Coelis VD Erik Bäckström om varför vanliga sparare får fel råd – och hur du gör tvärtom

Johan Camera

\[00:00:00\] **Johan:** Välkommen till Thinkroom. Ni märker ju, baserat på de gäster som jag tar hit, vilka saker som upptar min hjärna. Och en av de sakerna som jag har funderat mycket på senaste halvåret egentligen handlar om hur får jag min aktieportfölj att växa på bättre sätt. Jag har hela tiden haft lite en känsla av att institutionella investerare kan saker Och har möjligheter att göra saker som privatinvesterare inte kan göra.

Därför är det superspännande att ha Coelis vd här. Coeli är ett investeringsbolag De kommer mycket från det institutionella hållet Men börjar öppna upp för privatpersoner att göra liknande investeringar. Som de institutionella investerarna gör. Så det här blir ett väldigt utbildande samtal kring vad är egentligen skillnaderna.

Och vad kan man göra åt saken. Och vad finns det för nya typer av produkter och bolag på den här marknaden Jag hoppas att det här faktiskt kommer vara ett av de avsnitt som kan spela ganska stor roll för din ekonomi. Mycket nöje!

\[00:01:04\] **Johan:** Erik, välkommen.

\[00:01:05\] **Erik:** Tack så hemskt mycket.

\[00:01:06\] **Johan:** För de som inte känner dig, vem är du och vad är det som du gör som du känner igen? Det här har varit en intressant livsgärning att vara med på.

\[00:01:14\] **Erik:** Jag är vd för en investeringsorganisation som heter coeli och vi investerar ungefär 70 miljarder kronor i alla möjliga tillgångsavdelningar.

Från aktier räntor, färdigt ekologi, fastigheter, utlåning till våra världens största institutioner men också till privatpersoner. Men varför är det viktigt? Jag har många små varför i mitt liv och det behöver jag ha för att få motivation, men det absolut största. Det är ju att det har funnits en ganska stor skillnad i möjligheten för människor att investera kapital.

Och jag tror man underskattar hur viktigt det är att kunna investera sitt kapital rätt. Och de mest framgångsrika, de har investerat kapital väldigt framgångsrikt. Det är möjlighet att göra det medan privatpersoner har en väldigt, väldigt våsta. Det där det vill jag verkligen ändra på. Och det är det vi jobbar på varje dag.

Det tror jag att vi står för jätteimpact för väldigt många människor.

\[00:02:05\] **Johan:** Hur mycket handlar det här om, när du pratar om att privatpersoner har sämre förutsättningar? Hur mycket är det

en ren utbildningsfråga att man inte vet om att investera är en viktig grej Och hur mycket är det andra mer dolda dynamiker?

\[00:02:20\] **Erik:** Det är en jättestor fråga. Det är alltid en kombination. Det är klart det är utbildningsfråga. Men utbildningsfrågan kan alltså grunda sig i hur hela systemet är uppbyggt. De som lär ut kanske inte heller har fått den fullständiga utbildningen som krävs för att kunna ge rätt råd.

Så det är nog den ena delen.

Jag tror inte man utbildar allmänheten helt rätt i hur man ska investera sitt kapital. Den andra delen är nog mycket mer praktiskt. Det är omöjligt för en krak person att kunna ta del av samma investeringsmöjligheter som några av de största institutionerna eller några av de mest insatta personerna som investerar.

Och det blir praktiskt. Man måste ha stapade möjligheter. Så det är både något som man ska lära sig och det är väldigt mycket också uppfinningsvikedom och möjlighet att göra nej detta.

\[00:03:08\] **Johan:** Jag tänker målgruppen i den här podden kan nog... Ändå har en basplatta kopplat och har säkert pensionsspar och egna spar och sådana bitar.

Så värdet av att investera överlag tror jag är check. Men däremot den andra dynamiken där, tillgången till att kunna investera på samma sätt som institutionella investerare gör. Den är ju sjukt intressant. Kan du inte djupdyka lite i den?

\[00:03:34\] **Erik:** Åh jättegärna.

Vi kan sitta i två timmar om det där tror jag. Men om man börjar med det kanske fundamentala som jag tror många kommer känna igen sig i.

Så är det nog många som arbetar tillsammans med en rådgivare eller kanske går ut till bank.

Jag har själv jobbat på bank så det är min första steg i min karriär.

Och där utbyggde man ganska smalt inom hur man bör resonera. Men investeringar handlar ju väldigt mycket om tidsperspektiv och vad det är du får exponering emot.

Och det tror jag alla förstår egentligen. Och när jag säger att... Det finns ett fundamentalt problem med hur systemet fungerar. Det finns ju regulatorstätten som man måste förhålla det till och det är fullständigt godhjärtat att de finns.

\[00:04:17\] **Johan:** Vad är exempel på det?

\[00:04:18\] **Erik:** Till exempel så följer man en mall utifrån en rådgivning.

Jag känner många agensier man kan få en fråga när man går till banken om hur länge du vill investera ditt kapital. Det var det jag kanske kom med, ett till tre år eller fyra till tio år. Det tycker

någon att det är nästligt att prata tio år för det är väldigt svårt att se din framtid om tio år. Ett år är lite kort till kanske och fyra till sju år är det kanske lagom.

Kanske man kan tänka sig att fem år fram i tiden, det går ju förutspå. Och sen får du nästa fråga som också är regulatoriskt dyrt och helt rimligt att ställa. Det är ju vilken risknivå du vill ta om du har ditt kapital. Och det är en jätteviktig fråga. Det är otroligt viktigt att definiera rätt. För när du ställer den frågan vad

är du vill ta en låg risk eller en mellanlagd risk eller en hög risk många källor i MSI vad betyder det hos de olika

Och då har man försökt definiera dem väldigt fyrkantigt. det som ofta händer om jobbet inte görs fullständigt noggrant och väldigt utbildat med den här kompetens båda kartor det är ju att du riskerar att hamna i ett fack där du inte ska vara. Så jag tror att väldigt många hamnar i det här facket.

Fem år är en överskådlig framtid. Jag kan investera i 5-5 år så ser du hur det går.

Och hög risk låter ju lite läskigt. Vem vill ta hög risk egentligen om man inte behöver det? Och låg risk kanske låter lite kantigt. Då är frågan får någon avkastning av låg risk? Nej men medelrisk. Så medelrisk till 5 år där hamnar en solklar majoritet.

\[00:05:44\] **Johan:** Jaha okej.

Så jag är alltså en outlier för jag har alltid haft För jag har ju suttit i exakt samma samtal så lång tid och hög risk har alltid jag handlat i och tänker att de flesta agerar så men jag är alltså mer en outlier där det

\[00:06:00\] **Erik:** är det absolut, och det har man ju förstått men att du önskar att jag ställde dig frågan så jag skulle ta hög risk det som är den kanske absolut viktigaste frågan är vad betyder hög risk och på vilken tid för att det är tidsaspekten som är viktigast när man investerar i kapital de absolut flesta personerna som sitter och lyssnar på den här korten det har egentligen ändå blivit tidsperspektivet jag har talat

\[00:06:21\] **Johan:** Vad innebär det?

\[00:06:22\] **Erik:** Det innebär att det där kapitalet det får ju egentligen aldrig ta slut för de allra flesta. Det är någonting som du bygger för framtiden och du vill leva på det. Du behöver ha likviditet så du kan ta ut pengar om du försöker vara ny. Lägenheten ett samarbete eller ett mycket hus eller investera i någonting annat.

Men kapitalet sig ska fortsätta arbeta. Och det är vad jag menar med att det är någonting som ska vara evigt. Så att i det för fem år blir jag långrande här men investera i det för fem år och hamnar i den här mellanriska bucketen då modellerar ju banken en portfölj för dig. Och den portionen landar i ett sådant kombination av aktier krediter och kanske en något annat tillgångsslag för snurra riskerna.

Och då vi lärt oss att aktier i hög risk men också high reward. Och så har vi upplevt att unga krediter som är i låg risk tillbaka än de lägre på i avskiljningen.

Och det stämmer ju på fem år.

Men har man ett evigt perspektiv och drar ut samma hans ord ska vi alltså på 20 år, 30 år som är relevant för de allra flesta.

Då är det ju helt tvärtom. Har till med en lägre risk investera i aktier än vad du och i krediter. Trots att avkastningen är nästan dubbelt så hög Om man kollar 100-150 år i tiden och bara rullar om här perioden. Och det är det som är den ena delen i var man hamnar i den här investeringscykeln.

Kan du välja tid så i sådant från början? Ja då kommer du få en bättre avkastning.

Istället för att komma tillbaka till din låda i de fem år och säga att det har inte hänt så mycket så jag planerar för fem år till. Och så tycker att du sedan har lokerat i 20-30-40 år. Mm. Den impacten är helt enorm. Det kan vara på inlända om man får 4-5% i avkastning från 9-10% i avkastning. Är den första delen i det här. Den andra delen handlar också om att titta på i alla fall de senaste 40 åren utifrån hur man ser hur man bygger en investeringsportfölj framgångsrikt. Så har ju de stora institutionerna som har ett eligt perspektiv i sitt kapital vi tittar på de stora stiftelserna som ganska unika, oss själva som ordligen har börjat bli utlötta pengar varje år att sätta sig i en portfölj när den ska fortsätta växa.

De har ju haft en allokering som är mycket bredare än en organisation. De har ju ätit ganska mycket private equity-investeringar, mycket fastighetsinvesteringar väldigt mycket vikt mot aktier på den noterade marknaden och väldigt liten vikt mot kredit och variationer. Och det handlar ju om att det ska ju vara riskspridning.

Universifiering är ju ingen kyrsa utan det är ju viktigt alltid att det vara rätt.

Och skillnaden mellan att spela riskerna mellan Vad är aktier? Det är inte för att ta det basala exemplet mellan alternativa tillgångar och aktier. Det är att du får en sann okorrelation. Alltså att de rör sig inte likadant i samma cykler.

Köper du aktier och krediter så är det ofta samma bolag du exponerar mot. Men du har lite olika rättigheter som... Som investerare, men på den andra sidan när institutionen har varit i 40 år, då har mycket högre avkastningskansial trots att risken är ungefär samma. Så det är inget ankare i samma sätt som har ett traditionellt tillbaka-utspårsföljning.

Man mycket krediter i sig. Och det där har ju varit, tycker jag, en jättefrustration. Det är skillnaden mellan att man kanske har dubbelt så här avkastning över tid mot hur det har varit. Och då ställer i alla fall jag mig frågan varför har det varit så under så lång tid och förändringen kommer liksom inte riktigt in då?

Nej.

Och det tror jag är viktig fråga.

\[00:09:41\] **Johan:** Ja men det köper jag verkligen. Och jag antar att det här hänger ihop med liksom Coeli och den typen av produkter och tjänster som ni vill tillgängliggöra då?

\[00:09:50\] **Erik:** Ja, men som jag sa, vårt varför, det är att vi vill ju, vi vill ju möjliggöra för alla att kunna investera som de mest framgångsrika.

Ja. Det kan ju bli en frustrerande faktor att du ser ofta samma typ av namn på listan på vissa av de mest framgångsrika investeringarna hela tiden. Mm. Så borde det inte behöva vara. Och det där, det är ju det är många utifrån som kallar det som en disruptor som går inte kanske riktigt så långt för det handlar mer om att lägga ner kraften och tiden på att möjliggöra för både privatpersoner och institutioner kunna komma åt samma typ exponering.

Och det är kärnan i vår investeringsverksamhet att öppna det. För att handlar inte om att bara möjliggöra det privatpersoner utan kvaliteten måste ju vara så hög så de som är

bästa investerarna vill få del av det och sen möjliggöra det för alla andra att faktiskt hänga på på samma

\[00:10:40\] **Johan:** Vad är anledningen till att överhuvudtaget gå åt privatpersonerhållet? Är det liksom en public service? Vad är syftet med det?

\[00:10:54\] **Erik:** Det där är ju en superbra fråga. Dels är det ju en drivkraft utifrån när man bygger ett bolag tror jag. Så det Var har man möjlighet att växa mest? Om man bara ska göra det väldigt basalt. Där man kanske ska ha mest värde där borde man nationellt sett kunna växa mest.

Tyvärr är det inte alltid riktigt så enkelt. Men det är grundprincipssak som jag har.

Och det är klart att på privatkundsidan, där kan vi ha ett jättelärde när det åstadkommer här. Det har en jättetid. Det är en enorm marknad.

Det tror jag är viktigt. Sen är ju också investeringsverksamhet. Jag tror den kanske är lite annorlunda än många där man kör.

Där man måste vara väldigt noga med att öka sin målgrupp. Det pratar vi ofta om med våra bolag. Det är väldigt viktigt att ni kör in det konsumtivt målgrupp.

Investeringsprodukter eller investeringsmöjligheter Någonstans vill ju inte alla komma åt samma typ av investeringsmöjligheter i grunden. För du vill ju att du få så hög avkastning som möjligt till en så balanserad risk som möjligt. Så att produkterna ska kunna rikta sig till alla målgrupper. Så att vi är ju inte på något sätt mer till för privatpersoner än vi är för stora institutioner.

Mer än 70% av det kapitalet vi investerar i är institutionellt kapital. Och 30% är privat kapital. Men att kunna ge möjligheten till en annan negativ på det.

Det har varit viktigt för oss för att vi tog en tillväxtmöjlighet i grunden. Ja,

\[00:12:18\] **Johan:** det köper jag.

Vad är det som Keeps You up at night just nu kopplat till den fasen i bolaget som ni är i?

\[00:12:26\] **Erik:** Men i min roll är det en ganska... ska berätta det för det är en ganska bred verksamhet. Vi löser ganska många olika områden. Och alltifrån vår investeringsrörelsegående på public markets. Eftersom vi noterar aktier, räntor räntefonder. Vi har åtta investeringsteam, 14 olika fonder som vi investerar i.

Vi har private markets, den lägger in private equity i marknaden. Och på samma vis har vi alltid ägare. Vi har en kreditverksamhet som är ganska bankligt verksamhet egentligen. Medan vi ser det som en investeringsverksamhet för oss. Vi vill ju säkerställa att vi skapar möjlighet för framgångsrika investeringar i de här ekosystemen.

Och sen har vi en jätteviktig del, det är ju våra kundorganisationer

Det är ju där vi hjälper privatpersoner med alltifrån skatteavgivning till hur man ska investera i sin portfölj i en klassisk private banking av vårt management. Förutom institutionen, vem är har kunderna och kunderna då? Så vårt kipsmi är Appled Night.

Det handlar ju väldigt mycket om att säkerställa alla de här benen att vi växer samtidigt. Men det är också en prioriteringsfråga jag önskar att komma framåt. Många företagsledare i den fasen vi är vi växer väldigt snabbt just nu. Dels blir det många fler anställda, fantastiska medarbetare. Vi har ju också växt väldigt mycket med väldigt mycket nya kunder.

Och då har man ju en situation där vi måste säkerställa att vi lägger vår tid på saker. Det sjukt svårt. För kvaliteten är alldeles fel i vår hand. Och det är klart att där funderar jag på helt tydligt. Sen är det kanske trött om det är möjligt att gå upp och prata.

\[00:14:07\] **Johan:** Exakt Bra läsning. Måste man ha den bredden för att kunna erbjuda Men finns det en minsta gänglig tjänsteportfölj i er bransch Eller är det mer självpåtaget att ha den brännen som ni har?

\[00:14:24\] **Erik:** Det är nog självpåtaget eller självförhållandet att göra det. finns många analyser av vår bransch men jag tror, antingen är man ofta ett produktbolag i branschen där är du väldigt lycklig på dina investeringar du kan tala om våra fondbolag vi har ett par equity-organisationer och det är fantastiskt inom large cap-investeringar som de har på mig längre eller så kanske du är mer på Kundsidan, och det är väl en klassisk investment bara, jag kan erbjuda de stora bankerna, då är det kundrelationen och då är det egentligen inte produkten utan då att distribuera andras produkter lite förenklat det vi har fångat upp på våra 30 år är att vi började vara väldigt aktiva på kundsidan med råd med intreprenörer egentligen

Och sen så har det varit 15 år att vi har upp själva investeringsorganisationen så att den bredden är ganska ovanlig i Sverige, Norden, kanske norra Europa.

USA är den lite vanligare om man tittar på de riktigt stora som Blackstone och Bantrop, de har ofta en kundorganisation, en investeringsorganisation som är ganska långt igång men i Sverige så tror jag det ganska ovanligt att vara så bredda som vi är men det är det vi vill vara, vi kan ju ligga nära hela tiden och dNAt, som trots investeringarna och kunderna känner att du ligger så nära då kan du få en kompetensutvecklingslink till kunden.

Och det är då du kan bygga ut dessa starka farsenskaper och

\[00:15:45\] **Johan:** Hur ser en kundresa ut då? När börjar man bli relevant överhuvudtaget som kund för er? Hur mycket investerbart kapital ska man ha överhuvudtaget?

\[00:15:56\] **Erik:** Det kan gå igenom de olika investeringarna vi har men man tar hela vägen från allmänheten Många våra investeringsprodukter som bland annat köp av Enorma institutioner, de går också och investerar på Avanza eller Nordnet och genepensionen eller vad man vill investera.

Så det är en kund som vi ganska lite kontakt med men den har möjlighet att investera i våra investeringsprodukter.

Sen har vi vår Wealth Management och Family Office. Det är en väldigt nära kundrelation och det är ofta kunder som i stor utsträckning har varit entreprenörer eller är entreprenörer Man har byggt en stor som möjlighet, en komplex situation.

Där är det ofta en väldigt mycket som klättsar runt allt ifrån familjesituation, viss juridik, skatt och hur ska jag planera för det kapitalet över många generationer Jag är

ofta försiktig när jag nämner volymgränser för att vi växer ju varje kund Jag ser det inte som en Kundrelation utan jag vill ju se det som en partner på sätt, men ofta för att bygga en sån portfölj som kanske är viktig 10-15 miljoner kronor uppåt är det viktigt att bygga en investeringsportfölj nere i läget. Du vill ju sänka den gränsen så mycket det går för många.

\[00:17:09\] **Johan:** Du pratar om entreprenörer det du ska få fortsätta på för jag tyckte det var bra men det är intressant vanligt är det när det kommer till den här första generationen av wealth creation alltså hur du kommer till dina första 5-10-15 miljoner hur vanligt är det med de resor som inte är entreprenörsresor utan snarare att du är någon välbetald exekutiv Men det upp till

\[00:17:35\] **Erik:** den nivån så är det ganska vanligt att du kan vara en välbetald exekutiv Absolut Ja Vanligt är alltid en relativ

Det är få förunnat att komma så långt. Och det krävs fruktansvärt mycket som har kommit men wealth creation i Sverige och i norden, det är en solskadad majoritet skapas genom artikulärskap. Och framförallt har vi större förmögenheter. Det är ju också inte så konstigt för att lyckas skapa ett fint företag.

Det har ju skapat enormt stora värden för väldigt många, både personer som är medarbetare kunder, så nåt nytt på kartan. Det är ju kopplat, alltså det här värdet är till kapital. Och det skapar ju kapital. Så jag det är väldigt lågt att det är så, det är mycket vanligare att ha en entreprenör så lätt.

Annars är det ofta generationer som bygger upp förmögenheter. Men han tar en entreprenör i grunden då? Ofta. Ofta det. Men det är ju häftigt med den här kapitalen När du pratar generationer och du har investerat hyfsat rätt. Det räcker ju att ligga i aktiemarknaden i hundra år. Det har ju blivit en enorm ränta på ränteeffekt för många som började med små kapitalposter. Och det räcks ju väldigt fort. Så att den typen kapital har växt fram. Sen tror jag det är lite inriktningsfrågor. Jag tror att vi är ett bolag som också attraherar entreprenörer.

\[00:18:59\] **Johan:** Varför då?

\[00:19:01\] **Erik:** Vi jobbar ju med enormt mycket entreprenörer i våra investeringar. Vi har byggt upp hela vår modell för att främja det. Om man tittar på vår investeringsteam som vi försöker att leverera. Det här är en kompetensbrand. Vi måste hitta den bästa. Det är sjukt svårt. När jag kom till Coeli för 8,5 år sedan. Vi hade ju inte möjlighet att kunna träda de bästa förvaltarna. Vi hade inte råd. Då var vi tvungna att ta fram en annan typ av modell.

Då har vi gjort en fartnerskapsmodell. Vår investeringsteam är ju delar i våra strategier. De är ganska starka. Vi är majoritetsägare men de har ett stort delägande. Det ett nytt litet entreprenörskap för dem att bygga den verksamheten tillsammans med oss.

Det är den ena sidan. Sen förvärrar vi entreprenörsledda bolag och hjälper dem att växa.

Det är ofta den första professionella ägaren som kommer in. Då behöver vi vara entreprenöriell för att det ska fungera. Vi har också byggt våra egna verksamheter relativt entreprenöriellt. Så det är den ena delen. Sen tror jag att investeringsmöjligheterna vi erbjuder Många entreprenörer känner igen sig i de bolagsidéer.

\[00:20:04\] **Johan:** Ja, det kan jag tänka mig. Framförallt om man är en entreprenör så är det verkligen en livsstil på något vis. Om man vill investera i saker som man själv kan förstå och kanske till och med personer som man själv kan förstå om det är på enskild innehavsnivå.

\[00:20:18\] **Erik:** Ja. Det tog oss lång tid att vi slog värdet av det där. Vi var på 30 år som jag sa. Kanske bara 6-7 år sedan när vi började inse kraften av att bygga relationer med så många duktiga entreprenörer. För att får inte glömma bort vilka det är som har skapat värdet i grunden. När vi investerar i en fantastisk fantastisk bolagsidé så här kan det vara ett rörbokeribolag som nu växer upp till nästa nivå så att kan omsätta 2-3 miljarder miljarder kronor.

Vi behöver man med någon kompetens för att bygga ett sådant bolag. Nu har vi relation med 5-6 tusen entreprenörer runt om i Norden. Det är ganska många av dem har byggt sådana verksamheter för att kunna skakvara på allt på en skala på att använda deras kompetens och investeringsmöjligheterna. Det blir en lättekraft.

Det är där jag trakerar också att entreprenörer kommer in i vårt ekosystem för att ofta kommer att fortsätta bidra. Det är som att gå till dig och stänka att även om man har byggt någonting som är fantastiskt men man inte färdig.

\[00:21:16\] **Johan:** Nej, håller med. Det är faktiskt många som säger det. Framförallt de som kanske är äldre Att man blir mer och mer lockad av att någonstans ge tillbaka det finns liksom livsläxor som jag själv fick som var ganska hard won. Jag skulle önska att kanske inte alla behöver göra riktigt lika många Tabbar som jag gjorde, även om jag liksom kom ut på andra sidan nu vis och liksom gråhårig på något vis jag läste en bok för det är Arthur Brooks, jag har pratat om honom på podden mycket, han är såhär lyckoforskare vid Harvard han skrev en superintressant bok som jag tror man ska läsa för oss om kanske tio år, alltså när man kanske närmare sig 50 men boken handlar om finding purpose and happiness in the second half of life eller något sånt där heter den skitintressant bok som, han är hjärnforskare och lyckoforskare från Harvard så han beskriver att du har liksom din hjärna går som i två faser den första fasen där är du som, tänk dig som väldigt stark som processorkraft ren compute power, sen andra fasen då är du väldigt skicklig på att se samband och den typen grejer och och poängen med den som han beskriver det är att väldigt många bygger upp sin första karriär baserat på mer processorkraftlogiken.

Och de som inte lyckas hitta purpose and happiness in the second half of life, lyckas inte göra switchen över, så tar en typisk entreprenör som... Kanske har svårt att lägga ner liksom spaden och fortsätta gräva men försöker gräva liksom på sättet som jag gjorde back in the day och blir liksom mer och mer convinced av att jag måste bara jobba hårdare och hårdare medans min faktiska kognitiva förmåga kanske går neråt och jag lyckas inte switcha över till den här andra och det är det jag tror att jag ser hos mina gäster att de har lyckats framförallt då de som är lite äldre och liksom kommer hit av den liksom anledningen som vi pratar om har lyckats switcha över till att bli mindre och mindre egofokuserad mer och mer intresserad av min stamm och ge vidare och jag tror att det här är liksom sänggrottmänniskorna liksom jag är inte längre den snabbaste jägaren men jag kan visa vad de bästa jägarstigarna är någonstans

\[00:23:24\] **Erik:** Hur kommer han fram till vad är nyckeln för att kunna göra transition?

\[00:23:31\] **Johan:** Men jag tror att det handlar om att se av vilken anledning gör jag saker och ting?

Och hur mycket är det en fråga om mig och mitt ego? Och jag tror att han pratar mycket om framförallt de extremt olyckliga som är liksom sönderstressade i 55-årsåldern och bara fortsätter köra på. Att det blir nästan en identitet till slut. Och det måste ju nästan gå igenom en egodöd för att bryta den identiteten på något vis.

Och det vet jag inte. Det är väl som alla livskriser är ett bra sätt att skapa reflektion.

\[00:24:10\] **Erik:** Och man behöver ju hjälp. Men jag tror att det här är så viktigt. Det är ju lite bära för... Vi pratar ju mycket om generationsskiftet kanske när man har gått från något, men även i yngre ålder. Vi pratar mycket på vård och och sådana Vad är det då? Varför gör du det? Jag tror det är Drömmen, och vi kommit långt med oss så medarbetare där man kan tycka att jobbet det vi gör, är en viktig del av mitt liv. Inte utifrån att går till jobbet och det är utan det vi åstadkommer på jobbet är viktigt. Jag tror kan vara ett ganska värdefullt sätt att ha en genverk att nå det du beskriver. Fast om du var det, så kan jobbet är en viktig grej

Det är då det blir ett konstigt veckor. Det är viktigt att få ut det här sannolikheten, varför och draget i, vad är det för tuntigt ord? Vad är det som inte kan låta med det vi gör?

\[00:25:06\] **Johan:** Hur mycket känner du att ditt why måste exporteras till, att det måste vara medarbetarnas why, om man säger eller är det mycket mer en individuell fråga tycker du?

\[00:25:15\] **Erik:** Ja men bland annat, jag har lärt mig mycket, jag blev ledare tidigt ska jag säga och då är man ju inte så kunnig i vad som är, det det är ju en massa misstag och ett av de misstagen det var att nästan till förbannat försökte få alla att ha exakt samma why men så ställde en jättekrokledare till mig och frågade sig varför det?

Ja och det är ju en väldigt bra fråga, bara för det är ju ofta den bästa frågan som finns och jag hade inget bra svar alls på det men jag trodde att det var viktigt för det var så jag hade sett bilden av att det borde vara och det här är väl tio år sedan kanske eller tolv år sedan och sedan dess så har jag nog insett att vissa delar i why-et det viktigt att man har samma syn i det.

\[00:25:58\] **Johan:** Okej vilka

\[00:25:59\] **Erik:** då? Huvudsyftet, till exempel att... Det är faktiskt viktigt att vi skapar värde för våra kunder och investerare. Det är viktigt att vi gör det. Och inte bara för att de ska vilja vara kunder hos oss utan det är viktigt för att vi kommer att förändra förutsättningarna för deras liv. Det kan jag tycka är en viktig grundledkraft.

Sen så har det ju ofta som jag sa, en massa underliggande varför det går till jobbet har blivit viktigt. Vad du tycker är roligt, det där är fullständigt i huvudet. Så att många säger ju att ledarnas uppdrag det är att ta fram den bästa möjligheten för en människa att bli den bästa versionen av sig själv.

Och det bara att stiva under till hundra procent på det. Men det går ju inte att göra genom att tvinga in och liksom försöka överföra en massa varför utan då måste du hitta den personen som har samma why och hjälpa den att för exempel livkraftig vis uppdrag.

Och i vänvård är det, i vänvård så tror jag inte men då har man ju ändå påverkat ganska långt i sån relation.

Så att nej man behöver absolut inte ha samma why. Utforskandet är att hjälpa människor att hitta sitt varför.

\[00:27:03\] **Johan:** Vad gör du som ledare då? Jag upplever själv att ens why är ju inte heller fullt stabilt över tid. För det händer saker i livet. Jag tror att mitt why förändrades enormt när jag blev pappa även om det är nu många år sedan.

Sen så händer det andra saker. Man går igenom livstransformationer och livskriser som gör att man börjar se på saker på olika sätt. Så det är också svårt att veta. Kan jag känna vad... Det är ju liksom ett individuellt ansvar på något vis att hitta sitt why samtidigt som det blir också ett kollektivt ansvar.

För kan du ha ett bolag där alla går med ett ganska starkt varför till jobbet så uppenbarligen påverkar det vår förmåga att generera jäkligt bra värde

\[00:27:40\] **Erik:** i vi gör. Jag tycker att det finns ett individuellt ansvar men jag tycker också att bolaget eller ledningen eller jag själv som ledare har ansvar att ta hjälp från att hitta sitt why.

För gör inte jag det så tror jag att det det inte att vi maximerar outcome i verksamheten så då blir det inte ett aktivt delat ansvar i det där. Men why, det klart det ändras delvis över tid framförallt under kategorierna i vad som kan vara viktigt. Har varit ganska tråkigt att det där. Jag har gjort väldigt lika saker på olika arbetsplatser Det där varför, det har ju suttit i.

Jag tycker ju genuint att är för många som investerar fler. Och då har det blivit någon typ av så här, det där är den här drivkraften. Men sen när det kommer ner andra delar som är riktigt utifrån vilket fotavtryck som man kan resetta och vad det ska handla om. Det där har ändrat sig jättemycket. Och det är ju jätte okej. Ja det tänker jag att gör. Det är det som händer hela tiden.

Någonstans har jag med om det. Vad blev de stora tränarna för dig när du tänkte på det?

\[00:28:46\] **Johan:** Intressant fråga. Jag tror att Jag tror att kom i två ronder för mig. Så när jag fick min första dotter, då jobbade jag som managementkonsult med allt vad det innebär. Alltså väldigt sena kvällar väldigt mycket resor. Kommer du ihåg, jag såg ju knappt henne de första ett och ett halvt åren. Typ på helger och tidigt på morgonen. Och sen kom corona.

Jag tror att det för mig var den första triggern i att börja fundera lite annorlunda. Dels var det bra för att vi var inne i en fas i det bolaget som jag jobbade. Där vi gick från managementkonsultbolag till produktbolag Så det hände ganska mycket... bolaget generellt Vi förändrade hur vi levererade.

Det var ivrig påhet av covid. plötsligt försvann ju tjänsteresor. Så insåg man att 40% av vad gör är att sitta på flygplan någonstans. Det blev jäkligt effektivt. Så det var egentligen inte att jag behövde jobba så fruktansvärt mycket mindre. Utan om du bara skalade bort resorna så var konsekvenserna att jag jobbade fruktansvärt.

Exakt. Men sen parallellt med det. Eftersom det var i lockdown. Det känns ju som att det är en ocean av tid sedan nu. Men fanns ju två läger Det fanns de som var i jäkligt dålig form och fokuserade på komma i bra form. Och så fanns det de som käkade bullar. Jag hade en jättetveksam relation till min egen hälsa innan covid.

Så det var liksom en awakening. Sen ska jag säga att nu i senare år så har det nog mer varit ett antal... Lågintensiva livskriser som helt plötsligt ledde till en större livskris som behövde tas i. Och på den vägen så väldigt mycket mer fokus på personliga relationer. Fast det har inte gått att göra utan ett ganska stort jobb med min relation till mig själv.

Så jättemycket retreats och liksom sådär. Vad är de tidigare grejerna som har format ditt sätt att se på världen?

\[00:30:52\] **Erik:** Ja, de tidigare grejerna. Jag är en ganska strong believer i att nästan allting som händer påverkar dig. Hela tiden. Det är svårt att gå tillbaka och sova. Men det är klart att uppväxten har en ganska stor prägel.

Jag kommer från en familj som har någon koppling till det jag gör, ska jag säga, överhuvudtaget. Mamma får coach, pappa att en läkare och sådär. Men det har funnits en typ av i att det du gör är väldigt viktigt. gör det väldigt viktigt. Säkerheten att tycker det är det de tyckte alltid. Så det har format mig mycket i den och då blir det säkert också har inneboende prestationsvilja i det.

Jag tror gärna. Sen har jag tränat mycket och jag ska spela fotboll och det har gått otroligt mycket människor. Min första stora trygghet är att jag behöver ha mycket människor runt mig. Utan det funkar inte jag. Och det kommer nog därifrån.

Det kommer nog mycket från fotbollen än Jag vet att jag är långt ifrån bäst. Och då behöver jag ha en massa vuxna människor runt mig.

Jag tror sådana kopplingar kommer från så enkla saker som att spela mycket fotboll. Och det här är basalt och det är nog många som har varit med om. Och sen så själv tyckte jag att gettes när jag var 10-11 år, något jag hade väldigt svårt att prata om förr men det har jag märkt.

Det har ju format mig jättemycket.

\[00:32:15\] **Johan:** På vilket sätt?

\[00:32:16\] **Erik:** Jag tror, första tanken är att hoppsan, nu blir livet kortare än vad jag hade tänkt mig. Jag har lite brott om att åstadkomma aktier vi vill. När började du tänka så? vet inte exakt, men blev medveten om det.

Jag hade kommit en liten bit i karriären tror jag. Så det är väl 12-13 år sedan. Innan det så var jag inte medveten om det.

Men jag insåg på saker jag hade gjort.

Jag gjorde saker och jag tror det är en underliggande drivkraft i det. Sen så är det ju faktiskt så att livet blir inte vart man är. Men det kan bli det. Sen sen har jag på grund av uppväxten och hungern i det så har jag fått möjligheten att jobba med tycker jag helt fantastiska ledare länge. Och alla jag träffar

Det formar mig. I början av karriären när man är ung. Det vet du också. Man är ganska blå. De har lyssnat på typ allt som de säger. Och då tar man in allt. Som de säger. Och gud en bädd Men i slutändan så lämnar sig filtrera. Allt kan man lära sig. Jag har ju blivit formad för varje tid jag har tagit.

Och jag har några sådana Riktigt starka minnen. Alltifrån ytliga enkla grejer. Jag hade en chef. Kom ihåg. På Handelsbanken. Jag började när jag var 18 eller 19. Och folk frågade mig allt Vad säger du? Sen vi har haft det varje dag i 15 år det var det? Absolut det var här det var ju samma skede där till det sidospår men det var ju samma skede som jag tror när han slutade ta sluts då hade alla slutat ta sluts på ett annat sätt och då sa han din chef till mig jag har ingen aning att man har det när man är på banken men han sa, tycker du att det känns bra att jag har det?

tycker du det känns som att jag har ansträngt mig för att träffa dig ja, det tycker jag faktiskt att det känns som det känns mot en viss respekt och det där var en jätteprägel inte att du ska ha kostym utan du ska ju visa människor att du faktiskt anstränger dig För att du ska möta dem.

\[00:34:26\] **Johan:** Det fascinerande.

Man älskar ju personer som. Jag har en av mina bästa vänner. Erik. Han är en sån person som när du är med honom Så känns du som den viktigaste människan.

I hela universum. Det finns ju tusen olika sätt att uppnå det. Jag tror framförallt Min reflektion har handlat om närvaro I det jag gör. Och det är något som jag kämpar med jättemycket.

Att vara fullt närvarande.

Och kräver Väldigt mycket inre lugn för mig. Som jag inte naturligt har. Det är klart att det blir extra starkt I relationen till barnen. Och vad det nu kan vara för någonting. Men den här poängen av. Jag vet inte. Tänker du på det som respekt? Eller tänker du på det som.

\[00:35:13\] **Erik:** Du, det där är en jättebra fråga.

Jag tänkte komma till precis det. Det har ju någon med de här kläderna. Utan det är ju små inställningar. Exakt. Och jag får ofta veta att jag är en intensiv lyssnare. Ja. Och det är ju det jag upplever. Men det är en jättekompliment. Jag jag tycker ju att det är bra. Men det kommer ju någonstans ifrån.

Och det var det jag tänkte komma till med den här personen som sa det. För är ju egentligen det han sa. Du måste behandla personer som är sjukt intresserade. Och det måste komma inifrån Och det är nog en nyfikenhet. Jag tror det också. Så jag är sjukt nyfiken. Och vi vet ju jättemycket. Och jag har alltid varit det.

Och är man alltid det, då blir man också bättre och bättre på att direkt kunna ta till sig saker. Formar man typ av slutsatser kommer man vidare, tror jag.

\[00:35:56\] **Johan:** Men du har ju alltid i samma bransch så länge. Ja. Är du fortfarande nyfiken på din bransch?

\[00:36:01\] **Erik:** Sjukt ansvärt. Finansbranschen är ju ingen bransch brukar säga.

Det är bara en privat bransch.

Ja om man tänker på det vi är ju... Jag är intresserad av allt från taksöringsbolag, du har pråtslagare, rörbokare, it-bolag, tech-bolag. Vi försöker se allt. Jag har haft många sådana tankar. Ska jag verkligen fortsätta med detta? Då hade det faktiskt varit lite enformigt. Jag hade format otroligt mycket med det här bolaget.

Och insåg det närpå hem. Men då har jag börjat fundera på det här. Det är så otrolig börsuttagning möjlighet att göra börsfinans. Så jag tror det är svårt att bli mätt på en sån här inriktning. Du är bara ett derivat på allt annat. Du kan inte bli fullvärd. Så nej det känner jag inte.

\[00:36:49\] **Johan:** Vad har hänt i er bransch över de här 20 åren som du har varit? Jag ser framför mig att det ändå har varit en viss kulturförändring över tid, eller? Ja,

\[00:36:59\] **Erik:** det tror jag. Å ena sidan så kan jag känna att det har hänt Väldigt lite. Bara ena känslan är rätt. Banker är fortfarande banker. De tar in pengar efter man har betalat en respekt för det.

\[00:37:11\] **Johan:** Har du en väldigt framgångsrik affärsmodell så är incitamentet att ändra den ganska lågt.

\[00:37:16\] **Erik:** Jag kan också vara lite kritisk mot vår bransch, vilket är lätt att vara och sen tycker jag av en ogrundad girighet och mycket sånt som har straffat branschen om och om igen men har fortsatt på samma sätt. Så fortfarande har det inte ändrats. Jag tycker digitaliseringen har varit en ny del av branschen som har kommit till.

De som kanske borde digitalisera borde kunna digitalisera hur mycket som helst i vår bransch men det har inte drivits jättehårt.

Det är väl det som jag tycker har varit statiskt.

Det har ju hänt väldigt mycket sådär att Jag tror att kunskap är en sån här motor till att det måste hända grejer. Så kunskap hos sina kunder, hos allmänheten det tvingar bolag att utvecklas och jag tror att det är det som har blivit finansbranschens utveckling.

Att det är väldigt många fler som har lärt sig massa mer med de här plikarna. Därför har just det ett högre krav. Till exempel att

Alla behöver ju allting vara aktiv och förvaltning för att skapa värde. Passiva investeringar har ju blivit ett helt enormt stöd. Men det för att marknaden har växt och det kan fortsätta.

Jag tror att allmänheten generellt har blivit mer medveten om vad man gör. Tyvärr i Sverige ligger ganska långt fram när det kommer till investeringar och det vi utifrån de länderna jag har varit aktiv i. Så det har varit sådana drivande förändringar där bolaget behövt säkerställa att man ligger framkant.

Och sen har konkurrensen ökat enormt de senaste 30 åren. Alltså innan jag började öka utifrån alternativa investeringar och var bankerna fullständigt dominanta. De är fortfarande jättedominanta.

Men på 30 år har ju bolag som Blackstone, Blackrock, ETT, KKR, Alla de har växt upp under 30 år. Och det är klart att det har påverkat en massa.

\[00:38:56\] **Johan:** Ja, det känner jag verkligen. Hur mycket påverkar AI er just nu? Frågan kommer från lite olika håll. Det ena är hur långt har faktiskt AI-traders kommit utanför de enormt stora, jag ser framför mig att de stora investeringslösen har enormt raffinerade modeller. Den andra är hur påverkar kundgrupperna? De borde ju vara enormt mycket mer pålästa som konsekvens av AI.

Och det tredje är hur investerar man effektivt i AI?

\[00:39:29\] **Erik:** Ja, vilken bra fråga. Ska se om jag har bra svar på alla dem, men min bild av och hur det påverkar branschen, det kanske är där jag blir nervös för.

är väldigt viktigt att man inte generaliserar för mycket när man investerar För generaliserar du, då bete sig marknaden inte effektivt. Och marknaden är väldigt effektiv för att det ska kunna värdesätta. Det är i grunden att det om finansiering till rätt bolag. Finansierar du rätt bolag med en investering då kommer du få en avkastning.

Finansierar du fel bolag som inte är presterande då kommer

\[00:40:06\] **Johan:** Är det här ett argument mot någon överoptimism i så fort du har en AI-label på ditt bolag som springer kapitalet dit?

\[00:40:14\] **Erik:** Jag tror det är nog nästa steget som vad man ska investera i som är AI-kopplat. Nej, det är det inte. Men den första delen är vad du sa, det var tydligt. Jag tycker att det som är risken med AI är precis samma sak som risken med sociala medier om man går 15 år tillbaka till 10 år tillbaka.

När det spridas enorma åsikter om hur man bör investera. Och det är svårt för människor att gallra information. För då måste du ju kunna saker. Och då kan det bli väldigt, väldigt väldigt starka för hoppbeteenden.

Och AI har ju definitivt den risken. Med tanke på att det kommer att användas redan nu exponentiellt Det är ju fantastiskt. Jag älskar den utvecklingen. Men risken är ju såklart att förhoppbeteendena kommer att bli lite normala. De kan inte driva fel beteendeavstängningar. Det är en nätterisk. Och det är samma som det sociala mediet. Det har kommit ut så mycket information. Det har kommit ut så mycket fel information. Du gör investeringar och kommer att bli slut. Och det är överstiget. Så det är faktiskt så här Hur påverkar det? Det tror jag att det är en stor påverkan. En stor risk. Men det tror jag att det måste man prata om så att folk i alla fall är medvetna om det.

Det är ju smarta människor.

Alltså någonstans sen vad man ska investera i för att ja, jag får exponering till hjälp en väldigt stor del i en investering det är ju att hitta ett bolag som är framgångsrikt och har en bra produkt så att den kan utveckla i tiden när det mer intäkter.

Den andra sidan är effektivisering. Hittills, det här är nog en av de största revolutionerna på 50-60 år utifrån hur vi kan effektivisera en verksamhet. Så då är det när du hittar en verksamhet som kanske inte är jätteeffektiviserad men där är klivet inte jättestort för att effektivisera sig av AI. Det tror jag är en jättemöjlighet att investera. Traditionella bolag.

\[00:41:55\] **Johan:** Så istället för att leta efter hur kan jag få en position i Lovable så leta efter ett bolag som har i dagsläget ganska låg marginal med väldigt höga personalkostnader som med större sannolikhet kommer kunna dra nytta av effekterna av AI.

\[00:42:13\] **Erik:** Till exempel. Eller som har väldigt tunga administrativa processer. Ja. Som görs. Det kan gå till vår egen bransch. Man sitter med väldigt många människor som gör väldigt administrativa uppgifter. Som jag tror tyvärr att det kommer att behöva göras. Så marginalhöjare. Sen är det här en fråga om vad man tror på typ av investeringar.

Vi är ju lite tråkiga. Vi letar inte efter den typen bolag som kan göra 50-60 gånger pengarna. Det är ett enormt värde att kunna så börsa. Det är ett enormt värde att vi investerar i så lång tid. Så när vi investerar i bolag kan vi skapa tre, kanske fyra gånger pengarna på fyra-fem år. Det är en otrolig investering men den är också ganska förutsägbar.

Så vi letar inte efter den här binära casen. Så där är det nog bättre att prata med dem som är mer venture-investerade. De är inne i avträde. Men i och med där vi är, där jag tror att det har högst sannolikhet att ha mest värde som det är 2030. Det är lättare. Det är ju tydligt svårt att hitta de här gymnikon som inte är det idag.

Det är ju tydligt svårt. Det inte så är tusen som kommer dit. Men om du gör det här i vanliga bolag då tror jag man ska leta efter den typen av verksamheter för att det är ju alltid det relativt nativa som skapar avkastning. Och bolag som fortsätter göra precis det de gör och har bra vinst, det är bra utdelning men bolag som kan förbättra

utifrån hur det ser ut idag det är det som skapar avkastning. Jag vilja prata om.

\[00:43:40\] **Johan:** Om du skulle sitta ner på med en av av lyssnarna, om man målar upp ett scenario att det är en person som är i 50-årsåldern, har en portfölj på ett fåtal miljoner kronor som är investerat i den här medelrisk över medel och horisont. Vad är de förändringarna som du skulle göra om snarare hade varit dina pengar?

\[00:44:06\] **Erik:** Mina pengar?

Jag hade... först ställt en jätteviktig fråga som vissas ofta. Och det är hur stor del behöver vara tillgängligt i likviditet? Jag menar inte cash utan som du faktiskt kan komma åt på 3-5 dagars tid. Det är en annan fråga att fråga lite om risk. För att den är ofta den viktigaste för pengar har ett syfte.

Då ska det ofta användas någonting. Och det är bara en... Det är bara en handelsvara.

\[00:44:38\] **Johan:** Hade det varit jag som hade fått den frågan. Alltså liksom de här pengar på 3-4-5 dagar Då tänker man ju liksom i att. Vad fan vet jag. Varmvattenpannan gick sönder. Jag behöver ha liksom 150 000 profutsedda utgifter. Men kanske den mer relevanta frågan är. Hade jag tänkt mig. Om du kollar då på den här medelhorisonten Vilka stora situationer vi behöver köpa en ny lägenhet. Något sånt där. Är det som du planerar för

Eller?

\[00:45:03\] **Erik:** Det är nästan det. Man börjar med superkort för att likviditet Det måste man ju studera upp över tid.

Så att då har du den första frågan.

Superkort tid. Sen har du nästa fråga. Precis som ni påstår. Spot on. Man pratar lite längre Är det några stora investeringar Hur står det för något du planerar för. Hur ska det vara. Är det fram till kanske. Ska du börja få barnbarn. Eller hur barnen ska köpa lägenhet. Det är jätteviktig fråga.

Så att det som det hade minnats ut i. Det hade ju varit en slutsats i det här Det är väldigt få personer som tänker om fem år ska jag ta ut alla mina pengar och så ska jag kasta bort dem. Och det är definitionen av en tendensrörelse. Det är därför det andra är att pengarna i sig det borde finnas något typ av envikt eller något perspektiv.

Sen så vill ju inte vi alla det. Och då måste man bestämma. Ungefär hur mycket pengar för att känna sig trygg behöver jag ha kvar för att kunna skapa det jag vill över tiden. Och då hade jag nog gjort av förändringen är att många hade kommit till slutsatsen själva att jag hade kunnat äga kundarna när du hade kunnat äga.

Mer aktier hade jag gjort. Så det hade nog varit en första förändring. För att det är också viktigt att förstå att kapital är väldigt relativt aktiemarknaden. Inte räntemarknaden. Aktiemarknaden är bolagen som växer. Det det som driver någonstans prisökningar och allt annat. Det är viktigt att jämföra sig med aktiemarknaden.

Och då blir det också ditt Inkluderingsskydd. Sen hade jag definitivt sett till att man fick en elektronik som har en högre förutsättning att skapa högre avkastning. Och det är ju priority och real estate investeringar. Och det är inte för att det är något unikt med att det är onoterat, utan det är att formen som de investeringarna drivs i Det skakar en bättre förutsättning för testningen på börsen.

Ofta kan du köpa bolagen mer. Vad det kan göra på en publik marknad är väldigt logiskt. Det färre som möjligt att köpa utmed efterfrågan som styr alla priser. Den ena delen. Men sen är det hur bolagen drivs. Många tror att det bara är bra att kasta på att är onoterat. Det blev en superhype under 2020 och 2021.

Det är ett av de största bristerna och misstag tycker jag med investeringar. Det är en väldigt stark governance i de bolagen. Så man kan hitta en verksamhet som är jättekvalitativ under 20 år och sen så fullfinansierar du en tillväxtresa av dag ett. Det är supertryggt att du har allt kapital du behöver.

Så det är en jättetydlig strategi. Och sen säkerställer man att man fungerar den strategin. Mestan oavsett vad som händer på börsen eller någonstans. Så bara jobbar man efter den strategin i 3-4-5 år och då är det ganska helst samtidigt att man uppnår ungefär det man vill göra. Det är lite sällan allt, men nytta det man vill göra.

Den värdetroneringen Den hade jag säkerställt att kunderna kunde ta del av. För då får du dels en diversifiering börsen. Det kommer att röra sig att använda. Du kommer att vara mer yrkvid i den delen mot följare. Så du kan inte använda de pengarna på ettårsbasis eller näringsbasis Men kanske ett, tre, fyra fem år.

Men totalt sett att det ska komma lite bättre avkastning.

Så att få ut exponeringen mot det riktiga tillgångssvaret. Jag

\[00:48:00\] **Johan:** tror att private equity-delen hängde jag med på. Men du kastade in real estate där också. Den hängde jag inte riktigt lika mycket med

\[00:48:06\] **Erik:** på. Vad är skillnaden där? Dels är det att det rör sig också annorlunda i en portfölj.

Så att drivkrafterna till varför fastigheter kan öka i värde. De är ju inte samma som varför din private equity-investering ökar i värde. Nej exakt. Så det är en riskspridning. Allt blir inte som vi har tänkt oss. Det är det enda vi vet med investeringar. Så det är den ena Sen är fastigheter tycker jag...

Det är ju som allt annat, det är ju sjukt brett ska jag bara säga. Du kan äga hyresbostäder, du kan äga utvecklingsfastigheter. Vi är nog mer inne i att du ska äga fastigheter du kan förändra användningen av då. Det är strukturellt värde.

Fast du inte kanske tummar den, gör om den, hyr ut den igen. Då är det skadat ett strukturellt värde.

Så då kan avkastningen bli lite högre.

Och det är också en annan typ av exponering. Du kan få exponering mot politiskt visst du kan få exponering mot räntorisk fast du får mer avkastning för kapitalet. Och då har du ofta en avkastningsintensial på ungefär procent uppåt.

Fortfarande bättre än börsen så det är värt att vara lite mer i kriv. Och det där är så annorlunda än börsen.

Så att köpa en fastighetsaktie på börsen, ser det som att köpa aktier. Det är inte att få fastighetsexponering, vi har ju det såklart men det är ju aktieexponering.

Det är så jag har resonerat och

\[00:49:19\] **Johan:** Vi skulle gå tillbaka till en grej vi bara browsade förbi lite tidigare. Du sa att vissa kallar er lite för en disruptor i marknaden.

Jag tänker varje gång man, oavsett om det är någonting man siktar på att vara eller inte. Men jag skulle vilja prata innovation och hur stora byxor för innovation man egentligen vill ha på sig som bolag. Ni är ju ganska spridda och jag lär känna er lite grann Så har ni ju någonting ni vill uppnå som är lite annorlunda på marknaden.

Det kommer ju alltid med en kostnad också. Att vara lite först. Ni springer antagligen på frågor för första gången som ingen riktigt annan har sprungit på. Så man tar lite extra kost att driva ett bolag. Vad går den gränsen? Hur tänker du på det när man driver?

\[00:50:06\] **Erik:** kan jag nog fråga. Kommer att ställa annat?

Det där i svenska är lite bättre. Men det där är svårt. Den första frågan är, vad vill man vara? Jag vill ju säkerställa att jag uppnår den förändring som jag vill uppnå. Och sen blir nästa fråga, till vilket pris? Exakt. Det måste vara rimligt. Och det är inte nödvändigtvis så att det blir bättre för marknaden för att du lägger ner en jättepris på att förändra allt samtidigt.

Nej. Det jag själv tycker är att det är väldigt mycket viktigare att du åstadkommer förändringarna än att du startar en massa projekt. Och det är nog kanske skillnaden med vad vi var för fem år sedan och vad vi är idag. Vi kan ju starta 70 projekt på ett år och sen lyckades vi med 45 om dagen. Så var vi lite härpa med det.

För att då har vi ändå skapat massa värde. Idag har vi kommit så pass långt att vi har byggt mycket av basen och vi börjar komma ut där. Nu är det väldigt viktigt att exekvera på de två sakerna som vi gör. Och det är en häftig transition i en bolagsresa tycker jag. Så just nu är vi inne i en fas där. Nu är det väldigt viktigt att exekvera och slutföra på de sakerna vi gör.

Så det är ganska måna om att starta inte fler grejer vi kan hantera. Och det blir nästan svaret för att Annars blir det för dyrt. Och då kanske det inte lyckas göra någonting.

\[00:51:21\] **Johan:** Jag ska berätta en anekdot. Jag jobbade med ett mid-size-bolag. 3-4 tusen anställda. Ny vd kom in och i samband med det så kom vi in också för att jobba till med execution-delen av strategin.

Den vdn hade gjort, inte samma som oss, men med ett gäng andra konsulter Han hade gjort nästan som en forensisk undersökning på ledningsgruppens förmåga att genomföra beslut. Så han hade tagit in en extern konsult som hade gått in och granskat alla våra ledningsprotokoll egentligen Och av beslut tagna och sen följa de besluten ner till vad slutade det här någonstans.

I koncernledningen så hade de tagit ungefär 300 förändringsbeslut över ett år. Det tror jag är relativt representabelt för de flesta bolag som är lite större. Att du har olika affärsgrenar som ser lite olika ut och sådär. hade lyckats genomföra hela vägen i mål det var 60. Och det var min första reaktion.

Okej du har en hit rate på 20% här. Jäkligt lågt. Hans reaktion var så här. Ja, det kan man ju orda om. Men den riktigt intressanta frågan är. Det kanske är så att 60 av de här 300 besluten Det hade varit jordens bästa resa Om det var de bästa 60. Men hans... Slutsats var att de här 60 som vi har lyckats genomföra, det är de 60 som hade hänt ändå.

Alltså det är liksom inte riktigt ledningsgruppens strateginförändringen som har hänt här. Och där var ju argumentet samma argument som du har på. Vi måste smalna av till de bets som verkligen spelar roll och sen se till att vi faktiskt genomför dem hela vägen in i mål. Så det

\[00:53:01\] **Erik:** där tufft. Det är väldigt bra vad har skrivit. För det är den frågan som är viktig.

Vilka förändringar vill vi driva igen?

Ska vi ha stort värde? Det måste ju vara den slutgiltiga frågan. En sån sak som jag förmodligen pratar hål i huvudet på väldigt många av mina medarbetare. Jag förstår, det är brett just nu. Det mycket saker vi har förklarat.

Det är ingen sån resa. Och många älskar det. Det som blir den viktiga är att Vilka är de här impact and shoe-sakerna. Du väljer tre saker just nu som du bara måste genomföra. Och bara genom en sån enkel gamling, vet du du, Lista, då kan du börja ta beslut på att de där 60 som han beskriver för att det är rätt 60-saker.

Exakt. Och jag tror det är jättesvårt att hitta en så lända tro som att du ska nå sån effektivitet i det. Hittills har vi i fall inte uppnått det. Men någonstans att bara komma dit och inte ha de medarbetarna vi själva vi är ju faktiskt kontrollade. Det är superviktigt. Och då finns det sådana enkla verktyg och då får man ju bara ställa sig för vad är det som ger impact?

Är det just nu en bra samhällsfråga? Är det en kundvärldsfråga? En tillväxtfråga? Är det ett samhälls...

Vad är det? Och det måste man ju enas om, tror jag, först. Så det där är mycket. Och din fråga, hur mycket distrakter det vill vara, det ska ge mig för det är nog också typiskt jag själv. Jag gillar att se saker i färja.

Och då är viktigt att man väljer ut de två sakerna och så tar man dem. Och så tar man nästa och så nästa. Den andra insåg jag fick ut i den här frågan det är mer, vad är en distraktor?

Eller, jag kan tycka att vi är ingen startup, vi har funnits i 30 år, vi har kommit ganska långt i det.

Och då blir det små saker men jag tror det handlar om att försöka förbättra förbättra infrastrukturen kanske.

Vad innebär infrastrukturen?

Ja, om man tänker sig hur... Ta kvar lite, det är som ett exempel det är ett av våra affärsområden. Ja. Det har ju varit så otroligt eftertraktat. Det har ju gått fantastiskt bra. Det har ju byggts helt otroligt fina filmer tycker jag. Titta på UKT på kväll och vad de här. Det har ju jätte framgångsrikt.

Det som också händer är att när det går väldigt bra som det såg tidigt idag blir svårare att svara med en affärsmodell som går väldigt bra. Och det är nog det som har hänt lite. Bolagen som det är idag de har ju ett värde att växa. Som i förvaltat kapital. Det har vi också. Växer du i förvaltat kapital då behöver du sysselsätta mer pengar för att förvärva bolag.

Så tar du in 100 miljarder i en sån då kommer du förmodligen behöva köpa större bolag. Kanske ha lite mindre bolag. Så det har blivit en jätteförflyttning på många av de bolag som är vad de investerar i. Och där tror jag att det här typiskt också. Det är lite disruptivt i vad vi gör. Vi älskar små och mid-cap-segmentet det senera bolaget för att det finns ett så stort värdeskapande att generera där.

\[00:55:58\] **Johan:** Och när du säger värdeskapande, är det du egentligen menar värdeutveckling, eller?

\[00:56:03\] **Erik:** Ja, helt rätt. Och det är ju värdeskapande utifrån att du växer i bolag. Du är bra där, men du är uppsutt från det som skapar avkastning. Det är ju helt korrelerat i de lägena. Och då kan du med mer enkelhet skapa större förändring i en sån verksamhet än om du köper ett stort bolag som områdena omsätter en massa miljarder.

Och det där har ju blivit en flyttning Och vi har ju samma mål som många andra. Vi vill ju också växa storlekar. Hur hittar man en möjlighet att göra det utan att behöva göra förflyttning i en storlek av bolagens vervar?

Och det är ju ett exempel på att vi har byggt en plattform där vi kan attrahera riktigt duktiga investeringar till oss. Vi kan attrahera investeringar till oss.

\[00:56:42\] **Johan:** Och med plattform så menar du typ infrastrukturen, liksom shared resources för en liksom... Shared

\[00:56:48\] **Erik:** resources, säkerställa att de får tillräckligt starka incitament att jobba med sin specifika nisch. De vill vara kvar i den och kanske inte ta in mer än två och en halv miljard i en form av standardresor.

Och inte få liksom de här brukarna att bygga större och större och större. För att det är tillräckligt bra ändå. Men för vår del, vi kan ha 10, 15, 20 sådana strategier. Växer ju helheten mycket. Så exakt så är det ju. Och då är ju där, tror jag, kanske en lite distraktiv lösning på ett problem som kommer att bli större och större.

Avkastning är en del, men det är också utifrån alla de här fruktansvärt duktiga individerna. När bolagen blir större, det är mindre och mindre själva av dem som kommer lyckas få det de har jobbat för. Många jobbat för barn människan har jobbat för ungdomsforskning och det där kanske blir... Kanske kan bli mindre attraktiv för att det blir svåruppnåeligt.

Och där är ett exempel på att det där tror vi är viktigt att förändra för att dynamiken i karaktärer är fantastisk. Den är helt otrolig utifrån avkastning skapande bolagsbyggande.

\[00:57:51\] **Johan:** Vad tänker du kring...

Vi köper...

Här och nu kan attrahera flera team på bredden.

Men om man spelar ut den lite över tid det blir nästan att man behöver göra en force reset då för att inte egentligen få varje sånt här investeringsteam hamna i den här större och större portfölj logiken över tid, eller?

\[00:58:10\] **Erik:** Jag tror också att det är viktigt att komma ihåg de individuella personernas drivkrafter.

Långt ifrån alla och det är bara att gå sig själv, det är inte bara några pengar. Det är ju vad vi gör på dagarna som är viktigt. Och det är det som förändras när det växer Det är en väldigt stor skillnad på att vara en investerare som hjälper entreprenörsledda bolag att växa och vara en investerare som också är fantastisk för det är ju många som älskar att göra det, att förvärva ett stort bolag på börsen Och sen får det att växa det är en helt annan arbetsuppgift och det vi vill göra vi vill ju hjälpa de som älskar att jobba med de äldre bolagen att kunna fortsätta göra det så nödvändigtvis, det ju inte alltid de själva som har drivit den här utvecklingen det är bolaget som helhet som har det så det är liksom första delen sen så är det såklart att vi har ju absolut inte löst alla de där delarna, hur vi ska kunna bygga det här över 50 år men det finns ju väldigt mycket att göra över de kommande 10-15 åren vid den här modellen och längre än så det tror jag nästan är ansvarslöst att planera för det svårt att

\[00:59:18\] **Johan:** Ja, det köper jag verkligen Vad är den vanligaste grejen som du hör dig själv säga om och om igen i ditt eget ledarskap?

\[00:59:26\] **Erik:** Åh du, det är en bra fråga där har utvecklats också. En svaghet jag hade som ledare i början var att jag var väldigt bred. Jag ville säga för mycket saker. Det är inte så bra för medarbetarna. Då är det svårt att veta vad man ska. Men idag så är det ansvariga och jätteviktiga återkommande Jag brukar prata om mandat.

Just nu gör det. Varför är det så? Vi har gått ifrån att för 6-7 år sedan vara 60 anställda till att det bara var 160. Det är inte våldsamt många personer, men det är många fler.

\[00:59:59\] **Johan:** Det sker väldigt mycket i ett bolag runt den storleken.

\[01:00:05\] **Erik:** Jag har varit med på den bolagssäsongen en gång tidigare. På min talararbetsplats är jag ansvarig för liknande verksamhet.

Den största grejen som kan hamna är att Man går ifrån att vara en verksamhet där det upplevs väldigt decentraliserat och att man har väldigt mycket mandat. Man har ofta inte så mycket mandat men väldigt många frågor hållas med den högsta ansvarig. Kanske det är lite om det. Så det är allt annat än decentraliserat.

Det nästan toppstyrt.

\[01:00:33\] **Johan:** Ja, det är det. Sen blir det decentraliserat för att väldigt mycket skapas ju för första gången. Så att det är liksom, du har den här känslan av att man skapar helt rätt idéer.

\[01:00:42\] **Erik:** Men den förändringen som uppger det är att Det behöver ju gå kanske då från att ha en stark ledare till att ha många riktigt starka ledare.

\[01:00:51\] **Johan:** Verkligen.

\[01:00:51\] **Erik:** Och då blir det en riktig uppgift att vi inte bara ger mandat utan hur vi säkerställer att vi faktiskt ger ut mandat. Det inte kommer upp frågor.

\[01:01:00\] **Johan:** Jag tycker att det är en otroligt fascinerande spaning. För väldigt många bolag i den sajsen blir nästan paniskt livrädda för att tappa sin entreprenörsanda.

I det att man identifierar sig själva som väldigt decentraliserade väldigt mandatlångt ute Men som du är inne på, kanske i praktiken inte har det.

\[01:01:21\] **Erik:** Nej, och kanske framförallt inte de avgörande frågorna, för det inte så lätt att gå upp och fråga någon. Så tror jag faktiskt att det är. Så ett mandat är jätteviktigt.

Jag tycker att jag pratar mycket om varför byggt annan energi. Det är någon sån här tjatig grej. Vi har en väldigt tydlig inriktning. Vad vi har byggt det har ju många tyckt varit lite svårt att placera. Vad Från inifrån och ut, så är det ett farligt perspektiv att ha den här lärdjan. Vi är en investeringsorganisation.

Och det är klart att det mantrat, det är ju viktigt att alla börjar försvåra för att Det är verkligen det vi är och det är så vi fattar alla våra beslut. Vi är ju investerare och det är jätteviktigt. Har allmänheten uppfattat det så, då behöver ju hela vår medarbetarstyrka verkligen känna av om det och förstå varför vi ska besluta oss.

Vi pratar mycket om positionering. Jag försöker ge ett impact from few. Vi kan få oss av på det viktiga och prata om tre superviktiga saker. Det kommer förändras om sex månader. Förhoppningsvis har vi uppnått många av de delarna om sex månader. Då tror jag det kommer in nya viktiga förändringsdelar. Där har man ett stort värde som ledare att försöka hjälpa organisationerna att fundera på de två sakerna.

\[01:03:11\] **Johan:** Ja verkligen. Det är en fascinerande roll som seniorledare. Du behöver krav att både... Åka på en tidsaxel i du behöver veta och ha en ganska tydlig tanke om det här treårsperspektivet, vad ska vi vara samtidigt som det handlar väldigt mycket vad ledningsgruppsmötet egentligen innehåller är ju väldigt mycket det som håller lamporna på idag så du behöver kunna förhålla dig på den här resan men så behöver du också kunna förhålla dig på en resa där här uppe pratar vi om digitalisering utifrån vad innebär det för oss strategiskt men så behöver du också kunna prata om det på medarbetarnivån av att här och nu och kvartalshorisonten det är en komplex där

\[01:03:57\] **Erik:** behöver i alla fall jag mycket hjälp förhoppningsvis kanske inte helt ensamhet det är ju väldigt lätt att man hamnar för långt fram det är konststycket tycker jag, att vi behöver vara där men vi måste säkerställa att alla förstår att det dit vi ska och det där är ju det där är ju någonting som i alla fall vi har börjat jobba var man är

\[01:04:17\] **Johan:** När du säger att du har mycket hjälp och du pratade tidigare också om insikten av att jag är som bäst i kontexten av andra människor.

Har du haft mentorer längs med din karriär?

\[01:04:31\] **Erik:** Ja, det har jag haft. Började kanske lite sent utifrån vad jag har varit i karriären med det. Jag har varit närmare på honom sen. Så hjälp är ju fantastiskt.

\[01:04:42\] **Johan:** Kunde du ta hjälp när du var i den unga 30-årsåldern?

\[01:04:46\] **Erik:** Ja jag är 37 idag. Unga 30-års absolut. Mid-20s

\[01:04:55\] **Johan:** För jag tänker den här performance-personligheten har ju typiskt sett svårt att be om hjälp.

\[01:05:02\] **Erik:** Precis så. Jag har utvecklats i det där hela tiden. Jag har haft mentorer. Det finns en fördel med att ha varit borg. Jag har ju instillat mig igen. Jag har alltid varit en väldigt ung ledare. I början var jag väldigt tillfrågensatt och mina drömmar var 23 år och kan inte bara bli 39.

Vilket är helt klassiskt. Men någonstans så var det tanken och det var en osäkerhet. Och det som jag tror blev en självklar sak som jag var tvungen att hantera, det var att eftersom jag är rung så är Marks folk medveten om att det är väldigt många andra som leder väldigt mycket mer än mig. Så är det. Därför så har det varit lätt att ta en roll i en ledningsgrupp om man är med där man väldigt aktivt lyssnar på vad andra tycker är rätt.

\[01:05:52\] **Johan:** Jag tror du är ovanlig där. Jag tror att de allra flesta som jag har varit runt som gör karriär i unga år, som ju innebär att du alltid är yngst i alla rum du är i är ofta mycket mer rädda att bli påkomna så att de klistrar på sig en maska av att jag kan allt och att det blir deras största ledarskapsutmaning.

\[01:06:17\] **Erik:** kanske är så. Jag tror att är också någonting jag säger väldigt ofta. Men jag tror att den insikten har man inte kommit dit då är det jättefarligt. När jag bygger en konservanledning jag vet inte om jag är helt rätt, men en verksamhet som vår, då behöver jag verkligen få in suveräna personer på sitt område så det blir ganska tydliga vertikaler i vår konservanledning.

\[01:06:49\] **Johan:** Ja, där kan jag köpa till lättare att be om hjälp utifrån du har den här spetskompetensen, det kan jag köpa, absolut.

\[01:06:57\] **Erik:** Men även om man frågar till bolagsledning, för vi har också ett ansvar i det här bolaget tillsammans Många som sitter på sömnledningen har gjort det här 15-20 år längre än mig. De har sett hur mycket som helst.

Så att inte dra nytta av de där lärdomarna, det är ju tjänstefint. Uppdragligt är att det det bästa för verksamheten som gör det. Det kanske är så, men man blir påkommelad för att har jag inte svaret så behöver jag någon man komma med. Men det är nog kanske en sån förhållning som har kommit. Jag att man en instasist eller att spelat väldigt mycket fotboll man är ju klar någonstans. Jag har upplevt att många jag träffar, de säger det. Så jag tror att väldigt många har kommit dit. Och det är de som också har fått mig att förstå det så fort det bara går. Först med ledarskapsrörelserna då var inte jag det i alla fall. Då vill man själv visa att jag är chefet, jag är duktig.

Och det är helt mindset.

Ja, verkligen. Framförallt som chef.

Ja det är fint. Det är så bespännande Hur ser du själv? Du har ju gjort en superkarriär. Då kliver man ju också in för att guida. Det är ju lätt att ta i stadsrollen. Ja, verkligen. Hur funkar det?

\[01:08:10\] **Johan:** Jag tror att min väg var nog tvärtom från din. Jag var 26-27 när jag första gången hade vd-coachningar.

Det är ju en udda situation. Sen ska man ju säga att på den tiden var mina vd-coachningar väldigt avsmalnade till ett specifikt ramverk. Du kommer in mer som en subject matter expert. Längs med tiden har mina vd-interaktioner blivit markant bredare. Jag hade samma känsla som du hade bara längtat tills jag blev äldre och inte ifrågasatt på min ålder.

Jag hade exakt samma upplevelse av att jag var alltid yngst i alla rum. Jag gjorde nog snarare så att jag såg till att jag var mer påläst än alla andra i rummet, jobbade hårdare än alla andra i rummet, gick mer The Lone Wolf-vägen. Jag ska nog säga att det var år sedan som det ändrade sig. Jag tror att det har blivit vansinnigt mycket bättre på alla sätt och vis som konsekvens av att jag släppte den... förväntan på mig själv alltså för under ytan där så finns det ju en jäkligt hård röst alltså det är ju inte en särskilt liksom harmonisk plats att vara på som nervös overachiever det är ju den typen av personer som går in i väggen och bränner ut sig och inte har några genuina vänskaper för jag kan aldrig visa mig svag i något forum så att, och jag tror att det har ju att göra med det som vi pratade om tidigare att liksom till slut så funkar det inte längre och då behövs det förändringar och jag är jätteglad att det blev så som det blev så att man orkar ta i det Det har jag tänkt på skitmycket efterhand.

Att tänka om det bara hade blivit 70% så dåligt. Då skulle jag nog kunnat ha levt så resten av livet. Och det hade varit en... Och det tänker jag, det är inte bara en karriärsfråga. Det tror jag gäller din fysiska hälsa, dina vänskapsrelationer, dina relationer med dina barn. Det är ju en massa perspektiv där jag tror jättemånga tyvärr hamnar i att säga...

It's not awful, men det är inte bra. Men det är inte så dåligt att jag liksom...

Kostnaden överstiger kostnaden av att faktiskt göra någonting åt det. Och så går man runt genom livet in quiet desperation på något vis.

\[01:10:40\] **Erik:** Ja, och det där... Snacka att kunna göra impact tror jag. Genom att hjälpa personer bestämma vad som är värt det och inte.

För det är egentligen det jag tolkar det man säger då. Då skapar man impact.

\[01:10:56\] **Johan:** Men jag tyckte att var så mycket enklare också när man var yngre att ha en tydlig prioritering. Jag vet inte om du känner igen dig i här, men när jag var 28, det som var viktigt för mig var karriären.

Vart efter livet går. Okej det är ganska uppenbart att barn kommer in.

Det är ganska uppenbart att hälsa kommer in. Det är ganska uppenbart att privata relationer vänner kommer in. Och helt plötsligt så sitter man med en på tal om, vad är egentligen viktigast här? Jag sitter med 6, 7, 8 olika grejer som jag nu inte tycker är viktigast. Och det gör det jättesvårt att prioritera.

För jag vill inte heller hamna i att jag försöker göra alla de här sakerna samtidigt som jag när en dröm om att klättra upp för Kevin Kajse och ska vara 25 000 olika grejer och bara supermedioker på alla. Jag är mitt i det här nu.

\[01:11:41\] **Erik:** Jag tycker ändå, vi sa ju det innan vi började här, de här klyschorna man hör som ung. Visst har de är hundra procent samma. När du får barn, det händer ju någonting till dig. Han som grundade vårt bolag har fått jättemycket, han sa ju det. Du får mycket bättre ledare än när du har fått barn. Och det stämmer.

\[01:11:59\] **Johan:** Otroligt provocerande att höra innan man har fått barn också. Det kommer jag ihåg.

\[01:12:03\] **Erik:** Alltså det står att är så mycket värde i vad som händer. För mig så tror jag att Och det här är ju Man är ju så otroligt individuell Och varför alla måste hitta sitt eget why Och det kommer ändras igen Tror jag man ska göra mycket för Jag sa ju att vi skulle ha ett barn När jag och Maria hade bestämt oss för det Och tycker ju fantastiska dottern här För sju år sedan Men sen så kommer man ju till nya insikter Och säger ja men Livet om tio år kommer vara annorlunda än vad det är idag Så det hade ju varit fantastiskt Att ha fler barn Och sen blir det inte riktigt som man har tänkt sig Men Förändringen har inte kommit för mig Utifrån viktigaste tre sakerna Alltså när det är tre barn Alltså barn som änglar Familjer som änglar Så jobbigt Jag har jättesvårt att beskriva det för många jag pratar med för att det är en så otroligt stor del av mitt liv att få leva i det här.

Och det är klart att det är mycket annat då som det bryr sig. Och det är klart att vissa har nog sett det som väldigt svåra upphovsfriar. Och vem vet, det kanske jag har i de 20 år. Men jag tror faktiskt inte det. För att jag har varit väldigt medveten om valen som man har tvingats göra. För att det är ju mycket kvar och man måste jobba som satan för att det ska bli bra.

Det finns inga jämnvägar någonstans. Någon som tror att det finns jämnvägar, jag tror verkligen inte på det.

Och då behöver man anställning att se det upp. Måste man ju gå tillbaka till sig själv och säga, är det detta verkligen verkligen? Får energi av att gå från jobbet. Jag brukar prata om det kallade work-life energy. Går du från jobbet utan er av, då är det inte rätt dig.

Går du från jobbet så kanske det känns såhär jag kommer hem med energi. Är kanske inte varje dag, men det är 80% tiden Att det blir det som blir det viktiga. Då är det rätt bra. Då är det där en annan anledning. Man kan läsa ju inte väldigt mycket av kroppen. Och jag tror man bara måste våga göra det.

\[01:13:57\] **Johan:** Det här är så fascinerande. Jag tror att det är. När du väl har lärt dig att lyssna till kroppen. Och det här kommer ju låta superflummigt för alla som inte har kommit dit. Men när du väl har lärt dig att lyssna på de signalerna. Så det finns ju så mycket sanning.

Att hitta där i. det. Det är så svårt att sätta ord på det. För det är som en. Gud vad ska man beskriva det som. Jag tror att alla har. Om man tar det här begreppet En autentisk ledare. Just det. Det är ett sådant exempel på det. Jag tror att det är nästan omöjligt att med ord beskriva vad det är.

För det är nästan hundra procent en känsla. Och så fort du börjar försöka sätta ord på det så är det de här orden som alla ledare hävdar att de är. Engagerad en aktiv lyssnare, jag bryr mig. Och sen så finns det de som man känner bara, du är det här hela du. Jag tror man är så pejlad som människa för de här energierna.

Och tillbaka till din poäng är att lyssna på kroppen Får jag energi av det här? Jag tror att det är en sån grej som alla kan om man lyssnar väldigt enkelt göra.

\[01:15:11\] **Erik:** Och våga göra det. Och våga göra det. För det kan ju leda till ett jättestort beslut. Och det tror jag finns en berättigad rädsla för många. Det är ju inte en berättigad rädsla rationell.

Men förstår. Och där kanske vi också kommer ner mycket till att Som du själv har gjort, som du beskriver det, och som jag känner mig trygg i, att jag kan ta mig an ganska mycket utmaningar, och det kommer bli okej. Det är en trygghet, och det har vi inte pratat så mycket om, men den där grundtryggheten måste finnas för alla medarbetare.

Och jag tycker att den har blivit väldigt förväxlad i många kulturella diskussioner, och man pratar om trygghet utifrån den mjuka världen, och trygghet utifrån tydlighet, och det som förväntas. Vad gjorde bra, vad gjorde inte bra? Det där är så viktigt, tror jag, och så svårt.

\[01:16:13\] **Johan:** Du är inne på något som är superintressant nu.

Jag har haft på podden ett antal järnforskare, och... Det finns ju liksom en diskurs som handlar just om psykologisk trygghet och värdet av det och jag har nog alltid sett på det lite utifrån sett med skeptiska ögon där jag funderar på hur mycket är det här drivet av en vilja att vi ska jobba mindre, vi ska vara mindre ambitiösa och sen så har man klätt det i en massa fina ord.

Och sen har jag faktiskt väldigt mycket tack vare den här podden fått väldigt mycket en insikt kring att värdet av psykologisk trygghet är att du vill sätta folk ur sin fight or flight impuls. Affärsvärdet av det är att du har ingen förmåga under fight or flight till innovation. Så, det jag har blivit väldigt fascinerad av är ju hur kan vi skapa en kultur som syftar till high performance, men där verktyget är exempelvis psykologisk trygghet.

Och du var inne också på att det är lite kulturellt missförstått vad det egentligen handlar om.

\[01:17:24\] **Erik:** Jag tror att vad du säger och hur du beskriver det där, det kan ju ha all skillnad. Det är nästan samma som ordet som work-life-balance.

Och förstår anledningen till det. Den är fantastisk Du måste ha en inre balans.

Det är det du gör. För annars kommer du att hamna fel. Men det räcker ju att ta någon person som bara misstått att ordet balance...

Jag tänker balans Är det lika mycket 50-50? Vad är det? Och då kan det bli fel. Därför tror jag att är viktigt att man hittar flera uttryck för det man vill uppnå. Energi. Det är samma sak.

Går du till ett jobb med mer energi än du kom då har du förmodligen en jättebra work-life balance, till exempel. Men jag tror det är ett annat uttryck. Hur ska man ha högpresterande kulturen? Jag har också gottat så mycket med det. Jag kommer ju från, jag flyttade hem från London och jag jobbade på ett amerikanskt bolag. Och det var ju motsatsen till att man byggde prestation genom psykologisk trygghet. För det var ju bara performance och till och med en annan typ av management by fear. Vilket är otroligt ineffektivt om man ser tillbaka på det. Sen så finns det ju delar i deras kultur som de är mycket bättre på än vad vi är. Till exempel att de vågar vara mycket tydligare än vad som förväntas. Och det skapar faktiskt trygghet.

Och den delen har jag tagit fäste vid. Vågar du vara supertydlig med medarbetare? Vi ska faktiskt lösa det här. Då visar det sig att du tror mycket i dina medarbetare för att du högre förväntningar för att du ska hjälpa dem att komma dit och du ska leda vägar. Och det har ju ibland förväxlat som jag upplever att då ställer du högre krav.

Och det skapar motsatsen till den här psykologiska tryggheten. Men jag tror det är tvärtom. Vågar du vara väldigt tydlig föräldraförbildad? Våga förändra den stenhårt och säga så här. Vad är utmaningen att komma dit? Det där kan bli en trygghet. Sen måste du skaka av tryggheten och det är genom dina handlingar tror jag.

Och det är svårt. För att du vet att du måste framåt och kanske högställa förväntningar från andra. Jag förstår att ledare hamnar i det här mellanskiktet med att men en tryggare så måste det också accepteras. För det är olika perioder. Men visar det att det faktiskt är okej att be om massa hjälp Jag tror att det är en jättenyckel till att vinna psykologisk trygghet.

Och då har man kommit väldigt långt. Men det har ju noll motsägelse i att ställa högt ställda förväntningar om en organisation. Men är det otydliga förväntningarna, då kommer det bli en jätteotrygg organisation.

\[01:19:58\] **Johan:** Jag tror också. Jag tror att det väldigt många ledare som via att de försöker vara snälla, egentligen inte i praktiken blir särskilt snälla för att det blir väldigt oberäkneligt runt dem.

Jag tror att en annan sån sak som är intressant är hur agerar vi När faktiskt det inte går som vi har tänkt oss. Jag tror att de allra flesta leder igen då på temat att man säger en sak men hur agerar man egentligen? Man vill för att kunna ha innovation i ett bolag så vill du att det ska vara fin att göra bets som inte går som vi har tänkt oss.

Sen finns det ju en massa anledningar att vi misslyckas som inte är fin för att vi inte brydde oss tillräckligt och de vill vi ju få koll på liksom. Men jag har sett väldigt många genom åren vad ska vi säga, best effort som inte blev som vi hade tänkt oss för att det var någon fel, något fel i logiken eller när marknaden inte är redo eller något sånt där där jag har hört ledare inför de här satsningarna varit väldigt tydliga med att vi vill ta den här kommersiella risken men när risken faktiskt skedde Hamnar i sin egen rädsla, men utåt signalerar att det här var inte fint.

Och det där är otroligt fascinerande. Jag tror inte man tänker på hur... Det är som förtroende. Det tar lång tid att bygga upp. Och det går väldigt snabbt att rasera.

\[01:21:21\] **Erik:** Ja, som tyvärr väldigt många saker. Och drömsvaret på tal om vad man vill svara vad man gör. Det är skilda saker. För att alla är människor någonstans.

Exakt. Så det blir ju tokigt ibland. Och jag tror att det är först det man måste göra när man hamnar i fel läge, som jag också har lärt mig från duktiga personer. Erkänn varje dag. Och då vinner du tillbaka allt. Nu blir det pressat här. Jag känner mig pressad i det. Jag berättade för dina 160 medarbetare och sådär. Kände lite samma sak faktiskt. I alla likadana. Men på det spåret så tycker jag bara det här om dagen. Ett jätteintressant inspel från en i vår styrelse som är duktig och vill prata om något helt annat. Utvärderingen av En investeringsstrategi från en investerare. Det är lite ihopkopplad. För det är de där misstagen som kommer in.

Jag tror många har en skev bild i att man pratar om hur bra man är så vill någon investera. Kommer det inte till en avkastning som jag skapat de senaste åren? Och det är klart att det är en förutsättning. Har vi inte språkat på avkastning så kommer ingen investera. Men nyckeln som väldigt många av de klottslokalerna där investerarna lägger 70-80% av sin tid på, det är att kolla in alla misstagen som har skett.

Och så blir frågan så här Okej och hur har ni säkerställt om de där misstagen inte kommer ske igen? Och det är en intressant spaning utifrån ledarskapet. Okej det kan okej att göra de här misstagen. Hur säker är det att det aldrig händer igen? För då har vi vunnit någonting. Och då kanske man kan se någon typ av vinst i de här misslyckandena.

Jag tror för många... Sätter skygglapparna på Det är obagligt Utom allt annat och livet Och gör man det, då har man inte vunnit någonting Och då är det på misslyckande Så att det är Det är ett intressant synsätt Så att jag förstår Hur man skulle kunna se på misslyckande För att det skulle kunna bli någonting Gud

\[01:23:13\] **Johan:** ja, och där tycker man Man skulle kunna dra Ta Elon Musk och SpaceX Väldigt mycket av strategin var ju Vi vet att det kommer explodera Raketer på vägen upp i rymden Vi vill säkerställa att vi så snabbt Som möjligt skjuter upp så många Som misslyckas där vi kan få in så mycket data Som möjligt men misslyckandet är en del Av processen och vi engineerar För att misslyckas Produktivt Och det är en väldigt ovanlig approach i affärslivet.

\[01:23:43\] **Erik:** Det där är inte fint. Det är inte så häftigt, tycker jag. Det låter inte ett misstag, ett misslyckande. Det är en allmän känsla, men du behöver inte förstå den i botten. Och det är ju jättesvårt. Det är ju jättesvårt när man omringas av personer som bara vill prestera och man vill att det ska bli bra. Det är tufft med misstag, men då kanske man kan hitta små vinst i det.

Och det måste jag ju ha med mig själv massor med, för att gör vi inte det, då blir det inte bra. Det och det är svårt.

\[01:24:13\] **Johan:** Vad vinner man kunder mest på i er bransch Är det avkastning eller är det mer intangible trust?

\[01:24:21\] **Erik:** Det är olika kunder. Personer är väldigt mycket trust. Jag tror så här... Bra, konkurrenskraftigt bra avkastning, för det är relativt, det är samma som kapital det är bara en relativ vara men avkastning är också relativt så det är en grundförutsättning är du sämre än alla andra då får du inga kvinnor men om man går förbi det det blir en faktorn mycket rakt från det, det blir mycket trust man kan inte glömma det i ekonomin det är ihopundet, allting det är ju inte barn, så du måste ha tillit det är en personlig tillit tittar du på institutioner och professionella investerare, det är ju ofta en tjänsteman som bestämmer, är det någon annan pengar som ska investera sig i strategier det blir en helt annan tur, då kanske du är så säkra du vill inte ta fel typ av beslut det att följa processerna, men där är det också en tillit, men i en process på ett mycket starkare sätt i att De går ju sällan till de som skapar avkastning.

De går till de som skapar den avkastningen som de förväntar sig att de ska skapa. Så det är en regelbundenhet i avkastning. Och det är det jag tror väldigt många av de vi har pratat om tidigare som har lyckats växa som väldigt stora har varit duktiga på. Vi har den här vinmaskinen så vi genererar avkastning. Och ibland blir det fel. Och då har vi lärt oss den här felen. Men vi genererar den här avkastningen. Det en tillit till att vi faktiskt följer den processen.

De största investerarna när det handlar om statskassor globalt de är enbart fokusera på hur ser det processet ut. Och visa oss alla gånger det någonsin har avgivit från den här processen.

Och så vill man förstå varför. Och det är ett tillit som de behöver ha. Det tror det är lite olika typer av trust behöver bygga. Vi hade ju önskat att bra personer utbildades så mycket man tog beslut på ett lite annat sätt. Som institutionerna. För att det blir ett bättre beslut. För vet mer än du kan förvänta dig. Markkänslan är ofta ofta ett osmak kätta för att det investeringsbeslut.

Lite markkänsla måste man ha. Du måste ju tro på det du gör. Men du ska försöka vara rationell. Är många professionella investerare som inte investerar sitt eget kapital. Det blir känslomässigt. Ja okej. Att förlora pengar är fem gånger som det är gött att vinna pengar och och det är anledningen. Så det får inte bli fördel för de sakerna. Vilket man blir ens eget kapital. Jag själv låter ju våra fantastiserings-team investera i en kyrkogrupp. För jag vet ju att de kommer göra det här fullständigt rationellt. Jag ju en hög sannolikhet för mina egna pengar att inte kunna vara precis lika rationellt.

Och det det ganska många i min verksamhet som jag tror är insett med att många privata personer de är inte riktigt där och det stömmande kvinnan varför att avkastning

\[01:27:20\] **Johan:** Ja, verkligen. Det är ju superförsnerande insikt även för mig.

Just investeringsbranschen känns som en sån bransch som jag tror att det kan gälla flera branscher men det är en det är väldigt få som jag hör i 40-årsåldern komma in i den branschen. Utan det är någonting som det känns som. Du hittade ett aktieintresse när du var 14-15. Och sen så är det den vägen du vandrar.

Det liksom inte så mycket korspollinering från andra branscher. Stämmer det?

\[01:27:52\] **Erik:** många kurser så stämmer det nog i stor utsträckning. Jag vill bara förställa att branschen är väldigt bred. Och investeringsbranschen, är alltifrån att ha en fastighetsförvaltare till att sitta och daytradera aktier. Det är så ständigt olika skrål. Men ja, jag tror det finns kanske en bias i vissa stories där man förstärker sig att man har älskat att investera i aktier sen jag var 12. Och jag tror det kanske finns någon statlighet att bygga upp en sån story för sig själv. Jag tror det är inte speciellt vanligt i min slutsats. Ökatligheten, att jag har ett så otroligt intryck så tidigt.

Men om man delar på branscher alla branscher är det ju ofta så att väldigt många jobb inom vår bransch är ju extremt lika väldigt många i vilken bransch som helst. Om man tänker på vissa ekonomitjänster så är ju Finance och det kan andra de är ju väldigt specifika investeringstjänster och det kanske är 10-15 kanske 15, men 10-15 procent av hela branschen som faktiskt aktivt tar de här investeringsbesluten. Och där tror jag det är väldigt ingrott. Men det som har hänt då för att ta världen i bred, det är att tar du, tar ekotism som en annan typ av investeringar eller fastigheter som också är det behöver ju Det är först om man bygger bolag. Där är det ju väldigt ofta många kommer in från att ha varit med och skapat ett helt annat bolag till att kunna involvera sig i investeringsbranschen.

Då kommer det in det så att vi har gett mycket industriella råd till styrelsepersoner. De har ju noll finansspår. De kan ju vara 50 år, 55 år eller 40 år gamla. Det är sådana troliga. De har ju ett otroligt investeringssinne. Jag tror att det är lite olika beroende på var du är. Men jag tror att historiskt har det funnits en sån byggdhet.

Jo, men det är det enda jag har brist med. Men väldigt mycket... Jag trodde också att jag var aktie. Ja, 20. Det är jag absolut inte. Jag drar ut bara värdeskapande tillväxt. Se någonting bli större och bättre. Det spelar ingen roll vad det är för bolag. Det är det som jag liksom... Det tror jag finns i andra branscher.

Någonstans.

\[01:30:11\] **Johan:** Funderar du på... liksom lägga sitt som du vill lämna vad gäller Coeli. Nu har du tagit över från grundaren och du har en situation där grundaren jobbar kvar i bolaget vilket är ganska ovanligt. Vad vill du det vara ditt eftermäle från den här fasen läskig fråga tycker jag på den om jag

\[01:30:36\] **Erik:** tycker. kan ta så kvar grundaren faktiskt. En otrolig drivkraft. Det finns väldigt mycket olika grundare ska jag skapar mycket tillväxt för oss så det blir väldigt positivt. Och ditt hjärta i organisationen. Vi vi springer ju för att jag skulle säga, jag vill verkligen sätta ett fotavtryck med Coeli. Och vi har en jättemöjlighet att göra det. Det krävs otroligt mycket av oss. Men vad är det här fotavtrycket? Det är faktiskt en impact i att När vi står här om fyra år, fem år och folkmässigt så är det möjligt med 13-14 år, men som på ett kortare perspektiv det hade varit ett enormt fotavtryck det hade hade varit en av de första betalarna som på riktigt har möjliggjort för jättemånga privatpersoner att få investera som de professionella och det skulle jag nog väldigt gärna vilja att alla som har varit med på resan det var vi som gjorde det. Om man går förbi och säger såhär skillnad för tusentals personer hur man kan göra det här det hade varit en dröm som var en utfyllelse så det springer jättemycket för det

\[01:31:46\] **Johan:** förstår jag verkligen supertack för att du kom hit idag det var jättelärorikt ska jag säga att sitta med dig

\[01:31:54\] **Erik:** För mig också, det är så att lyssna jättekul samtal, det spännande det här formatet där man kan få prata fritt och stundigt det jätteroligt, så mycket

\[01:32:03\] **Johan:** Och där var vi i slutet av dagens avsnitt Det är lika fascinerande för mig hur många av er som hänger kvar hela vägen till slutet. Om du tyckte det här avsnittet var intressant så får du jättegärna dela den till någon i ditt nätverk som du tror kan ha värde av det. Och vill du följa oss lite närmare så...

Gå över till vår nya hemsida thinkroompodcast.com. Vi har också ett nyhetsbrev där vi kommer fortsätta publicera de insikter som jag får längst med den här resan. Vi finns numera på alla sociala plattformar så ge oss en följ där du tycker att du vill få ditt content. Och så bygger vi den här plattformen tillsammans Tack så jättemycket.