något som har blivit lite, jag ska inte säga bortglömt, men man har inte prioriterat det utifrån att man vill finnas där för medlemmarna först och främst kommer nu i fokus för, ja det blir lite omvänt Just för att det blir så mycket affärsrisker kopplat till det andra, och vi kommer lära oss så mycket av att vända blicken lite inåt.

\[00:40:05\] **Johan:** Ja det tror jag är jättesynt, och där jag hade ett väldigt liknande exempel mig, att under en fas, framförallt förra året, så var själva kodagenterna inte tillräckligt bra för att ersätta manuellt kodande.

Men däremot så finns det så otroligt mycket runt kodandet, där du kan automatisera. Och det tror jag gäller...

Jag tror att det finns en förkärlek att försöka välja den absolut svåraste knepigaste, snårigaste frågan Och tänka hur ska AI revolutionera det här? Då tror jag att man tänker lite fel. Framförallt om du är ganska ny in på din resa.

Ta de enkla rutingrejerna och automatisera bort det initialt Det är supervettigt.

Saker som folk ändå inte tycker om att göra. Och det finns ju så många runt kring grejer som tar tid i ett bolag.

\[00:40:53\] **Ann:** Ja, och apropå att det som tar tid är inlärning och omställning. Då får man ju lite grann ett gratisjobb där.

Och

då blir ju de här större affärsmässiga utmaningarna mycket enklare.

\[00:41:05\] **Johan:** Vad spannar ni då?

För nu har vi ju varit ganska mycket... Vi spelar in det här i augusti 2025 och vi har varit ganska mycket på den tidshorisonten när vi pratat än så länge. Om vi drar fram tidshorisonten 3-5 år, vad ser du och vad ser ni hända med tjänstesektorn överlag? Tjänstesektorn, du kan passa på att dra också. När vi hade försnacket så tror inte man reflektera över hur enormt viktig tjänstesektorn är för Sverige.

Man pratar ju väldigt mycket om exportindustri och så.

\[00:41:37\] **Ann:** Och det är ju inte så konstigt att vi pratar mycket om industri för det är ju så vi identifierar oss i Sverige. Men tittar man på data och statistik så hade ju industrin sin höjdpunkt på 50-talet. Och sen därefter så är det ju tjänstifieringen av samhället som har tagit över.

Och det här tror inte jag är så många som vet om, men tittar man sysselsättningsmässigt så är det ju 80% av de sysselsatta finns idag i tjänstejobb. Och 20 procent, eller faktiskt knappt 20 procent, för det är fortfarande en viss procentandel inom jordbrukssektorn. Alltså nu tänker jag globalt. Och det ser ungefär samma ut i Sverige.

Och sen är det ungefär 15 procent som jobbar med varuproduktion inom industrin. Men det är ju mycket lättare att greppa vad det är. Vad är egentligen en tjänst? Och det är ju därför jag har börjat prata mycket om skattesystemet för det blir så otroligt viktigt. Kopplat till just sysselsättning, tjänster och det vi jobbar med idag.

det är lite märkligt faktiskt att vi inte pratar mer om det.

\[00:42:44\] **Johan:** Ja, verkligen. Men om man kommer tillbaka till den här idén om att vi spolar fram bandet lite längre. Vad kommer när den här initiala vågan av automatiseringen har blåst igenom

Hur

kommer en arbetsvardag att se ut 2032, tror du?

\[00:43:03\] **Ann:** Men dels så tror jag om man tittar både på

varuproduktion

och tjänsteproduktion så tror jag att varuproduktionen kommer ju i sin helhet utföras per automatik.

Jag

tror inte att det kommer finnas egentligen några människor alls i den sektorn.

\[00:43:20\] **Johan:** Även på den relativt korta tidsperioden? –

\[00:43:24\] **Ann:** Vad

det du sa

för

men nån 2032

\[00:43:27\] **Johan:** slog jag till med, om man tänker dryga 50 år. –Jag tror det

\[00:43:31\] **Ann:** kanske inte är noll men

jag tror ändå att det

kommer gå ganska fort

fortsätta att automatisera.

Och

sen så tror jag att det kommer vara vissa

Det kanske kommer vara sysselsatta regionalt Men...

Och tjänstesektorn, den kommer fortsätta vara arbetskraftsintensiv för det är ju per definition. Men jag tror inte kanske att det är lika många sysselsatta i tjänstesektorn.

Den

kommer ju gå igenom precis det som industrin har gått igenom.

Men i och med att AI är lite annorlunda mot hur det var tidigare och jag tror att vi kan, som vi var inne på tidigare, kombinera människa och teknik på ett helt annat sätt. Så kanske det inte kommer försvinna lika många människor från tjänstesektorn som det har gjort för industrin. Åtminstone inte i det här tidsintervallet Sen det jättesvårt att

\[00:44:25\] **Johan:** säga vad det är som...

Det enormt svårt att säga. Man slås ibland av även de mest optimistiska rösterna är ofta väldigt pessimistiska om de långsiktiga konsekvenserna man tar. Ja men liksom Wright-bröderna när flyget kom så tänkte de att det här kan vara intressant för amerikanska militären.

Och tänker inte på att det här har totalt förändrat mänskligheten

i hundra

år senare.

Det är säkert samma sak med AI att det är nästan onöjligt att föreställa sig så.

Ja, men

jag

\[00:44:54\] **Ann:** tänker än så länge när man tittar på hur många jobb som kommer slås ut de studier som finns de nämner ju en ganska låg siffra som 5% av alla tjänstejobb kommer slås ut av tekniken. Det låter ändå ganska lågt Jag hoppas att det är så.

Men jag skulle heller inte bli förvånad över om den siffran kanske ökar framöver.

\[00:45:16\] **Johan:** Vad är den troliga spaningen tror du? Är det att vi behöver vänja samhället vid en mycket högre procentandel som faktiskt inte är sysselsatta? Eller är det att vad sysselsättning är är bara... Fundamentalt väldigt annorlunda.

Vad ser du framför dig?

\[00:45:33\] **Ann:** Jag tror snarare att det är att vi behöver definiera om vad ett jobb är.

kommer

ihåg när jag blev chef första gången

och

kom hem från jobbet och kände vad gör jag egentligen? Och sen så växer man ju in i det där och förstår att det är också ett jobb att göra sådana

saker kanske

var en dum jämförelse men med AI tror jag att kan bli samma sak,

just

det här som vi var inne på att det blir de mjuka värdena

det

blir den här sista handpåläggningen, det blir som mänsklig

klokskap och det

tror inte jag riktigt att vi ser framför oss som jobb nu för tiden.

Alltså man ser

som HR-chefens roll idag som blir väldigt mycket

som hanterar

rekryteringsprocesser hanterar policies allt

det

där tänker jag det försvinner ju.

Och

det som blir kvar är ju Kultur och det är också så här är det ett jobb eller är det någonting som bara finns att jag hoppas att det blir den utvecklingen att vi kan utveckla våra kreativa sidor och komma ut som som egentligen mycket mer spännande varelser än vad vi är idag eller

\[00:46:47\] **Johan:** hur jag delar den bilden Anekdotiskt baserat på min egen upplevelse.

Man har ju tid på något vis att vara mer kreativ. För du har frigjort mycket annan tid.

Den

här podden är ju ett sådant exempel. Jag skulle inte haft tid att göra den här om jag inte hade haft massa agenter som gör mycket av mitt vanliga jobb. Och ha team som har massa agenter som gör mycket av deras vanliga jobb.

Och

\[00:47:11\] **Ann:** vi blir ju mycket bättre det är ju bara under min livstid när man själv gick i skolan, det var ju ingen som pratade om känslor.

Alltså

det är ju inte det är ju som inte utvecklat i min generation.

Och

nu när man tittar på sina egna

barn

så blir det en sån självklar del. Att man att man pratar det är är inte bara den här fysiska smärtan, utan det finns en psykisk smärta.

Det behöver inte bara vara negativt det finns en psykiskt positiv upplevelse också. Men just att jag upplever hos mina barn att det är lika självklart som att göra illa sig eller behöva åka in till sjukhuset och gipsa armen.

\[00:48:00\] **Johan:** Vad kommer det ifrån? Kommer det från skolan eller från sociala

medier?

Vad kommer...

\[00:48:07\] **Ann:** Ja, jag ingen aning såklart. Jag kan ju spåna litegrann så får jag höra vad du tänker kring det. Och om du ser det som hos dina barn också och den här generationen. Men jag tror att sociala medier har varit väldigt bra i det perspektivet Just att man hittar sina likar, man hittar områden som man är intresserad av.

blir också en viss distans i och med att man har kontakt med hela världen Det är ingen som man möter på gatan. Man får ett helt annat utrymme att kunna uttrycka sig utan att bli stämplad för att man har gjort det. Så jag tror att barnen idag tränar mycket mer på... Att utveckla sig och att framförallt förstå sig själv.

Och då blir det ju som en fin övergång till ledarskap. För min övertygelse är ju att när man är autentisk och när man verkligen har lärt känna sig själv. Det är då man blir allra bäst som ledare.

Så i det perspektivet att barnen eller yngre generationen tränar på det här mycket tidigare. Så tror jag att de kommer kunna bli mycket bättre ledare

tidigare.

I min generation var det mer att man växte in i rollen och pension nästan så var man den här optimala ledaren. Det där tror jag helt kommer förändras.

\[00:49:27\] **Johan:** Mina barn är för... Unga för de är liksom fem och åtta ingen av dem har mobiltelefon och vi är ganska restriktiva så däremot så delar jag väldigt mycket bilden av att det helt plötsligt finns väldigt mycket kunskap tillgängligt som avdramatiserar och avstigmatiserar din egen relation till dina tankar och känslor och att det blir en viktigare del om man pratar mer om att läka dina kärntrauman för

att

kunna blomma ut som den du vill vara och sociala medier jag har en ganska negativ bild men kan ju absolut intyga att det finns otroligt bra content också jag kan väl vara mer kritisk kanske till hur mycket av content är Bra content för en ung hjärna och hur mycket content det är.

håller jag

\[00:50:19\] **Ann:** helt och hållet med om.

\[00:50:20\] **Johan:** Men jag tycker inom den här sfären med poddar så finns ju otroligt många jättefina personer som pratar väldigt hälsosamt om massa koncept som rör ditt inremående. Jag tycker det finns en annan trend som litegrann påverkar det här också som jag tyckte var fascinerande.

du tänker att allt det som finns i

östlig mysticism och yoga och hela den världen börjar ju närma sig och har ju närmat sig de senaste tio åren den västliga neuroscience-världen och man verkligen börjar ju se värdet av saker som meditation exempelvis. Och du kan verkligen se det när du gör fMRI-scanningar av hjärnor och sådana bitar.

Och det tror jag påverkar ganska mycket också. Jag reflekterar över om man pratar skolgång, jag reflekterar över att ingen av min skolgång Överhuvudtaget handlade om min egen relation till mina tankar. Och hur jag ska må bra.

Det handlar om svenska sjöar. Alltså det var såhär jätteudda. Samtidigt som livet definierar så mycket av din inre tankevärld på något vis.

\[00:51:30\] **Ann:** Jag hade ett samtal med min mamma och pappa om lite olika tankar och hur det var på 70-80-talet Jag är ju född på 70-talet. Och då började vi prata om människor som har gått igenom kriser och har försökt beskriva sina tankar sitt mående. Då använde man ju ordet nerviklen.

\[00:51:52\] **Johan:** Oh, vad intressant. Och

\[00:51:55\] **Ann:** det här, det är ju inte jättelänge sedan.

Nej. Och då tycker jag det känns väldigt positivt i hur långt vi har kommit i det här.

Och jag tror också att jag håller med dig om att det finns mycket som inte är bra med sociala medier. Och jag håller bara på med LinkedIn kopplat till mitt jobb. I övrigt så har inte jag några sociala medier för att jag inte vara där.

Jag vill utveckla mina tankar på ett annat sätt. Så jag håller med dig om det. Men jag tror just när det gäller känslor som vi pratade om tidigare att man har haft en möjlighet att utveckla det. Det är en bra del med det. Men det andra som jag skulle komma till är ju det kring diagnoser i dagens samhälle.

Som är mycket kritik kring att man överdiagnostiserar och så vidare. Jag kan tycka att det finns något positivt i det. För det är ju bara ett tecken på att man ser det individuella.

Mm.

Så jag tror att det där kommer ju avdramatiseras Det blir mer som att man har sin personprofil. Och barn idag, eller ungdomar idag, tänker mycket mer på vad är jag bra på, vad funkar inte?

Och om det inte fungerar, varför gör det inte det? Jo, men det är ju för att jag fungerar så här. Så det är ju utmärkt kunskap och tankesätt som kommer fungera framöver i det vi behöver utvecklas till.

\[00:53:17\] **Johan:** Jag

tror man behöver träna vi tränar väldigt aktivt våra barn i att och oss själva ska vi säga också, att någonstans säg då att du får en ADHD-diagnos.

Din hjärna är uppenbart speciell i relation till någon typ av normpopulation. Det är det andra förutsättningar, men också andra styrkor.

Och någonstans bra, då behöver vi ta i det här.

Vi behöver träna. För att du ska må så absolut bra som du kan.

Min fru exempelvis har ADHD och det är ganska uppenbart, även om vår son ännu inte har fått någon diagnos att han kommer också få det most likely.

Jag reflekterar mycket över den traditionella skolgången att sitta still på rumpan i ett klassrum Det kommer vara utmanande för honom. Vad behöver vi då göra som föräldrar för att ge honom de bästa förutsättningarna? Vi är ganska oroliga över, vill verkligen inte att han går igenom livet och känner att han är dålig.

Men om dina första tio år i skolan... Präglas av att du behöver kämpa så mycket mer för att göra saker som kommer helt naturligt för andra. Det klart att det sätter sig på en självbild, en självidentitet och hur bygger vi upp hans självkänsla för att se alla de fantastiska förutsättningar som han har som andra då inte har exempelvis.

\[00:54:39\] **Ann:** Men bara att du och jag pratar om det här visar ju hur långt vi har kommit. För tänker man tillbaka på sin egen skolgång, de som blev utkastade i korridoren från stördelektionen alltså det är ganska lätt att gå tillbaka och tänka just det den och den och den personen hade det skitjobbigt. Det var ju uppenbart att de hade ADHD.

Och tänk då deras självkänsla och hur det har påverkat deras utveckling.

\[00:55:00\] **Johan:** Exakt.

\[00:55:01\] **Ann:** Och säkert tänkte att jag är inte lika smart eller jag förstår inte.

Nu

när vi pratar om det, när jag upplever att det blir mycket Avdramatiserat kring att vi är alla väldigt olika med styrkor och svagheter så kommer ju naturligtvis skolsystemet anpassas efter det också.

\[00:55:18\] **Johan:** Jag hoppas det och det är väl en av också om vi pratar AI, en av mina förhoppningar kopplat till vad AI kan göra för pedagogik så i en super enkel liknelse säg att du är en tolvårig kille och det enda du kan tänka på är fotboll kanske kan anpassa läroplanen så allting är satt i en kontext av fotboll eller liksom du lär dig Sveriges flodar i fotbollsanalogier hela vägen till att du har någon diagnos som gör att du behöver en helt annan inlärningspedagogik och mycket mer liksom personlig touch som du kanske också kan få via AI

\[00:55:54\] **Ann:** Eller bara det här som vi upplevde för första gången inom pandemin.

Vi har väldigt introverta människor, vi har väldigt extroverta människor. Introverta människor funkar ibland bättre, vilket vi såg under pandemin, om de får plugga hemma och

sköta det digitalt Varför ska alla sitta fysiskt?

Alltså

självklart så ska ju skolan hjälpa till att lära hur man umgås med varandra

och

att det finns en

kollektiv

nytta.

Men det kan väl inte vara så att alla barn alltid ska sitta i ett klassrum tillsammans Där kommer det också bli en helt annan flexibilitet.

\[00:56:28\] **Johan:** Det där är ju jättefascinerande för både grundskolan men också universiteten och hela den biten behöver ju verkligen ta en existentiell blick inåt och fundera över vad är kärnan av vårt värdebidrag. Och jag tror de kanske kommer till ganska liknande som vi

har

gjort. Att det kanske handlar också väldigt mycket om en skolgång i att insocialiseras till hur är man en vän i en

grupp?

Många barn behöver ju slitas isär lite från sin otroliga egofokusering. Vi behöver dela på saker, vi behöver vänta på vår tur.

Det kanske blir mycket mer de mellanmänskliga värdena som får större plats.

\[00:57:08\] **Ann:** Ja, vi har vissa sociala regler vi måste följa för att samhället ska fungera och så vidare.

\[00:57:14\] **Johan:** Ja, det är jättespännande. Universitet är också en sån där... Reflektera över, skulle jag ha valt universitetsvägen idag? Det är inte alls säkert att det är det mest effektiva

\[00:57:28\] **Ann:** Nej det där är ju jätteintressant att fundera på.

När jag gick där då tänkte jag att det här är en försäkring tänkte jag mycket kring. Att det har någonting att falla tillbaka på och sen så är det ju vissa tjänster som jag har haft som jag inte skulle få om jag inte hade gått den vägen. Alltså man var ju tvungen att visa upp på något vis i sitt körkort att titta här jag kan det här jag kan den här metoden eller tekniken.

Men jag håller med dig det är inte alls givet att man skulle åtminstone inte läsa så länge som jag gjorde.

\[00:58:03\] **Johan:** Jag tänker man kan plocka ihop en mycket mer applicerad utbildning också med allt från det finns ju hur mycket kunskap som helst bara på Youtube.

Så är du nyfiken. Jag tycker överlag unga som gamla behöver ju verkligen tänka aktivt på min egen relation till nyfikenhet.

\[00:58:20\] **Ann:** Ja. Och då är det faktiskt en bra övergång till omställningsstudiestödet.

\[00:58:26\] **Johan:** Berätta.

\[00:58:27\] **Ann:** I och med nya LAS som tecknades för ett par år sedan så, och det handlar ju om olika regler på arbetsmarknaden, alltså mellan arbetsgivarsidan och den fackliga sidan. Och för de som inte är inne i den världen så har vi ju...

En överenskommelse kring hur arbetsmarknaden ska fungera mellan arbetsmarknadens parter och sen så har vi ju politiken som ansvarar för vissa bitar och ibland så samarbetar vi om olika saker och omställningsstudiestödet är någonting där politiken och arbetsmarknadens parter kommer överens om att Hur kan vi se till att bosta den här nyfikenheten som du är inne på och se till att man alltid gör sig aktuell för andra jobb?

Så tanken är ju då att man ska kunna pausa sitt vanliga jobb och sen ska man kunna utbilda sig och så får man en högre ersättning än vad man normalt får om man bara har ett studiebidrag eller ett studiestöd.

För oftast är det de som har kommit som är mitt i livet, man kanske har barn, man kanske har lån på hus eller lägenhet.

Det kanske inte är jättelätt att bara hoppa av sitt jobb och plugga för det får så stora konsekvenser för familjen. Det här är ju ett sätt att försöka ordna det och ge en lite högre ersättning.

\[00:59:50\] **Johan:** Hur funkar det än praktiskt då? Hur är det liksom procent av lön eller hur funkar det här i år? Vad kallar du det?

Var det ett omställningsstöd som du kallar det? Ja

\[00:59:58\] **Ann:** omställningsstudiestöd. Det ger en ersättning upp till ett maxbelopp. Det är ungefär som du tänker på att du skulle få

föräldrapenning.

Man kan inte få hur mycket som helst utan det är så reglerat. Men rent praktiskt så använder vi omställningsorganisationerna.

Det heter TRR och TSL. De hjälper till att ställa om människor utanför arbetsmarknaden, förhoppningsvis in på arbetsmarknaden. Och sen så är det CSN som hjälper till med den här ersättningen. Så det här är ju superspännande. Jag kan ju inte säga att det har blivit en hit. Det är väldigt många som har sökt

Men

CSN har inte haft de tekniska musklerna att kunna klara av söktrycket.

Så där behöver ju de genomgå en digitaliseringsresa. Och... Sen det andra är ju att apropå det du är inne på, man behöver ju möjlighet till kortare kurser och utbildning. Så det går ju inte att söka det som ett program på universitetet som är fyra år.

Det är inte riggat för det.

\[01:01:05\] **Johan:** Exakt

Och där behöver man vara

återkommande, för jag tänker många, nu gissar jag för nu är jag utanför min kompetensområde, men jag tänker mig att många sådana här typer av program är designade för personer som står utanför arbetsmarknaden, som ska in på arbetsmarknaden.

Dynamiken som jag tänker på som väldigt intressant också är ju minst lika relevant för mig som i dagsläget är på arbetsmarknaden men ser ett stup för min yrkeskategori om två, tre år. Om jag är en ingenjör eller om jag är jurist eller vad det nu kan vara.

\[01:01:32\] **Ann:** Och det är exakt det som omställningsstudiestödet är som jag tänkte att...

Ja det

\[01:01:36\] **Johan:** är det,

okej.

\[01:01:37\] **Ann:** Och

forskarna är inte jättehappy kring det här för de tycker att det finns en samhällsekonomisk kostnad att fokusera på de som redan har ett jobb och att man bör lägga resurserna på de som det säger är utanför arbetsmarknaden.

Men

jag tror att det här är helt rätt steg, att vi kan inte bara fokusera på en av grupperna för de som är på arbetsmarknaden kommer också bli inaktuella eller riskerar att bli inaktuella.

\[01:02:00\] **Johan:** Exakt. Jag undrar. Hur mycket... Jag ser bara på min egen... utveckling de senaste två åren. slut så faller ju så otroligt mycket ner på ditt eget ansvar också. För det är inte nödvändigtvis en ekonomisk fråga ens. Väldigt mycket av de här, jag behöver inte gå på något universitet och säga upp mig från mitt jobb för att kunna spendera två, tre timmar per vecka och se liksom spännande YouTube grejer som är jätterelevant för mitt jobb.

Utan det här är någonting som om man kollar på folks skärmtid så är det inte att folk saknar två, tre timmar att se på en skärm. Det är bara att du behöver göra någonting annat istället för att kanske se på någon Netflix-serie eller vad det nu kan vara för någonting. Och där behöver man tycker jag också reflektera över som arbetsgivare som ledare hur uppmuntrar jag, hur möjliggör jag att den här typen av förkovring faktiskt är en del av din yrkestitel.

\[01:02:57\] **Ann:** Ja exakt Så att de här traditionella ledarna behöver uppmuntra till att se ett eget ansvar. Och det är ju inte en slump nu att man pratar mycket mer om självledarskapet Men här kan man ju också, om vi kommer tillbaka till barnens skärmtid. Nu är jag en förälder som inte har använt just skärmtid, utan de har fått det som utforskar det här själva.

Och det positiva, det finns naturligtvis mycket negativt med det också, men det positiva är att de... Just har liksom, äldsta dottern som tycker om teckning och målning. Hon har ju gått hur mycket kurser som helst.

\[01:03:34\] **Johan:** Exakt, jättebra exempel. Gud vad det finns underbara, min åttaåring är precis likadan. Hon älskar att pyssla.

Men bara att så här kunna lära sig med, det finns ju så mycket bra lärde rita filmer.

\[01:03:45\] **Ann:** Exakt,

och likadant som kring dans och sätta ihop egna showr och nummer. Så jag tror att släpper man den där kreativiteten lite fri

Så kommer man hitta vägar där det ändå blir en kombination av det kreativa mänskliga.

\[01:04:02\] **Johan:** Du är

inne på något intressant här. Man har ju en tendens att se på frågan ganska benärt. Det vill säga skärmtid eller inte skärmtid.

Även

för sig själv. Medan den mer intressanta frågan är ju i mycket högre utsträckning. Vad gör du under den tiden?

\[01:04:18\] **Ann:** Ja, exakt. jag tror också, precis som vi pratade om, att varje teknikutveckling leder Oftast till något positivt i det långa loppet.

I det korta loppet så är det lite knöligt. Jag tror att vi är inne i det här knöliga nu när det gäller skärmtid. Vi har inte riktigt hittat hur vi ska använda det. Men utforskar vi det och är kreativa så tror jag att vi... Det behöver inte slå ut. Jag tror inte att vi kommer behöva sådana här skärmfria zoner.

Vi kommer med AI och det digitala i ett mycket mer naturligt kontext.

\[01:04:56\] **Johan:** Jag hade en järnforskare som heter Anna Tibelius-Bodin på podden Hon introducerade för mig annan skärning på samma fråga egentligen. Frågan är, är passiv... Konsument eller är du en aktiv producent. Och där tror jag du kan vara en väldigt aktiv producent trots skärmtid.

Så ta exempelvis jag sitter och utvecklar min förmåga att rita genom att jag pushar min egentliga kompetens Edge via nästa tutorial på Youtube i hur jag tecknar ansikten. I relation till jag är helt passiv med tummen bara ska rulla vidare till nästa reel. Ja,

\[01:05:34\] **Ann:** exakt. Och

\[01:05:35\] **Johan:** det tror jag är precis lika relevant för oss som vuxna.

\[01:05:38\] **Ann:** Och det här var ju en av mina barn som jag fick en riktig tankeställare för att själv så tycker man att man är så förtjust i de här gamla pippi-filmerna. Och barnen tycker det är dödstråkigt när orkestern sätter igång och de ska sakleta liksom i 30 minuter. Och så lyckas man inte hålla dem kvar vid tvn.

Men då var det faktiskt min äldsta dotter, det här var ju många år sedan, som sa att, ja men för det första varför ska vi titta på det här nu? Jag har ingen lust att titta på det här. Jag vill skapa min egen film.

Mm.

Och det är precis, och då förstod jag kanske inte riktigt vad hon menar. Men nu sätts ju det i en annan kontext.

Det är det de kommer kunna göra med skärmtiden.

De

kan skapa sin egen pippi-film.

\[01:06:18\] **Johan:** Jag förutsätter det de gör. Och där går ju tillbaka till de här medvetna valen som man gör som förälder. Jag tror att det finns en jättehög risk om man är helt hands off.

För

det är väldigt beroendefrankallande att bara sitta och doomscrolla.

Men däremot jag tror att det hade varit en sån fin utveckling för mänskligheten om flera av oss får mycket mer utrymme att experimentera med vår kreativitet. Och att uppmuntra att det är det vi gör med skärmtiden. Snarare än att det är en barnvakt för vuxna

\[01:06:51\] **Ann:** Och det där lägger ju i så fall ett jätteansvar på de vuxna och på föräldrar Hur gör man då som förälder för att säkerställa att det blir en kreativ nytta av det?

För jag misstänker att man måste ju ändå vara inne i skiten ett tag för

att

kunna se möjligheterna och lyfta blicken och komma in i det här skapandet.

Så man måste ju ändå tillåta en viss tid. Men jag har inget svar på det här.

\[01:07:23\] **Johan:** Nej, inte vi heller. Vi är mer binära i att vi är extremt icke-tillåtande av skärmtid.

De får se på tvn på helger ibland. Vi har inga så. Men där är vi rätt duktiga som duktiga när vi lägger så mycket värdering i det. Men som vuxna, för vi märker att vi mår mycket sämre och vår relation mår mycket sämre när alla bara är distraherade med en mobil eller vad det kan varas för någonting. Jag läser och skriver mycket och tycker att jag mår bättre av det.

Men det är... Vad präktiga låter. Det är en kamp varje dag. Jag tror att det är på samma sätt, så tänker jag med barnen, det är en diskussion också varje dag. Men det är liksom tyvärr så. Det är fascinerande att höra att dina barn till synes mer organiskt har landat där.

\[01:08:11\] **Ann:** Jag ska inte säga att de är kreativa proffs.

Det är jag menar men jag tror att man ska vara... Min erfarenhet är att jag tror inte att det är farligt att låta dem utforska för att hitta sin kreativitet. Men sen håller jag helt och hållet med dig om att det här bara ändlösa scrollandet är det som inget. Jag sysslar ju inte med det själv. Heller så att på något vis så har jag ju redan mina egna värderingar där vad jag tycker är bra och dåligt men det är ju det har jag tänkt mycket på eller det gör väl alla att den yngre generationen de blir ju försökskaniner för vi vet inte som föräldraskap har ju alltid funnits men just den här delen av föräldraskap alla, vi vet ju inte vad vi ska göra, vi bara testar oss ju fram

\[01:09:05\] **Johan:** Men tillbaka till den här tvärfunktionella eller tvärdisciplinära frågan som vi hade uppe tidigare jag ju också att det finns mer utrymme att aktivt reflektera över hur bygger vi in Empati i tekniken.

Och där jag hade någon socialantropolog på podden som introducerade mig till den här tanken och det har varit den som har fastnat. I dagsläget så är ju väldigt mycket av automatisering till för automatisering. Men vi tänker kanske inte jättemycket på hur blir det här fundamentalt en mer njutbar upplevelse som den mänskliga upplevelsen.

Men kanske kan det vara så att en del av det de besparingar vi realiserar via automatisering kan vi faktiskt återinvestera i mycket härligare köpupplevelser eller upplevelser överlag. Jag tror att det kommer finnas ett jätteutrymme för du tar saker som retreats exempelvis Att du åker iväg några dagar till naturen Jag tror det finns en jättelängtan efter mer autentiskt mänskliga upplevelser.

Jag tror att det är relativt sannolikt att vi kommer se i. En ökande spiritualitet så, för jag tycker det ligger också ganska nära de här koncepten nyfikenhet och förundran och kreativitet och sådär då blir jag kanske lite överoptimistisk med min tro här, men

\[01:10:30\] **Ann:** Nej men jag har liksom delvis en annan fundering för vi är ju inne i det väldigt mycket idag, liksom kring hur utvecklar jag mig själv och som du säger retreats och yoga, att vi behöver det så tydligt och

det är ju för att vi fortfarande idag är till viss del maskiner, alltså vi behöver göra det som maskinerna framöver kommer göra åt oss och då tror jag att kommer bli en mycket tydligare uppdelning mellan maskin och människa.

Alltså vi samarbetar tillsammans men det som har gjort oss som stela fyrkantiga där vi känner att vi måste ha fram någonting annat, det tas över av maskinen vilket gör att vi kanske inte behöver de här specialkurserna eller för att vi utvecklar oss själva i vardagen för det är det som kommer bli vår specialitet.

\[01:11:19\] **Johan:** Nej men jätteintressant spaning, hoppas att den stämmer. Jag tror att det finns en rätt bra... tänker det medan jag pratar. Men det är ju jättefascinerande att just nu är det en jobbig symbios. Men att den har en sannolikhet att bli mer naturlig.

\[01:11:38\] **Ann:** Ja, precis som du säger. Jag hoppas det i alla fall.

\[01:11:41\] **Johan:** Men om vi går tillbaka till frågan om the nature of work på något vis.

Om vi tar en helt annan skärning på det. Tror ni att här sysselsättningen kommer fortsätta drivas i mycket storbolag? Eller kommer vi se en väldig framväxt av soloprenörer i takt det svenska exemplet i Lovable. Att helt plötsligt vem som helst kan ensätta sina egna tekniska produkter och tjäna lite extra pengar.

Är det en sannolik framtid tror ni att det blir mer fokus på småföretag

\[01:12:17\] **Ann:** Jag tror att det kommer bli en uppdelning. Jag tror att teknikdelen som per automatik blir det centraliserade stora tror jag kommer bli de här stora bolagen. Där funktioneras det ihop för effektivitet. Går man då till den här uppdelningen som männikamaskin så kommer männikan istället kanske vara det småskaliga.

Där det finns en helt annan möjlighet till utveckling och det här mindre som du pratar om.

Så jag tror att man har en ännu större möjlighet framöver för att det som ska effektiviseras och bli storskaligt i storbolag, det kommer skötas där.

Och då återigen så kanske det blir ännu mer nischat bland mindre bolag och också mer individanpassat än vad det är idag.

\[01:13:05\] **Johan:** Det är också en intressant fråga, vad är ett storbolag på något vis? För vi börjar ju få de första bolagen som är värderade över en miljard dollar som har under hundra människor anställda. Och det fanns ju inte på kartan för några år

\[01:13:19\] **Ann:** Nej och det är ju det vi pratade om, hur många som är anställda i storbolagen.

Och hur många som jobbar med tjänster som ofta är mindre

\[01:13:29\] **Johan:** Ja verkligen och tillbaka till din skattefråga om storbolagen helt plötsligt inte är de stora anställarna rent praktiskt.

\[01:13:37\] **Ann:** Ja vill vi då subventionera en teknikutveckling utan människor eller vill vi subventionera människor och kreativitet i kombination med teknik.

Så jag tycker det är en jätteviktig politisk fråga att den här måste man ta tag i och fundera på vilket samhälle vill man ha.

För att annars om man drar ut den i lite mörkare scenario att man fortsätter att subventionera teknikutveckling och automatisering som gör att det inte är en stor andel av oss som har jobb Där har jag mycket svårare att se händer med oss.

Alltså vad är den lägsta nivån på sysselsättning ett samhälle kan klara innan vi kollapsar. Mm. Nu blev det väldigt mörkt.

\[01:14:22\] **Johan:** Nej är ju relevant för vi har ju också andra trender som en åldrande befolkning. Vi har ju redan det trycket i väldigt hög utsträckning. Och stora utanförskapsgrupper.

\[01:14:31\] **Ann:** Ja och då blir det ju också en ekonomisk fråga.

Har ingen jobb eller ingen ska jag inte säga, men har färre jobb som ska försörja fler så kommer det heller inte in skatteintäkter. Kommer det inte in skatteintäkter så kommer det heller inte in skatteintäkter till kommunerna.

Så då har man inte pengar till skolan man har inte pengar till idrottsverksamhet.

Så det får så oerhört stora konsekvenser på ett samhälle utan sysselsättning

\[01:14:58\] **Johan:** Fick ni en bra respons? För ni publicerade ju en artikel om det här i SCDA för mig över sommaren.

Fick ni en bra respons på den? Eller hur är mottagandet?

\[01:15:06\] **Ann:** Jag tyckte att det var jättespännande för vi är ju ute med sånt här lite då och då.

Det som var spännande den här gången med responsen var att det var så bred respons. Alltså allt ifrån och väldigt positiv.

Jag trodde att vi skulle få lite mer mothugg för man kan ju läsa det som att vi på något vis vill bromsa teknikutvecklingen. Det inte det det handlar om utan handlar mer om att tänka mänskligt.

Men politiker hörde av sig var väldigt positiva ville diskutera vidare. Universitetsvärlden hörde av sig och tyckte det var spännande utifrån att kanske göra forskning på det. Det var det som förvånade mig. Jag har inte fått någon negativ respons överhuvudtaget Det brukar vara väldigt ovanligt.

\[01:15:50\] **Johan:** Ja verkligen.

Hur... Nu följer jag inte det i detalj Jag tänker att du kanske har mer anledning att ha koll på det. Men vad har du tyckt har varit den svenska politikens respons på hela den här stora omställningsfrågan som jag pratade om idag?

\[01:16:09\] **Ann:** tänker kopplat till AI och hela... Det här kan bli kanske en lång utläggning.

Jag har funderat mycket på det eftersom man har kontakt med personer som är väldigt frustrerade över att politiken inte gör så mycket. Man har inte en AI-strategi, man har inte tänkt till hur myndigheter ska kopplas an till det här och den här stora skattefrågan och så vidare. Men samtidigt så... Jag har själv jobbat i regeringskansliet i tio år.

Där har man ju ett stort demokratiskt uppdrag.

Det vill säga det går inte fort. För att... Det kan inte gå fort. Och Man kan heller aldrig tänka nyssat utan man måste hela tiden tänka på hela samhället. Vad blir konsekvenserna för alla olika grupper och grupperingar? Så jag tror man behöver ha respekt för att det är inte samma maskineri som i ett bolag.

\[01:17:08\] **Johan:** Jag tror frustrationen kommer ju från kanske en omvärldsobservation av att till synes så kan politiken i USA gå väldigt mycket snabbare fram på det här området än vad vi gör i Europa I europa vill vi reglera. I USA och i Kina för den delen så är det stora subventioner som har det. Jag kan känna en oro över, blir det liksom en lost generation i Europa?

Vi bara förlorar det här rejset för vi var jäkligt långsamma i starten.

\[01:17:42\] **Ann:** som du säger, det har ju funnits en regleringsiver, alltså på något vis att vi ska vara bäst i klassen i någonting som inte gynnar vår nation på längre sikt. Den stora skillnaden om man säger USA-Sverige som jag upplever det, det är ju synen på företagande.

Och just när det gäller AI, här kommer ju den mesta utvecklingen ifrån bolagen.

Så att det jag skulle önska ifrån det offentliga det är väl att man krokar arm med näringslivet på ett helt annat sätt. Och låter också näringslivet vara en del i utvecklingen av offentlig sektor.

\[01:18:20\] **Johan:** Det kan få ganska stora konsekvenser, tänker jag.

Måla ut den där bilden lite grann.

\[01:18:27\] **Ann:** har ju tre delar egentligen i samhället. I akademi det är stat, det är näringsliv. Och de här delarna är ju rätt cementerade. De pratar inte så mycket med varandra Det är inte så många som har jobbat i de här olika världarna

Jag har faktiskt hoppat runt och testat lite olika grejer. Det är inte så farligt.

Man kan göra det. Men jag tänker att Om man tittar på nationalekonomisk forskning så är det som en framgångsfaktor att man hela tiden tänker på komparativa fördelar. Det vill säga att du ska göra det du är bäst på, jag ska göra det jag är bäst på och då kommer den bästa outputen. Kommer det till AI så kan inte offentlig sektor vara den som är bäst på den utvecklingen.

De har helt andra komparativa fördelar där näringslivet inte har en susning. Så vi behöver ju verkligen varandra i det här. Så det finns ju flera bolag som har jobbat under lång tid med att man har kanske en väldigt stor koncern eller man har ett stort bolag som är ganska gammeldags i strukturen. Och då har man ju skapat speedboats utanför för att...

Ja, driva på utvecklingen och så får den här stora färgen putta det här vidare och förhoppningsvis så utvecklar man teknik eller annat i den här speedbooten som gör att man sen kan lägga över det som färgen i bitar i

speedbooten.

här, varför gör inte offentlig sektor så?

Det tror jag kan vara en lösning i att offentlig sektor skapar också speedboots och då behöver ju inte den störa den här demokratiska processen som är rygggraden i regeringskansliet.

Då har man testvarianter, testlådor runt omkring och då behöver inte det vara offentlig sektor som är testlådor, då kan ju näringslivet vara testlådorna. Och då får man ju också till ett naturligt samarbete.

\[01:20:34\] **Johan:** Jag tänker det finns så många, det är säkert så i praktiken så många bytter som gör det här svårt Jag kommer ihåg jag hade en lunch med någon senior.

Digitaliseringsprojektledare från Stockholms stad frågade henne, och det här var kanske förra sommaren frågade henne om AI och hur Stockholms stad tänker hon berättade att halva Stockholms stad, jag kan komma ihåg det här fel så lite stjärnor för poddens full i kanten, men halva Stockholms stad sitter fast i en upphandling som sträcker sig till 2030 som gör att de har inte ens första nivån av någon AI-assistent överhuvudtaget, de sitter fast i det, för det är en offentlig upphandling som gjort fram till dess och det är liksom bara ett exempel på att här har du liksom upphandlingsförfarandet som sätter käppar i hjulet, det finns säkert hundra till sådana

\[01:21:26\] **Ann:** och finns ju

finns

ju delar i samhället som faktiskt kan gå långsamt Nu pratar man ju mycket om att vi kan inte hålla på att sätta saker i utredningar.

Det tar för lång tid. När de är färdiga så har det liksom redan sprungit vidare. Men det kan ju finnas vissa frågor som det kan vara fortsatt bra

att

dra litegrann i långbänk. För det är ju också en lärandeprocess och en omställningsprocess. Men som sagt jag har förståelse för att det är svårt med AU-utvecklingen i offentlig sektor och i regeringskansliet.

Det blir en svår fråga att ta i, men jag tror att lösningen är att inte egentligen ta i den. Att låta näringslivet göra det och dra nytta av det outputen därifrån.

\[01:22:14\] **Johan:** Som avslutande fråga då, finns det någonting som du känner, där är din hjärna väldigt nyfiken just nu, som vi inte har hunnit prata om än så länge?

Nej

\[01:22:24\] **Ann:** Det är väl det som vi pratade om nu sist. har ju rört mig i samhället, jobbat i näringsliv, intresseorganisation, myndighet, regeringskanslit och det som slår mig är hur lika vi är egentligen. Det är inte så jättestor skillnad på arbetsprocesser och hur man jobbar och sådär. Men samtidigt hur olika vi är i kompetens och som jag sa komparativa fördelar.

Jag tror verkligen på att för... samhälle framöver det är att dra nytta av alla de här kompetenserna och jag blir mer och mer irriterad det kommer ju väldigt mycket kommentarer om varandra

i

näringslivet så har man inga respekt för politiker eller man tycker att tjänstemän är som på debattement de förstår ingenting men det låter ju likadant inne i regeringskansliet man tycker att näringslivet har inte koll det

är

bara rena intressemaskiner, de tänker bara på pengar och vinst och så vidare det är så mycket fördomar som finns istället för att bara skita i det där och ha en gemensam uppgift att lösa och för att det ska hända då visar ju historien att då måste det ju ha blivit någon slags kris i pandemin så blev det ju krisigt och då hände det grejer

när

det var finanskris och skuldkris så hände det också grejer det kanske blir en AI Kris

här

framöver som gör att det där kommer till.

\[01:24:05\] **Johan:** Och det där gäller ju precis lika mycket för som det gäller för de här stora systemen som du pratar om nu. Det är ju väldigt få som Proaktivt och liksom sakta men säkert gör en transformation av sitt liv. Utan det kommer ju ofta att gubbar tar tag i sin hälsa efter att de fick sin första hjärtinfarkt.

Eller

vad det nu kan vara för någonting. Att det är någon livskris som händer eller som måste hända för att förändringen ska ske.

\[01:24:33\] **Ann:** Ja,

det

är väl något djupt mänskligt i det. Nej men

\[01:24:36\] **Johan:** kostnaden för att inte ändra sig måste bli högre än kostnaden för att ha det kvar som det är på något vis. Och där önskar man ju men det är väl det man önskar, eller som jag skulle önska mer av politiken för att någon, jag kan verkligen sakna en så här tydlig målbild av att det är det här vi siktar på.

Så

här vill vi att vårt samhälle ska se ut 2040 vad gäller människa och maskin där vi maximerar för befolkningens lycka och välstånd.

Och det är så här det ser ut. För det är så svårt att sikta på någonting som egentligen bygger på att vi egentligen är rädda för vad det inte får bli.

\[01:25:15\] **Ann:** Men då är vi tillbaka egentligen där vi började i samtalet att för att ha tid att utveckla de mer kreativa tankarna för Sverige, då måste man ju komma ifrån i alla den här brandsläckningsarbetet som man håller på med.

Och då måste man

eller man

måste göra andra grejer som gör att man får den tiden.

Så det tror jag också är en positiv utveckling med tekniken att de här stora visionerna, de här möjligheterna och därigenom kommer ju också att man krokar

arm

på ett annat sätt.

Det

blir lite hallelujastämning här.

Ja precis.

\[01:25:51\] **Johan:** Stängde cirkeln på

ett

supersnyggt sätt. Tack så jättenyggt för att du kom idag.

\[01:25:56\] **Ann:** Tack snälla för att jag fick prata med dig.

\[01:25:58\] **Johan:** Och där var vi i slutet av dagens avsnitt Det är lika fascinerande för mig hur många av er som hänger kvar hela vägen till slutet. Om du tyckte det här avsnittet var intressant så får du jättegärna dela den till någon i ditt nätverk som du tror kan ha värde av det. Och vill du följa oss lite närmare så...

Gå över till vår nya hemsida thinkroompodcast.com. Vi har också ett nyhetsbrev där vi kommer fortsätta publicera de insikter som jag får längst med den här resan. Vi finns numera på alla sociala plattformar så ge oss en följ där du tycker att du vill få ditt content. Och så bygger vi den här plattformen tillsammans Tack så jättemycket.