Joakim Skarborg: Investerarens dolda makt och varför framtiden tillhör preventionen

\[00:00:00\] **Johan:** Efter att ha jobbat ett helt yrkesliv med vd och ledningsgrupper så kan man ju inte annat än vara lite intresserad av investerarsidan också. Inte kanske så mycket vad de gör utan hur de tänker medan de gör det. Vem är det egentligen som styr bolagen? Är det ledningen och vd eller är det styrelsen eller är det egentligen kapitalet bakom bolagen och investerarna?

Och hur påverkar deras värderingar bolagets sätt att agera? För att prata om det här så bjöd jag in Joakim Skarborg. Han har tidigare varit vd för... På Axel Jonssons investerarbolag Norvax och idag så driver han Altea Capital. Altea håller på med egentligen hälsoinvesteringar vilket ledde till en otroligt fascinerande diskussion också om framtidens hälsoutmaningar och vad är det egentligen vi behöver göra för att Komma åt de stora folkhälsoproblemen och hur kan man som investerare spela en ganska stor roll där.

Där tyckte jag var ett otroligt bra samtal både som lite utbildning för mig i hur funkar egentligen den här branschen och hur tänker den men också hur bör vi tänka och vilka stora trender bör vi vara intresserade av framöver. Om du tycker att det här samtalet är intressant så får du gärna dela det till dem i ditt nätverk som du tror också skulle tycka det var intressant.

För ju mer den här podden växer ju mer spännande gäster kan vi hitta och attrahera. Mycket nöje och välkommen till tankarummet.

\[00:01:24\] **Johan:** Joakim Skarborg, välkommen.

\[00:01:25\] **Joakim:** Tack, kul att vara här.

\[00:01:26\] **Johan:** För de som inte känner dig, vem är du och vad är det du gör som du känner är en viktig livstjänning?

\[00:01:34\] **Joakim:** Jag har varit anställd under många år.

Och nu håller på att skapa något eget. Så det är väldigt kul yrkesmässigt såklart.

De sista tretton åren har jag jobbat inom Axel Jonsson-gruppen. Senast som vd på deras investeringsbolag som heter Novax. Som jag fick möjligheten att bygga om lite grann för sex år sedan. Jag kom tillbaka från... Jag började faktiskt Axel Jonsson redan 2011.

Jobbade på Novax i nästan fem år. Fick sedan en möjlighet att... Jag kände väl att... Vi kliade lite kroppen och kom ut i världen. Fick en möjlighet att flytta till USA och New York. Där Axel Jonsson och Antonio äger ett stort bolag. Sen nästan hundra år tillbaka. Där var jag ansvarig för investeringsverksamheten Affärsutvecklingstid.

\[00:02:34\] **Johan:** Jättekul. Hur länge har du varit i New York?

\[00:02:37\] **Joakim:** Ungefär tre år. Det var jätteroligt. Jag, fru och två barn reste dit. Vi hade tre barn. Det var jätteroligt Vi bodde i Brooklyn. Vi älskade livet där. Det var kul. Tre år är tillräckligt länge för att man ska bygga en social kontext. Vilket vi gjorde mycket genom barn och skola.

Men det är också tillräckligt kort för att varje dag är lite grann ett äventyr. Så vi hittade på otroligt mycket roliga saker. Men yrkesmässigt så kom jag hem. Jag fick frågan om jag ville flytta hem och ta över som vd för Novax. Vilket jag gjorde. I samband med att diskutera det här så fick jag möjligheten att...

Sätta lite grann. Novax hade funnits i nästan 20 år. Man hade gjort ett väldigt bra jobb. Men det var ett läge där det var dags att börja fundera på... Hur blir Novax riktigt viktigt för Axel Jonssons framgång? Jag hade en ganska tydlig tanke om att jag skulle vilja börja om lite grann med ett vitt papper.

Så det fick vi göra. Vi satte en ny strategi Vi byggde i stora delar ett helt nytt team. Och... Jag satte fart i början på 2019 och så höll vi på i sex år och det var fantastiskt och jag fick lite grann med Axel Jonssons blessing möjligheten att få samman mina tankar och erfarenheter efter nästan 20 år i investeringsbranschen.

Som konsult, som investmentbanker och sen inom investeringar i tio år. Hur ska en riktigt framgångsrik investeringsverksamhet se ut i en långsiktig ägarkontext som Axel Jonsson är? Med alla erfarenheter jag har, med alla mina tankar och idéer kring kultur och värdegrund. Så det var otroligt tillfredsställande att få skapa det här.

Och vi höll på i sex år. I början var det mycket som inte riktigt lirade men jag kände verkligen att mot slutet hade vi fått ihop en riktigt tajt och finansiell jättefin utveckling Ännu mer stolt nästan över den kulturen den modellen vi satte för hur vi samverkar med våra bolag, hur vi beter oss mot varandra hur vi attraherar människor så det gjorde jag väldigt länge och efter drygt fem år så kände jag att nu är det dags jag hade nog alltid gått och sett framför mig att jag skulle skapa något som var mitt och då var tajmingen rätt så att jag sa upp mig för ungefär ett år sedan och kom ut i höstas och sen i formellt november men jag skulle egentligen säga sen årsskiftet så har jag kommit igång med något som heter Altea Capital Partners vi är en riskkapitalfond eller håller på att bli en riskkapitalfond vars enda syfte är att investera i hälsa

\[00:05:34\] **Johan:** Och det jag ser otroligt mycket fram emot i det här samtalet, jag har försökt få hit ganska många gäster som har just investerarperspektivet.

Det är ju en bransch som gillar att vara väldigt dold i så här så. Och det jag ser fram emot väldigt mycket i det här samtalet är just en diskussion om hur mycket kan man från kapitalsidan påverka saker både som du var inne på, alltså värderingar i innehaven långsiktighet och sådana bitar. Men också styrningsfrågor, saker som egentligen händer på många sätt under vdn så man kanske inte har en anledning att gå in allt för djupt i.

Så det finns jättemycket som ska bli superspännande och tack för att du tar dig tid är kul

\[00:06:22\] **Joakim:** se vad jag kan bidra med. Ja

\[00:06:25\] **Johan:** exakt. Men om vi börjar lite grann. Vad skiljer... Om man ser olika investerarlogiker emellan du pratar långsiktigt kortsiktigt, du pratar värderingsstyrt. Vad är de breda om man skulle fucka in den här branschen i de olika arketyperna, vad finns det för spelare?

\[00:06:46\] **Joakim:** Oj, det är enklare svar än att det finns alla typer av spelare. Men om man ska försöka hacka upp det i lite större beståndsdelar så tror jag att den ena är ju fas. Fas det vill säga bolagets fas som du investerar i. Och grovt kan man väl säga att det finns startup och startup-investerare.

Det finns liksom growths och scale-ups, de har kommit lite längre.

Och sen har du det som man kallar lite mognare bolag, private equity. Så det är väl ett sätt att dela upp det. Sen tycker jag att här faserna börjar liksom... Det börjar grumlas upp litegrann. Vad är det som gör att börjar grumlas upp? Jag tror värde framförallt under de senaste åtta tio åren så har vi sett en enorm explosion av alla de här startupsen där värde har skapat så otroligt fort och där man går från idé till mångmiljardvärdering på otroligt kort tid.

Vilket gör att beloppen på väldigt kort tid blir väldigt stora. Då är de här mindre investerarna som är eller de som har som modell att inte investera så himla mycket kapital i varje investering och de som kan investera väldigt mycket kapital i varje investering men i modnare bolag någonstans där i mitten möts de mycket tidigare än vad har gjort innan Så att gränserna grumlas ut litegrann.

Sen har vi haft en spännande sista två år med det har varit lite tillbakagång men ändå förmögenheter värde Utveckling skapas mycket fortare. Det gör att de här närmar sig. Men det är väl ett sätt att kategorera skede eller stad man investerar i. Sen kan du ju kategorisera utifrån vems kapital investerar och hur är det kapitalet strukturerat.

Och då har du ju investerare som investerar sitt eget kapital. Du har privatpersoner änglar, familje family offices. Du har investmentbolag som investerar sitt eget kapital men möjligen aktieägarnas kapital men ganska långsiktiga. Sen har du de som investerar andras kapital och det gör man ofta genom en fond.

Du plockar in pengar, du säger att jag ska ha det här kapitalet i tio år. Och efter tio år ska ni få tillbaka det här med en avkastning. Och då är man inne i fondvärlden och det som skiljer fondvärlden lite åt det är att de har Precis som jag själv håller på med vi har ju lovat att returnera kapital till ägarna vid en viss tidsperiod vilket gör att vi kan inte vara eviga ägare till bolag utan vi måste ha en exit horisont så det är väl liksom två axlar man skulle kunna dela upp det, bolagens skede och vems kapital, det styr ju ganska mycket

\[00:09:39\] **Johan:** Hur mycket har kapitalet en åsikt om vilken typ av både kanske bolag och branscher men också vilken typ av värdering vi som investerare har det jag tror jag far efter litegrann det är att jag har lite utifrån sett en cartoony bild av investerarbranschen ganska hård ganska pengar Krass på något vis.

Men som de flesta branscher som man inte känner till. När man väl börjar komma in lite i den så syns det som att det är markant mer nyanserat än den här bilden utifrån sett. Så det är den bilden jag försöker nyansera lite genom att ställa de här dumma frågorna. Hur mycket om man liksom tar bara den arketypen av en investerare som liksom en management konsult on crack på något vis värderingsmässigt.

Var den sann någon gång i tiden? Är den sann ibland? Eller är det där någonting som alla branscher har gått igenom i en förändring?

\[00:10:37\] **Joakim:** Svårt att svara på tycker jag utifrån branschen. Jag kan ju framförallt utgå från mitt perspektiv. Men jag tror att återigen det beror lite på vad man pratar om. Är du investerare som jobbar med att köpa noterade aktier på börsen?

Ja. Men då är du ganska långt ifrån bolaget. Det finns börsregler och annat som gör att Skotten med ägare styrelse ledning är det långt eller är rätt tydliga. Det är klart att då kan man vara mer krass och mer finansiell. Men alla investeringar handlar om människor i slutändan. Jag som jobbar väldigt nära bolagen, vi investerar i privata bolag som är inte så stora. Du kan ha koll på alla anställda nästan. Det är klart att då blir det mänskliga faktum ännu tydligare. Så att jag tror att den bilden kan ha varit sann någon gång.

Som i alla branscher som utvecklas, och sen finns det avarter. Men jag tror att min övertygelse är att allt mer här går mot att det handlar om mellanmänskliga relationer, det handlar om motivation, det handlar om driv. Ju yxigare du är desto svårare är det att få gehör för dina tankar på ett fundamentalt och genuint sätt.

Jag tror att det är lite grann ett rykte mer att det är en sanning. Sen finns det säkert ganska stora skillnader i det om man skulle ställa upp alla, även alla private equity-investerare i Sverige så skulle det se ganska olika ut. Men jag tror att man är mycket väl medveten om att det är människor det handlar om och lyckas man inte vinna förtroende så blir det inte så bra.

\[00:12:26\] **Johan:** Jag tycker det är en intressant spaning det här just med hur distansierad är du från ditt innehav eller något. Mina tankar gick direkt till, det finns ju inom amerikanska militärer, de här drone-förarna som egentligen sitter i USA medan sin drönare är någonstans i Afghanistan och håller på att du får en så stor separation mellan mig och det här, det påverkar någonstans att jag blir helt avtrubbad.

Jag tror att den dynamiken är att stämma i rätt väg utsträckning.

\[00:12:54\] **Joakim:** Det tror jag. Vi ska väl vara. Snäll mot de som jobbar med noterade aktier och kallar dem för drönare men det bra liknande det är klart att sitter du med och framförallt om du inte jobbar med fundamental bolagsanalys utan du jobbar med

robothandel eller något då finns det inte mycket utrymme för känslor det har inte så mycket att göra med människor det har mer med psykologi och rörelse på börsen att göra och du måste kunna röra dig väldigt fort

\[00:13:25\] **Johan:** om man tar andra sidan om inte att man går mycket närmare det mänskliga och tillsammans med vd och ledningsgrupp kanske bygger ganska nära band för man går ju igenom mycket tänker jag som investerar tillsammans med sin innehav du kan ju verkligen vara den livlinan som räddar livet på den här entreprenörens livsdröm och sådär Du kan ju komma till helt den andra extremen där de privata banden nästan blir så starka att det är svårt att hålla sig rationell kan jag tänka mig.

\[00:13:57\] **Joakim:** Ja, så är det verkligen.

\[00:13:59\] **Johan:** Hur tänker du på det?

\[00:14:00\] **Joakim:** Jag tänker ganska mycket på det och inte minst i min roll som vd på Novacs då. Där jag hade ett större team av investerare med ett antal seniora människor som sitter som ordförande i de bolag vi är ägare i. Eller är det en dag där, eller löpande kontakten mellan bolaget och Novacs.

Det blir väldigt noga faktiskt och jag har inte riktigt hittat orden för det. Men någonstans måste du tror jag på ett mänskligt plan hålla en halv armslängd ifrån det relationella. Vissa människor klarar tricket alldeles utmärkt att både vara där och vara... Vänskaplig eller fast på ett mer fundamentalt plan men också kunna vara lite tuff när det behövs.

Men för de allra flesta av oss så är det man ska komma ihåg att vi är ju inte här för att vi är vänner utan vi är här för att vi gör affärer ihop. Det kan komma tillfällen när våra instrument går isär. Av odramatiska skäl men ändå då måste man kunna ha tuffa diskussioner och det är klart att det är svårare om man är väldigt emotionellt eller relationellt sammanknutad.

\[00:15:19\] **Johan:** Hur ofta är det som man själv nästan blir lite kär i bolagets affärsidé? På samma sätt som entreprenören själv kan ju lätt få eller vdn själv kan ju lätt få Nästan lite rosa skimrande glasögon och blir så övertygad om the brilliance of my business på något vis som man missar att kanske kundresponsen inte är vad den borde vara.

Finns det samma risk som investerare?

\[00:15:46\] **Joakim:** Absolut. Jag skulle säga varje gång. Och sen får man ju bygga process och struktur utifrån det. Eller så får man ha tillräckligt mycket erfarenhet. Men på Norges till exempel mot slutet så införde vi vad vi kallar en contrarian roll när vi tittar på bolag. Det är så spännande att berätta om det där.

Och det vi gjorde då man kan göra två fel tycker jag när man tittar på en investering. Alla investeringar handlar om risk.

Och med risk kommer en viss avkastning. Du vill ta väldigt stor risk, du ska ha en större avkastning. Låg risk, mindre avkastning. Men likväl du måste ta en risk. Och Och som investeringsorganisation så kan man då antingen bli alltför riskmedveten och bara se, och nu hårdrar jag litegrann, men du ser bara alla risker och det blir väldigt svårt att göra en affär.

Eller så blir man lite mer lösningsorienterad Man börjar hitta lösningar och man verkligen blir lite hemmakär i det här. Och då är risken att du faktiskt gör investeringar som du inte borde ha gjort eller du tar på dig risker som du kanske inte har gjort. Men vi bestämde oss för att det är rätt tufft att göra en investering.

Det är ganska lång process. Det är ofta väldigt snabbt det tre-fyra månader, men ofta har det varit en ännu längre diskussion. Man har börjat prata och träffas. Man har kommit till att vi ska titta på någonting. Du gör en väldigt intensiv utbildning när du ska in och vända på alla stenar. Pratar man om människor, tänker på allt elände som kan inträffa världen.

Och sen då efter fyra månader, då ska affären. Ja, just det. Det krävs att det finns ett väldigt starkt commitment att ta det här målet för man ska orka igenom. Hos oss som investerare jag tycker att det är helt okej att de investeringsansvar jag hade man blir lite hemmablind efter ett tag. Du lagt så mycket tid, du har lagt så mycket energi Du har lite

\[00:17:45\] **Johan:** så här sankt kost faller sig också.

Lite sankt kost faller

\[00:17:48\] **Joakim:** sig men det är också så här du börjar gilla människorna, du börjar se storheten du börjar så jag är väldigt bekväm med att vi har en intern champion som vill ta det här i mål. Sen är det klart att de måste vara så pass erfarna att man inte får dumma risker. Men om man ska luta åt något håll så är jag okej med att vi lutar lite grann mot att faktiskt gå emot och ta det här i mål.

Men om vi ska göra det så måste vår process bygga in en balans och då satte vi en contrarian roll vilket var en investeringsansvarig som inte jobbade med casers vars enda jobb var Att vara med och se allt elände som kan inträffa

och att det inte sen stoppas under mattan utan vi satte upp det på en slide och den sliden skulle upp i varje beslutsmöte det här är allt som kan gå åt pipan och över processen så vill man ju så många av de här grejerna som möjligt stängs men det är klart att allt kommer du inte bli av med men då vet du i varje fall med väldigt öppna ögon nu kliver vi in i de här de här frågorna lyckades vi aldrig riktigt få komfort i det här är de riskerna vi tar det ska vara med i slutbeslut

\[00:18:58\] **Johan:** Hur tänker ni på risk?

Är det liksom ett spektrum på det här viset som jag försöker få det till?

\[00:19:05\] **Joakim:** Ja, alltså man kan ju hantera risk på många olika sätt. Jag sitter dessutom och har ett litet litet engagemang i ett bolag som håller på med att investera i Special situations, det vill säga bolag som har handlats snett. Trasiga bolag som vi försöker fixa. Jätteintressant Jättemycket risk. Där hanterar vi risk oftast och målet är att vårt sätt att hantera risken är att vi tar bort risken.

Genom att se till att strukturera en affär på ett sätt som gör att det värsta som kan hända oss är att vi får tillbaka pengarna. Det finns säkerheter i bolagen. Det är ett sätt. Du kan faktiskt rent strukturellt hantera risken. Det finns ett jättestort varulager och går det åt bitband så kan man sälja det.

Det är ett mer extremt sätt. Det som vi håller på med på Altea det är att du kör simuleringar. De stora frågorna kring ett bolag och risk är marknaden. Vad är det för marknad det är på? Är den växande platt eller ökande marknad? Och det är klart att vi söker oss till marknader med fin tillväxt i. Vi ser att vattnet stiger hela tiden.

Om man bara gör sitt jobb ja men då flyter man med. Det lämnar utrymme för en hel del misstag. Och får man bra fart, ja men då kan du få en växa ännu snabbare marknad Så det är ett sätt. Vi agerar på marknader som vi tror på långsiktigt. Och två, vi försöker säkerställa så långt vi kan. Vi pratar med kunder, leverantörer, förstås i påare, före detta, vd, konkurrenter.

Försöker prata med alla i marknad för att förstå vad det är för bolag vi tittar på. Hur förhåller man sig till resten av marknaden? Och om svaret är, ja men de gör i snitt nog ett lite bättre jobb än resten av marknaden. Ja men det är bra, då har vi också plockat bort lite av den bolagsspecifika risken.

Fram till ett marknad, bolagsspecifikt. Sen kommer det ner Som är allt annat i investeringar till människor. Mm. Är det här en ledningsgrupp och ett team som vi tror kan leverera på sin plan? Det vi kan vara helt säkra på är att det inte kommer bli så som vi har tänkt oss att det ska bli. Det kommer bli någon version av det.

Har vi ett team och ett gäng på plats som kan navigera det här på vardagsbasis och även när det stora saker inträffar, de här riskerna som vi verkligen oroas för när de kommer till fruition, när det verkligen händer. Har vi rätt gäng som kan navigera, parera, pivota, ändra riktning vad det nu kan vara.

Har du check i boxen då har du kommit väldigt långt. Du har

\[00:21:59\] **Johan:** träffat så pass många, både vd och ledningsgrupper. Vad letar du efter när du kollar på just teamet? Vad beskriver ett team som du får väldigt högst förtroende för?

\[00:22:12\] **Joakim:** Vi letar efter människor som bevisligen har levererat. Så track record egentligen? Track record är jätteviktigt. Tycker jag. Men det handlar ju också om att personligen är jag väldigt driven av det här genuina. Som jag vet att ni har pratat om i tidigare poddar här.

För mig är det viktigt att förstå människan bakom och ju mer genuin och autentisk jag upplever människan desto mer upplever jag att jag förstår den här individen.

\[00:22:45\] **Johan:** När jag har pratat om autenticitet tidigare och framförallt i kontexten av ledarskap så är det man ganska snabbt landar ner i att det känns som att ganska många går genom sitt professionella liv med mycket en mask på.

Jag tänker att det blir ännu mer förstärkt när man sitter i just den relationen med investeraren för där har du ju liksom alla incitament att se så absolut bra ut som du kan för du vill få upp din värdering och få till en klass aktion eller vad det nu var för någonting. Det måste ju vara ännu svårare att hitta det genuina i den relationen.

\[00:23:21\] **Joakim:** Vi tycker ju om att jobba med incitament det vill säga att vi skapar en... En struktur där det blir lika viktigt för den här ledningsgruppen att lyckas finansiellt men också genom att förverklas själv och skapa något, som det blir för oss. Så sätter vi incitamenten rätt från början så sitter vi alla i samma båt, om du förstår vad jag menar.

Blir det riktigt bra för bolaget då blir det riktigt bra för ägarna. Ofta strukturerar vi så att ledningen får ännu bättre utväxling på sin investering än vad vi får. Då har man i varje fall skapat förutsättningar för att vi har alla samma instrument, vi kommer alla fira vid samma ögonblick, vi kommer alla vara deppiga vid samma ögonblick.

Så du plockar bort lite av det här att vilja framställa bolaget och se själv i så bra dagar som möjligt.

Men du plockar absolut inte bort Det finns definitivt en dimension av att Ja, deras jobb är ju att representera den ägaren de har för det tillfället som nog helst vill få så bra betalt för sitt bolag som möjligt.

Man kanske har varit en ledningsgrupp länge, det är deras skapelse i mångt och mycket. Man vill rättfärdiga alldeles under medvetet eller medvetet som människa att vi har gjort något fint. Så ja, vi hamnar i de situationerna rätt ofta. Och då tycker jag just det här att uppleva den verkliga personen att förstå den verkliga personen bakom den eventuella masken då, är jätteviktigt för mig.

För där någonstans byggs förtroendet. Och när jag upplever att jag genuint förstår vem en annan person är, då är det så mycket lättare att ha förtroende, att utvärdera utvärdera utifrån olika parametrar. Och sen... Jag nämnde track record också. För mig är inte track record nödvändigtvis att du måste ha gjort exakt samma sak tidigare.

Utan jag tror ju att vissa människor är bara duktiga på att få skapa resultat, hantera besvärliga situationer få med sig andra människor, hitta lösningar, kunna vara tuff när det behövs och sådär. Det är mer den typen av kunskap jag har sett. Jag tror ju även om branschkunskap såklart är viktigt så tror jag det är inte det viktigaste ofta tycker jag.

Utan snarare att man har åstadkommit saker och ting. Gärna ha varit med om lite tuffa perioder.

\[00:26:08\] **Johan:** När du kollar på teamet, hur mycket värderar man vdn i relation till hela teamet?

\[00:26:16\] **Joakim:** Å ena sidan så tycker jag att om man tar en ledningsgrupp så tycker jag att alla är ju supercentrala. Sen är det ju, vi har en governance-modell som jag gillar att tro på i det här landet att styrelsen tillsätter vd.

Vd bygger sitt team. Och jag tror att det är jätteviktigt att vd måste få bygga sitt team. För om du ska ställa massa krav på en vd så måste du också se till att vd har inflytande över de frågorna som man utvärderas på. Och då är teamet en viktig del. Så att ha rätt vd på plats är liksom den viktigaste faktorn för att säkerställa att du har rätt team på plats.

Sen är det ju inte vd som gör, utan det är mer governance-mässigt och driv och motivationsmässigt. Så det börjar där någonstans Och funkar inte i teamet någonstans så är det inte vår uppgift som ägare eller styrelse att gå in och byta ut individuella ledningsgruppsmedlemmar utan det är vd som någonstans måste svara på sitt så vd får en väldigt viktig roll men för att leverera på en plan ja men då tycker jag att alla har en lika stor del i kakan så att vi tittar ju noga på och vill träffa och spendera rätt mycket tid med hela

teamet

\[00:27:35\] **Johan:** ja det är intressant

jag tänker en av de frågorna när jag har träffat olika vd så reflekterar jag över att de har väldigt olika relation till sina styrelser och i styrelsen har det ju framförallt representationen av ägarna så vissa vd har ju verkar få väldigt mycket ut av framförallt kanske sin styrelseordförande det är nästan en kanske inte daglig kontakt men en väldigt frekvent kontakt en väldigt Förtroende mellan varandra.

Väldigt transparens. Och sen så har du den andra extremen som är att det är nästan som att gå in till fienden. Här ska det mörkas och det ska visas en bild och det ska på något vis

inte bjudas på eventuella risker och svagheter på något vis. Vad är det som gör, hur mycket är det upp till vdn och hur mycket är det upp till ägarna att de här olika situationerna uppstår tror du?

\[00:28:42\] **Joakim:** Ja men i slutändan så är det ju upp till ägarna.

\[00:28:48\] **Johan:** Okej berätta.

\[00:28:49\] **Joakim:** Ja men modellen är att ägarna tillsätter en styrelse och det är ofta mellan styrelsen och ledningsgruppen det som du beskriver inträffar.

Och det är värt att prata lite om den svenska governance-modellen. Jag har jobbat i USA också, jag jobbat lite i andra länder. Jag gillar vår governance-modell Jag tycker den är helt fantastisk när den används rätt, när den funkar.

\[00:29:15\] **Johan:** Men utbilda mig lite grann. Jag tror att är ganska många som är, om man inte har vd-erfarenheter utan mer ledningsgruppserfarenheten, så är man ganska långt ifrån den här dynamiken.

Så jag tror att det hade varit bra med lite public service-announcement i hur funkar modellen.

\[00:29:29\] **Joakim:** Du får mina tidigare professorer på högskolan att ursäkta att jag hela fakta fel här. Jag tror att den svenska modellen bygger på att ägarna till ett bolag tillsätter en styrelse, styrelsen tillsätter... Och säkerställer rätt ledning eller ledarskap i bolaget.

Och man ansvarar för att det finns en strategiplan. Och för att man uppfyller vissa legala governance-krav. Och det betyder ju att, jag tror problem uppstår ofta när man börjar blanda ihop de här rollerna. När det diskuteras mycket ägarfrågor i styrelsen. Styrelsens jobb är inte att vara ägare till bolaget.

Ägarfrågorna ska man hantera i ett separat ägarforum

tycker jag.

\[00:30:23\] **Johan:** Vad är skillnaden på en styrelsefråga och en ägarfråga? Vad är en typisk ägarfråga?

\[00:30:27\] **Joakim:** En typisk ägarfråga är ju... Det kan ju vara... Olika ägare tycker olika saker om vad bolaget ska ta vägen. Och om det ska manifesteras genom... Representanterna i styrelsen då börjar det bli väldigt svårt för styrelsen att komma överens om saker och ting vilket kan vara jättefrustrerande för ledningen som har en jättetydlig plan.

Man har svårt att komma fram i styrelsen för att styrelsen är påverkad av de olika ägarfraktionerna.

Det kan ha att göra med kapitalanskaffning. Man kanske vill göra ett stort förvärv på en miljard. Ett gäng av ägarna är inte intresserade av att stoppa in i en miljard eller vad som nu kan behöva stoppas in. En del är det. Och det blir väldigt svårt. Men det finns också en massa annat det är ofta mindre frågor där det hakar upp sig.

Det kanske är osämja mellan påägare. Och det påverkar Man kan inte fatta beslut i alldeles uppenbara frågor för att man inte tänker ge sig.

\[00:31:26\] **Johan:** Det är så fascinerande hur personkemin ibland mellan två personer Till synes kan få så oproportionerligt stora konsekvenser. För det där sker ju även i ja men inom bolagets strategiresa så.

Vi har något jätteviktigt tvärfunktionellt projekt men de två funktionscheferna som behöver samarbeta tycker ju inte om varandra på ett privatplan. Och så kan det vara liksom en hel bolagsstrategi som går omkull på en till synes helt onödig mellanmänsklig liten dynamik.

\[00:32:00\] **Joakim:** Ja men så är det. Det är det jag kommer tillbaka till.

Investeringar bolag, det handlar om människor i slutändan. Ja men så att separera ut rätt frågor. Ägarfrågor pratar man i vissa forum med liksom löpande eller en eller två gånger per år. Och man tycker jag ger ett väldigt tydligt uttryck till styrelsen. Det här är vår ägarvilja. Det här är våra ambitioner.

Det här är det vi vill. Så här mycket kapital kan vi tänka oss att satsa. Det här är avkastningen vi önskar. Bra, då vet styrelsen. Då ska styrelsen säkerställa att det finns en Organisation om plan för att leverera på det.

Här kan man ju vara lite olika. Min uppfattning är att styrelsens jobb är ju framförallt att säkerställa rätt ledarskap och sen vara så mycket hjälp man bara kan vara till ledningen att leverera på den här planen.

\[00:32:55\] **Johan:** Vad är typiskt sett hjälp som man kan vara?

\[00:32:58\] **Joakim:** Ja men du kan ju skänka mod. Det behövs skänkas mod.

Baserat på den erfarenhet du har. Du kan utmana vara lite djävulens advokat Kanske fel uttryck men utmana. Så att vi vill göra X, Y, Z. Har ni verkligen funderat på igenom det här? Vad tror ni om att plocka in variabeln A också i det här? Plocka bort den va? Nu har jag haft lyxen och suttit i många styrelser genom många år.

Jag har varit med i massa affärer Mm. Vissa lärdomar travels well och till exempel, om vi ska ge oss ut på sju nya marknader nästa år ska vi börja med en, kanske och så är vi överens om att vi ska ge det över världen men låt oss göra det i rätt tempo så den typen av, där kan man verkligen hjälpa till

\[00:33:47\] **Johan:** Det är mycket, en av de insikterna som jag fick ganska tidigt när jag gjorde det jag gör, min resa har ju varit att hjälpa bolag att genomföra sina strategier Alla bolag är ju väldigt övertygade om att vår bransch är unik vårt bolag är unikt och verkligheten är ju att det är mycket, mycket mer som frenar bolag emellan än som faktiskt är skillnader och de här skillnaderna Just inom strategiresan, du mäter dem i några ental procent.

Nästan allting är interna processer hur vi styr, hur vi tänker, hur vi prioriterar. Det är helt generiskt across industrier. Är det samma sak som investerare? Att det är mycket mer gemensamt än vad det är olika mellan branscher?

\[00:34:32\] **Joakim:** Jag upplever nog det. Det finns ju vissa extrembranscher som håller på med extremt avancerad teknik istället för något extremt regulated.

Men på det stora hela, ja, jag tycker att det är väldigt mycket som går att översätta mellan branscher och bolag. Det har ju att göra med att det är människor vi har att göra med, att det är det mänskliga psyket vi har att göra med. är förhandlingar, affärer, branschlogiker, mycket hänger. Så jag håller nog med om det.

Och

\[00:35:07\] **Johan:** vad är de vanligaste... Vad ska man säga, rookie-misstagen som du blir frustrerad av att du ser om och om igen?

\[00:35:19\] **Joakim:** Jag har inte riktigt det perspektivet. Jag sitter sällan och tänker så. Saker jag noterar ofta och kommer tillbaka till, det ena är ju fokus. Fokus fokus, fokus. Det gäller för övrigt mig själv också. Och det gäller strategi också. Det gäller strategi. Och när man sitter och tittar på det, och jag tycker att styrelsens uppgift är ju att vi ska inte vara med varje dag i affärsplanarbetet.

Hela poängen är att vi ska ha en annan utkikspunkt när vi tittar på affärsplanen. Och det ska vara en iterativ process och det måste finnas en funktionell hierarki besluten. Jag tycker många planer är för breda. Och de flesta bolag börjar ju där någonstans. Men vi ska göra A-planer Så gjorde vi lite B också sen gjorde vi lite C och så blev det kanske C men för att ha råd med C var vi tvungna att hålla på med lite consulting vid sidan av också så det ofta kommer man upp ganska spretigt och sen har man lite olika affärsområden och så tillsätter du någon ansvarig för varje affärsområde som springer och som sen vill skydda det affärsområdet eller i varje fall skapa något utifrån det affärsområdet och så får det fart och liv så jag generellt tycker att för många bolag försöker göra för många saker på en gång och det finns den här fina liknelsen med trädgårdsslangen som om du ska vattna alla rosorna i lådan ja men då kan du sätta på det här spridningsmundstycket du kan ju vattna väldigt många blommor men du kommer inte så långt skruvar åt den där då kan du nå extremt långt men du kan bara vattna en blomma långt där borta och så tycker jag man ska tänka lite grann gäller

\[00:36:59\] **Johan:** det här olika faser i bolaget jag tänker initialt om man tänker mer startup logiken där Blir du liksom benhårt fokuserad då finns det en högre risk att du inte överlever för att den idén du har fokuserat på visar sig inte vara så attraktiv på marknaden eller vad det kan vara så det finns ett högre incitament att göra fler pivots och liksom sådär Ja

\[00:37:19\] **Joakim:** men det är en jättebra poäng, så är det naturligtvis jag är ju van, jag har agerat hela mitt liv i den minsta delen av private equity Okej hur stora är bolag då typiskt?

Ja men hundra miljoner uppåt, hundra till 300 miljoner, den fasen har jag varit mycket i jag ser att jag har mycket i nästa fas

\[00:37:37\] **Johan:** Och då handlar det om i den fasen av bolag att egentligen hjälpa dem med att tajta till fokuset, för då har de liksom testat runt litegrann och nu om vi verkligen ska ta fart så behöver vi en tydligare riktning.

\[00:37:49\] **Joakim:** Ja, då handlar vi ja, vi har jobbat kanske mellan hundra miljoner upp till ett par miljarder där någonstans och i alla de här faserna är det ju att skapa strukturkapitalet för nästa tillväxtresa För att ta sig till 100 miljoner, det är otroligt svårt. Men du kan göra det utan att bygga så himla mycket strukturkapital.

Nästa steg sen, då handlar det nästan bara om att skapa skalbarhet genom strukturkapital. Och du kan, komplexiteten ökar nästan exponentiellt mot slutet av den fasen. Det blir fler människor, fler utmaningar, fler problem att lösa. Så att plocka ner det i väldigt tydliga boxar och bygga ett strukturkapital kring det.

För ofta är det där vi har kommit in. Men jag skulle nog säga att, vi har ju på Stockholmsbörsen, eller i Sverige har vi ju en av kanske Europas största aktivistinvesterare, CVN Capital. Berätta mer. Det är Christer Gardells bolag. Och de har ju haft fantastiskt resultat genom åren. Deras och jag kan inte alls delas affär, men det man ser och hör ifrån dem då och då, det är ju just att de driver frågor.

Som att... Faktiskt stycka upp bolag för att det inte är strategiskt rationellt egentligen att hålla på med liksom alla de här grejerna i egen kostym. Ett, du får inte betalt för det på börsen. Två, områdena får inte tillräckligt fokus vara en för sig. Så att även på de allra största large cap investeringar vi har runt om i Europa så finns de här frågorna om fokus.

Och jag tror även i startups, ja startupvärlden är något helt annat. Min kusin Johan var ju grundare av...

\[00:39:33\] **Johan:** Han var med i podden.

Det inte släppt ännu men det kommer vara släppt när det här släpps.

\[00:39:38\] **Joakim:** Ja men just det, han nämnde det.

Men han startade Academic Work och de trodde att de skulle hålla på med något helt annat.

Det var helt fantastiskt. Du måste kunna pivota. Men jag tror ändå att om du går till jobbet och tänker nu ska jag göra antingen A, B C, D eller E idag. Det blir inte så bra. Så jag tror snarare handlar det om att man måste våga hålla man måste våga ha ganska tydliga fokuserade beslut på det man säger.

Man ska hålla man ska ha en väldigt stark conviction held loosely. Om du inte gillar mina principer då har jag andra. Men till dess så kör vi på det här. Men man får inte vara dummare än att man, om det inte funkar så måste man vara beredd.

\[00:40:28\] **Johan:** Jag tycker det finns en väldigt bra generisk ledarskaps insikt i det där. Någonstans framförallt i takt med det upplever jag också i mitt eget ledarskap anekdotiskt. I takt med att omvärlden Förändras snabbare och snabbare så kommer vi behöva göra liksom fler det finns ett uttryck på norska som heter ombesämma sig som jag tycker är så fint, alltså såhär att ja, vi har bestämt oss nu, men vi kan alltid ombestämma oss, men det innebär inte att under den här genomförandefasen som vi är i nu då är vi bestämda i den här riktningen och där tror jag att...

Det

\[00:41:06\] **Joakim:** ett jättefint uttryck. Ja, men

\[00:41:07\] **Johan:** verkligen, och så försöker jag prata med mitt team också, vi är ju liksom hur AI påverkar ett SaaS-bolags produktroadmap jättemycket, så vi är konstant i, och det här är ju väldigt mycket tekniskt det kommer nya modeller och liksom sådär så vi är konstant i fasen där vi behöver ombestämma oss, men fram till den punkten att vi har ombestämt oss, då ska vi inte som ett kollektiv varje dag gå till jobbet och litegrann ifrågasätta riktningen, utan vi är på den här riktningen nu.

Fram tills vi tar ett tydligt beslut i en annan riktning.

\[00:41:36\] **Joakim:** Jag håller verkligen med. Strong convictions held loosely. Och jag tycker att det kan bygga in i en process. Är du ett startup, då kanske du behöver för jag tror, du kan inte ha dörren öppen varje dag. Ska vi göra något annat?

För det blev jobbigt och mentalt kommer du inte orka med det.

Men i ett startup så kanske du måste sätta dig ner lite oftare än en gång per år. Då håller vi på med rätt grej. Där vi är typiskt så när vi kommer in i ett bolag så vill vi att man gör en ordentlig nulägesanalys. För att så här, bolagen har koll på sin bransch och branschen har koll på sig själv. Men om man verkligen nagelskådar det där så börjar man insätta att det finns några sanningar här som kan utmana.

Så låt oss skaffa en nulägesförståelse ordentligt. Steg två är så här vad tror vi om tio år? Det långa perspektivet. Vart är den här branschen på väg Vad är det för position vi lite ambitiöst kan sikta på att ta? Nu pratar vi vision. Vad är det för långsiktiga vision vi siktar åt?

\[00:42:34\] **Johan:** Hur många av de här vd och entreprenörerna är duktiga på?

För det har nog varit en sån sak som har negativt förvånat mig. Det är ganska få som är duktiga strategiska tänkare, kommunikatörer. Nästan det här amerikanska av att vi målar upp en helt annan värld på något

\[00:42:50\] **Joakim:** vis. Jag kan inte svara på hur många som är duktiga på det. Men jag kan säga att det här är ett område där vi ofta tillför ganska mycket.

\[00:42:58\] **Johan:** Ja, det kan jag tänka mig.

\[00:43:00\] **Joakim:** Jag är fast övertygad om att vi inte ska komma in och berätta för bolaget vad deras vision är. Däremot kan vi komma in med analysförmåga, struktur, process för att lista ut det tillsammans. Men jag är livrädd för att börja lägga ord i munnen på våra ledningsgrupper. En fin balansgång där.

Det här är en av de saker vi funderar mest på. Hur... Är vi till mycket hjälp och nytta, men ändå håller oss till den här governance-modellen som jag just har hyllat.

\[00:43:32\] **Johan:** Det blir nästan det här coachande. Utgå från att du har alla svaren inom dig själv, men du kan behöva hjälp med rätt frågor för att komma till dem.

\[00:43:42\] **Joakim:** Och en struktur. Och ofta är det ju så att det är sällan man kommer fram till ett svar som alla har inte tänkt på. Det finns. Det finns no tribal knowledge och kollektiv insikt och kunskap och sådär. Men att sätta ner det på ett papper så att det blir så pass tydligt att alla i bolaget även om det är veckor och mitt i natten ska kunna säga, ja men vi ska bli.

Och sen att lista ut vilka är stegen dit och sen ordna dem med någon slags prioritet och kronologi Där kan vi komma in.

\[00:44:18\] **Johan:** Och det är ett jättevärdebidrag. Alltså, för det är ju det om jag skulle börja Ta en insikt om var dör strategier. Så den ena har vi varit inne och pratat om och det är prioritering.

Den andra är precis det du inne på nu. Förmågan att bryta ner ett femårsmål eller ett tioårsmål Vad innebär det för det här året det här kvartalet den här veckan? Det finns faktiskt intressant forskning också. Jag tror att den säger att av ledningsgruppsmedlemmar för mid-size och stora bolag alltså bolag som borde ha ganska mycket strukturkapital för ledarskapsprocessen om vi säger så.

Så inte bara startups. Men för ledningsgruppsmedlemmar av den typen av bolag så är det bara fem procent av de ledarna som har fått någon typ av träning på just det här. Alltså förmågan att bryta en plan bakåt.

\[00:45:10\] **Joakim:** Det är ju intressant och det är ju inte den viktigaste vardags... Kunskapen för att driva ett bolag.

Exakt. Så för att leverera nästa kvartal så behöver du göra väldigt lite av det. Men för att leverera kommande treårsplan så behöver du ganska mycket av det. Exakt. Men där finns det ju framförallt på små och mellanstora bolag där vi kan kliva in som majoritetsägare och där vi får lyxen att i samband med att vi gör ett förvärv så sätter vi oss ner tillsammans med hela ledningsgruppen med styrelsen och med oss som huvudägare och kommer överens om det här.

Vad är det vi ska lyckas med? Hur ser det ut? Hur luktar det? Hur smakar det? Hur känns det i plånboken? Vad krävs det för team? Vad behöver vi för kultur? Vi kan ha hela den konversationen i väldigt nära tid till transaktionen. Då sätter du i varje fall basen liksom rätt är väl optimalt men i varje fall supertydligt.

Vi vet vad vi ska göra. Ja. Och här tycker jag att man ska kunna ställa krav på att det är så tydligt om governance-modellen funkar riktigt bra. Sen blir det ju komplicerat om du är väldigt tidigt och ska skifta eller om du blir väldigt stor och många aktieägare är ganska långa. Det kanske är fonder som befinner sig rätt långt därifrån.

Då blir det lite svårare. Men det jag gillar med det segmentet som jag alltid har jobbat i är att det går att boxa in det här. För att komma tillbaka till cykler som vi är inne på. Vi behöver inte fundera varje månad på om vi ska hålla på med något annat. Utan vi gör det här jobbet, vi gör det ordentligt.

Vi funderar på hur tioårsperspektivet ser ut. Sen bryter vi ner det i vilka är de stora stegen. I vilken ordning kommer de. Och det som kommer närmaste året, det kan vi aktivitetssätta. Vi kan sätta siffror på det. Det som kommer närmaste tre åren, men där ska vi ändå ha lite aktiviteter kopplade till. Det som kommer sen.

Det Det kommer vi oroa oss om sen när vi vet vad det är för något. Vad är balansen? Förlåt jag ska bara säga. Det fina då, då gör vi det. Sen sätter vi oss ner en gång per år. Och öppnar upp det här dokumentet igen och funderar på, gör vi rätt sak? För den är otroligt viktig. Världen förändras fort, det har vi märkt inte minst de senaste åren.

Något skruv behöver man göra varje år. Men då stänger man den det varenda ett år. Och så har du dina, du vet vad aktiviteten är, du vet vad jag ska leta till.

\[00:47:39\] **Johan:** Två balansfrågor då i det här. Den ena balansfrågan är, hur mycket vill man att ett bolag på aktivitetsnivå, hur investerar vi den investeringen som ni har gått in i?

Mm. Att man investerar i den här framtidsfunktionen För oftast finns det en liten slitning mellan att vi har en affär idag som kräver fokus uppmärksamhet attention och så. Och sen så har vi det här vad vi vill bli någonstans. Problemet ofta med strategi är att du har en delayed gratification. Att vi behöver investera i den här nya produkten den här nya marknaden ett tag innan den bär frukt.

Vad är balansen mellan här och nu, det som håller lamporna på i relation till framtidsinvestering och vad är de vanliga misstagen? Är det att man överinvesterar i framtiden eller underinvesterar i framtiden? Det är en av balansfrågan. Du kan kanske börja med den balansfrågan. Vi börjar med den.

\[00:48:31\] **Joakim:** Här har vi återigen en utmärkt illustration av ledningens versus styrelsens perspektiv.

Ledningens perspektiv är idag, imorgon, nästa månad, nästa kvartal, budget. Styrelsens perspektiv ska ju vara mer det strategiska. Ledningen... Och i perfekt, nu funkar inte världen som man alltid önskar men i en perfekt värld så är det ledningen kör ju på, levererar varannan månad var tredje månad har vi ett styrelsemöte vi tittar på vad som har hänt, vi funderar på gäller allting fortfarande vart är vi på väg egentligen oj nu tror vi att vi kliver åt vänster här, vad betyder det då kommer det strategiska in med er sen jobbar just vi med och många andra p-bolag också vi har ett lite informellt forum mellan styrelse och ledning för att säkerställa att åtminstone var tredje, fjärde vecka träffas vi i en lite mindre konstellation och säkerställa att vi har fart framåt i de här strategiskt viktiga aktiviteterna men så i en perfekt värld du kan inte leva i allt det här hela tiden varje dag utan ledningsgruppen lever i det dagliga styrelsen lever i kanske årsmässiga eller kvartalsmässiga och en gång per år så Tittar man ut och tittar på det stora.

Den andra balansfrågan var... Jag ska bara säga att det sista misstagen frågade. Jag tycker att ett frekvent misstag från mig och många andra är ju att du lägger en rätt ambitiös plan. Den bygger på att du ska få en tillväxt och för att få den här tillväxten så måste du investera. Du måste investera i produktionsförmåga, i organisation och annat.

Det du kan vara helt säker på att du kommer att lyckas med det är ju att investera. Det vill säga att dra kostnaderna. Så du börjar spendera pengar, du börjar anställa folk och göra grejer. Kostnaderna drar iväg. Försäljningen är inte alltid att den kommer precis som man har tänkt sig.

\[00:50:26\] **Johan:** Den har ju en tendens att vara lite spretig

\[00:50:29\] **Joakim:** Ofta inte tycker jag att kostnadsutvecklingen utvecklas som man har tänkt sig Medan försäljningsutvecklingen släpar lite grann efter.

Det är väl det man med erfarenhet lär sig lite grann hur man ska balansera det.

\[00:50:43\] **Johan:** Hur funkar det där? Jag tänker att man måste ju efter ett tag som investerare att Och bara tänka att det du säger till mig som vd, jag tar det och så tänker jag är det tillräckligt bra om hälften av det här blir sant? Att det blir någon sån här liksom, var brukar det landa någonstans?

Blir det så? Eller är det markant mer raffinerat än sådär?

\[00:51:04\] **Joakim:** Ja men vi försöker nog vara ganska mycket mer raffinerade än så. För det påverkar ju utvecklingen. Eller såhär, vi försöker lägga en plan som vi tror på. Och ett bolag till salu och det är en professionell försäljningsprocess med rådgivare och annat, då försöker man ju måla upp en sån bra men ändå trovärdig bild som det går.

Och allt som oftast brukar vi ha en något mindre aggressiv bild. Men i slutändan om det väl blir en affär, då ska man ju enas om någonting tillsammans

Mm

Och ett sätt att göra det är att jobba med en bas-scenario som är lite mer försiktigt, som vi kan räkna hem, som tillåter att det någonstans skiter i sig lite grann.

Som kanske tar utrymme för att konjunkturen inte är med oss varenda månad och vad det nu kan vara. Sen har vi ett målscenario som är ledningsplan eller en ännu mer aggressiv plan men den kräver ju ofta något mer också. Och så försöker man sätta upp lite beslutstillfällen när nu har vi faktiskt vind i seglarna nu är vi på väg mot den här högre planen Då kan vi aktivera den här investeringen för att nå det.

Ja

\[00:52:20\] **Johan:** exakt, superspännande. Den andra balansfrågan jag var på väg till var i takt med att många branscher... I högre och högre utsträckning förändras snabbare och snabbare. Det är så lätt att gå till AI nu men det påverkar ju väldigt många branscher väldigt tydligt just nu. Behöver man öka frekvensen av hur ofta du återbesöker de här strategiska frågorna?

Om man säger att baspulsen är en gång per år finns det ett argument att säga att just nu när det händer så mycket på den externa marknaden så behöver vi kanske öka det till en gång per halvår?

\[00:52:53\] **Joakim:** Jag tycker det är en jätteintressant fråga. Jag har gått runt och försökt formulera för mig själv om jag... Jag har en tanke under det.

Jag har bara inte bestämt mig för om den är bra. Men grundtanken är så att bolag drivs ju typiskt på årsbaser så man drivs av en budget. Och har man gjort det bra så ska budgeten klicka in i den långsiktiga eller i strategin som klickar in i den långsiktiga planen. Men jag är väl lite inne på det du säger att ett budgetår är ett för trubbigt instrument.

Mm. Vi kommer nog att behöva utvärdera det här lite oftare.

\[00:53:26\] **Johan:** Lite anekdotiskt upplever jag att fler och fler... Jag kommer så väl ihåg min pappa var vd på en av storbankerna. Och jag kommer ihåg när han pratade om strategi när jag var 16-17 års åldern. Så det kändes som nästan en naturlag. Det var så otroligt stabilt vad vår strategi är för någonting.

Och så märker jag, jag har jobbat med det här ganska länge. Jag tycker mig märka att det är mer och mer sällan som bolag spenderar väldigt mycket tid på att tänka på de här långa perspektiven Man spenderar fortfarande ganska mycket tid på strategiprocessen. Men den är mycket mer iterativ och kortsiktig Och den blir mer och mer iterativ och kortsiktig ju mer jag har varit i den här branschen.

\[00:54:14\] **Joakim:** Jag håller verkligen med. Och jag tror att det finns olika sätt att göra på det. Det beror lite på vad bolaget har för förmåga. Är bolaget tillräckligt stort så att man har lite analyskapacitet över. Ett sätt som vi har jobbat på är att du har en strategi och liksom en årsplan. Den innefattar ju liksom hur marknaden och konkurrenterna utvecklar sig.

Det innefattar vad vi har för människor och organisation på plats. Den innefattar hur vi jobbar med vissa enskilda affärsfrågor och så vidare. Så att det vi gillar att göra det att hacka upp det här och så har vi en strategidag per år också. Men strategidagen är inte då vi hanterar allt utan att vi på Norvex jobbade den låg i juni i september.

Då har vi ett styrelsemöte som handlar om människor och organisation. Vad är det för organisation vi drar? Nästa strategimöte, då pratar vi budget och så vidare. Mötet efter då kanske vi pratar strukturkapital och Policies och allt vad det kan vara. Mötet efter det, då pratar vi omvärld, konkurrenter, marknad.

\[00:55:24\] **Johan:** Blir fokus teman.

\[00:55:26\] **Joakim:** Så man hackar upp de här. Allting har ju att göra, allting är en del av strategiplanen men man hackar upp de här frågorna under året. För då får du möjlighet att skruva och vrida den. Det är ett sätt att göra det på. Ett annat sätt är att man faktiskt jobbar mer kvartalsvis med att man orkar igenom.

Men det kräver ganska mycket av en organisation. Även... Är det något som är lätt att göra som styrelseägare? Det är att begära för mycket presentationer rapporter och analyser av bolaget som drunknar i det. När de egentligen borde lägga tid på bara...

\[00:55:59\] **Johan:** Ja, precis. Och många bolag nu, det är ju lite roligt.

Många bolag nu sitter ju egentligen väldigt från sin ägare kostnadsfokus. Där ägarna i sig kan vara ganska kostnadsdrivande i mängden rapporter och analyser. Så det är en rolig...

\[00:56:11\] **Joakim:** Ja men det är ju jätteroligt. Och det driver ju kostnader och produktivitet. Som är svårare att mäta. Ja. Jag har inte lyckats formulera ett riktigt bra svar på den här frågan.

Men jag tiltar absolut åt att budgetåret är bra. Det är då vi planerar en hel del saker. Inte minst hur och när vi spenderar våra pengar. Men det är lite kort för att... Det är en lite lång period när världen förändras så mycket. Så man måste återbesöka frågor mycket oftare.

\[00:56:39\] **Johan:** Vad är du vill bygga nu då? I din nya resa?

Jag tänker vi ska in lite till de här värderingsfrågorna. Berätta om din tioårsvision för det nya bolaget.

\[00:56:50\] **Joakim:** Jättegärna. Så nu har jag startat Altea Capital Partners. Vi är igång ordentligt hos en årsskrift Vi är en investerare inom hälsa Och inte hälsabrett. Utan vår första fond heter Healthspan Fund. Och healthspan är ett begrepp som jag vet inte om du känner till det.

\[00:57:09\] **Johan:** Jag känner till det Jag har varit i läkemedelsbranschen.

Fortsätter du public service-annonsen runt delen av podden?

\[00:57:16\] **Joakim:** Healthspan är ett begrepp som jag tycker är helt fantastiskt. Lifespan det är ju hur många dagar du lever egentligen. Healthspan är hur långt frisk du är. Och varför är det så viktigt? Om man börjar titta på de trender vi har i samhället kring hälsa så är det tyvärr så att ohälsan ökar.

Och kostnaden för ohälsa ökar mycket. Den ökar mycket snabbare än inflationen. Och det gör att idag lägger vi 10% av BNP på healthcare i Europa. Och det ser ungefär likadant ut i alla länder. Så 10% av BNP går till sjukvård. Om ett par årtionden kommer det vara 15% av BNP. Eftersom BNP också växer under den här perioden så det är nästan 75% ökning på ett par årtionden.

Ja. Och det drivs av massa saker. Dels så har vi en läkemedelsinflation. Dels har vi en kraftigt åldrande befolkning.

\[00:58:11\] **Johan:** Hur mycket är det här en fråga om just en åldrande befolkning i relation till att folkhälsan även i mycket yngre år blir sämre?

\[00:58:19\] **Joakim:** Det är lite av båda. Men demografin är en jättestor faktor.

På Europanivå är det så att om två till tre år till, då finns det beräkningar som visar att vi kommer vara nästan 100 miljoner färre europeer under 65.

Och 70 miljoner fler över 65.

Så vi får en stor tiltning av befolkningsbyrån i det. Och jag tror att alla har hört det här någon gång, men man har inte nödvändigtvis fått siffror på det.

Det är enorma förändringar. Så att en väldigt mycket mindre grupp ska då dels finansiera en väldigt mycket äldre grupp. Men vi får också en mycket större äldre grupp. Och det är ju där mer ålder kommer tyvärr liksom mer ohälsa. Så det är en väldigt viktig och stor drivande faktor. Men sen har vi också, vi lever våra liv på ett sätt idag som inte rimmar med vårt DNA.

Vi sitter för stilla, sociala medier vi kan bara börja ana hur det påverkar oss. Tempot har ökat, stressen har ökat vi stoppar i oss en massa grejer som är rent avgiftiga för oss. Vi motionerar inte tillräckligt vi stressar Sover dåligt, ja men det finns en massa faktorer så att det är lite av båda och konsekvensen är att både ohälsan och kostnaden för ohälsa ökar Det

\[00:59:32\] **Johan:** som är fascinerande med hälsovården eller egentligen det som är fascinerande med sjukvården, alltså om ser på det som en investering som samhälle så jag kommer ihåg, jag jobbade mycket med läkemedelsbranschen och de kanske är lite jäviga i liksom sin synsätt på det också men en sån sak som fascinerade mig jättemycket var de pratade om om man jämför sjukvården med brandförsvaret så så i brandförsvaret så spenderar du 90% av budgeten på att förhindra bränder medan i sjukvården så är det mer än tvärtom, du spenderar 90% av budgeten på att hantera sjukdomen när den väl har uppstått så vi investerar väldigt lite i den proaktiva sjukvården egentligen

\[01:00:09\] **Joakim:** Och det är där vi kommer in och siffrorna är så deppiga så att Det gäller i hela Europa.

Det gäller också i Sverige. 3% av budgeten går till prevention. Lite svårt att mäta men de mätningar jag har hittat. 3% går till prevention. 97% går till reaktiv sjukvård.

\[01:00:28\] **Johan:** Vilket är synd för det är också så här nästan, det är så otroligt mycket av de stora kostnadsdrivarna om vi säger så. Jag jobbade med läkemedelsbolag mycket i diabetesbranschen.

Och diabetiker är ju intressanta för att de är ju inte bara diabetiker. De har ju nästan alltid 6-7 olika saker som kommer runt fetma och livsstilssjukdomen. Så enskilda personer som du med prevention mycket tidigare skulle kunna fånga upp. Och det finns ju ofta mycket inom psykiskt välmående som egentligen kanske är roten till mycket av de här problemen.

\[01:01:09\] **Joakim:** Det här är ju precis vår investeringstesa 3% i dag lägger på prevention, 97% på det reaktiva. Det funkar inte tillräckligt bra för att kostnaderna fortsätter att skena och ohälsan ökar. För att lösa det här problemet måste vi göra två saker. En är viktigare än den andra. Det ena är att se till att folk inte blir sjuka.

Det är där vi tittar. Den andra är att se till att vi har en effektiv sjukvård som det bara går. För att vi får bästa möjliga hälsa och output för varje krona vi spenderar. Det finns massa beräkningar på vad vi får tillbaka på en krona spenderad preventivt. Det finns allt ifrån 3 kronor till 30 kronor.

Deloitte har gjort en metastudie där man tittar på allt. De har kommit fram till 14 kronor Kronor får vi tillbaka Här verkar det vara någon slags snitt. Spenderar vi en krona preventivt så får samhället tillbaka 14 kronor i kostnadsbesparing.

\[01:02:08\] **Johan:** Samtidigt så får ju samhället det. Vi får se om du håller med om spaningen.

Men vi försöker komma till roten i varför är det så här och vilka är de egentliga knutarna. Mycket av problemet med de 14 kronorna de får ju om 60 år. Så då har ju om man tänker på hur sätts egentligen budgetarna så det är ju i väldigt hög utsträckning en politisk process. Där politiker tänker inte 60 års tid.

De tänker liksom valcykler i hög utsträckning.

\[01:02:36\] **Joakim:** Jag tror att det är en jättestor... Alltså problemet det här finns det folk som kan berätta än jag. Men jag tror problemet är mångfacetter. Det ena är det. Du spenderar idag för att spara imorgon Imorgon är längre bort än en mandatperiod. En annan är ju att Den här besparingen den hamnar i rätt mycket olika fickor.

\[01:02:55\] **Johan:** Ja, den hamnar ju inte. Det är alltid intressant med besparingar som du ser aldrig ett kostnadskonto egentligen minska. Utan du ser det öka långsammare än vad det annars hade ökat. Och där är vi typiskt sett dåliga på att förstå den besparingen och tolka den som reell.

\[01:03:14\] **Joakim:** Ja jag håller verkligen med. Och sen är det så här, att Region Stockholm spenderar på din prevention, det gynnar ju dig, det gynnar din arbetsgivare.

Du kan flytta till Göteborg sen, men det gynnar ju Göteborg. Men kostnaden, det handlar ju om att få ihop att den som spenderar ska också vara den som sparar. Men vår spaning är ju att det är mycket, mycket bättre utväxling på att investera preventivt än reaktivt. Egentligen borde vi nog lägga 50-50 eller till och med ännu mer på det preventiva.

Men det går inte för att idag sitter vi ju redan i en sits där sjukvårdssystemen är överbelastade Budgeterna räcker inte till. Du kan inte gå till ett sjukhus och säga så här, bra jobbat hörrni, nu kommer jag ta halva er budget och ge till ett gäng människor som inte är sjuka här borta. Så att staten även om staten såklart ser och förstår det här.

EU har publicerat massa rapporter om det här. Och det bästa vore ju om staten de sitter ju på helheten, om staten kunde styra dem. Men det kommer gå väldigt, väldigt långsamt. Så vår spaning är ju att de här besparingarna i hälsa och i pengar, de gäller ju alla. Och cyklarna behöver inte vara så långa utan tittar man på företagen idag till exempel.

Så är det så att det går att få return on investment på ett år eller två eller tre. För att... Inte minst den mentala ohälsan ökar kraftigt. Numera så är sjukfrånvaro relaterat till mental ohälsa. Det kan vara allt från enkla grejer som stress till väldigt allvarliga grejer. Det är idag den största orsaken till sjukfrånvaro.

Om jag förstod siffrorna rätt här, det publicerades en ny studie här nyligen, så ökade de kostnaderna med 14% bara senaste året. Året? Året. Eller förlåt, inte kostnader utan sjukfrånvaro relaterat till mental ohälsa ökade med 14%. Det borde vara kostnaderna också. Och det som är ännu mer prekärt är att det är nästan 70% kvinnor som drabbas i den här gruppen.

Så vi har ett jättestort problem för samhället men ute på bolagen. Och kostar bolagen mycket pengar dels direkt och staten också, för staten går in och garanterar. Men Så det är det direkta men det indirekta är liksom produktivitetsförlusten man kan prata om sjuk närvaro också att folk dyker upp på jobbet och är inte i sin bästa form så produktiviteten kanske är 30-40-50%

\[01:05:55\] **Johan:** Nej men verkligen då det blir kanske lite konstigt här men om man knyter ihop den första diskussionen med den här diskussionen att ha en sönderstressad mellanchef på kontoret det om någonting dödar förmåga till fokus och prioritering och tydligt genomförande och det kan vara en enorm källa till det är nästan en smittsam stress för de teamen som jobbar runt sådana

\[01:06:21\] **Joakim:** Ja men det kan ju få väldigt leveraged impact

\[01:06:25\] **Johan:** Exakt men det är inte bara den chefen som är borta och stressad utan det påverkar hela nätverket

\[01:06:30\] **Joakim:** Så vår tes är ju att vi tror ju att framtiden Man pratar om framtidens sjukvårdssystem eller hälsosystem.

Man kallar det 3.0. 1.0 var medicin män och allt som vi har hållit på med i den stora delen av historien. 2.0 är den här vetenskapsbaserade sjukvården vi har hållit på med idag. 3.0, framtidens system, där lägger man mycket större fokus inte på att behandla sjuka utan att faktiskt hålla folk friska. Och det är hela poängen.

Idag om du föds i Europa så har du 62 friska årelser fram emot. Det är inte så himla... I snitt. I Sverige är det lite mer, i vissa länder lite mindre men... Det är inte så bra för att om man tittar också på den demografiska utvecklingen så mycket pekar på att vi kommer behöva jobba tills vi är 70-72 år. Om inte i snitt har en befolkning som ens är friska så länge så har vi ett stort problem.

Det andra problemet är att från 62 år börjar vi kosta samhället mycket mycket pengar.

Och tittar man då på vad vi blir sjuka av så är det ju liksom mentala frågor men den allra största biten är de här kroniska sjukdomarna. Hjärt-kärl, neurodegenerativt diabetes och olika former av cancer. Och med några undantag för framförallt vissa cancerformer så är de här, de är kroniska och vi kan inte bota dem men vi kan i väldigt stor utsträckning förebygga dem.

För det visar sig att... Med några undantag som sagt så är 80% av sannolikheten att du åker på en sån här har inte med dna att göra utan den har med din livsstil att göra och tyvärr inte din livsstil idag utan i många fall så är liksom din livsstil under de senaste årtiondena men

\[01:08:16\] **Johan:** det som blir liksom en ganska stor skillnad också det är om man tänker hur sjukvården fungerar idag det blir nästan att man liksom delegerar ansvaret för din hälsa till någon annan så du gör vad du vill om det händer någonting så finns det en sjukvård som tar hand om dig väldigt mycket av det preventiva det är ju att sätta tillbaka ansvaret också på individen sen så kan vi ju tillföra mycket bättre verktyg utbildning processer för att underlätta för dig att ta ett bättre ansvar och det behöver vi ju göra men det blir ju en väldigt stor liksom systematisk förändring mellan de här två perspektiven

\[01:08:51\] **Joakim:** så är det men jag tror så här sjukvården kommer fortsätta ha det ansvaret man har och den kommer säkert bli mer effektiv och den kommer säkert öppna upp för all Mer liksom prevention men samhället vill måste kommer att behöva ta en mycket större del av ansvaret och individerna visar ju tydligt att de vill gymmedlemskapen fortsätter upp kosttillskott säljer som aldrig förr privata hälsovårdstjänster och sen liksom allting har en väldigt positiv tillväxtkurva om man ska säga det så, men det också ett uttryck för att konsumenten är beredd att både ta ett större ansvar och spendera för ett större ansvar sen är det ju klart att funkar allt som finns därute nej det gör det inte, men det finns saker som funkar för företagen du kan kalla det altruism, du kan kalla det kultur eller möjlighet att attrahera talanger, eller du kan kalla det ekonomi, det är rationellt att spendera På att folk håller sig friska

\[01:09:56\] **Johan:** Och vad är det för typ av bolag Som du hoppas hitta och investera i Är det liksom Vi sitter båda här med en åra ring Är det liksom typ av bolaget som du hoppas hitta Eller vad är

\[01:10:06\] **Joakim:** Vi har kommit igång ganska nyligen Men vi har en ganska tydlig idé Vad vi letar efter Just nu är den ganska bred Jag tror att den kommer bli smalare över tid Vi har ju delat upp det i lite olika subsegment Och Då har vi faktiskt Först har vi två stora hinkar En är allt som har att med En hälsosam Personaliserad livsstil Och den andra är faktiskt Den här åldrande befolkningen För där har vi Ett väldigt uppenbart glapp Där vi idag blir Bara inom vår generation Vi kommer inte pensionera oss när vi är 65 eller 67 Men om man tittar på det här Hälsosamma livsstilarna så är det Det första har kallat individens hälsa.

Det är träning, kost, sömn, stress. Och alla produkter som faciliterar eller direkt påverkar det här. Det kan vara Åra-ringen Ja, kanske Åra-ringen. Det finns rätt mycket balla mjukvarubolag vars mjukvara hjälper Åra att fatta massa beslut. Algoritmen bakom HRV-kurvor och dataintegration och annat. Det kan vara hälsoundersökningar.

Du kan få väldigt mycket gjort på en vårdcentral idag. Men en hel del saker kan du inte få gjort. Eller du får vänta väldigt länge. Vi spenderar allt mer. Ett intressant exempel i Sverige som vi inte tittar på det är ju Neko Health Daniel Ek har byggt upp där du för 2700 spänn får en ganska bra scanning på en timme det finns andra typer av bolag som vi tycker är spännande kost kosttillskott tjänster som jobbar med konsumenter att driva förändringen här slänger vi också in företagsbenet det finns rätt mycket bolag och tjänster som jobbar mot företagen

\[01:12:16\] **Johan:** typ företagshälsa och sånt

\[01:12:18\] **Joakim:** företagshälsa men kanske mer till preventiva inte den klassiska företagssjukvården de som jobbar mer på den preventiva sidan Så det är en ganska stor bucket.

Det finns stress, sömn, allt som ligger inom det. Det blir ganska stort. Och så hela det digitala lagret som faciliterar det här.

\[01:12:44\] **Johan:** Vad händer inom den branschen? Det känns som att antingen så är det en total explosion av den här typen av bolag. Massa coola startup-idéer med tekniker och sådär. Eller så är det, jag ska inte säga tvärtom.

Men hur mycket av de här känns som att det där är en riktigt bra idé?

\[01:13:02\] **Joakim:** Ja, det bubblar mycket. Det händer otroligt mycket. Vi tenderar nog att inte fastna för de bolagen som ligger liksom... Vi investerar ju inte i venture. Vi är ju när bolagen kommer till en lönsamhet och det är bland nästa kvinn. Så att de bolagen vi tittar på, det är nog mer de som applicerar den senaste teknologin eller teknikerna på...

Ja. På olika tjänster.

Bra idéer finns det verkligen ingen brist på. Sen är det ju så här. Vi tittar hela Norden. Vi tittar lite grann också i norra Europa. Systemen ser ganska olika ut. Även i Norden där systemen är lite lika på papper. Så är det så här. Finnarna. Jag tycker i Finland i stor utsträckning finns det mycket mer privata initiativ.

Sjukvården har varit lite mer öppen för andra saker och ting. I Norge lägger man verkligen mer av sina privata pengar på den här typen av tjänster. Men det är ju en utmaning som alla de här bolagen har. Hur ska vi hitta affärsmodellerna Vem ska betala för det här?

I sverige är vi till exempel traditionellt vana vid att sjukvården ska bekosta de här grejerna Men vi ser ju nu i väldigt större utsträckning att det finns mycket konsumenthälsotjänster där konsumenten betalar direkt.

Sen har vi försäkringsbolagen som tar också en väldigt stor del av kakan.

\[01:14:26\] **Johan:** Samtidigt så blir det väl ytterligare nästan en klassfråga i mycket av de här sakerna. Det är ju lätt här i Stockholm innerstad att tänka att vi bara har en privatsjukvårdsförsäkring och så kommer de med ett antal preventiva erbjudanden.

Men det är ju inte verkligheten för Sverige om man tänker så. Och lite samma spaning på, det är ju påtagligt tycker jag när man reser utanför Stockholm hur hälsa är markant sämre utanför Stockholm. Jag åker till Linköping tidsomtätt så min mamma har landställe där. Folk röker på ett helt annat sätt folk är feta på ett helt annat sätt man blir nästan lite såhär blind i Stockholm innerstad av att generellt sett så det är ju jättesällan man ser någon som går och röker på gatan exempelvis

\[01:15:15\] **Joakim:** Absolut, det här är hälsanklass ska du äta rätt, träna rätt ta de tillskott du behöver du kan nog lägga 50 000 kronor i månaden på din hälsa och den målgruppen finns ju framförallt i Stockholm men det som vi tycker är intressant alltså våra vi är fortfarande bara i våran första investeringstesta men jag tycker några saker där det första är att den data ja Teknik metoder allt finns idag egentligen som vi behöver för att leva rätt.

Det som har varit utmaningen tidigare dels har det skett rätt mycket innovation så att det finns allt mer saker. Men utmaningen har ju varit tillgängligheten och där är kostnaden en jättestor faktor. Hur mycket är kostnad och hur mycket är det utbildning? Det är både och tror jag. Men det som är spännande är ju att kostnaden börjar bli väldigt intressant.

Här har vi ju absolut teknik och teknologiutvecklingen och AI att tacka. Vi tror ju på att tillgängliggöra den här typen av lösningar. Men för 2700 spänn kan du till exempel gå till Neko och få en helt, nu är inte jag läkare men du kan få en väldigt bra genomgång av kroppen och en bra status. Det finns säkert de som har synpunkter på att man borde titta mindre på X och mer på Y.

Men för 2700 spänn får du det gjort. Det kan nog alla svenskar om det handlar om liv och lämn En gång per år, det skulle man du får kanske vika ner något annat men det skulle man kunna ha råd med och Neko är verkligen inte ensamma det finns väldigt mycket olika lösningar där ute som nu börjar bli tillräckligt kostnadseffektiva för att det ska kunna vara tillgängligt för alla så det är det ena, tillgänglighet nästa problem som vi tycker är spännande att lösa det är att än så länge så om du håller utanför sjukvården utan är det privata så all den här datan finns och vi samlar på oss en enorm massa dator på en Iphone mäter den till nästa slänger man på en ring så får du ännu mer insikter du kan gå till något av alla test laboratorier som finns och titta på både DNA och blodvärden du kan göra vet du det Metall hälsoskattning Typ gratis Det finns hur mycket som helst att göra Men datan finns just nu en massa silos Och du blir sittande som spindeln i nätet Det där är en intressant spaning Jag vet inte hur kunnig du är Jag är lagom kunnig Men jag känner ändå att Här behöver man ju professionell hjälp För att tolka vad det betyder Det ena är att Integrationsmöjligheten De aktörer som faktiskt får ihop din dashboard Din cockpit view över din hälsa Jättespännande Det är ofta tekniklösningar Som integrerar hälsodata Jättespännande Och som kan också lägga på ett lagrat professionell tolkning Där du får Hjälp att förstå Oj jag har jättehögt kolesterol Fast om du bryter ner de olika beståndsdelarna Så ser det lite annorlunda ut Det här blodvärdet Kopplat med det här glukosvärdet Det finns en jäkla massa grejer

\[01:18:24\] **Johan:** Det som verkligen är två helt separata öar det är ju ditt fysiska välmående och den datan som du har där och ditt mentala välmående och så till vidare ens finns data där på något vis.

Det är ju två helt separata öar.

\[01:18:39\] **Joakim:** Jag själv har en rådgivare till fonden som jag tycker mycket om som heter Johan. Han jobbar med, han är läkare i grunden och investerare och entreprenör och allt möjligt. Men han jobbar också med att coacha individer i hälsa och eftersom jag håller på med det här så känner jag att det är ett utmärkt tillfälle att drink my own Kool-Aid och lära mig lite.

Inför varje gång vi träffas så tar vi vi tar blodprover jag fyller ett mentalt självskattningsformulär jag tränar och loggar han får ju verkligen upp en bild där hela jag är. Så jag får med det mentala liksom Testresultat men också aktiviteter och det här kan alla människor göra men de tjänster som håller på att växa fram nu gör det enklare och enklare.

Dels för att de får ihop det dels för att det blir billigare dels för att de faktiskt börjar marknadsföra sig men sen har vi det tredje problemet det första är tillgänglighet och där tycker jag check det andra är att få ihop den här datan på ett sätt, där börjar det växa fram mycket spännande det tredje är att jag tycker fortfarande att många produkter slutar där de borde börja nämligen du kommer till en insikt du får en datainsikt kanske får en väldigt professionell tolkning men sen då det svåra är ju egentligen så är det inte så svårt det viktigaste vi kan göra för att må bra överlägset viktigaste faktorn när man tittar på data är ju motion VO2 max och muskelmassa mm Alltså kondition och muskelmassa det är förmodligen det viktigaste du kan göra att se till att du inte är under percentilen sen kommer kost och sömn och stress men det vet vi ju men när insikten väl har kommit att sen göra en hälsoförflyttning det är det som är det svåra det är så sjukt

\[01:20:32\] **Johan:** fascinerande, jag lyssnade på någon någon sån här läkarpodd liksom om man kollar på när man bedömer ett läkemedel som så pass effektivt att vi som samhälle är villiga att betala för och subventionera det läkemedlet det gränsvärdet om man skulle jämföra det med om jag kunde ordinera eller receptbelägga en liksom du ska börja träna alltså träna är här i relation till läkemedel som vi är villiga som samhälle att investera i alltså det är så orders of magnitude mer effektivt Och det är fascinerande hur avancerad modern medicin än är.

Så det är liksom träna, käka rätt, sov. Och träning.

\[01:21:20\] **Joakim:** Det finns ju en kille som heter Peter Etia som är influencer av rang i det här spacet. Han är kanadensisk läkare tror jag. Han pratar väldigt mycket om det här Man mäter något som heter hazard ratio som är olika faktorers bidragande till sannolikheten att du faktiskt ska gå bort under en given year.

Och då är det ju så här att träna, ha ett fint VO-max, bra muskelmassa. Det är liksom en faktor fyra viktigare än allt annat.

Det är till och med viktigare att du gör det än att du inte får cancer under livet med vissa undantag för cancerformer Men det är så jäkla viktigt och ändå är det så svårt. Så att det här...

De flesta produkterna erbjuder kunskap insikter och förståelse. Men de gör inte så mycket från att faktiskt rätta till. Så bolag vi gillar jobbar ju också med den här förändringsresan.

Det är ju där hela är och inkommer. Man kan förflytta en människa på hälsokurvan.

\[01:22:24\] **Johan:** Jag undrar om det här är att man har haft en övertro nästan i vårt rationella samhälle.

Om vi bara genererar en tillräckligt datadriven insikt till dig så kommer du naturligt göra förändringsresan. Och att det är en grav överestimering av mänskligt beteende på något vis. Ja,

\[01:22:40\] **Joakim:** kanske. Vi gillar att tro att vi är rationella.

\[01:22:44\] **Johan:** Vi gillar att tro att vi är rationella, exakt.

\[01:22:46\] **Joakim:** Och våra metoder är ju ofta rationella, men vårt beteende är ju sällan rationellt.

Exakt. Det finns så mycket. Nu ska jag ge mig ner i en heavily debated area. Men det har sänts inte varit en sån grej Jag tror inte vi fullt ut förstår konsekvenserna av Osempic. Jag tror att vi kan säga att vi inte gör det Jag lyssnar mycket på olika förståelser på det. Bilden är ju splittrad. Det finns ett antal läkare som är helt frälsta.

Och det finns ett antal läkare som är jätteoroliga för följdeffekterna. Men jag tror man kan säga att det är ett jätteeffektivt verktyg för vissa människor i vissa situationer. Men jag kan inte släppa tanken på att inga viktiga problem är så enkla att man bara kan stoppa i ett piller. Jag tror att man börjar luta åt det.

Osempic är jättebra för att göra en förflyttning. Men det som händer sen är att sen måste en livsstil klicka i där. Och det är det som ska ta det.

\[01:23:49\] **Johan:** Osempic hamnar ju mitt i epicentrumet av allting som är på något vis... The worst parts of our society currently, att det är liksom en quick fix vi älskar quick fix, tre snabba tips för, som gör att jag inte behöver en beteendeförflyttning överhuvudtaget fast till synes så kan jag få all of the social benefits av i övrigt en hälsoresa det finns ju väldigt mycket stigma, du kommer ihåg det här är ju, nu är det gammal statistik men om man pratar om diskriminering exempelvis historiskt sett så har man ju pratat väldigt mycket om diskriminering av personer med utlandsnamn eller av liksom kvinnor i maktpositioner eller sånt där den grupp som by far är allra mest utsatt för diskriminering, det är kliniskt obesa personer alltså om du är jättefet för det signalerar så mycket om om Jag säger inte att det är så här men signalen som jag tror man tolkar in är att den här är en person helt utan impulskontroll vilket är någonting som vi inte vill ha på vår arbetsplats så det finns mycket alltså det är väldigt mycket status symbol i att vara vältränad exempelvis

\[01:25:04\] **Joakim:** idag är samhället i det, förr i tiden var det tvärtom men jag håller verkligen med och jag tror att här någonstans du kan få en massa benefits av en medicin som GLP-1-inhibitor alltså Osempec dels sociala dels mentala det vill säga du har gått och varit överviktig i 20 år helt plötsligt så tappar du 10-12 kilo då börjar du tro fastän jag kan ju göra något åt det här då är det ju viktigt att man kanske börjar ändra sin livsstil och motivationen ändrar livsstilen men du får ju också omedelbara hälsoeffekter, alltså övervikt och diabetes hänger ju Typ 2-diabetes hänger ju väldigt nära jag tror att diabetes, eller de här drogerna har en jätteviktig roll att spela för att initiera förändringar eller för att ta tag direkt livsfarliga förhållanden men jag gillar ändå att tro att det är en mer hälsosam livsstidsförändring som sen måste klicka i och

\[01:26:07\] **Johan:** det är så intressant också hur det här också då klickar över i det mentala välmåendet alltså jag vet inte om du Är som jag, men jag har genom livet gått in och ut ur perioder då min träning funkar bra.

Och det är så fascinerande hur träning och mentalt välmående hänger ihop. Och där kan man ju fundera på just Osempic, där du egentligen får, ja men du får de fysiska fördelarna, men du får inte alla de andra fördelarna som i väldigt hög utsträckning också påverkar din hälsa.

\[01:26:38\] **Joakim:** Nej men så är det nog verkligen.

Kortsiktigt så får du nog mer än en del, men, och just Osempic är väl så att en stor del av kritiken är att du tappar mycket muskelmassa.

Så där får du motsatt effekt i träning så det är extra viktigt att du börjar träna. Jag tror egentligen, om vi alla levde våra liv som vi borde, då skulle väl hälsoproblemen vara enormt mycket mindre.

\[01:27:02\] **Johan:** Den sista poängen kopplat till just muskelmassa, det hänger ju ihop väldigt mycket med den frågan som de var inne mycket på tidigare, det vill säga åldrande befolkning. För om man kollar på Äldrevården ska vi klara av att lösa det här så kommer äldrevården i hög utsträckning behöva vara, alltså du får vård i hemmet, du måste kunna bo kvar hemma så lång tid som möjligt och där är ju statistiken ganska läskig också, när du väl flyttas till ett ålder hem, jag tror att du överlever i snitt 6 månader eller något sånt där, alltså det är end of life så, men för att kunna bo kvar hemma så måste du kunna göra enkla saker som att öppna en syltburk eller sätta dig på toaletten alltså det är sådana basala saker så muskelmassa, igen då tillbaka till Lusämpic, är ju verkligen tätt förknippat till vår förmåga att klara av den åldrande befolkningen ja,

\[01:27:56\] **Joakim:** vi tittar lite på ett bolag som håller på just med liksom produkter tjänst mot äldre och de har en jätteintressant quote som är att Från ett ålderdomshem som säger att många som sitter här sitter inte här för att de är för gamla utan de sitter här för att de är för svaga för att de inte klarar av att hantera

\[01:28:19\] **Johan:** De sitter här för att de inte kan stå

\[01:28:21\] **Joakim:** Ja men typ, och det är därför muskelmassan är så viktig, det finns fler benefits med muskelmassa, men en är ju att den börjar minska rent genetiskt efter 40 egentligen och då har du ju det är ju trace mot klockan ju bättre hur det ser ut rent muskelmassemässigt när du går in i vad ska vi säga, pensionärsåldern då, desto mer fallhöjd har du och Fallolyckor är en jättevanlig sak som gör att folk hamnar på ålderomshem och det går ganska fort utför.

Och fallolyckor har rätt mycket att göra med balans och styrka av muskler. Det finns så mycket.

\[01:29:02\] **Johan:** Och det har faktiskt att göra med benskörhet också som i sin tur har att göra med din muskelmassa. Ju mer du utsätter dina muskler för stötträning exempelvis ut och jogga desto starkare blir dina skelett också.

\[01:29:14\] **Joakim:** Det man kan konstatera är att vi borde leva på ett sätt. Det gör vi inte. Och det är inte så att vi är dumma utan det gör att människan har svårt att nyttomaximera i långa Vi nyttomaximerar i korta. Jag tror vår hjärna styr oss och vår DNA styr oss till att nyttomaximera i korta.

Det leder till en livsstil som inte är riktigt rätt. Eftersom samhället idag tillåter oss att Nyttomaximerade korta, men inte göra det långsiktiga jobbet.

\[01:29:39\] **Johan:** Och belöna väl i viss mån den livsstilen också. Om man tänker, belöna den livsstilen där du är stillasittande för du jobbar till så du tjänar pengar.

\[01:29:46\] **Joakim:** Ja men det mångt och mycket, verkligen. Men det gör ju att vi skulle behöva göra en massa saker. Kunskapen är förvånansvärt det är förvånansvärt vad lite vi ändå förstår av det här. Hur mycket forskning som än pågår så är det det finns inte glasklara svar.

\[01:30:02\] **Johan:** Framförallt för den här beteendeförändringsdimensionen av det på något vis.

\[01:30:07\] **Joakim:** Ja, men det men också enkla saker. Vi förstår inte riktigt vad åldrandet beror på. Det finns massa teser och tankar. Men det finns ju några som har kommit längre. Men om man ändå lyckas lista ut det så här, men hur vad är det vi ska göra för att minska det här?

Gör vi det här så blir det bra fast då har vi en negativ inverkan på något annat.

Så det är ganska komplext Men jag tror att vi alla är motiverade att investera i det här. Vi är alla motiverade att få till de här hälsosamma förflyttningarna. Sjukvårdssystemet är integrerat för det. Sjukvårdssystemet är integrerat för när du väl får problem. Så allting som ligger på den preventiva sidan.

Det börjar verkligen växa fram en produkt och ett tjänstutbud. Som möter konsumentens, företagens, försäkringsbolagens vilja att göra något åt det. i det centrumet, där är vi. Och vi gillar allt det här livsstilar. Vi gillar screening och monitoring. Vi tycker även det här med early detection and rapid rehabilitation.

Eller health restoration. Det vill säga även... Steget precis innan sjukvården när saker, du upptäcker en risk, eller kanske förstadet på ett problem, att snabbt få tillbaka dig hälsa och produktivitet. Även det tycker vi ingår. Det vi inte tycker ingår det är liksom regelrätt sjukvård. Det finns andra som gör mycket bättre.

\[01:31:35\] **Johan:** If you were a betting man så, om man tänker att i viss mån är en förhoppning om en förändring av den här budget investeringen 97% sjukvård 3% preventivt I ditt base case och ditt happy case vad är vi om tio år i hur vi tänker på hela det här ekosystemet som samhälle och våra investeringar?

\[01:32:00\] **Joakim:** Jag tror att den offentliga sjukvården kommer inte ha rört sig så långt.

Inte för att de inte vill, utan för att det är ansträngt redan som det är. Men lite grann kanske ändå Jag tror att samhället kommer att ha rört sig ganska långt på tio år. För jag tror att tillgängligheten i termer av den teknologiska utvecklingen och hur det påverkar kostnaden för att kunna jobba med det här själv kommer att ha kommit ännu längre.

Så jag tror att vi kommer att lägga ganska långt. Jag tror att det händer rätt mycket de här kommande tio åren. Jag tror faktiskt att vi kommer att se att det har en positiv påverkan på vår hälsa.

\[01:32:38\] **Johan:** Om du i din tidigare investerarhatt, för nu kommer du investera i den här typen av bolag. Men om man tänker på, om man kollar på bolag så som de ser ut mest.

Skulle du se det som en riktigt green flag om du hade ett bolag som hade en väldigt ambitiös friskvårds, inte bara policy utan stance på något vis. Vi som bolag har nästan som policy att alla. Tränar varje dag på arbetstid

\[01:33:10\] **Joakim:** Ja, bolaget Björn Borg känner du till säkert.

\[01:33:15\] **Johan:** Som kalsonger absolut.

\[01:33:17\] **Joakim:** Ja men de gör ju mer. De är ju träningskläder. De har ju en vd, Henrik Bunge. Han tror ju på att alla anställda ska träna varje dag. Och det är deras policy. En gång i veckan är det liksom tvingande. Men alla dagar i veckan så uppmuntras man att träna mellan 11 och 12. Och man bokar inga mökondösar. Och nu kan inte jag bevisa de siffrorna.

Men vad jag förstår är att de lägsta sjukfrånvarotalen på Stockholmsbörsen...

\[01:33:41\] **Johan:** Jag tycker det är fascinerande för jag lunchtränar numera mer som konsekvens av att jag är småbarnsförälder så jag hinner inte morgon- eller kvällsträna. Och lunchträningen är lite ny för mig sedan ett år tillbaka. Det är påtagligt hur mycket mer, min poäng här är att det egentligen inte handlar om sjukfrånvaron så mycket utan det handlar om vad är min produktivitet på den andra halvan av dagen.

Jag är helt övertygad men kan inte bevisa mig med statistik data mest för att jag inte har kollat efter det men jag vet inte om det finns. Men att jag har sån brutalt positiv, alltså den timmen jag tappar som arbetsgivare får jag tillbaka garanterat i form av mer värde producerat per timme under eftermiddagen.

\[01:34:24\] **Joakim:** Jag tror på det till hundra procent och svaret är till rungande ja på att för mig skulle vara en jättepositiv faktor att se att här har man ett bolag som verkligen investerar i medarbetarnas hälsa. Sen får man vara försiktig för att... Så börjar man ställa krav. Det är ju rätt lätt att folk känner sig exkluderade eller tillhör inte den målgruppen.

Säg att du är lite överviktig och du inte rör på sig som du behöver. Du äter inte som du behöver och du mår redan lite dåligt av det. Och vet du att du ska gå och träna med dina kollegor där alla är starka. Över tid så kommer du väl kanske bara ha medarbetare som gillar det här. Men från ett samhällsperspektiv är det inte nödvändigtvis intressant.

Så man måste vara väldigt noga med hur man gör det. Det är en intressant poäng. Jag håller med. Men om man gör det på rätt sätt.

\[01:35:12\] **Johan:** Med hjärta och värme på något vis.

\[01:35:13\] **Joakim:** Med och värme. Så då tror jag att är en jättepositiv faktor Och jag tycker att det här friskvårdsbidraget vi har i Sverige är helt fantastiskt.

Men jag skulle vilja utmana arbetsgivarna till att inte ta den enkla lösningen. Och säga att vi har ett friskvårdsbidrag på 5 000 spänn. Utan att säga att det här är inget...

Bidrag utan hos oss så lägger vi 20 000 per anställd per år eller 10 000 per anställd per år men det är mer för att vi tror att vi har anställt dig för att vi tycker att du är bra, vi vill att du är här produktiv och motiverad så mycket det bara går, och då tror vi att du verkligen måste ta hand om din hälsa och därför vill investera i det, men det kommer lite mer som en krav och en förväntan än vad det kommer som en benefit om du förstår det.

\[01:36:03\] **Johan:** 100%, man kan tänka sig, jag tycker att du förde in en väldigt intressant dimension, att du vill i din iver att hälsofrämja så vill du inte exkludera personer, det är en intressant reflektion att ta med sig, det är lätt att bli om man nu har sett ljuset på något vis runt träning så är det lätt att bli lite elitistiskt runt det Verkligen Men det finns ju, om man tänker andra saker som man som bolag beteendemässigt försöker optimera först, det finns ju ganska många styrverktyg i ett bolag.

Så ta dina medarbetarsamtal exempelvis kanske vi har ett antal värderingar som vi som bolag faktiskt har med i mallen som vi utvärderar på. Vi har, om du ska bli ledare i det här bolaget så är det lättare att ställa krav, för det är ju en roll som du söker dig till. I den rollen så har vi ett sätt av nya förväntningar som vi inte har på medarbetarpopulationen brett.

I en sån roll skulle man absolut kunna, tror jag, mer oproblematiskt säga att i ledarskapet så har vi den här också förväntan på dig. Jag tror att det är liksom, it's a fair point, för att som ledare så tror jag att du generellt sett upplever mer stress och då blir... Din fysiska hälsa ännu viktigare. Både som mental outlet i att rensa hjärnan på gymmet Alla som har en tränings vana känner att det är en ganska stor del av vad jag får på gymmet.

Det är inte bara musklerna utan också den mentala pausen.

\[01:37:28\] **Joakim:** Jag tror att är helt rätt. Jag tror att de flesta företagsledare eller FFU-ledningsgrupper de flesta jag springer på de tränar rätt seriöst. Man måste om man ska kunna orka mer. Och det här har hänt på ganska få år så har det här skett en enorm förändring.

Jag håller med. Och här ser vi affärsmöjligheten. För jag tror just för att det är svårt som vd på ett företag att lösa det här för alla anställda. Men kan du däremot hitta partners eller leverantörer där ute som säger att ni hjälper er med företagshälsa. Vi har en fjärde av bolaget. Det enda de behöver göra det är ta en promenad.

Eller ta trappan två dagar i veckan istället för hissen. De behöver också få prata lite för det här handlar om beteendeförändringar här kanske vi ska in en psykolog inte för att det är fel på någon, utan för att hjälpa till och guida en beteendeförändring

\[01:38:22\] **Johan:** Men jag hade en så intressant diskussion med någon annan som jag nu glömde vem det var på podden, men det här var en spaning kopplad till AI egentligen om man tillhör en klaben som tror att AI kommer att frigöra någonstans mellan 10 och 30% av tid i bolag genom att vi automatiserar processer så får man ju ta ställning till som bolag hur vill jag återinvestera den tiden som vi frigör och antingen kan man ju säga att det här är rakt ner i pyjamasen i form av bättre marginal och vi kan göra oss av med ett antal personer för det här var inte längre eller så kan du liksom återinvestera i nya satsningar, hans spaning var att Det kanske är så att helt plötsligt har vi som bolag råd att anställa lite grann som de har i, vad heter den serien då?

\[01:39:09\] **Joakim:** Billions Billions, exakt.

\[01:39:12\] **Johan:** Någon riktigt duktig performance coach som vi har som anställd och kanske slänga in en bra kock.

\[01:39:20\] **Joakim:** Jag tror att det är inte alls så det är. Vi frigör massa tid men vi människor har ju en tendens att fylla den tiden med annat. När jag började jobba då hade vi mycket mindre produktivitet för att mycket av det som vi gör enkelt snabbt idag med digitala verktyg, det skulle göras manuellt. Så vi har ju frigjort enormt mycket tid men jag har inte mer tid över på en dag utan då försöker vi göra fler grejer.

Exakt.

Men en sån grej kan ju vara att det mänskliga interaktionerna Interaktionen med... Verktygen kanske blir... Man skulle kunna tänka sig att vi interagerar vid lite färre tillfällen men de blir mycket mycket viktigare för att vi får en hävstång på dem och för att fatta de allra bästa besluten måste vi vara i vårt allra bästa eller i vår allra bästa form.

Det är det mentala, det är det fysiska, det är kunskap det är det mänskliga och relationella. Det kanske företagen börjar investera mer i de här frågorna.

\[01:40:22\] **Johan:** Och det blir också spännande utifrån perspektivet att det här, alltså din privata hälsa har man ju i väldigt hög utsträck både som samhälle och som företag lite haft åsikter om att det är din ensak fram till den punkten att du behöver hjälp av sjukvården.

Då tar vi ett kollektivt ansvar. Det här blir ju lite en värderingsförflyttning där det är såhär nej men det är liksom också we have a vested interest in it Vi kanske faktiskt får ha en åsikt om det.

\[01:40:53\] **Joakim:** Ja men jag tycker så och det är inte på något sätt att förminska sjukvården Sjukvården är ett helt fantastiskt jobb men där hamnar du när du blir sjuk.

När vi nu vet att vi kan, för de viktigaste sjukdomsdiagnoserna som faktiskt gör att vi hamnar i sjukvården och tar bort akutsjukvård, de kan bli väldigt väldigt stor, alltså upp till 80% utsträckning förebygga. Det är inte mer än rimligt att vi då ska jobba så hårt vi kan på det. Varje individ vad man gör på fritiden det får man bestämma själv men på arbetet, jag tycker inte det är orimligt att arbetsgivarna ställer lite krav på att man faktiskt jobbar aktivt med det här.

Jag menar inte att alla ska cykla 2,5 mil till jobbet och köra crossfit på lunchen och köra swimrun på helgen, det är inte det jag menar men att faktiskt utröra på sig. Att jobba lite professionellt med den mentala biten. Att investera i den sociala biten. Inte orimligt tycker jag.

\[01:41:56\] **Johan:** Och det är ju spännande också i hur vältränad behöver det vara i relation till, om vi säger att här är medianen på svensken.

Hur mycket hälsoförbättrande förflyttning behöver du göra för att helt plötsligt få en ganska dramatisk nedgång i alla dina riskfaktorer. Det är ju inte att du behöver cykla 2,5 mil per dag. Utan det är ju ofta på nivån, du behöver lite bättre. Du behöver inte lägga om absolut allt. Du behöver ta några promenader.

Alltså det är inte de här, du behöver vara elitidrottsman vid sidan av ditt övriga liv. Utan det är ganska basala grejer.

\[01:42:29\] **Joakim:** Ja, men vad jag förstår, återigen det här finns andra som kan bättre, men många av de här faktorerna, de har en väldigt avtagande effekt. Det viktiga är att du rör dig bort Befinner du dig i den lägsta kvartilen, Den fjärde del av befolkningen som befinner sig längst ner att ta sig ur den och komma upp till medel där har du den överlägset största effekten och den är viktigare än nästan allt annat du gör i livet vad gäller din friska livslängd sen finns det vissa faktorer jag tror att det är VO2max och muskelmassa framförallt VO2max där du får en inkrementell effekt hela vägen men den är nog avtagande också utan jag tror att lyfta den halvan av folket som befinner sig under medel upp till medel lyckas vi med det då har vi kommit väldigt långt och jag tror bara för att det är sagt när man tittar på kondition och muskelmassa jag tror att finns många i den den gruppen som skårar väldigt högt där som ändå skulle behöva hjälp med Den mentala biten eller den sociala biten Så de delarna ska vi också investera i och liksom inte glömma.

\[01:43:39\] **Johan:** Nej, absolut. Sen tror jag att de hänger väldigt väl ihop Om du kollar inom terapi exempelvis det finns ju väldigt mycket som pekar på att om du är Kliniskt deprimerad exempelvis om vi bara får till det i en träning som en ganska stor del av det här har markant bättre förutsättningar det

\[01:44:02\] **Joakim:** var helt rätt det finns

\[01:44:04\] **Johan:** ju stora stora undantag från det här med traumabaser det finns ju verkligen personer där träning inte är lösningen och det finns ju personer som mår jättedåligt av sina prestationskrav på sig själva för att de inte tränar för mycket så liksom många strixar runt det påståendet men som bas det

\[01:44:22\] **Joakim:** finns ju ett inte minst bara i Sverige, Anders Hansen har ju både visat och populariserat att mental hälsa hänger med fysisk hälsa det vill säga att ju mer du tränar desto bättre mår din hjärna så jag tror det är bra jag tror det är jätteviktigt det här är fokuserat folk förstår det det finns en roll att spela för alla samhällets aktörer Det man ska passa sig för, stigmatisera, skuldbelägga.

Vi jobbar mot vårt eget DNA här. Så att man hamnar på fel sida av vissa av de här snittvärdena det säger inte nödvändigtvis så mycket om en individ utan det säger snarare om hur vi är funtade.

\[01:45:04\] **Johan:** Ja men verkligen. Det är ju ett samhälle som till synes optimerar för en dopamin-ekonomi. Vi har sociala medier som går completely rampant vi har en väldigt sedimentär och stillasittande arbetsmiljö.

Det är ju att lösa det här, det är ju en tuff uppgift för alla. Jag håller med om den här stigmatiseringsfrågan, jag känner mig lite skyldig i det här samtalet också. Det låtsas som att det är så mycket enklare än vad det är på något vis för det är klart att det är svårt.

\[01:45:41\] **Joakim:** Å ena sidan är det skittänkande.

Träna, stressa inte, ät nyttigt, men axokomplext. Jag är ju ganska nöjd inom vissa dimensioner men fast nu har jag varit duktig på att träna och äta nyttigt. Nu sover jag inte tillräckligt. Och så börjar man sova tillräckligt. Det är svårt att få ihop och jag tror att vi behöver hjälp Och jag tror att den hjälpen inte primärt kommer att komma från den offentligfinansierade sjukvården.

Och jag tycker att arbetsgivarna har ett egen intresse ett talangattraktionsintresse och en

\[01:46:15\] **Johan:** positiv roll att spela i samhället.

\[01:46:18\] **Joakim:** Gör man det här rätt och snyggt så kommer man få jättestora effekter.

\[01:46:22\] **Johan:** Ja, och vi kan alla vinna på det.

\[01:46:24\] **Joakim:** vi ser en jättestor möjlighet här det är ingen som har mutat världen är full av healthcare-fonder men i Europa har inte vi hittat en enda spelare riktigt som pratar som vi och det betyder inte att vi har mer rätt eller fel än varandra men det betyder att jag tror att tajmingen är rätt nu och byggaren, vi vill ju bli den ledande, först nordiska och sen europeiska spelaren i det här spacet vi vill vara lite center of gravity för människor, bolag, tankar inom det här med healthspan preventiv hälsa vi ska inte investera i alla bolag som håller på med det, men alla som håller på med det ska tycka att det är lite kul att vara del av vårt ekosystem det är det ena, det andra är att det är den här oikalkyl vi håller på med spenderar man lite för att förbättra hälsa så får vi mycket pengar tillbaka och hälsa tillbaka, det gör att det går att göra fina affärer här, sen finns det en massa knutar att lösa, men det går att göra riktigt fina affärer och gör vi fina affärer och här kommer vi till mina egna drivkrafter också då vet vi att Då är vi faktiskt med Och har en positiv påverkan på samhället ur en hälsoperspektiv.

Så för mig så. Det går att göra kul och fina affärer. Purposet är tydligt. Och det går också faktiskt att bli lite. Vi tror att tajmingen är rätt nu. Det går att bli ledande på det här. Många viktiga faktorer. Och sen är det ju superhäftigt att vara egen nu då. Första gången Och bygga vår kultur. Och det här är det jag ska göra i min karriär.

Det här ska ju bli mitt legacy. Men vi har också försökt sätta upp det så att det ska kunna bli andra fantastiska människors legacy. Det är inte bara mitt. Men det är vårt. Jag drog igång det. Men jag vill att det ska vara ett virke. Där andra duktiga människor kan komma in. Och känna att de är med och bygger sitt legacy också.

Och då kan vi bygga en kultur. Och en värdegrund och annat. Som rimmar med hur jag vill ha det på vardagsbasis.

\[01:48:12\] **Johan:** Är det på det här bolaget där du pensionerar dig?

\[01:48:16\] **Joakim:** Ja det tror jag.

\[01:48:17\] **Johan:** Vilken häftig känsla var det.

\[01:48:19\] **Joakim:** Eller på det här bordet är jag inte pensionär Men jag tror att det här är det jag kommer hålla på med. Och förhoppningsvis blir det precis så stort och bra som jag hoppas. Och då kommer jag kunna hålla på med det här alltid.

Och vid någon tidpunkt så finns det säkert någon annan fantastisk människa som vi har lyckats attrahera som har ännu mer kraft ännu mer förmåga. Nu ska väl inte jag stå i vägen för det, men jag ska hänga med på ett eller annat sätt.

Riktigt.

\[01:48:46\] **Johan:** Supertack för det här samtalet.

\[01:48:48\] **Joakim:** Det var så kul. Det här kan man ju prata hur länge som helst Men vi har skrapat lite.

Supert stort tack.

​