Kognitiv Bias med Anna Rosling Rönnlund från Gapminder

Johan: V�lkommen till The Execution Revolution Podcast. Jag har, s� l�nge jag kan komma ih�g egentligen varit otroligt fascinerad �ver att l�ra mig mer om v�rlden. Och ju mer du kan, s� ju mindre l�skig blir ocks� v�rlden. Jag tycker att en av de organisationer som mer �n n�gon annan g�r i br�schen f�r det h�r �r Gapminder. M�nga av er k�nner s�kert till Hans Rosling. Och idag i podden har jag f�rm�nen att f� ha med mig Anna Rosling som forts�tter Gapminders mission om att tillg�ngligg�ra kunskap. Vi har en otroligt fascinerande diskussion som i h�g utstr�ckning utg�r fr�n hur kommer AI p�verka v�r f�rm�ga att utmana biaser, att tillg�ngligg�ra kunskap. Vad �r det f�r konsekvenser inom utbildningsv�senden och vad tror vi egentligen om framtiden? Det h�r var ett v�ldigt roligt samtal att f� ha. Mycket n�je. Hej Anna, v�lkommen! Tack! Du har ju verkligen en intressant plattform fr�n Gapminder och vi kommer prata supermycket om det l�ngs med tiden och liksom er mission s� men jag skulle b�rja f�rs�ka f�nga din hj�rna. Vad �r du liksom mest intresserad och nyfiken av just nu? Anna: Jag tror nog att jag inte �r s� unik h�r. Men just nu �r det nog faktiskt AI och hur det kommer f�r�ndra hur vi f�rst�r v�rlden vi lever i. Jag tycker att en av de st�rsta grejerna som vi har battlats p� Gapminder har ju varit s� h�r. Vi har gjort en massa kunskapsm�tningar och sett att allm�nheten expertgrupper ofta har fel om den v�rld de lever i. Att vi har systematiskt likadana fel och s� d�r. Och d� har jag alltid... Och problemet var det tycker jag att det �r s� h�r, aha vi har fel om v�rlden, vad beh�ver vi g�ra, vi beh�ver l�ra om, ja men vem har tid med det? Johan: F�r Anna: folk �r ju redan upptagna man har jobb och man har familj och intressen och allt m�jligt, n�r skulle man g�ra det och hur ska man sortera informationen och s� vidare. Och n�r Google var nytt d� hade vi en satsning t�nkt s� h�r, jo men om informationen �r s�kbar, f�r det brukar inte data vara, d� l�ser ju det h�r problemet. Folk t�nker och de s�ker och s�d�r, men vi konstaterar ganska snabbt att folk s�ker ju inte och om man s�ker, d� har man ju redan en id� om vad det �r man letar efter. Och eftersom folk har felaktig grundf�rst�else kommer man antagligen s�ka efter fel saker. S� den har vi liksom lite sl�ppt som grundprio och d� �terst�r ju den h�r l�ra in sj�lv, skitjobbigt, det orkar ju inte folk g�ra. Men AI nu kommer ju faktiskt med nya m�jligheter. Och vad �r m�jligheten Johan: som ni �r mest intresserade av? �r det liksom att kontrollera f�r bajser? Nej, Anna: allts� det h�r �r den h�r uppdragen. Vart g�r gr�nsen f�r hur man, allts� hur integrerar man AI i sina processer S� att man vinner tid och f�r lite mer r�tt. F�r vi har ju gjort kunskapsm�tningar p� v�ra kunskapsfr�gor f�r m�nniskor, men vi ocks� gjort det p� AI. Och AI �r ju f�rst�s d�, de h�r chatbotarna, vi testar flera stycken, och de �r ju b�ttre �n m�nniskor. De �r inte perfekta de har nog ett kvar men de �r ofattbart mycket b�ttre. Johan: S� Anna: kunde man liksom, om man kan b�rja p� n�got s�tt hitta hur man v�ver in dem... Tillsammans med n�gon sorts �dmjukhet inf�r det faktum att man nog ofta har fel s� att man b�r dubbelchecka d� �ppnar ju det helt nya m�jligheter. Johan: Ja men det f�rst�r och det �r intressant det h�r just nu med �dmjukhet f�r jag har haft flera konversationer p� podden ocks� i att det �r ju en fantastisk jag har som ett exempel en av mina s�dana h�r agenter som �r tr�nad p� bara att vara sur och butter och ifr�gas�tta och det �r ju Sm�rtsamt, framf�rallt i b�rjan, f�r man �r ganska ovan framf�rallt n�r man fattar beslut i kontexten av en ledningsgrupp vi k�nner varandra ganska mycket och de h�r besluten blir ju n�gon eskalerande ryggdunkning av att vi tycker att det h�r verkar som en bra id� ju mer vi pratar om det det Anna: �r i fall det minst jobbiga f�r oss i gruppen exakt vi kan g� och ta en fika efter det, ja exakt verkligen Johan: och d� �r ju det h�r att verkligen medvetet exponera sig f�r ett sur och butter perspektiv eller �tminstone ett ifr�gas�ttande perspektiv, n�gonting som dels ger extremt mycket v�rde men tvingar en att liksom t�nka om och liksom se p� det p� ett annat s�tt �r det det Anna: �r ju det som �r s� sp�nnande allts� inte bara att de har l�ttare att h�lla kontroll �ver informationsm�ngder f�r vi �r ju r�tt d�liga p� det men just det h�r, hur kan det bli en obekv�m kollega, f�r det ju sv�rt att vara den obekv�ma kollegan ja f�r Johan: d�r �r det en massa interpersonella grejer och d� m�ste man ju Anna: ocks� prioritera, f�r annars blir man ju dysfunktionell p� andra vis, ja Johan: visst Anna: S� det h�r �r ju en j�ttesv�r balans. Men jag tycker nog, allts� jag f�rst�r ju alla som tycker att det verkar l�skigt och farligt. Det �r klart jag fattar att saker kan g� �ver styr. Johan: Det Anna: �r ju rimligt med ny teknologi som r�r sig snabbt. Att den inte hinner regleras som den ska. Men samtidigt, vilket paradigmskifte. Det �r ju ofattbart sp�nnande. Johan: Verkligen, en s�n h�r produktid� som nu, det skulle ju vara, f�r du kan ju live transkribera m�ten. S�g att du har en det finns ju den h�r, vad kallas det inom Israels styre, den tolfte mannen eller n�got s�nt d�r. Som bara har i uppdrag att ifr�gas�tta vad risk �r liksom riggad s�. Men s�g att du har en... Literally en AI-roll i rummet. Vars enda uppgift �r att tillf�ra kontext i form av mer kunskap om den h�r fr�gan live medan vi har m�tet, ifr�gas�tt, biaser. Det hade ju j�ttenormt mycket v�rde i en ledningsgrupp. Anna: Absolut, och inte bara det. Den jag h�ller p� och �r mest fascinerad av nu, det skulle ju vara, hur skulle den kunna, allts� det h�r tycker ju folk att det �r j�ttespoker, men hur skulle man kunna ha den s� att den lyssnar in efter de �mnen man inte ens touchar? Oh, intressant. F�r att p� n�got vis, f�r ofta �r det ju de uteblivna kontexterna de har man tagit f�r givet s� mycket som man inte ens, man funderar inte ens kring dem f�r man har redan ett konsensus i rummet och tycker man har koll. Allts� f� den d�r lilla... Ja, men lilla buttrahinten ja fast... I det h�r det ni pratar om s� �r v�l �nd� den st�rsta kontexten att fundera �ver borde ju vara det h�r. Det har ni inte ens n�mnt. N�gon som �r d�r och petar lite grann i vad det �r man ens kommer p� att prata om. Johan: Men det d�r skulle ni kunna produktifiera och s�lja fr�n Gapminder t�nker jag. En ledningsgruppskollega. Anna: Ja, det k�nns lite lockande faktiskt. Men jag har ju ingen aning om hur. Och vi har tagit p� oss alldeles f�r svulstiga teknologiska projekt f�rut. S� jag vet inte om jag bara �r lite Lite, lite lite lite mer realist nu �n vad jag har varit tidigare. Jag har alltid t�nkt att vi ska bara g�ra en pyttegrej. Det tar ingen tid. Och s� blir det ju ganska maffiga projekt som h�ller p� ganska l�nge. S� vi f�r v�l se. Den h�r g�ngen t�nker jag ska g�ra den magiska och f�rs�ka t�nka lite mer f�rst. Och testa i lite liten skala ist�llet f�r att g� ut i stor. Johan: Jag bygger ju ocks� mycket AI-grejer nu. Vi b�rjade ocks� ganska ambiti�st. F�r vi h�ller ju p� med strategi och strategy execution. Och vi ins�g ganska snabbt att s� mycket av vad strategi �r, �r inte strukturerad data om vi s�ger s�. Utan v�ldigt mycket sker i ledningslipsm�tet. Det sker i tusen olika powerpoints p� olika st�llen. Hur skulle man kunna dammsuga upp all den h�r datan och fr�dla den med AI? Det blev ganska snabbt ett brutalt stort teknisk case. Anna: Precis. Och det �r ju det. Det b�rjar lite. Johan: Och Anna: alla de h�r nya teknologierna �r s� bra p� att utnyttja �vertygad. Dels blir man f�rd av att det s� fantastiskt och man inser att om det h�r fanns skulle allt bli mycket l�ttare. Johan: Och Anna: s� b�rjar man och s� g�r man de h�r sm�testen och s� verkar det skitenkelt. Johan: T�nker Anna: man, herregud det h�r �r ju bara att skala upp litegrann. Men sen b�rjar ju komplexiteten titta in. Och d�r n�gonstans s� blir det ju ett betydligt st�rre projekt ofta. S� Johan: vi gick faktiskt �t andra h�llet. Vi g�r till snarare mikrointeraktioner d�r vi med AI kan g�ra n�gonting superlite men som verkligen hj�lper. S� ta ett exempel i rundstrategi s� �r ju strategisk planering en viktig fr�ga. Och en av de jobbigaste grejerna f�r ledarna det �r ju t�nka till i vilken ordning ska vi g�ra det h�r n�r man liksom planerar milstolpar och aktiviteter och skriva bra definition of done exempelvis. Det �r en s�n h�r Det k�nns bara jobbigt och administrativt f�r chefen. Men det spelar en j�ttestor roll f�r deras f�rm�ga att kommunicera p� ett tydligt s�tt sen till sina team. S� en av dem som jag har implementerat nu. Det �r literally en AI som bara autocompletar definition of done. Baserat p� data som vi kan om initiativ och s� vidare. Och den har visat sig vara s� h�r sjukt v�rdefull. Den var ju tekniskt s� h�r stor. Anna: S� Johan: d�r tror jag det finns j�ttemycket. Anna: Ja och ganska. Jag tror att det d�r �r v�ldigt sant. F�r v�ldigt m�nga av de tekniska l�sningar man beh�ver b�rja anv�nda De beh�ver inte vara s� hardcore framkant. F�r det ofta handlar ju om att bara tweaka sm�vanor egentligen. Ja Johan: men precis. Och det �r just n�r det finns en friktion. En s� h�r liten anv�ndarfriktion. Jag kan t�nka mig i ert fall s� h�r. En liten anv�ndarfriktion m�ste ju vara bara att t�nka. Hur kan vi se p� den h�r fr�gan lite bredare? Anna: Om man Johan: kan g�ra den s� h�r superenkel. S� kommer Det nog j�ttel�ngt. Anna: Absolut. Johan: Men vi backar tillbaka in i Gapminder. Jag tror om jag ska vara �rlig att de allra flesta vet vilka ni �r sedan tidigare. Men f�r de som kanske inte g�r det. Vad �r Gapminder? Vad g�r ni? Anna: Allts� Gapminder, vi �r en liten oberoende utbildningsstiftelse Och vi grundades f�r ungef�r 20 �r sedan. Och det var jag och min man och min sv�rfar. Och sv�rfar �r den som folk brukar b�st koll p� hos Rosling. Min man Ola Rosling. Vi grundade Gapminder f�r att vi hade b�rjat F�rs�ka g�ra st�rre datam�ngder l�ttare att f�rst�. Och det handlade framf�rallt om, eftersom Hans hade sin bakgrund, eller bakgrund just d�, han jobbade ju fortfarande heltid d�, men han undervisade p� universitetet inom folkh�lsa och f�r l�karstudenter och s�d�r. Och han ville s� himla g�rna att de skulle f� n�gon sorts helhetsbild av v�rlden S� han h�ll p� och funderade �ver hur han kunde f� ihop data fr�n flera olika k�llor och skapa tydliga, ungef�r som v�rldskartor, tydliga �verblickar. F�r han var s� frustrerad att datan l�g p� olika st�llen och den var sv�r att l�sa ihop. Och de som var intresserade av h�lsofr�gor, de kunde lite om h�lsofr�gor men de kunde inget om ekonomi. Johan: Och Anna: de som var intresserade av ekonomi de kunde inget om h�lsa. Men n�r man f�rde ihop de h�r v�rldarna och utbildningsindikatorer s� kan man ju se att de samverkar ju v�ldigt tydligt, Johan: utan Anna: att s�ga n�got om korrelation, men det �r ju helt uppenbart att de h�nger ihop Och de rika l�nderna ja men de har h�gre h�lsa och de har h�gre utbildning och s�d�r. Johan: Mm. Anna: Och f�r han hade en frustration just �ver att datan var sv�r att hitta och att den var i silos och i de h�r p� den tiden d� fruktansv�rt hoppl�sa pdf i b�sta fall, pdf-annexen till skittr�kiga tjocka rapporter som ingen l�ste. Allts� s�d�r, Johan: viktig Anna: bra data men ingen fick helheten typ. Och de som hade kunskap hade ju v�ldigt ofta s� som universitetet var p� den tiden. Allts� man hade ju det var ju s� mycket l�sning och s� sv�rt att f� tag i allting s� man var ju tvungen att vara v�ldigt nischtad, det �r man ju s�klart fortfarande men nu kan man ju ocks� faktiskt hinna med att f� lite kontext Johan: p� s�tt. Och sen t�nker jag att det som, i alla fall jag som har konsumerat er rent utifr�n, den stora grejen var ju f�rm�gan att visualisera komplexa samband. Och ni m�ste ju verkligen ha p�verkat v�rlden hur t�nker man p� datavisualisering? Ja Anna: men jag tror faktiskt att vi har det. Johan: Vad var den stora breakthroughen d�? F�r mig, Hans? Ja var ju... Han antagligen tajmade ju TEDx eller TED-talk sen n�r han var som absolut hetast. Han var Anna: den f�rsta virala faktiskt. Han var det, ja. D� visade han ju upp de visualiseringar som jag och Ola hade hittat p� och utvecklat under en tio�rsperiod. S� han hade ju ganska rej�lt med material kan man ju s�ga. Johan: S� jobbade ni tio �r n�stan i ett vakuum av liksom... Ja tio nu Anna: tar jag kanske i. Men det kanske var �tta i alla fall. �tta �r var det nog innan han var d�r Det Johan: fascinerande. Om jag Anna: inte minns fel, men tydligen. Johan: Vad var det som h�ll drivkraften upp under de �ren innan det hade b�rjat sl�? Anna: Det var ju att k�ndes s� himla viktigt att den h�r datan anv�ndes. Och jag tror vi alla fick ett s�nt h�r underdog-perspektiv Det �r ganska kul att sl� p� ett system som man ser att systemet har stora fel och brister. Och det �r roligt att vara d�r och f�rs�ka se om man kan g�ra n�gonting �t det. Johan: S� Anna: en stor del i b�rjan handlade v�ldigt mycket om att f� de stora dataproducenterna V�rldsbanken och FN, att sluta S�lja sin data i en personlicenser, �ver CD-ROM eller i b�cker. F�r internet hade ju kommit s� l�ngt, s� tekniken fanns ju f�r att dela med sig av datan online, �ven om det var klumpigt fortfarande. Men organisationerna hade inte kommit dit, s� vi var och slog ganska mycket. Hans hade ju f�rst�s redan kontakt i de h�r organisationerna annars hade det v�l s�kert inte g�tt. Men vi hade samarbeten som handlade om att visualisera deras data ihop. Men vi var ju ocks� d�r och slog p� systemet och shamed dem ganska mycket, b�de internt och externt. Och vi br�t faktiskt mot lagen d�r ocks�, s� vi k�pte en licens fr�n V�rldsbanken, en enpersonslicens �ver CD-ROM. Och det var efter att vi hade b�rjat samarbeta med dem, s� det var ju liksom inte... Och de k�nde typ till det h�r. Och sen s� la vi upp all datan i det h�r verktyget vi hade byggt Och spred det till v�rlden och ber�ttade f�r dem att h�rni, nu har vi lagt upp det h�r. F�r vi tycker faktiskt att den h�r informationen b�r vara fri. D�rf�r att allt annat �r shameful. F�r �r den s� h�r dyr och sv�r att f� tag i, d� kommer ni f� ett bias i vilka som kan dra nytta av den h�r datan. Och det �r fel, typ s�. Och juristavdelningen h�rde jag av sig och sa, ja vi ska st�mma er. Och d� t�nkte vi, det var �ven ganska tidigt, men d� t�nkte vi s� h�r, ja men det ska de nog faktiskt. F�r vi �r ju en s�n liten spelare, vi kommer ju alltid kunna hitta p� n�got annat att g�ra n�gon g�ng. Det f�r vi v�l ta. Johan: Kanske bara bra publicitet till med. Ja men hur g�r det f�r Anna: dem? F�r det var liksom medans det var v�ldigt mycket demonstrationer utanf�r IMF vid den tidpunkten. S� d� t�nkte vi s� h�r, ja men det skulle nog vara kanske ganska bra att lyfta den h�r fr�gan Och d�r har vi nog en ganska bred... Supporterbas. De �r bara inte s� insatta i det h�r vi har sn�at in p�, men just databasen. Och s� st�mde de oss inte och s� fortsatte vi att samarbeta. Men vi har jobbat mot st�rre organisationer framf�rallt s�d�r, ja men vi s�ger V�rldsbanken FN den sortens organisationer. S� �r ju det ganska l�ngsamma tr�ga organisationer med v�ldigt tydlig, l�ngsam hierarki och status som jobbar sakta sakta upp�t. Och det �r ganska sv�rt att g�ra sm�f�r�ndringar i de systemen Det m�ste nog bli, man m�ste hitta s�tt att komplettera hur man fattar beslut idag. Jag tror ju att de seniorer har ju f�rst�s ett klokskap som de juniorer f�rst�s inte kan ha hunnit f�, f�r man har ju f�r lite erfarenhet och s�d�r. Och man kan ju vara lite kaxig i b�rjan ocks�, fast man kanske inte Jag vet s� mycket, s� kan det ju vara. Men kan man liksom f�ra ihop de h�r s� man f�r det b�sta av tv� v�rldar borde det ju rimligen bli b�ttre. Det Johan: �r superintressant jag l�ste en bok nu tv�, tre �r sedan s� jag kommer faktiskt inte ens ih�g titeln men de pratar om att hj�rnan i de unga �ren �r ju Mycket mer f�rm�gen till originella hankarid�er n�stan processorkraften i hj�rnan och sen efter att du blir �ldre s� kan du dra mer nytta av just erfarenheten. En intressant spaning i den boken var att det g�r att man skulle kunna ber�kna som en half-life p� olika yrkeskategorier. Allts� n�r l�ngs med en karri�r har du genererat h�lften av det v�rde som du kommer att generera i den h�r karri�ren. S� exempelvis matematik var en av de omr�den som hade kortast s�dana h�r half-lifes. Om man kollar p� alla Nobelpristagare, ursprungsid�n fick de ofta n�r de var tidiga 20-�rs�ldern. Sen kanske det tog ett tag att bevisa id�n och framf�rallt v�nta tills du f�r Nobelpris P� andra extremen s� hade de, s�ger du att deras half-life var att vid 28-�rs�ldern s� hade de genererat h�lften av vad kommer att generera l�ngs med en karri�r, j�ttekort. Sen hade du den andra extremen som var historiker. F�r d�r handlar det s� mycket om att s�tta ihop med stora stora m�ngder data. S� d�r tror jag att den h�r half-life-punkten var typ 72. Anna: Ja, vad intressant. Johan: Det var d� de hade generat h�lften. Ja Anna: pikade liksom. D� pikade de, precis. Johan: S� otroligt fascinerande just det d�r i processorkraft i relation till klokhet. Ja, Anna: s� �r det nog absolut vad g�ller kunskapsinneh�ll. Men ocks�, jag t�nker, olika yrken kan ha tillg�ng till olika teknologier ocks�. Som ocks� �r s�, liksom i hur... Om vi har en vana att det ska ta s�d�r l�ng tid att 72 �r peak-�ldern, kommer 72 vara peak-�ldern n�r vi inte beh�ver ringa till referensbiblioteken och g� igenom analoga arkiv, f�r det �r sv�rt att ta tid och s�d�r. Och n�r vi har det digitalt och kanske ganska s�kbart, och vi kan ha AI som hj�lper oss att kondensera Framf�rallt med de h�r deep-research-modellerna. Ja s� jag undrar om det d�r �r en rest f�r att de har haft s� fruktansv�rt sv�rhanterat material att arbeta med Exakt Johan: och sv�rt f� tillg�ng till materialet i h�g utstr�ckning. Ja Anna: om det blir l�ttillg�ngligt kommer det verkligen vara en peak-�lder p� 72? Eller �r det bara ett bevis p� att de har haft s�... Hoppl�sa omst�ndigheter och det kan vi r�tta till. Johan: Allts� alla Anna: de d�r tycker jag �r det �r ganska sp�nnande f�r fr�gan �r, ska det vara s�? Beh�ver det vara s�? Kanske. Johan: En av de v�ldigt intressanta fr�gorna som jag t�nker i kontexten av den h�r podden det �r ju, hur ska man se p� sin bias som beslutsfattare? Vad �r the state of the union om man beskriver det s�, p� v�r f�rm�ga att se objektivt p� v�r omv�rldsfl�de? Anna: Allts� jag tror ju faktiskt inte att vi �r s� bra p� det. Nej. Nej men precis, surprise! Nej men det tror jag liksom inte. Dels s� tror jag att vi Allts� v�rlden �r s� stor och s� os�ker s� vi vill nog g�rna att den ska vara begriplig och hanterbar s� vi orkar nog inte riktigt g� ut och leta efter om vi har fel om allting. F�r det �r liksom ett kamikaze-projekt, man har sv�rt att st� ut i vardagen som det �r Johan: och Anna: ska man d� ut och b�rja gr�va efter och f� bevis p� att man hade fel, ja men det �r ju som att s�nka sitt eget skepp p� n�got s�tt k�nslom�ssigt. Johan: Och Anna: i synnerhet om man �r i en beslutsfattande position kan ju det k�nnas hoppl�st det k�nns som att man underminerar det mandat man har genom att s�ga h�rni jag tror att jag har fel om det mesta, alla bara eh. Ska vi lyssna p� dig? Det tv� Johan: grejer Den dynamiken som �r intressant. Det ena jag tror att det finns just den h�r r�dslan f�r att visa sig dum i ett rum. Det tror �r j�ttestarkt. Den andra tror jag �r den upplevda stressen av hur snabbt vi m�ste fatta beslut och att g� och ifr�gas�tta sig sj�lva �r ju en process som... Det Anna: �r j�ttejobbigt. Johan: Det �r b�de jobbigt och det tar lite tid. Och Anna: det �r ju l�tt att d�ma andra och t�nka s�h�r, de d�r, allts� vilka sp�niga typer. Men jag skulle ha fattat de h�r besluten r�tt. Johan: Och Anna: d� �r det l�ttare att ha den �verlevnadsk�nslan om man inte riktigt dubbels�ckar. Och det tror jag �r helt allm�nm�nskligt faktiskt. Och det kan Men jag tror att om man �r en h�gpresterare i en ledarposition s� tror jag att man har b�de f�r- och nackdelar i det h�r om man inser att man nog kanske har fel. F�rdelen �r ju sannolikt att man �r en ganska l�ttl�rd och m�linriktad person och man vill ju g�rna g�ra r�tt och man vill ju g�rna ha r�tt. S� om man inser s� h�r, okej men om jag ocks� brukar kunna ha fel, d� �r det nog s� att det kanske k�nns b�ttre f�r mig att ha lite r�tt lite oftare. Jag kanske kommer k�nna mig tryggare och stadigare, kanske fattar b�ttre beslut. Det skulle ju kunna k�nnas viktigt och bra. S� jag kan ju ha en drivkraft och vilja f�r�ndras f�r att jag �r p� v�g n�gonstans och jag har troligtvis kapacitet att... Att l�gga in ny information. Det �r ju en f�rdel kan man ju s�ga. Nackdelen kan ju vara att jag k�nner mig s� trygg i min position. Och �r s� trygg i min kunskap. Och jag har ett track record av att jag har fattat ganska bra beslut. S� att det kan vara sv�rt att f� mig att inse att jag faktiskt borde g�ra de h�r grejerna. Men �r det n�gon av findingsarna Johan: som jag tror att ni �r originators av? Men det �r hur �ven expertgrupper som tror sig ha mycket b�ttre koll p� omr�det inte egentligen �r s� mycket b�ttre �n n�gon snittpublik. Anna: Ganska ofta kan det vara s�. Och i b�rjan s�, i synnerhet om det g�ller... Allts� vi st�ller ju v�ldigt triviala faktafr�gor ska jag ju s�ga. S� att vissa raljerar och tycker att man inte kan veta n�got om man bara st�ller enkla ABC-fr�gor. Om typ, vad har h�nt Vad med ekonomiska utvecklingen av den h�r kategorin? �ver tid, Johan: de Anna: senaste 20 �ren i v�rlden. Och s� kommer en ABC liksom. Det d�r �r ju inte kunskap. Och det �r v�l sant. Men det �r ju en screening i alla fall och vi ser att vi f�r tillbaka systematiskt ungef�r samma saker hela, hela tiden. Mellan d� expertgrupper och... Mellan expertgrupper och allm�nhet. Och d�r har vi kunnat se att om det handlar om allts� i grova... F�rst ska jag s�ga kaviatten Vi har inte gjort den h�r svulstiga rej�la akademiska forskningen p� att titta igenom slutsatserna och verkligen g�ra analysen. Utan �n s� l�nge har vi samlat in stora m�ngder p� massa olika h�ll och kamper och vi ser ett m�nster. S�. Om det handlar om en m�nsklig utveckling i n�gon form s� tenderar... Det kan vara ekonomisk utveckling, kan vara utbildning kvinnors r�ttigheter eller n�gonting s�nt d�r. S� tenderar folk faktiskt att underskatta det som har h�nt. Och det g�ller ocks� experter. Johan: Och Anna: ibland s� kan vi till och med se att expertgrupper f�r till och med s�mre Allts� de �r �nnu mer negativa och pessimistiska om utvecklingen �n de andra. Och d�r tror jag det �r en psykologisk grej. Att n�r man �r v�ldigt, v�ldigt intresserad av n�gonting. D� �versk�ljer man ju sig sj�lv med allt som �r problemen i det h�r omr�det. S� man �r ju exponerad f�r s�dana enorma m�ngder av problem. Som allm�nheten kanske �r lite mer n�gonsin f�r. Som inte spelar s� stor roll f�r dem. Johan: Och Anna: d� f�r de inget riktigt p�slag. Men just det h�r om jag �r engagerad i kvinnofr�gor Och s� f�r jag en fr�ga om kvinnors r�ttigheter. S� det skulle n�stan k�nnas som i en sj�lv en vidrig handling. Att v�lja ett f�r bra alternativ av de h�r tre ABC. F�r det �r som att... Det �r som att negligera problemet p� n�got vis. S� jag tror att det finns n�gon s�n aspekt ocks� att man kanske p� n�got vis i magen egentligen vet. Men det skulle vara att s�ga att det �r okej Allts� det finns n�got s�nt h�r lager ocks� tror jag som �r en k�nslobarri�r som vill markera att vi tar det h�r p� allvar. Johan: Ja, du �r v�l antagligen intresserad av en fr�ga f�r att du ocks� vill f�rb�ttra den. Anna: Exakt Johan: S� du �r mycket mer ambiti�s kanske i vart det h�r ska n� n�gonstans Ja, Anna: exakt Jag �r ju inte n�jd av att n�gonting har blivit b�ttre. Nej. F�r jag vet ju allt som �terst�r. Ja. Och det �r en helvetesresa. Och d� kan jag ju inte vara s�h�r, jo, men det har blivit b�ttre. Ja. Fast Om man tittar p� fr�gan som nu var formulerad och p� datatrenden �ver tid s� har det blivit b�ttre. Mycket tack vare att folk som d� �r intresserade av de h�r fr�gorna faktiskt har gjort en massa bra grejer. Johan: Det Anna: bara det att man borde ju f� stanna upp och fira det. Och f� vara lite n�jd och k�nna s�h�r, fasiken, Johan: vilken Anna: tur att vi har gjort allt det h�r jobbet. Johan: Som Anna: r�relse, s� har det blivit s�h�r bra. Johan: Det Anna: �r massor kvar. Okej nu tar vi nya tag och s� forts�tter vi. Johan: Jag undrar om det d�r �r... Jag h�ller mer om spaningen Finns mycket av det m�nskliga i det. Men jag undrar om det �r egentligen den smartaste om man mer d� t�nker marknadsf�ring p� det. F�r oavsett sakfr�ga, om sakfr�gan portr�tteras p� ett s�tt d�r det aldrig �r n�gonting som upplevs h�nda positivt. Jag t�nker det i en f�retagsstrategi. En s� otroligt stor del �r ju ocks� att ber�tta den h�r h�rliga storyn om vart vi �r p� v�g och fyra framg�ngar. Det �r det som h�ller det levande lite �ver tid ocks�. Och sen s� har delm�l och etapper som kanske �r lite Anna: mer Johan: hotorienterade att vi m�ste av x, y z anledning. Anna: Ja, och d�r skulle jag kunna t�nka mig att m�nga av de fr�gorna... F�r nu tog jag ett exempel som var fr�n n�gon sorts ideologisk st�ndpunkt. Jag �r engagerad i en sakfr�ga. Johan: Men Anna: om vi t�nker i f�retagsv�rlden s� tror jag nog att d�r �r man ganska ofta... M-gissning, att man hanterar ju liksom saker h�r och nu i Johan: v�ldigt Anna: h�g utstr�ckning och de h�r globala l�ngsiktiga trender och proportioner, man f�rst�r ju f�rst�s med f�rnuftet att det �r nog klokt att h�nga med dem, Johan: men Anna: eftersom det inte h�nder s� himla mycket f�r det g�r s� l�ngsamt i de h�r l�ngsiktiga trenderna s� �r man ju alltid liksom t�nker jag man drunknar alltid i jobb som �r mer akut h�r och nu. S� n�r ska man liksom konkret, n�r ska man ta till sig det d�r d�? Johan: S� Anna: h�r, vad har h�nt de senaste 200 �ren? Informationen. Johan: Ja, verkligen. Anna: Det g�r man ju inte s� ofta. Nej. Men fascinationen finns kvar. Hur kan man g�ra de h�r �verblickarna s� att de g�r att sticka in framf�r �gonen p� folk s� att de f�r n�gon sorts �verblick snabbt och enkelt utan att beh�va investera tid i det Ja Johan: visst. Anna: F�r jag tror man m�ste vara krass och t�nka att de kommer inte ha den tiden f�r de kommer alltid drunkna i annat. Johan: Men jag t�nker en s�n h�r fr�ga som skulle kunna vara relevant d�r man kopplar ihop det l�nga med det korta s�. Ni har ju... Nu f�r du igen r�tta mig om jag har fel, men jag upplever att ni har under ganska l�ng tid f�rt budskapet att den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsl�nderna �r mycket mer positiv �n vad vi har en upplevelse av i n�gon typ av v�stv�rld. En konkret diskussion i en ledningsgrupp �r ju att n�r man t�nker p� sitt n�sta exportland s� t�nker man nog s�llan kanske p� viktiga utvecklingsl�nder. Man t�nker man ska v�l till Tyskland, ska v�l till Finland. Men det skulle ju faktiskt kunna vara en s�n fr�ga d�r, men vi har en enorm... Efterfr�gan p� den h�r typen av tj�nster som kanske �r lite mer lite h�gre upp i n�gon typ av komplexitetshierarki Men h�r har vi liksom marknader som �r ripe for the plucking p� n�got vis. Anna: Ja, och det tror jag �r den st�rsta utmaningen. Allts� Europa tror jag lider den h�r utmaningen. Mer �n USA eller? Allts� USA har ju fullt upp med sig sj�lva t�nker jag Okej Jag t�nker att Europa �r s� fragmenterat Vi har s� m�nga spr�k s� m�nga l�nder S� det �r liksom sv�rt nog �nd� f�r oss, de har ju �nd� de s�ger jag men de �r liksom ungef�r 300 miljoner de har en i alla fall nationsgr�ns ett gemensamt spr�k, det vill s�ga, Johan: det Anna: �r, jag t�nker det �r hanterbart och navigerbart p� ett s�tt. Johan: Och Anna: det �r l�ttare att t�nka p� ett vi i den kontexten. Europa, vi �r s� m�nga saker samtidigt Johan: och Anna: sen tror jag det vi i Europa lider av det �r att vi har en s�n vi �r s� stolta �ver det vi har �stadkommit historiskt att vi har en s�n l�ng konsekvent framg�ngssaga. S� vi st�r nu liksom i en punkt n�r det p�g�r andra Johan: i Anna: nul�get coolare framg�ngssagor som vi inte riktigt bem�der oss att titta p�. Lite hotfulla Johan: s�kert ocks� mot v�r identitet. Anna: Ja, absolut. Och jag t�nker att n�r vi har utvecklats s� har vi p� senare tid b�rjat f� in en massa h�gre v�rden ocks�. Allts� etiska saker, hur man ska arbeta hur man hanterar r�ttighetsfr�gor, f�r den delen hur man hanterar milj�n. Allts� vi f�rs�ker ju �nd� ta ett ganska stort ansvar och det �r ju sv�rt och det �r dyrt. Och d� om det kommer folk som kan g�ra ungef�r samma grejer som vi g�r, om vi utvecklar en... Maskin av n�got slag vi kanske har n�gon borr vi �r svinbra p� att g�ra och s� b�rjar vi liksom stanna upp lite grann, f�r vi har ju inte haft n�gon direkt konkurrens f�r vi har haft stadigt pengar in, vi g�r skitbra grejer och vi liksom h�ller p� och vill f�rb�ttra s� vi kan vara stolta �ver hur vi agerar etiskt, om det d� kommer n�gon tjomme som faktiskt kan g�ra typ en likadan borr lika bra men de har inte liksom hunnit till det h�r, stanna upp och fundera etiskt, utan de �r fortfarande liksom ganska glatt �verraskade att man kan tj�na pengar p� det h�r, Johan: de Anna: s�ljer billigare �n vad vi g�r, Johan: kanske Anna: med s�mre kanske inte s�mre kvalitet p� produkter men kanske just att de saknar de h�r grejerna som vi har b�rjat ha r�d att v�rdera Johan: exakt Anna: Och d� t�nker jag att det finns ju liksom den h�r faran att vi sitter kvar p� v�r kammare och �r liksom n�jda och h�ller p� att snula p� de h�r finlyret i de h�r v�rdefr�gorna Och s� blir vi helt omsprungna och m�rker det knappt. Fast�n vi borde ju liksom redan nu inse att vi �r s� f�, allts� vi �r ju en s�n liten andel av v�rldsbefolkningen faktiskt. Och de andra springer fort, de har faktiskt b�de utbildning och kompetens f�r att g�ra likv�rdiga produkter v�ldigt ofta. Och ibland har vi ju Johan: dessutom ytterligare dynamik Jag hade... Katarina �r en tjej som har j�ttemycket insikt inom EU s� pratade vi just om de h�r stora makroperspektiven det var mycket AI men hon beskrev ju ocks� att i Kina exempelvis s� har det ju ett antal fokusomr�den hon beskrev solpaneler som ett enkelt exempel s� �r ju inte bara att du kanske har en billigare liksom produktions timmekostnad utan det �r ju ocks� ganska stora subsidies fr�n nationer som vi �r v�ldigt ovana med i Europa vi har ju n�stan en moralist�llning �t andra h�llet frihandel, frihandel, frihandel och Anna: d�r kan man ju s�ga att ta ett land som Kina det fattar ju alla att det finns massor med faror med ett s�dant system och vi har ju massa demokratiska id�er som vi tycker vi har saker vi ifr�gas�tter eller s�d�r, men n�r man �r i ett s�dant system, n�r man har en bra id� som �r storskalig d� kan man agera snabbt och man kan g�ra Ofattbart mycket. Jag kommer ih�g att min lillebrorsa �r gift med en tjej som �r uppvuxen i �stra Kina. Och s� var vi och h�lsade p� d�r. Och s� tog hon oss till den stad d�r hon studerade n�got �r tidigare. Och s� �kte vi runt p� en rundtur i hennes studentstad. Och jag t�nker ofta p� det d�r, f�r det var s� sp�nnande. Hon har bott d�r fram tills f�r n�gra �r sedan. Hon var d�r senaste �ret innan Och s� �kte vi runt i stan. Och det vi h�rde mest n�r hon guidade oss var ju s� h�r... Det h�r har jag ingen aning om vad det �r. Det h�r var inte h�r n�r jag var h�r. Det h�r vet jag inte. Nej, det h�r �r ocks� nytt. Det h�r har de rivit. Och den h�r k�nslan av... Att saker och ting �r inte s� sentimentala och det r�r sig fram�t och det �r stor skala. Den �r ju vi s� ovana vid om man tittar p� bara slussenbygget. Ja visst. Allts� hur m�nga �r tar det av prat fram och tillbaka? Och sen n�r man v�l b�rjar s� �r det ganska obegripligt liksom. Om man j�mf�r med n�r man drar, du vet, r�ls till snabbt�g i Kina. De kan ju dra ganska m�nga mil under en natt. Liksom komplett r�ls. Men slussenbygget h�r... Jobbar ju i helt andra tidsdimensioner Johan: Och Anna: det har ju f�rst�s f�rdelar. Men n�r man st�ller de h�r mot varann. Om vi har samma arbetskultur. S� finns det ju en stor risk att vi faktiskt missar en massa viktiga skeenden. Som har att g�ra med v�r framtid. Och Johan: d�r �r vi ju tillbaka i AI-fr�gan. Det �r ju uppenbart att Europa ligger v�ldigt l�ngt efter p� AI-fr�gan. Av lite olika anledningar. Men tror att USA-anledningen kanske mer handlar om att vi har ett helt annat kapitalmarknadssystem i Sverige. Mycket sv�rare att f� finansiering f�r de h�r moonshotsen som kostar miljarder, miljarder miljarder. Och Kina s� har det mycket mer i statlig finansiering som modell. S� det �r supersp�nnande. Om man t�nker er mission lite grann p� Gapminder. S� �r det ju att ifr�gas�tta de h�r sanningarna som folk tror sig ha ganska bra koll p�. Men som de inte har koll p�. Det finns ju konsekvenserna av buzzwords som alla �r ganska �verens om, att det blir de h�r tomma fluffiga. Men hur skulle man i en ledningsgrupps diskussion kunna ifr�gas�tta det h�r p� ett r�ttigare s�tt? Anna: Allts� jag tror att man m�ste in. Allts� jag tror n�stan s� h�r. Det finns en �ngslighet i det h�r tror jag som man m�ste bort fr�n. Jag tror man m�ste v�ga st� upp f�r den grundverksamhet man har och vara stolt f�r den. F�r det den det handlar om. Och sen s� inte l�gga s� mycket �ngslig tid p� att paketera den i det h�r samtida fluffet. Johan: Det �r roligt. Det den tredje g�sten i rad nu som pekar ut n�gon typ av �ngslighetsepidemi. Anna: Ja men jag tror att det �r det. Och med alla de h�r kommunikat�rerna som kommer till som hela tiden h�ller p� och kurerar allting f�r att ingenting ska kunna bli utsatt f�r n�gonting. Och till slut har allting kommit. N�r man har kurerat fram n�gonting som �r hundra procent s�kert Johan: d� �r Anna: det ju redan per definition s�kert N�gonting som redan �r sagt eller redan �r lite gammalt f�r det bara d� man vet med s�kerhet att det h�r inte kan v�cka anst�t n�gonstans men Johan: tror du att det �r just den h�r r�dslan att f�rarga som g�r att man �r l�ngsam eller �r man bara l�ngsam f�r man �r l�ngsam ibland Anna: ibland �r man nog bara l�ngsam f�r att man �r l�ngsam sen p� bollen, men jag tror nog att egentligen tror jag att det �r en jakt p� kvalitet, jag tror att man vill g�ra bra man vill vara s�ker p� att man tar ett ansvar, det tror jag faktiskt Johan: och Anna: Och d� �r ju risken n�r man vill det att man tar tid p� sig f�r att f�rs�kra sig om att man g�r det bra och att man anv�nder r�tt ord och s� kanske man har lite st�rre arbetsgrupper och man kanske ska jobba lite, ja, n�gon kanske m�ste skriva en rapport f�r att se om l�get verkligen �r s� h�r och s� ska man diskutera den och s� h�ller man p� och vrider och v�nder, ska vi ocks� byta logotip till n�got som �r lite gr�nare kanske och s�d�r. Och d� har det ju ganska snabbt rullat en hel del tid, Johan: s�. Anna: Jag tror att, jo, jag tror att har man en hygglig ekonomi och en st�rre organisation s� har man ju r�d att h�lla sig med stora staber och Johan: har Anna: man stora staber s� har man v�ldigt mycket mellanchefslig �ngslighet Johan: det Anna: tror jag inte sj�lva ledningsgruppen har, s� ledningsgruppen tror jag har liksom goda intentioner vill bara f�rs�kra sig om att s� h�r, vi m�ste ju �nd�... F� v�ra anst�llda internt och allm�nheten att f�rst� att vi h�nger med i samtiden och tar ansvar, rimligt men s� ska det trickla ner genom en massa lager mellanchefer och s� upp igen och s� ner och s� upp, och ingen i det h�r mellanniv�n vill v�cka anst�t, det tror jag �r en mellanchefsgrej d�rf�r man har spaningarna upp�t man �r ganska m�nga p� br�dd som t�vlar om det d�r och man vet sticka ut hakan och g�ra fel ja men d� �r jag k�rd Och d� tror jag att �r l�tt att man liksom lite sejfar f�r att inte r�ka g�ra bort sig med risk f�r att man just d� heller inte, f�r det kommer ju s�kert komma n�gon uppstickare som v�gar bara trampa rakt in och s�ga s�, men h�rrni, det h�r �r ju skit det vi h�ller p� med, jag tycker vi borde g�ra s� h�r. Och s� pl�tsligt har den klivit upp och alla som gjorde och har gjort alla r�tt Johan: st�r Anna: och sparar och t�nker, men hur �r det ens m�jligt? Jo, men det var s�kert n�gra andra som gjorde s� ocks�, men misslyckades och f�rsvann. Johan: Jag tror man �r fr�n just den seniora ledningsgruppen lite frustrerad �ver det d�r, f�r om man beskriver det som du s�ger, det �r ju att du bygger din karri�r p� att inte f�rarga n�gon, aldrig g�ra fel egentligen. Det enda kommer s�kerst�lla i det �r ju att B�st s� kommer du g�ra exakt vad dina konkurrenter g�r. Allts� det finns noll i egen innovation h�r vilket �r ett ganska riskabelt s�tt ocks� att bedriva ett bolag. F�r du kommer aldrig kunna g� b�ttre �n marknaden g�r exempelvis. Anna: Nej jag tror och jag tror att det h�r kommer litegrann med storlek �r det l�tt att man hamnar i det. Och man anst�ller folk, allts� man och �ven med anst�llningsprocedurerna de �r s� himla genomt�nkta och man ska s�lla fram och folk ska vara duktiga p� alla de h�r grejerna och ha liksom all kompetens S� man s�llar liksom hela tiden bort allt som skaver st�r och skulle kunna vara disruptive. Och kvar har man ju en En liksom p� pappret perfekt och klockren grupp. Johan: Den Anna: �r felfri Johan: den Anna: har r�tt erfarenheter den �r klok, den har duktiga p� samarbete, det finns liksom allt det d�r. Men det �r ju inte detsamma som att driva n�gonting fram�t. S� jag tror att det �r v�l liksom n�gonstans det. �r man en innovat�r och en disruptor och f�rs�ker skapa, forma en ny marknad eller s�, d� har det ganska lite gemensamt med att ha en j�ttekostym med m�nga kompetenta typer. D�rf�r att i det kommer en massa kontrollmekanismer. Cheferna lite h�gre upp, ska kontrollera cheferna lite l�ngre ner och s� HR v�xer och s� blir allt liksom bara det h�r. Och det �r ju en utmaning t�nker jag f�r alla. Ja verkligen. Johan: Och det finns en koppling igen d� tillbaka till AI i det h�r. Jag vet inte hur m�nga som, f�r f�rst�s har det b�rjat doppa... Och f�tterna inne i AI som m�rker att gud vad mycket vackrare den skriver �n vad jag skriver och gud vad mycket mer bredare perspektiv det �r enkelt att f�. Men n�gonstans blir det ju lite n�r alla har samma breda perspektiv s� jag tror inte att man inser riktigt �nnu hur generiskt det h�r lite bredare perspektivet �r Du Anna: fr�gade egentligen tidigare, vad t�nker ni p� just nu? D� sa jag AI. Men egentligen �r det den andra sidan, autenticitet t�nker jag mer p�. S� jag m�ste s�ga att hela AI, f�r jag �r ju j�ttefascinerad av det s�d�r, men mest s� tror jag att har f�tt mig... Om jag tidigare ibland kan ha tampats med k�nslan av att jag inte �r tillr�ckligt bra eller tillr�ckligt kunnig eller tillr�ckligt duktig eller jag borde inte uttala mig till exempel varf�r sitter jag h�r. Johan: D�r Anna: skulle man ju kunna sk�mmas f�r och k�nna s�h�r, usch, nu tar jag p� mig en lite stor kostym h�r. Men jag skulle n�stan s�ga att jag k�nner mig mer till fred som modigare. F�r jag t�nker s�h�r, ja men den d�r svulstiga generiska kunskapsinh�mtnaden, det kan alla g�ra nu. Men autenticitet och egna tankev�rdar och, ja men vad ska man kalla det f�r, ja men egentligen �r det nog autenticitet Det �r det enda vi har kvar i slut�ndan Johan: p� n�got s�tt och liksom det Anna: kommer bli, jag tror det kommer bli mer intressant. Johan: Jag tror ocks� det, f�r n�gonstans... S�ttet tekniken fungerar s� �r det ju liksom en aggregering av allting som redan �r gjort p� n�got vis det den inte kan g�ra vilket jag tror m�nga tror att den kan g�ra det �r ju att genuint t�nka nya tankar som inte �r t�nkta f�rut och det �r klart att du kan s�tta i dagsl�get processer f�r att liksom rigga mot mer innovation, jag tror det kommer h�nda enormt mycket faktisk innovation som konsumeras av det men min upplevelse �r att du kan Det �r v�ldigt sv�rt att verkligen f� nya saker. Och jag tror att det �r det som �r lite ocks� det h�r. Vad �r det vi letar efter i en framtidsspaning av att alla blir superchargade av AI? Just den h�r f�rm�gan att t�nka n�gonting unikt kreativt innovativt f�rsta g�ngen Det kommer vara liksom helt... Anna: Och d� kan jag bara �terkomma till v�r egen verksamhet. Ibland s� har jag k�nt s�d�r att vi har ju d� en liten liten stiftelse i Sverige. Johan: Som jag t�nker i hela ETA-NA �r ju s� mycket att utmana existerande t�nkande p� n�got vis genom att tillf�ra fakta. Men jag t�nker att n�sta evolution, det �r egentligen n�r vi b�rjade samtalet det ju djupt intressant. Hur kan vi anv�nda den h�r nya tekniken f�r att g� fr�n tillg�ng till information i allt h�gre m�ngd till att faktiskt �ndra... beteenden som konsekvens av mer information? Anna: Det �r ju j�ttesv�rt. Att g�ra n�got intelligent med information �r ju inte detsamma som att ta tillg�ng till informationen. Det hj�lper ju inte att det ligger ett Wikipedia d�r. Jag kommer ju �nd� inte f�rh�lla mig till allt som st�r om alla grejer. Och borde jag? Nej, det borde jag inte. Men hur ska jag veta vilka grejer jag verkligen borde h�lla koll p�? Johan: Och Anna: om jag h�ller koll p� dem, hur ska det p�verka hur jag samarbetar med andra? Vad ska jag bry mig om av allt det h�r? Jag t�nker att det stora paradigmskiftet nu �r ju egentligen inte teknologin, utan att vi tillg�ng till all den h�r informationen all den h�r datan som vi aldrig har haft. Och nu m�ste vi f�rs�ka hitta n�gon sorts... Vad s�ger man p� svenska? Jag brukar s�ga data literacy. Johan: Allts� Anna: vi m�ste f� n�gon sorts f�rm�ga som art att... F�rh�lla oss till den h�r informationen? Johan: F�r Anna: det kommer liksom... Hur ska vi n�rma oss den? Jag Johan: tr�ffade ett Silicon Valley-bolag h�r f�r inte s� l�nge sedan. De var v�ldigt fascinerande. De l�g liksom i n�rheten av v�rt f�lt. V�ldigt fokuserade mot ledningsgruppsmedlemmar och s�d�r. En av de funktionaliteterna som de hade m�rkt var v�ldigt, v�ldigt popul�r det var att generera pre-reads till m�ten. S� summera egentligen i deras fall s� var det v�ldigt mycket f�r deras basprodukt �r att de lyssnar in p� m�ten och transkriberar och s�d�r S� liksom summera Nu ser vi i din kalender att du ska in i det h�r m�tet En halvtimme innan m�tet b�rjar s� f�r du en pre-read som tar dig fem minuter att l�sa, men d� �r fullt insatt i diskussionen som du ska in i. Jag t�nker att man skulle kunna hitta n�got liknande runt er, en s�n h�r asbra pre-read-tj�nst som bara kl�r p� dig mer med kanske makroperspektiv. Anna: Just det, absolut. Och precis, n�gonting s�nt tror jag beh�vs. Jag tror man skulle beh�va n�gonting liknande faktiskt f�r �ven nyhetsf�rmedlingen. Man skulle beh�va den h�r inramningen, d�rf�r att om jag f�r h�ra att det har varit en... Vad ska vi s�ga, en tsunami eller en jordb�vning eller n�gonting allts� en s�n h�r akut, Johan: n�gonting Anna: har h�nt akut h�r och nu d� vill jag f�rst�s veta vad som har h�nt jag vill veta omfattningen, jag veta konsekvenser allt det d�r. Och det ska jag ju f� veta, t�nker jag. Men det som aldrig hinns med och inte finns n�gon ekonomi f�r, det �r ju liksom den h�r hur vanligt �r det var den h�r i relation till alla, om vi s�ger tsunami, i relation till alla andra tsunamis vi har data p�, Johan: var Anna: den h�r d�dligare eller inte var p� en k�nsligare geografisk plats, allts� s�dana h�r utan att f�rminska Krisen Johan: men Anna: att f�rs�ka hitta ett steg tillbaka �nd� och s�tta in den i sitt sammanhang. Om vi tar naturkatastrofer som exempel s� d�dligheten i naturkatastrofer har g�tt ner j�ttemycket. Det inte att naturkatastroferna har slutat h�nda. Johan: Men Anna: vi har b�ttre kapacitet att hantera dem Vi kan ha b�ttre koll p� och faktiskt monitorera innan de har h�nt. H�nder de har vi stadigare byggnader. Vi har b�ttre sjukv�rd, b�ttre transporter. Allt det h�r. Johan: Att Anna: p� n�got s�tt se en likadan katastrof i samma omfattning f�r 50 �r sedan. Om det fanns en motsvarighet hade genererat en mycket st�rre skada. Inte att f�rminska det som sker, men att p�minna om I de fall vi har en kontext som vi kan prata om. Det skulle man beh�va och det har vi klurat p� hur man kan l�gga till. Och d�r lider ju, t�nker jag, en stor del av mediev�rlden lider ju av ett akutare problem. Att de fattar inte ens hur de ska navigera och beh�lla sina tittare och lyssnare. Och Johan: verka double down p� katastrofnyheter �verlag. Ja, Anna: s� att de har liksom, �ven n�r vi har pratat med kloka personer inom den sf�ren s� f�rst�r jag ju ocks� att g�ra lite b�ttre kontext. Det �r liksom ett lyxproblem de g�rna tar n�r de kommer dit s� de har r�d med det. F�r just nu skakar allt. Hur ska vi jobba? Hur m�nga kan vi vara? Och n�r man ser att de bara delar samma nyhetssnippet, delas i alla medier S� d�r s� fattar man ju att t�nk det d�r intressant f�r det Johan: �r ju inte bara naturkatastrofer utan det finns ju alla, du kan ju den h�r statistiken l�ngt mycket b�ttre �n vad jag kan. Men jag t�nker hur sannolikt det �r att du uts�tts f�r ett v�ldsbrott samtidigt som jag tror att statistiken �r att de flesta k�nner att det blir mer och mer os�kert. Ja Anna: absolut. Johan: J�mst�lldhetsfr�gan var vi inne och pratade om tidigare �r ocks� en s�n d�r man blir lite kontextl�s. Ja, och Anna: man kan v�l s�ga att alla de h�r, vi har ju ofta en k�nsla, vi har ju n�gon sorts naivt s�tt, om man b�rjar resonera. Ja. S� h�ller ju de flesta med och d� kan de liksom komma p� just ja, det har nog faktiskt blivit b�ttre �ver tid liksom, s� det �r inte det att folk �r dumma huvudet och inte fattar det men vi har n�gon sorts k�nsla att vi j�mf�r med hur det var precis innan vi fick h�ra om den h�r grejen d� h�rde vi ju ingenting, s� jag tror att det liksom i relation till d� har det ju blivit mycket s�mre s� jag tror det liksom st�kar till det i huvudet Johan: men det m�ste ju ocks� vara vad jag kan t�nka nu har vi precis jag och min fru kommit ut ur de h�r v�rsta sm�barns�ren, man gl�mmer ju ocks� hur Allts� de negativa grejerna n�r barnen var under tv� �r och vaknade n�tter och nu b�rjar man se tillbaka p� de h�r s�ta barnbilderna och fundera p� att vi kanske kan ha tredje. Och det m�ste vara lite samma sak i de h�r grejerna att n�r du t�nker tillbaka p� din uppv�xt p� 70-talet s� du kommer ih�g de h�rliga grejerna att man liksom kunde l�mna cykeln helt ol�st men du gl�mmer de andra grejerna som ocks� h�nder i samh�llet kanske. Anna: Ja men absolut det tror jag att man har det h�r lite rosy past-grejen att man tenderar att, ja men man har dokumenterat att man �terber�ttar ofta bara de h�r trevliga grejerna och man minns dem v�l p� ett s�tt liksom. Och samtidigt s� det vi pumpas med i nyheterna det �r ju saker, vi f�r ju bara h�ra om det som blir s�mre ofta. Johan: Har ni n�gon statistik p�... F�r jag upplever bland m�nga av mina v�nner, nu blir det superanekdotiskt, att man r�r sig v�ldigt bort fr�n de traditionella nyhetsmedierna. Och det h�r �r lite fascinerande, f�r jag �r ju uppvuxen med b�de en pappa och en farfar som har varit otroligt s�h�r, du f�r din r�tt att r�sta som konsekvens av att du tar ditt samh�lleliga medborgaransvar att s�tta dig in i nyhetsmedier. Samtidigt som jag konsumerar inga traditionella nyhetsmedier. Det �r inte samma sak som att s�ga att jag bara sitter p� TikTok, utan jag konsumerar andra format, poddar, bloggar, nyhetsbrev s�dana grejer. Men har ni n�gon mer statistik p� hur konsumtionsbeteenden f�r�ndrar av just nyhetsmedier? Anna: Ja, jag s�g jag tittade p� det f�r n�gra veckor sedan, en studie, men nu kommer jag inte ih�g vilken, det var en studie av Sverige, men som bara visade, jag undrar om var SOM-institutet i G�teborg kanske som hade gjort den, konsumtionsm�nster vad g�llde medier. Och det �r ju liksom, den krisen som traditionell om vi s�ger, pappersnyhet, pappersmedia, det som den upplever, allts� det �r fruktansv�rt dramatiskt. Allts� det �r en trend som, den faller s� drastiskt s� det inte �r klokt liksom. S� jag tror att egentligen s�, det som �r liksom v�r traditionella bild av att till exempel l�sa n�gon tidning med den h�r prasset och s�, den d�r Den egentligen ut. De som h�ller fast vid det t�nker jag det �r liksom de som var hardcore p� det hela livet. Och de kommer forts�tta kanske. Men det finns ingen, jag tror inte det finns en riktig, det str�mmar inte in n�gra... Johan: Nej, Anna: men Johan: samtidigt s� finns ju den andra risken i de efterf�ljande och de str�mmar ju in till, f�r man kan ju ha mycket �sikter om att traditionell nyhetsmedia genererar skr�mselrubriker s� man kan ju med viss r�tta tycka att det d�r �r en produkt som inte �r s�rskilt kvalitativ s� f�r om den liksom g�r ner i viss m�n s� finns det ju kvalitativ journalistik herregud. Men den nya generationen som str�mmar in, de str�mmar ju v�ldigt mycket in i sin egen filterbubble � andra sidan s� d�r har man ju ett j�ttesamh�llsproblem �t andra h�llet liksom och �ven jag som ser mig sj�lv som ganska reflekterande, jag v�ljer ju ocks� v�ldigt baserat p� intressen och blir s�kert matad av v�ldigt mycket som redan bekr�ftar vad jag tycker. Anna: Ja, allts� s� �r det v�l. Jag t�nker ofta n�r man s�ger det h�r, f�r jag h�ller ju med, jag tror att det �r lite p� speed, det h�r �r hur man h�mtar sin information. Men man ska ju komma ih�g t�nker jag, att grundutbildningsniv�erna h�js Inte bara i andra l�nder men �ven i Sverige. Johan: S� Anna: vi har ju en mycket bredare grundbas av folk som har ett grundintresse, vad ska man kalla det f�r? Vi har h�jt utbildningsniv�erna s� mycket �ver tid. S� p� ett s�tt s� skulle man kunna t�nka sig att vi kanske �nd�... Och f�rhoppningsvis har det inneburit att vi har skolat fram folk som har st�rre intresse av samh�llet de lever i, inte vet jag, s� skulle det kunna vara kan man t�nka. F�r f�rut vi har ju haft v�ldigt l�sta traditionella medier som har haft en politisk f�rg Johan: och Anna: d�r de som har konsumerat medierna s�tter en stolthet i att man har valt sin filterbubbla. Allts� bara en s�n h�r, �r det Aftonbladet eller Expressen Johan: Jag Anna: �r uppvuxen d� med, jag har skilda f�r�ldrar och hos min mamma Johan: de Anna: varje dag s� brukade de k�pa ett Aftonbladet. Hos min pappa, det k�per man absolut inte kv�llstidningar och n�r jag hade flyttat hemifr�n, eftersom jag tycker det �r roligt att flytta mig ut ur d�r jag h�r hemma, Johan: s� Anna: ibland s� kunde jag st� p� aff�ren och s� str�ckte jag mig efter en Expressen. d� var h�r, Johan: kallsvetten Anna: br�t fram i b�rjan. Bara f�r att jag k�nde s� h�r, att det �r ganska h�ftigt att en s�n Fruktansv�rt liten beteendef�r�ndring. F�rst att str�cka sig efter en kv�llstidning till att b�rja med �verhuvudtaget, d� valde jag Aftonbladet i b�rjan d� var det kallsvett. Och n�r det k�ndes lite safe, ja men d� tog jag Expressen och d� br�nde den och jag k�nde att jag tittade �ver axeln f�r att jag var s� pr�glad p� vilken man m�ste v�lja. Och jag t�nker att de d�r, de har funnits hela tiden, vi har bara liksom inte jag tror att vi liksom underskattar hur stora de har varit. Men Johan: �r spaningen h�r att det h�r snacket om filterbubbla �r lite �verdrivet, f�r det har alltid funnits filterbubbla? Anna: Jag har sv�rt att t�nka mig att det inte har funnits Och nu �r tillg�ngen till information s� mycket s� �r det. S� t�nker att f�rut hade vi ingen kunskap, vi hade ingen tillg�ng. Johan: Vi Anna: bodde i en Jag har ett litet gruvsamh�lle n�gonstans. Det var v�l ganska begr�nsat vad vi kunde f� h�ra om v�rlden och till och med grannstaden. Det var v�ldigt anekdotiskt och s�kert j�ttepolitiskt f�rgat, det lilla vi tog till oss. Nu har vi tillg�ng till en myriad vi kan l�tt spana in i de andra �siktskategorierna. Jag tror ganska m�nga av oss tycker det �r lite kul. Jag tar Facebook som exempel. Men genom framf�rallt sl�kten f�r man en bredare palett av �siktsbubblor som man kan smygtitta i. Det kunde man inte f�rut. S� jag t�nker att det finns ju en f�rdel nu att vi skulle kanske kunna hitta metoder- Att liksom kompensera f�r det h�r. F�r jag tror att det �r s� allm�nm�nskligt att vi vill vara i v�r bubbla F�r det �r v�r identitet och v�r trygghet. Den har vi alltid haft. Nu kan vi bredda det kunde vi inte f�rut. Och jag tror att vi som pratar om det h�r hela tiden, om filterbubblor och s�d�r. Vi ing�r ju i den d�r lilla gruppen som har stor konsumtion Och typ betalt f�r att fundera �ver grejer. De flesta g�r ju inte s� reflekterade val p� det s�ttet. Johan: S� det finns ju n�got glapp Anna: d�r ocks�. Det Johan: utmanar ju, kommer tillbaka till det h�r, att �r lite obehagligt. F�r jag kan konstatera att det �r ju inte, det har ju funnits hundratals s�kert om inte tusentals olika f�retagsid�er av att vi ska tillg�ngligg�ra olika typer av fact-checkers till nyheter eller biased-checks eller live-checks p� statistik i politiska debatter och s�d�r. Det �r v�ldigt f� av dem som jag upplever har haft n�gon s�d�r s�derl�skning Ja ekonomisk framg�ng. Och det m�ste ju komma fr�n att det h�r �r saker som folk egentligen tycker �r jobbigt att konsumera f�r de blir utmanade liksom. Anna: Ja, jag tror det. Och sen s� tror jag ocks� att det �r n�got som jag tycker vi har st�tt p� mycket. Att de som �r v�ldigt intresserade av den h�r, som verkligen har ett stort intresse av att bygga bra... Allts� om s�ger som bra samh�llsinformation, neutral och bra och det ska n� ut till alla och s�d�r Och ganska ofta tycker jag nog att det �r personer som kan vara l�tt ignoranta f�r det faktum att de de t�nker p� som konsumenterna inte delar det h�r brinnande intresset f�r kunskap i sig. S� ofta d� n�r man ska ber�tta s� h�r jo men d� ska man paketera det och jag menar det �r b�ttre att ha en l�ngre text som f�rklarar bakgrunden ordentligt och komplexiteten i fr�gan och fotn�tterna m�ste ju vara med och s�d�r. Ja fast nu n�rmar vi oss ett format som tyv�rr ingen kommer vilja konsumera alls d� �r det v�l b�ttre kanske att vara lite pragmatisk och acceptera att det h�r �r en frivillig konsumtion n�stan alltid och �r den frivillig s� kommer folk v�lja det som intresserar dem och tyv�rr s� verkar folk vara ganska ointresserade av den h�r sabbens kunskap och ni som �r det, jag inr�knat t�nker jag, tenderar och Och ha det som hobby. S� vi har ju mycket mer tid att g�ra det h�r �n andra. F�r vi tycker ju att det �r lite kul. De flesta tycker ju inte det. Johan: Nej man kanske inte bygger de h�r produkterna. Och d� bygger man l�tt fel. Anna: Jag tror att min f�rdel har varit att jag har f�rkortat hemtj�nstspann n�r jag tr�ttnar. Om det �r f�r tr�kigt helt enkelt. Och d�r tror jag att, om vi tittar fram�t, s� tror jag att det kommer h�nda roliga saker p� universitetet F�r jag t�nker att universitetet har ju en tradition att producera typ r�tt s� otillg�nglig information, paketerad p� ett otillg�ngligt s�tt, i l�sta plattformar S� den ocks� �r fysiskt otillg�nglig f�r alla, s� den inte �r s�kbar och inte anv�ndbar. Hela det maskineriet... Jag tror jag kommer utmanas av de som �r unga nu. Jag tror de kommer st�lla sig helt fr�gande. De har en smart klocka p� armen som ger dem r�tt schysst data �ver varenda move de tar. Och s� sitter de p� universitetet s�ger s� h�r, skojar ni? Ska jag producera en s� h�r tjock bibba papper som ingen kommer l�sa? Ja Med ord som ingen begriper, i ett format som �r s� stemd�tt och tv�rts�kigt och s� l�mna i b�sta fall bakom en betalv�gg d�r det inte g�r att f�rst� hur man ens betalar f�r att komma in om man inte sj�lv �r en universitetsperson. �r det h�r ett smart format f�r kunskap? Johan: Jag tror s�kert att det kommer att vara j�ttem�nga Det �r v�l en av f�rhoppningarna runt de h�r olika deep research-modellerna att helt pl�tsligt s� har folks avhandlingar som... Literally ingen har l�st, kommer s�kert b�rja dyka upp i viss m�n. I liksom olika underlag och s�d�r Ja h�r finns Anna: ju liksom en rigida ramar i ett system och jag t�nker att hela om vi s�ger universitetet som institution giss t�nker jag sj�lva inf�r det h�r. Johan: Och Anna: det kommer komma alla de h�r argumenten ja men plagiat och vi m�ste ju ha liksom peer reviews och bl.a. Men det finns ju massa studier ocks� med peer reviews som ocks� �r klart tveksamma �r i studierna. G�r de att repetera? Ja, liksom. Men Johan: universiteten har ju en s�ngfascinerande framtid f�r sig nu S� det �r ju bara tv� �r sedan du blev religerad eller ett �r sedan till och med p� vissa universitet som du blev religerad f�r att du hade anv�nt AI f�r att skriva din uppsats. Eller hur? Jag hade en annan diskussion p� podden s� det blev v�l repetition f�r trogna lyssnare men n�gonstans min spaning �r ju s�h�r, om jag ska anst�lla en nyanst�lld person som kommer direkt nykl�ckt fr�n universitetet om den personen inte, f�r du kan inte Bidra med n�gonting med din kunskap egentligen som inte en AI kan g�ra. Allts� allt det h�r junior, entry-level jobbgrejerna har ju vidare automatiserat bort. S� enda anledningen varf�r jag skulle kolla p� dig om jag ska anst�lla, det �r ju f�r att du kan komma in med en j�kla kunskap p� AI, hur du blir markant mer effektiv. Men d� m�ste ju universiteten vara drivare av att AI inte �r ett hot. Tv�rtom, det �r liksom hela v�r framtid h�r. Anna: Och d�... Nu kastar jag mig ut med risk f�r att vara helt, du vet, kontroversiell ut och cykla. Men jag har sv�rt att tro att universiteten kommer kunna ligga i framkant h�r. Johan: Varf�r d�? �r det f�r att professorerna, det blir n�stan n�got s�dant h�r penalistiskt? Att vi p� min tid minns an? Nej men jag Anna: t�nker att det finns en tr�ghet i hela systemet har byggt upp en hierarki och en struktur �ver tid som har v�ldigt tydliga ramar Och n�r man lever i tider med stora disruptions s� det grundl�ggande �r ju att det inte sker sm� f�r�ndringar utan det blir totala omkastningar om man g�r saker p� ett annat s�tt. S� jag tror att det �r stor sannolikhet att den som �r duktig p� att... Anv�nda AI och t�nka och vara probleml�sande och ist�llet f�r att vara s� fast i hur m�nga �r utbildning ska jag ha exakt vilken titel p� latin ska jag ha Johan: och Anna: hur m�nga obegripliga texter ska jag ha l�sta bakom den h�r betalv�ggen allts� om den personen s�ger s�h�r, it, jag har inte tid med det d�r jag ser inte po�ngen d�rf�r att med den h�r AI jag f�r v�l g� runt, det hinder inte jag med det verkar alldeles f�r segt tr�kigt nej Johan: verkligen, den h�r diskussionen �r ju �nnu starkare i USA d�r att g� p� universitet ocks� �r s� extremt dyrt d�r jag tycker, skulle det vara �r du n�gorlunda driftig som en person s� man kan ju n�stan fr�ga sig, vad �r v�rdet av en universitetsutbildning om man s�ger att antitesen till det �r det �r inte att du inte har n�gon utbildning alls utan antitesen �r du har allting p� Youtube du har allting p� AI, du har alla de h�r olika Coursera eller vad de nu heter learning-plattformarna mm Och kanske paketerat p� ett s�tt d�r du p� mycket snabbare tid faktiskt kan komma ut och g�ra saker som faktiskt genererar v�rde. Ja om Anna: man d� t�nker sig att man g�r en utbildning p� universitetet Vi fantiserar att en grundutbildning den tar tre eller fyra �r. Om jag under samma Tidsram, Johan: bygger Anna: upp min egen s� att s�ga arbetsstation och jobbar med det h�r jag kanske kn�cker extra p� McDonalds Johan: s� Anna: att det g�r runt men jag bygger mig jag bygger mig min liksom inte vet jag, min tool box liksom och jag �r �ppen f�r att den �r inte statisk, den kommer hela tiden att kompletteras en stor del av min arbetstid �r att jag m�ste f�rs�ka se vad som finns och se hur jag ska komplettera n�r jag ska g� vidare om jag ist�llet l�gger de tre �ren p� det �ven om jag p� pappret jobbar p� McDonalds s� Johan: kan man ju undra Anna: vilken och d� f�r man s�ga att i b�rjan kommer det v�l vara en tr�ghet gissar jag d�r hela liksom anst�llnings f�rfarandena kommer vara fast i den h�r gamla m�tbarhetssystemen jag tror Johan: det �r ett mindre problem men det hade varit skitintressant om man t�nker ocks� eh Och vi finansierar ju, i alla fall i Sverige, s� finansierar ju vi studier via CSN och CSN-l�n och s�dana grejer. Om man skulle ge den typen av individ som sa, I build my own, och g�r det. Om man skulle kunna strukturera p� ett s�tt som g�r att den inte beh�ver jobba p� McDonalds �tta timmar per dag, utan du kan faktiskt jobba �tta timmar per dag p� att utveckla ditt ekosystem, upskilla dig sj�lv, f� tillg�ng till utbildningsresurser som inte bara �r i Youtube kanske, utan motsvarande utbildningsresurser fr�n universiteten Man har ju sett vissa av de amerikanska universiteten g�ra mer online-grejer och s�dana h�r grejer n�r det ska komma mer djupt. Det hade ju varit en otroligt fascinerande framtid om du d� kan f� n�gon kontroll p� att det h�r �r d� inte bara att du kan sitta och kolla Youtube, utan att du ska hitta... Nej Anna: men jag t�nker att, egentligen tror jag att vi har vurmat s� mycket f�r teoretisk kunskap s� l�nge, s� vi har liksom blivit lite fartblinda, Johan: f�r Anna: det �r s�h�r, hur... Men att jag som individ har stor nytta av att f� f�rkovra mig och t�nka, det fr�gas�tter jag inte alls. F�r det tror jag. Jag tror att vi m�nniskor, det �r ett bra tillst�nd f�r oss Johan: att Anna: vidga v�ra horisonter och t�nka, jag tror vi har nytta av det. Absolut, det tror jag. Och jag tror vi ska ha bredd p� det d�r, hela det systemet. S� det �r inte en s�n fr�ga. Johan: Men Anna: jag tror att vi har liksom lite f�rblindats av att teori �r s� himla fantastiskt, det �r s� vi m�ter kompetens Fast n�r man t�nker sig p� traditionella arbetslivet fr�n f�rr Johan: som Anna: var mer l�rling, hela trainee-grejerna, faktiskt i underkontrollerade former. Att l�ra sig hantverket och inse att det finns en massa hantverksskicklighet och Johan: vara Anna: i milj�er d�r man h�r folk som jobbar hela tiden med det h�r hur de t�nker, hur de pratar, Johan: det Anna: har vi liksom lite grann tappat t�nker jag, fr�n det h�r teoretiska utbildningssystemet. Och n�r folk d� kommer ut p� andra sidan och man har liksom en tjusig examen Johan: man Anna: har en ganska uppbl�st sj�lvbild blir det ju d� p� ett s�tt f�r man v�l s�ga, f�r att man har tagit sig igenom alla de h�r tunga �ren och l�rt sig en massa sp�nnande grejer. Men liksom att ta klivet �ver och vara, om man s�ger, anv�ndbar i det h�r systemet d�r man ska b�rja g�ra hantverksgrejerna, det glappet tror jag �r lite stort. Och det �r lite snopet om man liksom d�, s� �r det sv�rt att f� jobb fast man har en s� tjusig utbildning och s� tycker man s� h�r, gud vad konstigt att jag, s�ger jag fast... Det kanske �r s� h�r, vi letar efter n�gon som typ har gjort n�gonting praktiskt i v�rt f�lt ocks�. Inte bara liksom... Johan: Jag t�nker att ett av v�rdena p� universiteten �r ju n�gonstans, f�r m�nga g�r ju i ganska unga �r p� universitet. Man �r liksom runt unga 20, s� jag kan bara s�ga till mig sj�lv. Jag tror att, eller jag identifierar mig som en person vars hj�rna kanske inte var fullt f�rdigv�xt i de �ren. Men jag tror att jag fick v�ldigt mycket v�rde av bara det faktum att det fanns v�ldigt mycket struktur runt det. Det vill s�ga, g� till det h�r klassrummet, du m�ste vara d�r annars f�r du inte ditt betyg liksom. Och p� torsdag ska den h�r grejen vara klar och n�sta tisdag ska den h�r grejen vara klar. I en situation d�r du absolut kan f� motsvarande utbildning och kanske till och med praktiskt till�mpa en mycket vettigare f�r att b�rja testa och bygga produkter som du kan f�rs�ka s�lja och liksom hej och h�. Men... Det �r �nd� ganska liten, eller jag tror inte man kan utg� fr�n att hela universitetspopulationen har den tillr�ckliga disciplinen. S� det varit intressant att se hur man ska kunna tillf�ra mycket av disciplinen runt det men �nd� leverera produkten fundamentalt p� ett helt annat s�tt. Det �r en j�ttesp�nnande utmaning till hela universitetet. Anna: Ja det �r nog egentligen en av de som jag �r mest nyfiken p�, vart det kommer att landa. Hur ska universiteten f�rh�lla sig till det h�r? Jag t�nker att de h�r yngre de som �r mer h�gskolor, de har ju l�ttare att hoppa in Johan: och Anna: vara moderna fr�n b�rjan. Johan: Men Anna: de h�r �ldre utbildningsinstitutionerna som har en stolthet i, jag �r uppvuxen i Uppsala, att vi har en tradition fr�n �r si och s�. Johan: Verkligen Ja. Anna: D� vill man ju kanske inte direkt b�rja laja med formatet. Nej jag tror att s� mycket Johan: som hotar identiteten ocks�. Att bli professor, det en tuff v�g att vandra. Det tog mig m�nga �r f�r att komma dit. Och n�gonstans det h�r med AI blir ett underf�rst�tt hot mot mina auktoritet. N�gonstans, McKinsey sl�ppte en superintressant rapport h�r f�r n�gon m�nad sedan n�r de pratade om AI p� jobbet. En av de datapunkterna som de tog fram var att det finns en koppling mellan m�ngd du faktiskt har egen erfarenhet av att anv�nda AI och din... Framtidstro p� vad den h�r tekniken kommer inneb�ra. S� egentligen ju mindre du har egen erfarenhet av det ju h�gre sannolikhet det �r att du har en s�n h�r doomer-attityd till AI. Attityd. Om man d� t�nker universiteten de som styr universiteten kommer ju vara de seniora professorerna tillsammans med olika rektorskissalter och s�na h�r bitar. De kommer ju d� med st�rsta sannolikhet att anv�nda allra minst f�r att de kommer fr�n en mycket mer traditionell kunskapstradition. De kommer ju antagligen ocks� d� ha mest doomer-attityd till att det h�r �r n�gonting som vi inte ska g�ra. Och precis d�r n�gonstans hamnar vi ju d� i universitetens utmaning. Vem kommer driva den h�r f�r�ndringen? Det Anna: �r ju d�r det blir, jag t�nker det faktiskt kommer bli v�ldigt intressant Det kommer ju vara annorlunda, det blir ju annorlunda t�nker jag i l�nder d�r man just betalar f�r sin universitetsutbildning. F�r d� kommer det ocks� in konsumentperspektivet p� annat s�tt och m�ter. Men h�r i Sverige �r det v�ldigt sp�nnande hur man ska f�rh�lla sig t�nker Johan: Den h�r delen av podden vill man ju, jag ska f�rs�ka stoppa in den i n�gra, jag ska g�ra en reach out till ett g�ng rektorer kanske. Det hade varit intressant att f� med n�gon p� podden ocks�. Jag Anna: skulle kunna t�nka mig att rektorerna p� topp, jag skulle kunna t�nka mig att de ser det som ledningsgrupper generellt att de kan ha en ganska nykter Johan: bild Anna: av det h�r. Johan: Men Anna: hur man egentligen ska navigera det. Och hur man ska utmana sitt eget system utan att skapa f�r mycket oro, utan att v�ltare beh�lla de delarna som �r k�rnan och som man inte f�r nudda f�r att det �r det solida, viktiga. Men att v�ga se de delarna som �r s� h�r, s� h�r har vi alltid organiserat det. D�rf�r att s� organiserade man organisationer innan man hade den h�r tekniken Hur g�r vi nu d�? Och Johan: hitta Anna: dem, det blir otroligt sp�nnande. Johan: Inom n�ringslivet eller jag ska inte s�ga inom n�ringslivet men inom techbranschen s� jag m�rker ju p�, man �r ju mycket p� LinkedIn s� man ser ju det h�r �r ju uppenbarligen supertrender som kommer. S� jag �r v�ldigt fascinerad just p� tal om organisationstanken. Det g�r antagligen med AI att hitta en helt annan playbook f�r hur det v�xer som bolag. S� ta Midjourney exempelvis, de oms�tter, vad det nu �r f�r n�gonting, de borde kunna siffrorna, men... P� 20 personer s� oms�tter de liksom en miljard dollar i princip. Allts� att du kan med mycket, mycket mindre team bygga markant st�rre bolag. Och det �r s� fascinerande. F�r historiskt sett s� tillv�xt n�stan alltid, ja det har m�tt sig pengar. Men n�r det kommer till faktiskt bolagsstorlek, de korrelerar n�stan alltid med antal anst�llda. Det �r otroligt f� bolag som sticker ut fr�n den logiken. Just Anna: det, men nu h�nder det grejer. Och vad g�r det med dynamiken? Och d� kan man undra, hur kommer man f�rh�lla sig om man sitter med... Ja men jag t�nker, nu s�ger jag bara, som pandemin var ju j�ttesp�nnande Efter pandemin f�r st�rre f�retag att f� tillbaka personalen till de h�r ganska stora... Kolosserna till lokaler n�r de anst�llda b�rjade vara fast jag vill kanske inte sitta p� kontoret hela tiden och d� sitter man d�r s� har man byggt f�r det �r ocks� kvar i en gammal id� d�r man bygger sitt sin koloss och storleken p� den visar en sj�lv och allm�nheten hur framg�ngsrik man �r vi beh�ver en stor byggnad f�r vi �r ett stort f�retag och igen tillbaka till Johan: den h�r tanken om att vissa fr�gor �r faktiskt mer komplexa jag tycker det som �r frustrerande i den diskussionen det �r att det bara landar ner i n�gon fr�ga om var arbetet ska utf�ras vi pratar egentligen inte tillr�ckligt mycket om hela ekosystemet av hur har faktiskt arbetet f�r�ndrats f�r det inte bara en fr�ga om ska du vara p� kontoret eller inte utan det �r mycket bredare �n s�, hur ser ledarskap ut i en remote-milj� liksom alla s�dana h�r sp�nnande grejer och Om man b�rjar n�rma sig och knyter ihop s�cken lite s� h�r, lite mjukt. Om Gapminder g�r b�ttre �n dina vildaste fantasier, om 20 �r, vad kommer man ber�tta, f�rst�r jag om er? Vad �r ert faktiska efterm�le impact? Anna: Jag brukar faktiskt aldrig t�nka s�, m�ste jag s�ga. Jag brukar nog inte, f�r d� f�r jag lite svindel och s� pendlar jag mellan att f� storhetsvansinne och att t�nka att det �r ingen id�. Jag hamnar liksom inte p� n�gon konstruktiv mittemellan. Men jag skulle ju verkligen verkligen �nska, allts� det vore ju ofattbart coolt om vi har varit med och skyndat p� processen d�r vi f�r, �r Framf�rallt utbildningssektorerna och beslutsfattandet att bli klokare genom att faktiskt implementera vanor d�r man anv�nder statistik Och om vi pratar ur ett Europaperspektiv d�r man konstant f�rs�ker motverka den inneboende eurocentriken och v�gar utmana den att titta ut och t�nka att alla d�r ute i alla l�nder som h�ller p� att utvecklas, att alla de �r Ja men de �r inte bara puckon och de �r inte bara korkade och vi ligger inte bara f�rst. Johan: Nej. Anna: Utan att liksom v�ga embraysa att det p�g�r v�ldigt mycket coola saker �verallt Och vi har faktiskt ocks� en massa, vi m�ste l�ra oss av dem. Ja. Och om vi h�ller fast vid den h�r lite mer sj�lvgoda... N�stan Johan: koloniala �verv�gsenheten Ja men Anna: kolonial. Jo, men absolut. Om vi h�ller fast vid den... S� finns det en v�ldigt stor risk att vi missar hela t�get och d� kommer vi sitta h�r liksom bittert grinigt Johan: och Anna: undra vad det var som h�nde och kanske skylla p� och s�ga att ja men det �r f�r att de de Johan: jobbar Anna: s� d�ligt som �r ditten eller datten, vi blev lurade vi blev played p� olika s�tt ist�llet f�r att vara liksom nyfiken p� v�rlden och t�nka sig shit vad mycket som h�nder nu och vi som har kommit s� l�ngt just med de h�r som jag pratade om tidigare etiska processer och s�d�r och har liksom jobbat mycket med v�rdegrunder och att f�rs�ka g�ra positiva avtryck och s�d�r, hur kan vi bidra s� att alla de h�r liksom miljarderna som nu liksom Hur kommer m�nskligheten som faktiskt v�xer hur kan vi bidra till att se till att det h�r blir s� bra som m�jligt? Ist�llet f�r att sitta, som det t�nker jag som det l�tt blir, att vi t�nker l�tt att antingen s� ska de vara perfekta och sk�ta sig helt och h�llet s� vi tycker Johan: att Anna: de �r v�rdiga att jobba med oss. Jag tror att det f�rh�llningss�ttet inte �r s� konstruktivt. Jag tror det b�ttre att t�nka, okej vi ska vara stolta �ver det vi har �stadkommit och det vi kan. Hur kan vi p� ett �dmjukt s�tt b�rja samarbeta s� att v�r hela bransch kan b�rja implementera b�ttre l�sningar? F�r det �r ju s� vi kommer f�rs�kra oss om att det blir s� bra som m�jligt och inte kr�va att allting ska vara perfekt fr�n b�rjan och kr�va att alla ska vara precis som oss, f�r det �r de inte. Och vi har suttit p� den h�r positionen s� l�nge s� vi har haft tid att fundera �ver alla de h�r grejerna Vi kanske kan skynda p� processen globalt genom att faktiskt f�rs�ka vara med i de h�r, allts� egentligen v�ra konkurrenters resa p� andra st�llen och faktiskt vara en positiv kraft d�r ist�llet f�r att t�nka s� mycket att vi �r, ist�llet f�r att t�nka fiendeskap och att vi sl�ss om samma kaka ist�llet f�r att f�rs�ka t�nka hur, om vi �r stolta f�r det vi h�ller p� med. T�nka att det d�r �r v�ra kollegor och den h�r marknaden har plats f�r m�nga, hur kan vi samarbeta s� att det blir s� bra som m�jligt eftersom vi vill att v�rlden ska bli s� bra som m�jligt. Allts� den d�r att liksom f�rs�ka, och d� s�ger jag inte att det betyder s� h�r, det handlar inte om att vara s� h�r, inte vet jag, solidarisk och inte t�nka p� profit och vara liksom, inte p� n�gon s� h�r ideologiskt flummigt vis men liksom faktiskt p� riktigt t�nka s� h�r, vi har skitmycket att bidra med. Vi kan h�lla p� och f�rs�ka ha en l�nsam verksamhet Och samarbeta Johan: och Anna: f�rb�ttra hela v�r bransch Johan: och Anna: det kommer vi vara stolta �ver, jag t�nker liksom n�gonstans det h�r var ju ett l�ngt svar som inte d� handlade om mig har jag nu, men i f�rl�ngning skulle man kunna s�ga att om vi skulle kunna vara med och liksom p� p� n�got vis p�verka s� att det h�nder mer, att vi att vi v�gar titta ut p� det som sker p� andra st�llen med nyfikenhet och med vilja att samarbeta Johan: om Anna: vi p� n�got vis kunde vara del av en s�n resa som var liksom mer och en n�gon sorts hoppfullhet tror jag det skulle jag vilja vara del i ocks�, f�r jag t�nker att jag upplever att vi Och m�nniskor generellt har ju l�tt att k�nna att l�get �r hoppl�st. Men kanske nu �r vi i en fas n�r det �r bredare Johan: k�nsla Anna: av hoppl�shet. Vi har nu en pandemi ekonomier skakar, vi har Ukrainasituationen gasar. Allts� det �r en massa saker som �r skakiga Trump inte minst liksom. Det skakar. Det vi trodde vi visste som var stadigt och tydligt, n�r det ocks� skakar. Och vi redan innan hade en k�nsla av att saker inte blir b�ttre. Johan: D� Anna: finns det s� stor risk att vi blir r�dda och att v�ra v�rldar krymper. Vi vill inte samarbeta, saker �r ett hot, vi v�gar inte chansa. Johan: Och Anna: n�r vi hamnar i det mindsetet s� tror jag att vi, d� utvecklas vi ju inte. D� bygger vi ju ingenting. Vi m�ste ju v�ga hoppas att vi kan g�ra saker ihop. Jag Johan: �lskar... Jag pratade om DNA tidigare men jag �lskar det optimistiska DNA att det �r. Det finns ju n�gonting, om man verkligen tar den h�r l�nga historiska synen, det finns ju n�gonting som n�r samh�llen blir �vertygad om sin egen f�rtr�fflighet i kombination med att man d� blir s� onyfiken p� andra, det �r ju s�llan en bra indikation f�r att den h�r kulturen �r p� v�g att frodas �ver kommande �rtionden. Anna: Nej men lite s�. S� i det tror jag att liksom balansera d�r och vara datadriven nog att st� ut med det faktumet att s� kanske det �r. Johan: Det Anna: kanske inte �r v�r storhetstid nu men hur f�rvaltar vi alla de f�rspr�ng som vi har och hur ser vi till att de v�rdegrunder som vi har kan positivt ...p�verka fortsatta utvecklingen? Och hur kan vi vara stolta- ...�ver en massa bra saker vi har gjort- ...och samtidigt vara nyfikna p�- Och se vart det �r p� v�g. �ven om det kanske inte �r vi som... Johan: Och det �r en intressant balansg�ng ocks�. Det �r sv�rt Mellan stolt och inte m�strande p� n�got vis. Anna: Ja precis. F�r jag tror att det �r nyfikenheten Och jag tror att... Ibland s� tycker folk att ni �r s� optimistiska. Och d� tycker jag ofta att man h�r att optimism blir synonymt med naiv och korkad. Men det beh�ver det ju inte vara. F�r det �r ju inget som s�ger att det �r mindre naivt vara pessimist. Nej Johan: Och framf�rallt det finns ett mediaklimat som du har redan 98% pessimism. Det �r inte den informationen heller du saknar. Anna: Nej precis. Den f�r jag i rej�lt redan. S� det �r inte en bristvara. Men om jag inte har... En grundk�nsla av att saker borde g� att f�rb�ttra r�tta till, f�rfina. Om jag inte tror att det finns vettiga m�nniskor d�r ute, smarta personer och s�. D� finns det ju en risk att vi stagnerar p� ett s�tt som p� n�got s�tt blir sj�lvbekr�ftande Ja Johan: exakt. Anna: Men om vi forts�tter att orka vara nyfikna och vilja n�gonstans och utmana oss sj�lva. D� f�r vi ju vara med i det h�r sp�nnande som p� g�ng. Men g�r vi inte det utan s�ger att det aldrig kommer. Nej d� g�r det ju inte. F�r d� g�r vi ju inget. Utan d� blir det ju sj�lvbekr�ftande. D�r vill vi ju inte vara, t�nker jag. S� det �r n�gonting med att v�ga... V�ga k�nna hoppfullhet och nyfikenhet fram�t, �ven i en tid som skakar. Det Johan: �r v�l en fantastisk uppmuntran som avslutar det h�r samtalet. Tack s� j�ttemycket, det h�r var s� fascinerande. Anna: Ja, men det �r kul att vara h�r. Tack sj�lv f�r att fick komma hit. Johan: Innan vi sl�pper varandra skulle jag vilja tacka dig f�r att du lyssnade p� den h�r podcasten Jag hoppas verkligen att den �r relevant f�r dig i din roll. Om s� �r fallet skulle jag vilja be dig om en tj�nst. Du f�r g�rna skicka den h�r podden just det h�r avsnittet till n�gon i ditt n�tverk som du tycker vore behj�lpt av att lyssna p� det. Dessutom �r det s� att den boken jag skrev som b�r samma namn som den h�r podden, Execution Revolution, �r en bok som... P� m�nga s�tt blir det bara viktigare och viktigare f�r varje vecka m�nad som g�r. Det vill s�ga f�rm�gan att driva f�r�ndring inte bara uts�ttas f�r den. Den �r skriven som en handbok f�r alla er chefer i hur g�r man systematiskt f�r att lyckas med det som �r absolut viktigast f�r dig i din roll. Den finns d�r b�cker finns. Tack f�r mig.