Chefslös – inte riktlös med Erik Ringertz om talang, värderingar och frihet under tiden som VD på Netlight

Johan: Hej och v�lkommen till The Execution Revolution Podcast. Vi har i ett antal avsnitt nu pratat om det h�r med medvetenhet, att ha medvetna beslut. Och idag har jag med mig Erik Ringert som har vd p� Netlight den h�r en massa �r, deras spirituella ledare. Och om det �r n�gonting jag verkligen tar med mig fr�n det h�r avsnittet d�, hur medvetna val han och de gjorde l�ngs med v�gen. Det finns ett djup i t�nket som �r l�tt att missa n�r man mer ser, ja, vad h�ftigt att de har en chefsl�s organisation eller vad det nu kan vara runt Netlight. Jag tyckte det h�r var ett j�ttefascinerande avsnitt. Det hoppas jag att du g�r ocks�. Mycket m�jligt. Hej Erik. V�lkommen. Tack. Kul att ha dig h�r. Ja, �ntligen. Du �r ju en k�ndis inom i alla fall vissa kretsar s�, fr�n Netlight. Jag t�nker, Netlight �r intressant Jag tror ni blev k�nda... Mycket f�r det radikala, framf�rallt p� den tiden, id�er kring organisation, decentralisering, chefl�st ledarskap. Men en av de fr�gorna som jag tror man l�tt missar n�r det kommer till den typen av utstickargrejer �r att du ser bara det som g�r att ta p�. Vi har ett chefl�st ledarskap. Men du tappar v�ldigt mycket av varf�r har vi det? Vad var syftet med det? Vad var det egentligen ni f�rs�kte bygga och varf�r kom den organisationsstrukturen in i bilden? Erik: Ja det �r en bra fr�ga och det finns s� m�nga perspektiv in p� varf�r det var s� s� att om man g�r liksom det rakaste svaret p� just den fr�gan som i sin tur har en j�ttel�ng kod var faktiskt en reflektion kring talent management. Som d� n�gonstans det h�r var s� det h�r nu snackar ganska sent in i Netlites historia ur mitt perspektiv sett i alla fall s� n�gonstans 2013-14 s� f�r drygt tio �r sedan. Ja d� s�, f�r vi m�lar alltid upp v�r v�rld i form av strategiska agendor som liksom ger n�gon slags sp�nner, vad �r det vi st�r inf�r under n�sta �ren som �tta ja vi kan g� in p� det senare ocks�, men den f�rs�ker vi �nd� ha en ganska stor sp�nn vid, inte vad det �r det h�r vi ska g�ra under n�sta fem �r, f�r det blir... Det ska man ocks� ha, men det �r banalt i j�mf�relse med det h�r som �r transformationen vi m�ste g� igenom n�sta vecka. D� i alla fall, n�r vi stod d�r i slutet 2013-2014 s� var vi p� v�g in i en ny fas och d� �r det dags att t�nka transformation. Var det Johan: ni kom ifr�n och Erik: vad var det ni gick in till? Ja, precis. Det vi kom ifr�n den fas som vi befann oss i, var egentligen styrd utifr�n att vi hade byggt ett konsultf�retag som byggde v�ldigt mycket p� talang. Och det till och med innan talangbegreppet var att vi hade jobbat med alla m�jliga begrepp Vi visste att vi ville egentligen fr�n b�rjan n�r vi startade Netlite som ett IT-konsultf�retag, 1999 var ju det d�, s� nu snackar vi 25 �r bak i tiden. D� s�g vi att IT-konsultf�retag inte organiserade eller ens har inte samma t�nk som... Med traditionella konsultf�retag och med traditionella menar jag s� fr�mst strategikonsulter de som etablerade konsultbegreppet kan man s�ga Johan: och Erik: den stora skillnaden d�r var att it-konsulter �r mer bemanningsf�retag och bemanningsf�retag har f�tt namnet konsult och d� g�r det ut p� att du anst�ller en bra person och sen s�ljer du en bra person. Det �r ju ingen fel i den businessen men det �r inte att vara konsult s� att s�ga. Medan de traditionella konsultf�retagen de har historiskt sett alltid varit duktiga p� att anst�lla beg�vade personer och sen s� bygga konsulter allts� inom ramen f�r sitt f�retag och s� skapa n�gonting som �r st�rre �n just den h�r individen, den h�r CVn som man s�ljer s� att s�ga. Johan: Men om man ser p� det d�... Vad �r den stora skillnaden? �r det att du lyckas utifr�n alla expertkompetenser som du har ute p� f�ltet ocks� bygga p� en kollektiv expert? Ja, att man ser n�gonting Erik: mer �n bara expertisen och kompetensen. F�r inom de flesta bemanningskonsultbranscher s� r�cker det ju med kompetens. Ja. F�r det �r kompetensen som du s�ljer per timme sen s� att s�ga. Medan vad vi s�g egentligen var det enkelt Vi t�nkte att det �r ju skillnad p� konsult och konsult Det s�ger alla och man vet inte person. Hur kan vi se till att det kommer vara de h�r personerna som... Tar ett st�rre ansvar som kan ta in kollektiv kompetens Att vi aggregerar kompetens eller bara vara t�nkande, bygga i termer av l�rande. Allt det f�r att f�renkla det gick ner till att de h�r strategikonsulterna �r j�tteduktiga p� att anst�lla v�ldigt beg�vade personer Och faktiskt mest helt utan erfarenhet. Allts� om man ska vara krass. Och sen mer den akademiska bakgrunden. Och sen s� d� bygga konsulter som inte finns p� marknaden och som dessutom har aggregerat en st�rre expertis p� kortare tid �n om en individ bara sl�par sig fram i sin karri�r och samlar p� sig expertis. S� de bygger konsulter. Och det var v�r id� ocks�. Vi kan ocks� bygga konsulter f�r att f� en slags it-konsulter som inte finns p� marknaden Det g�r inte att rekrytera de h�r f�r det �r ingenting man bara f�r till livs genom att jobba i n�gra �r s� att s�ga. Det var en grundid�. Och d� n�r vi nu kommer tillbaka till den h�r tio �r senare in i, ja precis, n�stan tio, femton �r senare in i n�tverkshistorien D� hade vi lyckats v�ldigt bra med det h�r helt pl�tsligt, d� hade vi etablerat f�r oss sj�lva ett begrepp som att vi m�ste vara en talangmagnet, det vill s�ga att till slut blir det ju s� att om du �r v�ldigt duktig p� att anst�lla beg�vade duktiga personer s� k�nner de andra, det hade vi lyckats med. Och d� har vi kommit till den h�r, vad �r transformationen d�? Och d� b�rjade vi t�nka igen i termer i j�mf�relse med strategikonsulterna f�r innan var det mer som att vi m�ste kunna g�ra det de g�r fast inom IT och sen hade vi ju kommit, nu g�r vi ju det, nu �r ju vi en talangmagnet p� samma s�tt som McKinsey bara f�r ett annat slags andra civilingenj�rer �n de anst�ller. Och d� var n�sta id� att, men... N�r man �nd� anst�ller talanger... D� borde man ju ge talangerna utlopp, annars har man ju f�rst�rt talangen. S� det var n�gon slags talangkapital som var grundid�n, att nu n�r vi har det h�r, hur f�r man maximal utveckling p� den talang vi har samlat p� oss? Och h�r fanns det pl�tsligt, d� i alla fall, jag ska inte trash-talka strategikonsulter, men f�r det var vi v�ldigt imponerade av, det vi var mindre imponerade av var att de i stort sett anst�llde talang och sen l�ste fast i process. S� att man i princip g�r en viss talangf�rst�ring enligt mig. Och d� t�nkte jag s� att nu m�ste vi ta n�sta steg, det m�ste ju vara att har man den h�r talangen s� m�ste ju den talangen sl�pps. fick vi fri Ja. S� det var egentligen id�n. Det var inte n�gon fr�ga om vi ska vara chefsl�sa eller det ska vara. Och det �r inte heller att vi har ingen aning om vem som helst ska vara fri Det var beside the point. Jag visste ju vad vi hade. Vi hade talang. Talang ska vara fri Och d� sl�ppte vi den. Och det var egentligen s� att s�ga det mest medvetna steget in i att b�rja fundera p� hur kan vi organisera oss s� att den h�r talangen blir �nnu mer fri Kan Johan: man lita, �ven om man att man har den f�ruts�ttningen, vi sitter med r�tt talang. Kan man lita d� p� att fri... Blir synonymt med aff�rsfrang�ng. Ofta s� �r det ju en balans mellan styrning och m�jlighet att ge frihet. Ja, Erik: exakt. Och d� kommer man till niv�er som att redan innan d�, n�r vi hade f�rkovrat oss i talang s� att s�ga. Det var ganska kul f�r d� s�g man d� att vi anst�llde ju ganska mycket folk fr�n s� kallade talangn�tverk. Allts� utan att det bara r�kade vara s� att man tittade, alla tillh�rde, det var ju v�ldigt trendigt d�r ett tag med just talangn�tverk och det Men i det sammanhanget s� blev det ocks� v�ldigt tydligt n�r vi f�rs�kte tv�rtom. Att kan vi g�ra en grej av det h�r att vi mer riktat anv�nder oss av talangn�tverk f�r att rekrytera d�rifr�n D� ins�g man ju r�tt snabbt att vad menar de ens med talangn�tverk Allts� det finns ju inte, eller det finns ju n�got slags generiskt, det h�r �r talang och det h�r �r inte talang, men det �r v�ldigt ytligt. Allts� om du vill jobba med talang s� m�ste du ha en v�ldigt stark f�rst�else f�r vad det �r talang f�r mitt f�retag. S� jag tror att det mesta talangtankar just g�r snett f�r att man tror att det �r ett generiskt begrepp och att det finns n�gon slags generiskt talanger och icke-talanger. S� anst�ller man de talangerna s� blir det bra. Det tror inte jag funkar aprop� svar p� din fr�ga f�r d� �r de ju inte anpassade till verksamheten Men vi hade ju hela tiden en t�nk som var att talang existerar bara inom ramen f�r vad som �r bra f�r verksamheten och d� tror jag p� att det l�nar sig att sl�ppa fritt. Johan: Min reflektion �r att det �r ganska f� ledare generellt som �r riktigt duktiga p� processen rekrytering. Det k�nns som v�ldigt... V�ldigt mycket av... Den resa som ni kunde g�ra b�rjar n�gonstans d�r. Sen f�rst�r jag att det finns m�nga processer det �r liksom inte bara, talang �r inte bara en rekryteringsfr�ga och kanske Det Erik: �r ju en vidareutvecklingsvid, det �r det h�r med, men i b�rjan s� s�g vi det som tv� steg Det var att rekrytera r�tt folk och sen att bygga konsulter. De tv�, det �r ju s� att s�ga b�da sidor av att man rekryterar in r�tt och sen s� g�r n�got, men det vi la p� ut�ver att bygga konsulter sen var det h�r organisatoriska s� att s�ga, men det �r de tv�. Men absolut b�rjar du med rekrytering, det har jag r�tt i. Men Johan: s�g d� att vi skulle skicka in dig p� en vd-stol i ett bolag som inte sitter i dagsl�get med topptalanger. Vad skulle vara dina first 90 days, vad skulle vara dina f�r�ndringar och diskussioner som du vill ha i ledningsgruppen? Erik: Ja vad har det kommit till? Jag skulle nog faktiskt b�rja med, vad �r det f�r folk som jobbar h�r och varf�r jobbar de h�r och s� vidare? Allts� just f�r att se vad man har framf�r sig och hur har ni t�nkt Varf�r jobbar just de h�r h�r? F�r att f�rst� lite id�erna kring, och d� tror jag att n�sta steg skulle vara att de fr�gorna st�ter p� of�rst�ende, men f�rhoppningsvis p� intresse. De kommer vara, varf�r fr�gar du s�? Hur menar du d�? Vilken konstig fr�ga. S� jag tror att det skulle vara ganska l�ngt ner till process, utan f�rst kommer det vara med f�rst�elsen f�r att, men t�nker ni inte s� h�r h�r? Hur anst�ller ni folk d�? Och s� vidare. I Johan: din hierarki vad �r p� riktigt viktigt i en bolagsresa Igen vi leker med tanken att du har tagit �ver en vd-stol p� ett randombolag Hur viktigt �r talangf�rs�rjning i relation till andra saker? Du pratade om de h�r l�ngre visionerna eller annan typ av styrning, vad det nu kan vara f�r alternativa beslut. Erik: Jag tror att man m�ste veta Vilka som ska jobba h�r Och i v�rt fall Var det ju extremt Det �r l�tt n�r man �r ett konsultf�retag Det �r ju n�stan producerande Att andra konsultf�retag inte g�r som vi Allts� jag har alltid undrat Hur �r det m�jligt F�r n�r produkten �nd� bara �r m�nniskan Hur kan man vara s� d�lig p� produktion F�r jag s�g det ursprungligen Som produktion Allts� just den h�r byggarkonsulten Tills det blev n�gonting st�rre Organisatoriskt av det Men det �r ju vansinnigt att det inte g�rs Bland konsultf�retag Men om vi bortser fr�n D�r vi hade f�rdelen Att det blir ju det Allts� man m�ste ha v�ldigt bra koll p� personer Och folk och vilka vill vi ha och s� vidare S� tror jag �nd� Att det spelar lika stor roll om vi tillverkar burktomater. Det kommer g�ra skillnad och det �r i utf�randet s� att s�ga. Absolut. Johan: Hur mycket av f�rm�ga att rekrytera verkligen talanger �r en ren komponentfr�ga i relation till... F�r jag t�nker n�r ni v�l var p� en plats d�r ni har alla talanger som jobbar h�r s� f�rst�r jag att finns en magnetism. Men jag �r igen lite inne p� hur �r r�relsen dit�t? Jag Erik: tror inte kompenben l�ser det faktiskt. I min v�rld s� f�rst�r den ocks� den kulturen som kan uppst� bland talanger. Talanger, allts� just... Till exempel d�, du kom in p� ett annat omr�de men jag tror inte att du f�r, du m�ste i alla fall veta vad du g�r om du jobbar med extern motivation eller intern motivation. Extern motivation �r ju komponvent d�, att jag ger dig de h�r pengarna f�r att du ska g�ra det h�r. Johan: Vad Erik: man m�ste vara medveten om �r att det f�rst�r intern motivation. Oh, Johan: intressant. Erik: De �r �msesidigt uteslutande du kan aldrig liksom, f�r du kan ju bara f�r dig sj�lv k�nna att du k�nner dig ju cheap. Om du vill g�ra n�gonting och jag ger dig pengar f�r det s� kommer du k�nna att det h�r blir smutsigt. S� du f�rst�r den �nden. S� jag tror ju att man ska vara v�ldigt f�rsiktig med komponvent. Johan: Vad var successraten d�? S� s�ger du att ni �r duktiga i infl�det och s� antar att ni med tiden blev b�ttre p� pengarna Produktionsapparaterna till att utveckla talanger. Vad Erik: var successraten? Tittar man p� det vid varje tid s� var successraten stor. Allts� d� kan man se att det kanske var en Ja men allts� det �r ju, det kan man ju s�ga, man kan titta p� helt vanligt k�n. Allts� man tar, vi anst�ller folk och sen s� kanske det var fem procent av dem som vi inte tyckte riktigt h�ll m�ttet. Ofta blir det ju �msesidigt f�r man kommer in i det h�r sammanhanget och sen k�nner man fan jag kan inte, jag passat in h�r s� att s�ga. Men n�gonstans d�r d�. Och sen �ver tid s� tar det lite, blir det fler s� d� s� kommer det upp i, s� d� f�rsvinner ju kanske lite fler �n de som jag skulle s�ga. Men det �r ju inte, det var ju inte misslyckande �nd� utan de kunde bara inte g�ra en full karri�r. Men de som kommer in och sen s� inom sex till ett �r s� �r det h�r det h�r var inte f�r mig. Det var ju fel d�. Jag antar att den �r Johan: �nnu starkare n�r du har en s� stark kultur. Ja ja, absolut Det �r ju fit to your don't Nej, Erik: verkligen. Och s�. Och att inte g�ra en stor grej av det heller att s�ga det h�r �r inte f�r alla s� att s�ga. Men det �r ungef�r jag skulle s�ga att kanske fem procent d�. Var fel och att det �r rimligt det �r den det ska vara men sen s� det som ing�r i systemet �r att det m�ste vara st�ndig f�rb�ttring s� jag skulle ju s�ga att m�nga av dem vi anst�llde f�r f�r 10 15, 20 �r sedan liksom de skulle ju n�stan alla skulle inte h�lla m�ttet idag allts� det finns ju n�gra som �r kvar och de har gjort en karri�r och de �r partners p� Netlight idag men det �r ju en f�rsvinnande liten del, men alla de andra var ju inte fel, men tricket �r, och det h�r m�ste man verkligen h�lla eh eh Det klassiska �r tillv�xt d�ligt f�r kvaliteten. Jag h�vdar ju att tillv�xt �r det enda som kan f� kvalitet att f�r�ndras. F�r om man inte v�xer, om det inte h�nder n�gonting, d� kommer det ju bara vara vad det �r. Och s� kommer det antagligen bli lite wishy-washy �ver tid s� det blir l�ngsamt s�mre. Det Johan: �r ju extremt sv�rt att h�lla talanger ocks� om du inte har en underliggande tillv�xt. F�r att de vill utvecklas. Exakt, s� �r det ju verkligen. Erik: S� d� f�r man det n�stan som en brev p� posten Men hur som helst s� kan det vara. Och h�r g�ller det ju d� att ja... Folk vill utvecklas men det finns ju ocks� en drivkraft att man vill ju vara b�st. S� att det finns ju ett inbyggt s� h�r att man kanske inte vill anst�lla n�gon som �r redan S� det d�r m�ste man ha en dynamik Vi �r v�ldigt noga med att varje generation m�ste vara b�ttre. B�ttre �n den innan. Och sen s� hur bygger man n�gon lust i det hos de generationerna som redan �r inne och s� att s�ga blir lagade d�? Det man. Det Johan: �r en otroligt fascinerande tanke Jag har inte t�nkt p� det f�rut. Nej. Men det Erik: �r ju f�r att du ger n�gon headstart i karri�ren. Ja, det blir det ju. Det �r ju ett pyramidspel. S� att du f�r en headstart och d� f�r du den h�r att Det handlar ju inte om att du springer s� att s�ga var f�r sig och sen survival of the fittest utan d� n�r du har f�tt en headstart d� kan ju du spela en roll f�r de h�r juniorare som kommer in och d� s� f�r du precis den h�r personliga utvecklingen ligger ju i de som kommer in. Om du kan k�nna s�h�r j�vlar vilken sp�nst det �r h�r s� att du liksom v�xer med det d� blir det ju bra men det �r inte ett naturligt s�tt att jobba p� s� vi m�ste ju ha ett t�nk att vi ska ta in det m�ste vara b�ttre det m�ste hela tiden vara b�ttre. Johan: Exakt och om vi kommer tillbaka d� till d�r vi egentligen b�rjade den h�r diskussionen s� ni stod d� inf�r er n�sta metamorf p� n�got vis Ja. Du sa tidigare att vi beh�ver kunna sl�ppa talanger fria Det �r d� de verkligen kan skapa magi. Hur s�g det faktiskt ut? Vad innebar det f�r hur styr vi bolaget Hur organiserar vi bolaget? En Erik: grundl�ggande fr�ga var tillitsfr�gan som blev �nnu tydligare d� att har vi anst�llt s�dana h�r personer d� ska de litas p�. Och i grund och botten egentligen g�r vi lita p� folk i st�rsta allm�nhet. Jag tror inte att det finns att folk med mening vill g�ra d�ligt. Men det kan man ju tycka olika om. Men i det h�r fallet n�r vi nu hade... Jag tror inte att folk vill g�ra d�ligt i st�rsta allm�nhet och nu har vi anst�llt folk som �r bra. Varf�r skulle jag tro att det kommer bli d�ligt? Och det var liksom en j�tteviktig grundinst�llning som �r... Mer avg�rande man tror, kanske kan prata om det mer sen, men det andra var sen ocks� att se hur g�r det egentligen till det h�r med... En netlights-organisation n�r det d� faktiskt inte var s� att det fanns en chef som sa hur det skulle g�ras och s� tricklade det ner. Vi hade ju p� n�got vis sj�lvl�rt f�tt upp folk p� en ledarniv� som bara kunde s�r. Den Johan: f�rsta fr�gan som blev en l�ng diskussion var ju lite grann att man ser n�gonting lite utifr�n och s� �verf�renklar man det. Det handlade om att vi ville p� ett plojniv� bevisa n�gonting om organisation och s� finns det mycket mer djup under det. En s�n fr�ga som ju verkligen har varit Av liknande natur upplever jag de senaste kanske tv� �ren �r ju liksom den h�r return to office-fr�gan att det �r v�ldigt, v�ldigt fokus p� exakt var arbete utf�rs. D�r antagligen det ocks� �r en s�n h�r fr�ga att den �r markant mer komplex att det handlar inte bara om att nu jobbar alla hemma eller nu m�ste alla tillbaka till kontoret utan det handlar om hur organiserar vi oss runt det, hur leder vi runt det. Vad �r din syn p� den sakfr�gan? Om man har en Erik: stark id� om om Att det uppst�r n�gonting tillsammans, d� finns det ju en drivkraft i att m�tas. Allts� s� att man tydligare ser, ja men det finns saker som jag kan g�ra ensam i min kammare. Men �ven d� m�ste vi kanske st�mma av det p� video d�. Och d� uppt�cker man ju direkt begr�nsningarna i att det finns liksom, d� ska det vara v�ldigt tydligt det jag har gjort ensam och det den andra har gjort ensam och att vi bara ser att de inte g�r �t tv� olika h�ll Men det �r ju helt annan sak �n att vi ska komma p� n�sta steg s� att s�ga. S� om du har ett starkt f�rst�else f�r... Po�ngen med tillsammans s� blir det ju ocks� automatiskt en stark f�rst�else f�r varf�r ska vi ses och d�rmed en f�rst�else f�r vad �r ett kontor Johan: till f�r. Jag tror att �r precis h�r n�gonstans man f�rvirrar fr�gan f�r man approcherar n�r det blir fel s� upplever jag att man approcherar return to office-fr�gan som en produktivitetsfr�ga en kontrollfr�ga. Och ofta upplever jag ju en brist av att du inte en s� tydlig tanke p� ledarskap. Och det Erik: roliga �r ju att det �r ju de som egentligen p� riktigt de som har den n�dv�ndigheten och behovet att s� att s�ga f� tillbaka folk f�r kontrollens skull. Det �r ju de som inte har byggt en tillsammans organisation. Johan: Det Erik: �r ju de som har noll po�ng med att f� tillbaka dem. Om �r n�gon organisation som skulle klara sig med att alla sitter och bara jobbar f�r sig sj�lv. Det �r ju de som tvingar folk tillbaka till kontoret. Men Johan: det k�nns som v�ldigt mycket av det... Det underliggande v�rderingsm�ssiga i hela det h�r resonemanget bygger p� att du f�rv�ntar dig n�stan en medvetenhet i hur du agerar. Upplever du ofta att du blir frustrerad �ver avsaknaden av medvetenhet? Erik: Ja absolut. Det �r klart. Och andra med mig, s� att s�ga. Och d� f�r man ju p�minna sig sj�lv om att niv�n av medvetenhet �r ju j�tteh�g. Men det �r ju klart att det �r s�. S� att management i det fallet, oavsett p� vilken niv� och mellan vilka om det �r fr�n en mer senior till en mindre senior eller p� samma senioritet, allt �r ju management p� n�got vis. Det bygger ju p� att kalibrera medvetenhet. S� det �r ju v�ldigt kommunikativt. Men hur Johan: producerar du? F�r du pratade tidigare om produktionsapparaten och f�r�dlingen av talanger. Hur producerar du? Medvetenhet? Erik: Utifr�n en dialog som sa, och f�tt ur en medvetenhet, s� har du s�kert har n�gon process v�xt fram. Antingen n�gon gammal k�rnprocess som bara �r att liksom tugga p�, eller n�gonting n�r man har kommit p� ett bra s�tt att g�ra n�gonting p� h�r och nu, s� att s�ga. Det farliga �r att s� fort Den process, ju b�ttre den processen �r, desto mer d�dar den ju medvetenheten. F�r sen blir ju den ett substitut f�r medvetenhet Den g�r p� autopilot, ja. Ja du bara s�ger, g�r s� h�r s� blir det bra. Och s� g�r alla det. Och g�r det f�r l�ng tid s� kommer folk inte l�ngre kunna se medvetenheten bakom eller tolka in andra medvetenheter Det �r det v�rsta. Att processerna kan ju st� f�r olika tolkningar s� att s�ga. S� att det d�r f�r man ju vara lite lyh�rd f�r och ibland s� blir det stora saker. D� �r det ju organisatoriska, n�r det uppt�cks �r ofta n�r processen �r pl�tsligt otillr�cklig. S� att d� fyller processen pl�tsligt av n�gon anledning f�r�ndrad f�r�ndring i v�rlden inte l�ngre sin funktion. Ja. Avsaknaden av medvetenhet leder d� att man direkt vill hoppa fr�n den l�sningen som inte fungerar Johan: till Erik: en annan l�sning som man kanske har liksom sett, men de d�r det d�r bolaget g�r ju s�d�r, ska inte vi g�ra s�? D� g�ller det att kunna backa bandet och s�ga s�h�r ett, nej vi ska inte g�ra s�, f�r ofta �r det helt fel, men sen samtidigt s�h�r fast det betyder inte att vi ska n�dv�ndigtvis g�ra som vi g�r idag, f�r det uppenbarligen fel men l�t oss g� ner i varf�ret, och sen kan vi hitta p�, kan vi komma p� en ny process. Jag antar ju Johan: oftare du tvingas g�ra det i U1 d� som du visar, ju b�ttre blir man p� det, jag tror att m�nga jag Missar det f�r man upplever att det skulle ta f�r l�ng tid och det �r liksom den h�r processen som inte funkar nu g�r att vi bl�der pengar h�r och nu och s� vill man liksom fixa, fixa, fixa Ja men det Erik: som �r problemet s� att det �r f�r br�ttom d� och att det �r det �r ganska k�nsligt, det blir lite som en att g� ner i U kan upplevas som en dum f�rklaring f�r den ena kanske och s� d�rf�r kan det vara ganska smutt om U, om man t�nker s� h�r, en person har en bra l�sning p� begreppet ett Ganska bra utfall har det varit att ta sig d�rifr�n, g� ner i U och sen hamna i den personens l�sning. Eller h�rledare fr�n andra h�llet, ja men det l�ter bra, l�t oss se och s� g�r man ner. Det blir ju vettigt, men absolut inte hoppa direkt, f�r d� blir det precis vad som helst. Johan: Om vi byter lite fot, en av de sakerna som upptar v�ldigt mycket av min hj�rna och min tid just nu, det �r AI-brett. Jag t�nker framf�rallt du som �r s� organisatoriskt medveten �r ett ord vi har anv�nt mycket h�r. Vad �r din tro p�, och om vi kanske inte tar nu bara 2025, allts� det �r s� l�tt att bli h�r och nu i senaste modeller, utan mer s� h�r, hur kommer det h�r faktiskt p�verka... Arbetslivet, ni har haft liksom m�nniskan i centrum v�ldigt tydligt vilket ju, jag upplever att inom AI s� tvingas man ju, ju l�ngre du g�r i det, ju mer blir det n�stan en existentiell fr�ga om vad �r Essensen av det m�nskliga vad st�r du i dina tankar p� den h�r fr�gan du fick en j�ttebredd fr�ga ja men precis jag �r Erik: j�ttepositiv till vart det �r p� v�g f�r att jag tror som sagt att det �r det �r bara ytterligare ett steg i att sl�ppa loss det m�nskliga i det hela s� att s�ga maskiner �r bra p� att liksom representera repetitivt arbete d�r det ocks� ska vara d�r kreativitet �r Av ondo, f�r att det ska inte ske n�gon avvikelse, det ska inte bli vad det blir, det ska inte m�nniskor g�ra. Och det h�r �r bara en utveckling av en allm�n robotisering, m�nniskor ska inte vara p� l�pande band och g�ra s� h�r hela tiden, f�r det �r inte bra f�r armen, det ska en maskin g�ra. S� d� har vi hela den, den kommer d� ta �ver de rutinjobben, men som inte var bra f�r m�nniskor �nd� och inte heller var bra f�r f�retagen att ha m�nniskor p� de positionerna s� att s�ga. D�remot s� ger det ju d�, om man nu t�nker sig AI som n�sta steg i det hela, den �r ju st�rre �n att bara kunna replikera processer, vilket ML �r d�. Och dens intelligens g�r ju v�ldigt mycket ut p� att gissa vad som �r rimligt att g�ra. N�r jag f�rstod det f�r f�rsta g�ngen s� t�nkte jag att �r det... F�rsta g�ngen jag f�rklarade hur AI fungerar f�r mig s� var ju allting just kring skrivande Det h�r �r ju bara en... Variant p� den h�r gamla T2. Om det kommer ett gamla T2. Ja just det, h�r skriv... N�r den d�r pl�tsligt du hade n�gon slags predictive sms s� att den kunde gissa n�sta ord. Menar du att hela AI-grejen bara �r det? Den personen som jag sa till hade inte t�nkt p� det men han t�nkte efter�t s� h�r ja men det ligger ju dit som jag fast �nd� ganska mycket. Men det ligger n�gonting i det. Och det d� jag t�nkte ocks� det var d� det f�r f�rsta g�ngen gick upp f�r mig det �r d�rf�r det �r intelligens. F�r det �r p� riktigt intelligens Allts� till skillnad fr�n att bara s� h�r titta p� hur det g�rs och sen repetera. Det �r ju ointelligent. Det �r inte intelligens Men det h�r med att vad heter det, h�rma p� det viset d� och f�rs�ka hitta, det �r ju intelligens. Det �r ju s� som ett barn l�r sig s� att s�ga. S� var det s� h�r, ja men det h�r �r ju superintressant Men det �r fortfarande helt okreativt. Och det betyder inte att man inte kan anv�nda AI i kreativa yrken. Och huruvida det �r fusk att de ska skriva musik och s�nt d�r. Det �r trams. Det blir inget nytt F�r det kan inte, per definition s� bygger det inte p� det. Du kan kanske skapa n�gon slags ny kombination eller n�gonting s�nt. Men det kommer alltid vara, det bygger p� n�gonting som redan finns. Men tror Johan: det finns s� mycket... Men framf�rallt fr�n AI-skeptikerenklaven s� tycker jag att h�r mycket s� h�r att det �r bara en sannolikhetsmodell och den kommer aldrig kunna vara kreativt. Jag tror f�r min egen del s� tycker jag att man missar po�ngen lite grann h�r f�r att du s�tter n�gonstans m�nniska och benchar direkt mot AI. Jag tror att det �r ju fel benchmark egentligen. Du benchar m�nniska mot m�nniska plus Erik: AI. Exakt Det har kommit till ocks� s� att i grund och botten s� ser man ju, det som jag ser blir d�ligt idag som �r min oro, det �r att m�nniskan har genom �ren blivit s� himla okreativ. S� vi har g�tt till arbete, har under... 100 �r plus blivit maskinellt och sen s� blir vi besvikna �ver att maskiner tar �ver v�rt arbete n�r det var s� h�r, det h�r var ju organiserat p� ett s�tt som det inte var gjort f�r m�nniskor det �r klart att maskiner kommer ta �ver det h�r och p� samma s�tt �r det det okreativa i n�sta steg n�r du kommer in med AI och sen s� d� det klassiska begreppet data att om du d� inte har ett kreativt f�rh�llningss�tt till AI eller ett kreativt f�rh�llningss�tt till data, d� �r du r�kt, d� spelar ju ingen roll f�r om det enda du �r s� h�r, den data jag f�r �r en sanning det �r den vi ska exekvera p� mm D� beh�vs ju inte m�nniskor och de m�nniskorna som inte kan f�rst� det, de borde inte vara ledare men det jobbiga �r att det premieras v�ldigt mycket som gott ledarskap att vara data driven p� det viset och vi g�r det h�r, det h�r �r ett m�nskligt fel som har t�nkt ut det h�r och nu har vi f�tt r�tt svar p� det hela s� nu g�r vi det. Och d� �r det s� h�r, ja tack f�r det men vad gjorde du i det h�r rummet? F�r det var ju maskinen som sa det, varf�r skulle du f� n�gon s�n h�r m�nsklig ryggdunk p� maskinen, det var helt meningsl�st. S� det ledarskapet �r v�rdel�st men tyv�rr s� �r det �nd� det som premieras och det g�r �t det h�llet, d�remot vad som... Vad som kommer komma, det �r ju att l�gga in den m�nskliga positiva faktorn i det. Att kreativt kunna s�ga, ja, blev det s�? Vad ska jag g�ra? Sp�nnande data. S� att man liksom b�rjar jobba med det. Och med AI s� �r ju v�ldigt mycket fr�gest�llningarna som det intressanta. Det �r ju promptandet som �r vitsen, inte svaren. Men om vi liksom st�ller en dum fr�ga och sen s� f�r det ett svar Och sen s� tackar vi f�r oss och s�ger, ja, nu har AI sagt hur det �r. Ja, d� �r det ju r�kt. Johan: Men jag tycker det d�r �r en av de mest fascinerande... Effekterna p�, vi pratade om process f�r beslutsfattande tidigare jag tycker att det �r en av de mer ov�ntade effekterna f�r mitt beslutsfattande hur j�kla tydligt det blir att jag m�ste grotta mycket mer i mig sj�lv i fr�gest�llningen, och det �r djupt positivt jag �lskar den delen av att AI tvingar mig dit�t, jag tror att det djupt positivt f�r allas beslutsprocesser men det hade jag inte sett framf�r mig och den g�r ju �t det h�r medvetenhets Erik: s� f�r min del �r det ju �r det ju �ntligen �nnu mer att man kan s� att s�ga man har den h�r processen och sen s� gr�ver man sig ner och s� fr�gar man n�sta fr�ga n�sta fr�ga varf�r g�r vi s� h�r, varf�r g�r vi s� h�r och sen s� f� dimensionen av AI p� det fr�gandet �r ju kanon men om du bara vill ha ett svar d� blir det j�ttekonstigt jag Johan: tror i din bransch s� Tror inte man t�nker p� det, men i de allra allra flesta branscher s� �r ju det h�r djupt iterativa arbetss�ttet inte normen riktigt. Nej. Men det �r ocks� n�gonting som �r v�ldigt, v�ldigt positivt n�r man jobbar med AI. Just hur mycket back and forth, mycket collaboration som du har varit inne p�. Men �r du inte Erik: orolig i det sammanhanget d� om man inte har det iterativa arbetss�ttet? Det �r h�r jag ser hotet med AI. Det �r inte AI som �r hotet i sig utan det �r ett dumt... Allts� p� riktigt dumt ignorant f�rh�llningss�tt. S� att om vi kommer till det s� att man inte alls �r ute efter en intressant dialog, att det inte finns n�got iterativt att det inte finns n�got l�rande S� att du beh�ver ju en l�rande organisation. Och eftersom de inte, allts� det h�r f�r vi ju ett moment 22. Hur bryter man den tror du? F�r att det �r farligt n�r icke-l�rande organisationer det vill s�ga de flesta b�rjar anv�nda AI p� ett s�tt som det inte �r t�nkt I den gamla Johan: Google-logiken. Jag h�ller med. Och jag tror om man tar bort det bara fr�n organisationsstrukturen Jag tror att v�ldigt mycket handlar om att kolla p� individen som sitter d�r i ledningsgruppen och fattar beslut. Min k�nsla efter att ha haft ganska mycket diskussioner om det h�r �r att det �r i princip om�jligt att f�rst� hur AI p� ett positivt s�tt kommer p�verka v�r aff�r. Vid sidan av det obvious, att vi kanske kan effektivisera hur vi skriver hj�lpartiklar p� v�r customer support. De kan v�l alla hitta. Men att komma till ett l�ge d�r det faktiskt blir djupt kreativt som ledningsgrupp f�r implikationerna av det h�r. Jag tror verkligen att du m�ste, vilket �r v�ldigt ovanligt f�r de h�r seniora ledarna. Det var ju l�nge sedan de var tillbaka i skolb�nken och experimenterade sj�lva och l�rde sig sj�lva. De �r ju vana i h�g utstr�ckning att f� beslutsunderlag fr�n sidan och att inte vara brukarexperter och hantverkarna runt det. Jag tror att m�ste g� den v�gen. Du m�ste b�rja p� riktigt Erik: Dessutom p� det samh�llelikt mycket mer f�r d� kommer det sl� ut bolag 2025 eller inte och vem lyckas det �r inte s�kert att de som utvecklar ett f�rh�llningss�tt i promptande kommer p� r�tt f�rh�llningss�tt s� det kanske kommer vara utdaterat och fel s�tt att fr�ga p� i 2028. Jag tror problemet �r att vi som inte �r vana vid det Johan: kommer Erik: aldrig l�ra oss. Allts� det �r en native fr�ga. Du hade ju sm�barn ocks� och skolbarn r�cker. Allts� skolbarn idag. Kommer l�ra sig f�r dem blir det liksom inget konstigt jag investerar nu i ett edtech-bolag som nu ska jobba med en l�sning som heter l�xhj�lp med AI, det �r ett bortgl�mt s�tt att anv�nda AI p� det anv�nds till HR-fr�gor superanekdotiskt jag Johan: h�ller ocks� d�r vill jag prata mer om sen n�r kanske kamerorna jag, men superanekdotiskt jag var p� middag med ett g�ng amerikaner Silicon Valley-amerikaner och de hade f�r sin kille som gick i tredje klass ehm K�pt n�gon typ av matte-tutor AI. S� han satt 20 minuter per dag med sin AI-tutor. D�r antar jag att det �r en kombination av att det �r en AI men det ocks� finns en struktur f�r vad ska du g�ra h�rn�st. De sa p� �tta veckor s� hade han g�tt fr�n en tredjeklassars matte-niv� till en sj�tteklassars matte-niv�. Deras stora reflektion var herregud vad klassrumsl�randet �r ineffektivt. F�r merparten av tiden s� Svarar l�raren p� n�gon annans fr�ga som ligger l�ngt bakom dig. De grejerna som du tycker �r genuint sv�rt, d�r f�r du liksom en av trettiondels uppm�rksamhet f�r din l�rare. Om du ist�llet har n�gon som �r outr�ttlig i att liksom svara p� vidare fr�gor, l�r sig din om du d� r�kar ha ADD s� kanske du beh�ver ta dig an matte p� det h�r s�ttet. Du en customizer f�r det. Jag tycker det d�r �r Erik: Framf�rallt d�r tv� sista, det �r det jag tror ocks� att Det �r att du har, f�r man vet ju sj�lv om man sitter och ska hj�lpa barn med l�xorna att till slut n�r du liksom inte kommer p� n�got nytt s�tt att s�ga samma sak, det enda du vet �r att du bara, d� finns n�sta niv� �r bara att h�ja r�sten. Och det �r ju d� det inte, det hj�lper ju inte att s�ga samma sak h�gt. Men det �r ju det f�r�ldrar g�r. Och det �r bara en maskin som kan det d�r. Men det beh�ver inte vara den h�r som jag jobbar med d�, det �r bara matar in din l�xa och sen s�, men d� handlar det ju om promptingen. Och det �r det jag tror n�mligen i sidoeffekten var d�rf�r jag n�mnde den var att det �r ju ett kanons�tt f�r barn att l�ra sig prompta. S� att sidoeffekten �r ju dessutom inte bara det att den l�r sig matte. F�r du och jag kan inte ens, vi �r typ s�h�r jaha nu sitter jag h�r och ser mattelexan d�r. Vad ska jag fr�ga d�? Allts� du vet inte ens hur du ska f�rh�lla dig till den l�xhj�lpen riktigt men f�r ett barn som inte har n�gon sp�rr i det s� �r det bara att ta det och s� f�r de det. Min dotter gav mig en studieplan h�romdagen Jaha, s� ser man. Ja, det �r s� kul. Men jag tror just den d�r, vad jag menade med det �r att det h�r kommer, just de sakerna �r viktiga och d�rf�r �r det d� v�ra barn som inte kommer tycka att det h�r �r s� himla m�rkv�rdigt. S� jag tror inte att just nu ingen av oss kommer vinna det h�r. Om man �r helt ointresserad �r man Johan: helt ointresserad s� tror jag man �r ganska snabbt irrelevant. Jag kan tycka att det finns ett v�ldigt oansvarigt f�rh�llningss�tt i det. Om man nu �r ledare p� ett bolag genom AI-revolutionen i samh�llet, d� tar man ju inte sin ledarroll p� riktigt seri�st kan jag tycka, om inte det h�r �r liksom, jag m�ste som i alla fr�gor som jag ska leda mitt bolag igenom s� beh�ver jag ha medvetenheten visheten Exakt Jag tycker att det var med Erik: strategi aprop� f�r du var inne p� det h�r med strategiska m�l om execution revolution och s� vidare ocks� i sammanhanget s� tycker jag en sak som jag t�nkte p� eftersom jag l�ste de h�r fr�gorna som du hade d�r ocks� som �r klassiska, klassiskt n�r man pratar om strategi s� tror man att det �r en hierarki att det �r hierarkiskt allts� h�gst upp i organisationen s� s�tts en strategi och sen s� ska den d� utf�ras som n�got s�nt, n�r jag tycker att strategi �r det som �r medvetenheten f�r mig �r det, jag har aldrig f�rst�tt en en Det var ganska roligt, det kan komma fr�n kanske ocks� att det gick i linjen, men d�, allts� industriell ekonomi, f�r d�r drillas man ju i att bli strategikonsult, eller i alla fall f�rr var det s�, och d� s�, och eller aff�rsutvecklare, och vad heter det, och jag tyckte, jag hade, jag hyste ett stort aff�rsutvecklarf�rakt, s� f�r att det var n�gon bara s� h�r br�kigt 20-�ring, allts� jag ska inte bli aff�rsutvecklare, jag tyckte aff�rsutveckling verkade vara ett s� himla konstigt yrke, n�gon som liksom ska, en s�ljare som inte s�ljer tyckte jag, vad �r vitsen med det, och d� t�nkte jag s� h�r att i grund och botten s� �r det ju mer att n�r man fattar ett beslut s� m�ste man t�nka varf�r, vad och hur, Det �r inte sv�rare �n s�. Det �r de tre fr�gorna som man m�ste ha klart f�r sig. Och varf�r heter strategi? Vad �r aff�rsutvecklingsbiten och hur �r processpartik s� att s�ga? S� att i grund och botten om igen d� i ett sj�lvledarskapsperspektiv. Det �r ju inte m�rkv�rdigare �n att alla t�nker de niv�erna. Men det �r inte s� vi blir fostrade s� man t�nker att hur ska jag g�ra fr�gar personen Och sen s� ger den andra svaret hur den ska g�ra och s� l�ser det sig d�r. D� f�r du ju de h�r niv�erna ist�llet f�r om alla har f�rm�ga att du inte alltid funderar p� varf�r. Oftast �r det f�rhoppningsvis sj�lvklart men du m�ste �nd� f�r dig sj�lv kunna svara p� fr�gan varf�r. Och det �r det som �r strategi i sammanhanget. Johan: Ja och jag t�nker i den beskrivningen s� det �r klart att det finns yrkesroller som inte beh�ver... Varje g�ng uppfinnas i ditt eget varf�r f�r att finns personer som har g�tt f�re dig och uppfunnit dig Samtidigt i ditt eget liv S� g�r man lite p� autopilot Bara vidare i huret Utan att f�r sig sj�lv T�nka S� om vi tr�nar generationer Av unga i att Varf�r det redan satt p� n�got vis s� f�r vi liksom ett g�ng Erik: drones. Eller det v�rsta �r ju att man s�ger, varf�r �r det du f�r syssla med lite senare i din karri�r? Det �r inte att undra p� att de som sitter lite senare i karri�ren �r useless. Om de har g�tt i den skolan, att inte t�nka varf�r och sen pl�tsligt kommer in i en ledningsgrupp d�r de ska, det �r nu du f�r t�nka varf�r. Tror du det blir ett void? Jag bryter Johan: noll tr�ning p� det. Om du skulle vara 55 och sitta i en ledningsgrupp p� en helt vanlig roll, allts� jag har inte ett utpr�glat IT-utvecklingsansvar utan jag �r s�ljchef eller jag �r head of culture. Jag har en helt vanlig roll och jag �r 50-55 n�gonstans. Hur skulle du t�nka? Och vad �r de stora felt�nken tror du? D�r skulle jag nog k�nna Erik: nog att jag skulle tycka att det var att D�r ska jag mer vara orolig att jag �r relevant med gammal sk�pmat. F�rnyelsen jag m�ste f�rnya mig mycket mer i min vardag idag f�r det jag redan har gjort har jag ju redan gjort. Det �r n�stan en f�rm�n om jag skulle g� in och komma in i n�gon annan ledningsgrupp d� skulle jag kunna damma av mina gamla saker och det skulle vara j�tte relevant och det skulle inte vara d�ligt heller. Det inte ens att skoja bort det men det... Det som �r b�de utmanande och sp�nnande �r just att hitta hur man �r relevant i den nuvarande kontexten Samtidigt s� �r ju den nuvarande kontexten relevant ocks� begr�nsande. Det h�r �r en j�tteintressant fr�ga f�r vi var inne p� det h�r med att jag la bort vd-titeln. I och med det s� t�nkte jag att jag m�ste definiera om mig sj�lv s�klart om det ska bli n�gon po�ng med det. Och d� t�nkte jag att det som har h�nt nu �r att jag har tagit bort jag �r inte frontman i sammanhanget och jag var v�ldigt mycket frontman och bra p� att vara frontman s� att s�ga i sammanhanget. Och d� s� stod det mig om, eftersom min en stor musikalisk idol d� och s�rskilt kreativt �r David Bowie s� t�nkte jag att nu har jag varit David Bowie i s� m�nga �r men jag �r inte �r det l�ngre, vad �r jag d�? Och d� s� kom jag p� att d� m�ste jag vara Brian Eno, det vill s�ga producenten som jobbade tillsammans med David Bowie under olika perioder och s� t�nkte jag p� att skriva till faktiskt till och med p� LinkedIn bara f�r att n�gonstans Jag har uppt�ckt tidigare jag skrev p� mer eller mindre p� skoj. F�r m�nga �r sedan n�r jag ins�g det h�r med att vara ledare och f�ljare p� samma g�ng som en del i sj�lvledarskapet s� kallade jag mig f�r spiritual leader and devoted follower of netlife var min beskrivning d�. Och det d�r det tog ju spinn det var innan folk skrev inte s� roliga saker p� LinkedIn heller s� det var hela tiden den h�r jaha s� du �r en spirituell ledare vad kan du med det s� blev jag liksom svaret skyldig och det var roligt s� d� t�nkte jag s� h�r det h�r kan man ju anv�nda s� nu skriver jag att jag �r en producer s� att min nya titel �r producer of netlife the greatest consultant band for the world och den har jag liksom sedan jobbat med hur kan jag vara tons�ttare Att man kommer in och man kommer med sina grejer till mig, precis som en bra producent, s� �r det upp hos personens verk, men jag kan ge det ett lyft, jag kan ge det att jag verkligen satt mig in i hur det skulle g� till. Och i det sammanhanget s� slog det mig ju d� att en producent jobbar ju med flera band i allm�nhet, s� jag har ju lekt med tanken hur skulle den h�r producentrollen se ut egentligen om det var en studio som man kunde komma till och s� fick man d�, f�r d� s�, det skulle kunna vara tillfredsst�llande... Precis p� det viset att man kan komma in med n�got som man har anv�nt f�rut men i ett nytt sammanhang och det var jag menar med att �ven om det �r netlight hela tiden kan bli nyare och nyare och nyare f�r annars �r det gammalt medan i externa sammanhang kan komma med n�got gammalt och det �r nytt men �ven det �r ju intressant f�r det skapar ju helt nya ringar p� vattnet. F�r netlight ringarna, hittills har jag alltid tyckt att de �r v�ldigt, ja men det blir st�rre och st�rre och st�rre och vi �r mer internationella f�r varje grej man g�r. Man kan �stadkomma v�ldigt mycket genom att ratta netlight men att bara ta och �stadkomma n�gonting utanf�r netlight d� f�r du en helt ny range Johan: Upplever du n�gonsin att n�r du g�r in i ett rum s� ser jag framf�r mig att de allra allra flesta vet om vem du �r? Upplever du att den typen av inflytande och makt har varit problematisk f�r dig? Erik: Jag tror att problematiken �r att jag inte vet om det �r s� och faktiskt inte alltid k�nner det. Jag tror att det �r en v�ldig obalans. Jag kan komma in i ett sammanhang d�r jag �r mer k�nd �n vad jag f�rst�r. Och sen s� g� in och g�ra �vertramp och basera p� att h�r borde jag, jag beh�vde inte ta plats f�r den fanns redan. Och tv�rtom kan jag g� in i ett sammanhang d�r jag tror att folk borde veta och sen pl�tsligt s� blir det s� h�r, men det h�r faller ju helt platt. S� det �r nog min utmaning i det hela. Men sen i st�rsta allm�nhet s�... Har jag blivit bra p� att �ga ett rum s� att nu f�r att balansera den f�r en intressant fr�ga, men f�r att balansera den s� g�r jag in och s� struntar jag i huruvida folk vet eller inte vet utan s�ger det spelar ingen roll fast jag jag �ger det h�r rummet och d� �ger jag det ocks� inte s� mycket som en t�vling f�r att det kan bli s�, vissa kan det bli att det �r inte D� brukar jag backa. Aprop� relevans, jag vill alltid bidra med n�gonting. Jag tycker det finns ingenting som �r mer otillfredsst�llande �n att komma in i ett rum vid bem�rkelse Och inte bidra med n�gonting. D� k�nner jag mig d�lig. Allts� det h�r, bring something to the table, det tycker jag, det borde g�rna vara definitionen p� senioritet. Det �r d�r du ocks� f�r sj�lvledarskap och l�sningen i hierarkisk eller byr�kratisk senioritet som �r anti-sj�lvledarskap. Och du ger mandat till n�gon och senioriteten bygger p� n�gon tilldelning. Den personen kan ju f�r sig ha n�got lutheranskt i sig att d� m�ste jag g�ra n�gonting. Och svaktum �r att du har tagit bort det f�r den. F�r du f�r ju agera i den h�r, om du kan vara hur kass som helst, f�r du har ju mandatet att g�ra det. Jag gillar ju att inte ha mandatet och sen s� d� Johan: f�rtj�nar det. Ja exakt. Vad �r det som du t�nker allra mest p� nu men som du kanske inte har b�rjat prata externt om �nnu? Allts� Erik: en sak som jag... Som det senaste s� att s�ga i termer av hur man bygger en effektiv organisation som jag inte har hunnit prata tillr�ckligt mycket externt om. Det �r definition av lek. Lek �r, det h�r skulle vi kunna ta ett nytt avsnitt om, att lek, om man ser hur g�r lek till, det �r den mest �verl�gsna organisationsformen. D�r d� alla g�r in, aprop� det vi sa, person och sak �r oskillbara. Alla m�ste bring something to the table f�r annars s� har man inget d�r att g�ra. Det blir en automatisk accountability f�r att det �r bara i ut�vandet som det fortg�r. S� att liksom s� mycket, hur lek fungerar �r den... �verl�gsnaste s�ttet att organisera p�. S� att det �r n�got jag pratar om ibland fast alldeles f�r lite externt. Johan: Det k�nns som att det �r n�gon �verlapp mellan flow state och och Fan nu tappar jag det. Hade n�gon rolig s�gning p� g�ng h�r. Men det finns ju b�de, jo, det k�nns som att det �r en �verlapp mellan flow state och improvisationsteater. F�r v�ldigt mycket improvisationsteater som �r intressant det �r ju att vi har ett kollektivt ansvar f�r den h�r storyn vidare. Och det du vill komma till i leken antar jag �r den h�r kreativa, nyfikna sp�nnande roligt flow state Och Erik: �garskapet. Jag tycker att �garskap i lek �r �verl�gset. Det �r liksom ingen som g�r in halv utan du g�r in, det �r lustfyllt och p� fullaste allvar. Och det �r liksom inget konstigt Och det �r ett f�retag om man tittar utifr�n vi tar oss f�r n�gonting. Det �r ju det som �r att Att leka s� att s�ga. Och hur organiserar man det? F�r d� ska man se d�, okej s� som det �r organiserat idag, hur kontor ser ut s� att s�ga Det uppst�r inte Det �r f�r inrutat s� att s�ga. Man kan t�nka massor med termer men jag tycker framf�rallt att det �r intressant f�r att den har varit... Det �r lite inne och det pratas om gamification och s�dana saker och d� vill jag bara s�ga att gamification har ingenting med saken att g�ra. Det �r spel. S� det �r s�dana missf�rst�nd d�r man inte l�ter leken komma fram ordentligt vad det egentligen handlar om. Eller just den h�r ocks� att lekfulla kontor som �r till f�r att f�rst ska du jobba och sen ska du f� ta en paus att leka. Det �r inte det det g�r ut p�. Du ska arbeta lekfullt D� f�rsvinner j�ttemycket av s�dana h�r allm�nna managementproblem som egentligen bara handlar om att Det var en kasslek. Johan: Jag undrar om det finns n�gon motsvarighet av Marslows behovstrappa. Det �r n�stan helt om�jligt att approchera ett koncept som lek om du inte har kommit v�ldigt l�ngt i de koncepten innan lek. Tror Erik: du? Ja, det �r ju f�r sig. Det m�ste ju ha n�gra... Det m�ste ha v�ldigt h�g grad av kv�llledarskap. Ja. De m�ste d�da varandra f�r br�df�dan och s� vidare. S� blir det sv�rt. Men jag undrar om det �r sj�lvf�rverkligande niv�. Det �r ju v�ldigt s�h�r... Jag tror inte att den... Bra fr�ga h�r. Jag tror �nd� inte att den ligger p� en s�rskild niv�. Men ju fler niv�er av Marslows behovstrappa du uppfyller desto b�ttre blir leken. F�r den finns ju redan p� behovet av gemenskap Allts� p� alla niv�er ryms den s� att s�ga. Men... Ja, men jag tror att den �r v�ldigt kompatibel med hela behovstrappan ocks�. Det har man t�nkt sig, traditionell organisation st�r ofta i konflikt med trappan. S� m�ste jag ta h�nsyn till gemenskap ocks�, s� ska man ha mat p� bordet och sj�lvf�rverkligande. S� den framst�r som n�gonting att hantera n�r trappan i sig, allt ryms i lek. Ja det �r v�ldigt sv�rt att leka om du inte har trygghet. Ja, verkligen. Men lek uppst�r inte i otrygga milj�er. Allts� �r det j�tteviktigt. Och s� kan man s�ga, men varf�r ska folk... Att leka f�r att d� tar folk ansvar d� kommer det mycket l�ngre med saker och ting. Ja exakt Du kan aldrig... Det �r d�rf�r det blir s�... Man t�nker, men lek kan vi g�ra n�r det g�r bra. Men nu �r det f�r viktigt. Nu h�ller du p�. N�r det g�r bra d� kan du leka eller inte leka. Det �r inte j�tteviktigt. N�r du verkligen m�ste leka s� �r det n�r det g�r d�ligt. F�r det �r ju d� du har k�rt fast i n�gonting. Det �r d� du m�ste ta fram lekfullheten S� det �r helt fel. S� fascinerande. Johan: Den har vi. Det var j�ttekul att ha dig h�r. Du f�r s�kert komma tillbaka om ett halv�r igen och grotta djupare. I lek. Tack s� j�ttemycket Innan vi sl�pper varandra s� vill jag tacka dig f�r att du lyssnade p� den h�r podcasten Jag hoppas verkligen att den �r relevant f�r dig i din roll. Om s� �r fallet skulle jag vilja be dig om en tj�nst. Du f�r g�rna skicka den h�r podden just det h�r avsnittet till n�gon i ditt n�tverk som du tycker vore behj�lpt av att lyssna p� det. Dessutom �r det s� att den boken jag skrev som b�r samma namn som den h�r podden, The Execution Revolution, �r en bok som p� m�nga s�tt blir bara viktigare och viktigare f�r varje vecka, m�nad som g�r. Det vill s�ga f�rm�gan att driva f�r�ndring inte bara uts�ttas f�r den. Den �r skriven som en handbok f�r alla er chefer i hur man systematiskt g�r f�r att lyckas med det som �r absolut viktigast f�r dig i din roll. Den finsta b�cker finns. Tack f�r mig!