← All episodes
Kristina Hagström Illevska on ThinkRoom

Season 1 · Episode 27 · Swedish

Mod och Mening med Kristina Hagstöm-Ilievska

Kristina Hagström Illevska

15 May 2025 · 01:29:03

Prefer audio? Listen anywhere

Vi befinner oss i en tid där teknologin rusar framåt – men där våra mänskliga system ofta står still. Det pratas mycket om förändring, men lite om vad som faktiskt krävs för att våga förändras. I detta samtal med Kristina Hagström-Ilievska borrar vi på djupet i vad mod egentligen innebär – inte som ett storslaget brandtal, utan som ett stilla, strategiskt och existentiellt val.

För vad händer när vi designar företag utifrån trygghet – men förväntar oss innovation? Och vad kostar det, på riktigt, att agera i linje med sina värderingar? Det här samtalet utmanar både ledare och organisationer att sluta dekorera väggarna med värdeord – och börja använda dem för att fatta beslut som faktiskt betyder något.

🎙️ Gäst

Kristina är en ovanligt klarsynt röst i ett ledarskapslandskap fyllt av floskler. Med bakgrund inom förändringsledning, kulturutveckling och kommersiell integration – och som grundare till utbildningsinitiativet From One To Another – kombinerar hon affärsmässig skärpa med djupt humanistiska värden. Det som gör hennes perspektiv unikt är modet att vara både rebell och varsam. När andra pratar transformation, visar hon hur den faktiskt byggs – en värdering i taget.


🔥 Nyckelinsikter från avsnittet

Mod är inte vad du tror

Det verkliga modet handlar inte om att ta plats, utan om att ta ansvar. Att säga nej. Att vara obekväm. Hur bygger vi system som stödjer sådana val – snarare än att straffa dem?

✅ Kultur som osynlig infrastruktur

De viktigaste drivkrafterna i en organisation är ofta de som inte syns. Vad händer när vi börjar utvärdera möten, feedback och beslut inte bara utifrån effektivitet – utan utifrån värderingarnas faktiska påverkan?

✅ Ledarskap är inte att springa först – utan att stanna upp

De flesta ledare lägger majoriteten av sin tid på att agera. Men vad händer när ledarskap i själva verket kräver att vi skapar utrymme för andra att växa – genom att ge feedback, ställa frågor och faktiskt leda?

✅ Individuell vision före strategi

Vi är duktiga på att sätta mål för bolag – men har du en vision för dig själv? Om du inte vet vad som är viktigt för dig, hur ska du kunna fatta beslut som är i linje med något större?

✅ Från AI till empati

I en tid där tekniken accelererar allt, blir vår mänsklighet det verkliga differentieringsverktyget. Vad betyder det att mata våra AI-system med etik och värdegrund – innan de börjar fatta beslut åt oss?


Det här är ett samtal för dig som är ledare, förändringsagent eller bara en människa mitt i ett system som behöver något mer. Förvänta dig inte snabba svar – förvänta dig ärliga frågor som inte går att ducka.

🎧 Lyssna, reflektera – och dela det gärna med någon som behöver bli påmind om att mod kan vara tyst, men aldrig meningslöst.

Read the full transcript

123 - Kristina Hagstr�m-Ilievska ? ? [00:01:13] Johan: Kristina, varmt v�lkommen! [00:01:15] Kristina: Tack ska du ha! [00:01:16] Johan: Kan inte du ber�tta, vem �r du, vad g�r du och framf�rallt varf�r �r det som du g�r s� viktigt? [00:01:22] Kristina: Jag �r en naiv optimist rebelliska drag brukar jag beskriva mig sj�lv som. Och jag jobbar med att utbilda underh�lla och se till att utmana m�nniskor inom f�r�ndringsledning, mod, men �ven entrepren�rskap och drid d�r. Och varf�r �r det viktigt? Jag tror att modiga utbildade m�nniskor g�r b�ttre val och om vi kan f� fler m�nniskor att g�ra b�ttre val s� tror jag... Det �r stort att man faktiskt kan f� en b�ttre v�rld. [00:01:55] Johan: Mod. Jag t�nker att temat idag kommer att vara mycket runt mod. Det �r en otroligt enkel sak att s�ga och sen s� har det liksom helt andra inneb�rden n�r man v�l konfronteras med mod. Vad �r typexempel p� mod om man liksom t�nker ledarskap d�r man beh�ver bli lite utmanad som du �r inne p�? [00:02:12] Kristina: Jag tror f�r mig �r mod att g�ra medvetna val. Mycket av det vi g�r �r format av andra. Det kan vara allt ifr�n �sikter till uppfattningar till m�nster man g�r. S� f�r mig �r det liksom n�r en m�nniska har t�nkt igenom vem �r jag och vad vill jag och hur ska jag agera i olika situationer Det tycker jag �r en modig m�nniska. D�r d� s� f�r man ju ett ganska brett spektrum i mina �gon. F�r att jag menar en modig person kan ju vara n�gon som tar scenen med storm [00:02:44] Johan: f�r [00:02:45] Kristina: det �r mod f�r den. Men det kan ocks� vara n�gon som analytiskt sitter och verkligen tragglar sig igenom n�gonting och tar ett nej Allts� s�ger nej n�r n�gon s�ger kan du inte f� ge mig det h�r snabbare. [00:02:57] Johan: S� [00:02:58] Kristina: jag tror just det h�r modet i att v�ga s�ga vad man sj�lv tror, tycker och t�nker. F�r mig �r det mod s� d�rf�r tror jag liksom att det �r s� otroligt sv�rt att liksom, allts� vem �r modig? Vi f�rs�ker ofta definiera vem �r modig och vi ser ofta liksom vissa typer av personligheter p� liksom tidningar och definierar ofta att det �r en modig person eller n�gon som kl�ttrar Mount Everest eller liknande men f�r mig �r verkligen mod n�r en m�nniska v�gar t�nka sj�lv. Allts� g�ra det h�r medvetna valet Vad vill jag g�ra? Vad ska jag l�mna efter mig? Och p� vilket s�tt ska jag g�ra det? Jag t�nker [00:03:34] Johan: det �r s� mycket... Du var inne p� det precis i b�rjan. Just det h�r att vi f�r s� mycket med oss. Jag h�ller verkligen med om beskrivningen av mod �r ju n�gonstans ocks� att g�ra lite rebell mot den h�r bilden av livet som samh�llet s�ger att jag ska leva. Och de f�rv�ntningar som finns p�. Vad var din insteg F�r jag antar att det finns ocks� en privat koppling till varf�r mod har blivit s� stor till din v�rld. [00:04:02] Kristina: Min mamma �r j�ttemodig. [00:04:04] Johan: Och [00:04:04] Kristina: allts�... Och om jag definierar och tittar p� vad mod var f�r henne d� s� var det ju allt ifr�n att sitta p� en tunnelbanevagn och s� sitter det n�gra st�kiga ungdomar. Och ist�llet f�r att bli sur s� s�tter hon sig bredvid och s�ger s� h�r, h�rrni grabbar kan inte jag f� snacka lite mer ist�llet f�r att ni sitter h�r och dr�ller. Vad ska ni n�gonstans, vad ska ni g�ra f�r n�gonting? Och jag minns ju att jag satt vid sidan och tyckte det var j�ttepensamt. Men vuxen s� kan jag ju titta tillbaka till det d�r och det var ju modigt. Allts� hon v�gade hela tiden driva de h�r sakerna. Och det �r ju liksom ett exempel men det ocks� s� h�r, hon tog sitt pick och pack och flyttade fr�n Makedonien p� grund av k�rleken Det var ju liksom en modig sak d�r. Hon, allts� vi bodde ju i det svenskaste av... Av Huddinge i det svenskaste lilla omr�det d�r och hon var annorlunda vi var annorlunda konstigt nog vi hade ett namn som var elever vi �t lite annorlunda mat men vi stack ut i samh�llet s� som det s�g ut d� och bara det var ju ocks� att v�ga vara kvar i det och v�ga vara det tror jag ocks� var n�gonting f�r mig s� har det varit sm�saker hela tiden fr�n n�r jag var liten och min pappa gjorde ocks� modiga val p� sitt s�tt men jag tror att i det h�r s� har jag nog fostrat i att s�ga att Vad vill du g�ra? Vad t�nker du? Du beh�ver inte g� mainstream. [00:05:28] Johan: Det �r ganska ovanligt. Jag tror att m�nga blir uppfostrade med en lite bredare bild av att du kan bli vad du vill. Men det �r �nd� ganska inpr�ntat i en. Du ska g� typ den h�r v�gen. Du ska bete dig p� det h�r viset. Du ska g� universitetet Sen ska du ta ett jobb. Och s� ska man bara forts�tta att gifta sig och hund och pilla och bo och Volvo och allt vad det kan vara. Det �r ganska ovanligt att verkligen... Eller jag vet inte hur ovanligt det �r. Men i relation till min uppv�xt s� �r det nog v�ldigt ovanligt att det h�r �r just g� din egen v�g. Det var n�got som jag uppt�ckte mycket senare [00:06:02] Kristina: Vad var g� din egen v�g i din uppv�xt? [00:06:05] Johan: Nej jag gick ingen egen v�g i min uppv�xt. Mina f�r�ldrar var v�ldigt akademiskt orienterade. V�ldigt prestationsorienterade. S� n�r du pratar om medvetenhet och mod f�r mig s� blir det v�ldigt mycket. Det �r n�got som har kommit in i mitt liv efter jag blev... Jag vet inte. Efter 34-35 var det nog f�rsta g�ngen som jag p� riktigt b�rjade ta mig tiden. F�r medvetenhet kr�ver ju s� enormt mycket tid. Och ocks� mod att ifr�gas�tta de h�r sanningarna som jag i alla fall k�nde. N�r jag pratade med mina v�nner, m�nga k�nde att man f�r inpr�ntat bara sin barnsben. Det tar ganska mycket tid. [00:06:41] Kristina: Ja, men du kanske har r�tt i det. Jag tror att hemma hos oss s� var det ju, det var v�l kanske min mammas s�tt att utmana. Att liksom v�ga visa upp att det fanns m�nga olika v�gar. Sen s� tror jag s� h�r, alla ungdomar vill ju egentligen bara vara mainstream. Ja, man vill vara plocken Ja precis. Allts� p� det s�ttet s� att s�ga. Men jag tror att det hon lyckades med det var s� h�r, okej du �r annorlunda, det �r okej. [00:07:04] Johan: Och [00:07:05] Kristina: det d�r tror jag gick fram och tillbaka genom min uppv�xt. Sen s� gjorde jag v�ldigt m�nga avsteg d�rifr�n d�r jag liksom gick ifr�n hennes v�rderingar eller familjens v�rderingar och liksom... Kanske faktiskt gjorde ganska fega val, om [00:07:21] Johan: jag ska vara helt [00:07:21] Kristina: �rlig. Stannade f�r l�nge i relationer f�r att jag inte v�gade, f�rs�kte s� h�rt att passa in i flocken s� att det blev konsekvenser p� m�nga s�tt. [00:07:33] Johan: Men [00:07:34] Kristina: jag tror att n�gonstans kanske hon la �nd� ett fr�, [00:07:37] Johan: s� [00:07:38] Kristina: n�r det v�l kom till kritan senare [00:07:40] Johan: s� [00:07:41] Kristina: tror jag liksom, jag b�rjade g�ra modiga val d�r runt 23-24 och [00:07:48] Johan: f�rsta [00:07:49] Kristina: modiga valet det var n�r jag tog ett jobb utomlands och hade en one way ticket och �kte helt sj�lv. S� det var ju liksom, okej nu gjorde jag det h�r och sen s� tror jag det har rullat p� i det hela. S� jag tror att man... Man �r nog inte, inte jag heller var inte, jag var inte heller modig n�r jag var ung. Men jag tror fr�t s�ddes tidigt, vilket gjorde att n�r det v�l kom till kritan sen d�, n�r jag b�rjade frig�ra mig p� riktigt s�... S� var det l�ttare. [00:08:17] Johan: Ja, det l�ter ju bra. Jag t�nker att det finns s� mycket att grotta i h�r. Jag t�nker, om man g�r �ver mer mot att prata ledarskap. S� allting handlar ju inte, eller allting runt medvetenhet handlar ju inte bara om mod eller att sl� sig fri fr�n en f�r�ldraf�rv�ntan eller n�got s�nt d�r. Men jag tycker att medvetenhet �r sjukt intressant. Vi har ju liksom allt som h�nder runt AI just nu. Jag skrev h�r bara f�r n�gra dagar sedan en reflektion �ver. �r lite l�ngsamma p� att ta oss just den h�r medvetna tiden f�r att ber�tta ber�ttelsen om vad kommer den h�r tekniken inneb�ra inte nu n�rmsta halv�ret. Utan om tre �r n�r allting �r �ngst�pt hur ser vi till att tekniken faktiskt g�r att det blir ett mer m�nskligt liv �n en framtid som jag faktiskt vill leva i det k�nns som att det finns tv� l�ger runt det h�r just nu, antingen finns det de som stoppar huvudet i sanden och hoppas att det bl�ser �ver och sen finns det de som �r sjukt investerade och g�r massa grejer men det �r fortfarande ganska kortsiktiga grejer jag h�ller p� att effektivisera ihj�l min vardag p� n�got vis men kanske inte s� mycket medvetna tanken om Vad vill jag ha tekniken till? �r [00:09:28] Kristina: du trevlig mot din chatt-GPT? [00:09:30] Johan: Ja, det roliga �r att jag fr�gade faktiskt den ocks�. Om du skulle utv�rdera alla v�ra interaktioner Hur trevlig �r jag? [00:09:37] Kristina: Vad [00:09:37] Johan: fick du f�r k�rlek? Jag var faktiskt inte lika trevlig som jag trodde att jag var. [00:09:42] Kristina: Sp�nnande. Jag tycker faktiskt det �r j�tte... Igen, precis som du s�ger, det �r ett otroligt medvetet val. Hur tar vi till oss den nya tekniken? F�r �r det n�gonting vi vet fr�n historien? Det �r ju att n�r vi har f�r�ndrat formen av... Med information s� [00:09:59] Johan: har [00:10:00] Kristina: samh�llen f�r�ndrats. Nu kommer AI och det f�r�ndrar. Det betyder att vi kommer f� ett stort skifte. Det h�r �r liksom i likhet med n�r vi gjorde den f�rsta printen, n�r f�rsta telefonen kom, n�r f�rsta tvn kom, n�r f�rsta datorn kom. Nu kommer AI och det kommer liksom f�r�ndra allting hur vi g�r. Det �r en fantastisk bok skriven av Yuval Harari, Nexus, som ber�ttar hela det h�r narrativet. Och jag tror ju liksom att de h�r som sticker huvudet i sandet var det s� de som bara ger all in. Inget av dem ger medvetna beslut utan det �r s� h�r, vad har vi just nu? Hur ser det ut i samh�llet? Hur kan jag anv�nda chattgrippet? N�r ska jag inte anv�nda det? Vad kan jag anv�nda perplex till? Allts� jag tror att liksom h�r beh�ver vi ha tiden och modet att liksom... Utforska. [00:10:49] Johan: Har du n�gon s�n h�r bild av, nu kommer vi liksom straight off topic fr�n tema mod h�r men det �r fint. Har du n�gon bild av igen d� t�nk om tre �r liksom, AI-revolutionen har sk�ljt �ver liksom den h�r f�rsta v�gen av automatiseringen vi gjorde liksom. Har du en bild av hur du vill att din arbetsvardag ser ut rent praktiskt? [00:11:08] Kristina: Min dr�m �r ju att man har den h�r AI-assistenten som kan avlasta med saker och ting som jag inte �r lika bra p� som en robot �r. Det vill s�ga att det blir ett v�ldigt viktigt verktyg i vardagen. Men jag hoppas ocks�, f�r mig tror jag det kommer bli otroligt viktigt att vi i samband med det h�r, tar verkligen den filosofiska perspektivet g�llande hur det h�r kommer att f�r�ndra. F�r att Det kan ocks� bli ett otroligt farligt verktyg som ligger i fel h�nder som utvecklas. Jag hoppas att ocks� begr�nsar m�jligheten Jag tror inte p� att vi bara ska �ppna upp fullt ut. Jag tror inte vi har kapaciteten att klara av det i dagsl�get. Tror att vi kan [00:11:59] Johan: begr�nsa d�? [00:12:01] Kristina: Jag tror att... Men med byr�krati s� kan vi hj�lpa till att begr�nsa [00:12:07] Johan: och [00:12:08] Kristina: kanske inte begr�nsa men avgr�nsa i alla fall och se till att liksom, f�r vi h�nger ju inte med riktigt nu, allts� vad f�r man, vad f�r man inte g�ra? [00:12:18] Johan: Ja verkligen. [00:12:18] Kristina: Och d�r beh�ver vi liksom s�tta oss i situationerna och sen s� s� h�r, ja, hur hanterar vi det h�r? De h�r klassiska samtalen som kommer nu fram�ver, om jag s�ger till min sj�lvk�rande bil att k�ra s� fort som m�jligt till Arlanda, betyder det att den ska k�ra p� fyra m�nniskor och det �r okej Eller beh�ver jag liksom l�gga in en annan typ av information? K�r till Arlanda utan att skada m�nniskor s� fort du kan. Allts� och d�r tror jag, det �r ju otroligt mycket vi beh�ver l�ra oss och d�r kanske vi beh�ver bli begr�nsade i vad vi kan [00:12:48] Johan: g�ra [00:12:49] Kristina: sj�lva, allts�. [00:12:51] Johan: Ja, men det �r en fascinerande period i att, man tar EU exempelvis som ju... Typiskt sett byr�kratiskt ganska l�ngsamma p� att f� fram regleringen. I ett bra scenario s� blir det precis som du s�ger, att det finns ganska tydliga och i de h�r olika rapporterna s� �r det olika informationsklasser som har olika AI-m�jlig exponering och s�. Det l�ter v�l vettigt. Men jag tror problemet med bad actors-resonemanget �r ju att de skiter i det p� n�got vis. Jo. [00:13:25] Kristina: Ja men vi har ju alltid haft en marknad som �r, i allting s� finns det ju alltid en svart marknad en underliggande som �r farlig. Men igen, det jag hoppas p� �r att vi forts�tter driva de demokratiska v�rderingarna, f�r i en demokratisk v�rdering s� finns det byr�krati och d�r finns det ju administration som n�gonstans st�ttar upp det h�r och det �r det vi faktiskt beh�ver. S� det jag �r r�dd f�r, det �r ju att man avdemokratiserar stora delar av v�rlden d�r liksom f�r mycket makt ligger p� f�r f� personer. D� tror jag att det kan liksom bli farligt, men jag menar s� l�nge, jag tycker det �r sp�nnande nu f�r man pratar mycket s� h�r, vi ska ta bort byr�krati, vi ska g�ra det enklare, men allt det h�r �r ju funktioner som s�kerst�ller att vi g�r saker p� r�tt s�tt. [00:14:14] Johan: S� [00:14:15] Kristina: �ven om det �r m�nga m�nniskor och det g�r l�ngsamt s� finns det faktiskt en... N�gonting bra med en kommun. Som s�kerst�ller m�nskliga r�ttigheter f�r de h�r m�nniskorna som bor h�r. Och ta bort det h�r. Vem ska d� ta de h�r besluten och kan den ha det konsekvenst�nket? Det h�r �r ju konsekvenst�nk som kommer in i samh�llet och det m�ste vi bevara. [00:14:36] Johan: Och lite den h�r, jag saknar... Det kanske �r f�r att jag �r i fel forum s�, men jag saknar lite den h�r v�ldigt optimistiska tillbaka till s� som du beskrev dig sj�lv, optimistiska bilden av hur verkligen g�r den h�r tekniken oss mer m�nskliga p� n�got vis. Jag vill precis som du ocks� kunna outsource allting som �r den kognitiva motsvarigheten av l�pande bandarbete. [00:14:58] Kristina: T�nk att slippa boka biljetter till flyget. Ja, eller [00:15:02] Johan: deklarera i de h�r tiderna nu. Det hade ju varit underbart att hantera all administration med och anm�la barn p� saker. Allting s�nt �r liksom bara outsourcat. Det hade varit superh�rligt. Sen s� ska jag personligen v�ldigt g�rna ha... Jag tycker det �r s� fascinerande med sparring, partnern i det h�r djupt iterativa Det vill jag ha mycket, mycket mer av. Professionellt vara i en creative flow. Sen p� tal om medvetenhet. En s�n sak som f�r mig har blivit en stor grej som kr�ver mycket medvetenhet. Det �r ocks� att skydda de helt analoga zonerna. Det upptar min hj�rna mycket, mycket mer. Hur startar jag dagen? Hur slutar jag dagen? Jag har sm�barn, de �r fyra och sju. Den tiden att vi k�kade milita tillsammans vara teknikl�sa Det d�r kr�ver sjukt mycket medvetenhet ocks�. Och det �r [00:15:56] Kristina: ju n�got modiga val. Att kunna och v�ga begr�nsa. Jag [00:16:02] Johan: tror att de �r beteendem�ssigt jobbiga. Man f�r inte de h�r dopaminkickarna som man... [00:16:09] Kristina: Nej men det �r ju modigt att v�lja bort en dopaminkick d�. Allts� att v�ga ta den diskussionen. F�r mig �r det faktiskt modigt. Jag tror att det �r j�ttem�nga f�r�ldrar d�r ute, mig inkluderad som tycker att det �r sv�rt att g�ra val just nu i det h�r. Och att det blir liksom, vad blir konsekvensen av ett val jag g�r? S� det g�ller ju liksom att g� tillbaka till att, igen, hur vill jag vara som f�r�lder? Att medvetet ta ett beslut. Allts� vad �r viktigt f�r mig n�r jag sitter och �r 75 och mitt barn �r 35? Hur vill jag ha den dialogen och vad beh�ver jag g�ra f�r att vi ska ha den? [00:16:46] Johan: S� [00:16:46] Kristina: jag tror att det d�r �r ocks� s�d�r, om vi bara l�ter livet g� p� s� �r det s� mycket som vi inte f�rst�r konsekvenserna av. [00:16:55] Johan: Vad �r det som ligger i v�gen f�r medvetenhet och mod? Om man liksom pratar f�r en population av ledare, du f�rel�ser mycket f�r den gruppen. [00:17:03] Kristina: Tid och reflektion. Otroligt m�nga som inte ens har st�llt sig fr�gan. Anledningen att vi skrev V�ga v�ga-boken tillsammans med Frida Boysen var ju... M�nga men en av dem var att jag under m�nga �r har coachat chefer och ledare i h�ga positioner. Ofta kom de till mig f�r att de ville ha hj�lp med sin s�ljavdelning eller de ville ha hj�lp med n�gonting annat. Men n�r jag b�rjade st�lla mer fr�gor kring s� h�r, men hur vill du ha det? Vad vill du g�ra? D� hade de inga svar. [00:17:34] Johan: N�r man �r van att vara den h�r service-providen till sin omgivning i v�ldigt h�g utstr�ckning. Till sitt team eller till sin familj. Det �r ett ganska sj�lvuppoffrande beteende fr�n m�nga ledare. [00:17:44] Kristina: Jag tror att man bara springer reaktion�rt. Vad vill jag? Vad vill jag vara f�r ledare? Hur vill jag leda? Vad vill jag att de ska tycka n�r de kommer hem eller n�r de skickar in en enk�t p� hur det g�r med bolaget? Allt det h�r �r inte s�nt som ledare faktiskt hinner st�lla sig. S� jag tror att liksom du n�mnde det h�r med sparringpartner p� chatgpt till exempel. Allts� jag tror att vi saknar sparringpartner som st�ller de h�r fr�gorna Vi tar oss inte den tiden �verhuvudtaget utan vi bara springer och s� tittar vi p� hur alla andra g�r och s� g�r vi s� ist�llet f�r att stanna upp och t�nka s� h�r okej vad vill jag? Allts� vad funkar f�r mig? Det som jag vurmar mycket f�r �r att vi s�tter visioner missioner v�rdeord p� bolag. Men n�r jag st�ller fr�gan till en individ, vad �r din vision? S� �r det ett blankt fr�getecken. Jag har v�l ingen vision? Och d� blir det lite cringe. Vad fan, det h�r �r ju konstigt. Och n�r jag s�ger, har du n�gra v�rdeord? Nej, vad�? Men jag tror att du som person ska lika mycket som du g�r det f�r ett bolag. Sitta i vision, mission, v�rdeord. du ska ha utvecklingssamtal med dig sj�lv. Du beh�ver driva din egen utveckling. Det �r ingen annan som kommer g�ra det. Allts�, din chef skiter h�gaktligen i det. Sorry. Men s� �r det liksom. Och alla beh�ver g�ra det h�r. Och speciellt f�retagsledare. F�r de har ju ocks� ansvar f�r m�nga, m�nga andra. De kommer ju f�lja dig. Och [00:19:10] Johan: de p�verkar ju hela sitt ekosystem. Ju mindre reflekterade de �r, ju mindre reflekterade kommer deras omgivning vara ocks�. [00:19:16] Kristina: Precis. Och d�r �r det s�, har du inte de h�r grejerna p� plats s� blir det ocks� s�. Konsekvensen blir att du tappar Jag skapar det egna beslutet. Jag ska ta ett konkret exempel. Jag satt i en roll som COO och blev erbjudet jobben som vd. [00:19:34] Johan: Mina [00:19:35] Kristina: v�rderingar i grund och botten �r respekt frihet och k�rlek. Det �r de som �r viktiga f�r mig. N�r jag fick det h�r jobbet var jag j�ttetaggad p� det h�r. P� min bucket list som jag hade haft sen jag var j�tteung s� stod det att jag skulle bli vd innan 40. Det var 39 bast. S� jag var perfekt. Det bara att skriva under och k�r. Men n�r jag var 23 hade inte jag gjort den h�r visionen och missionen. Jag hade inte heller gjort de h�r v�rdeorden. S� n�r jag v�l satt med det h�r framf�r mig och b�rjade titta p� det s� bara okej v�nta lite h�r nu. Det h�r vd-jobbet ger det mig p� riktigt mer respekt. Ja, titt. M�tten kanske, absolut. Men vilka vill jag bli respekterad av Jag vet inte riktigt. Allts� ger det det fr�n de personerna? Nej okej. Och s� h�r, det andra det �r s� h�r k�rlek. F�r jag mer k�rlek? Nej, jag kommer vara borta mer fr�n min familj Jag har ett st�rre ansvar. Jag kan inte resa min familj runt hela jorden s� jag kan inte resa till dem p� samma s�tt eftersom jag �r liksom bunden till ett svenskt bolag. Och s� sista d�, f�r jag frihet? Nej, inte det minsta. Jag �r ju j�ttebunden till att liksom, har jag medarbetare som �r p� plats d� m�ste jag ocks� vara p� plats �tta till fem s� jag kan inte leva det h�r livet som jag ser framf�r mig. S� trots liksom att det h�r var ett stort m�l och det var ett bra erbjudande s� tackade jag nej till det. Det �r modigt. F�r att det inte var det som passade [00:20:58] Johan: liksom [00:20:59] Kristina: mina v�rderingar. [00:21:00] Johan: S� [00:21:01] Kristina: att med v�rderingar en egen vision, d� kan du g�ra mer medvetna beslut. [00:21:05] Johan: Och [00:21:06] Kristina: det �r det h�r jag menar Jag har ju aldrig varit lyckligare �n vad som h�nde efter det. F�r d� startade mitt eget f�retag jag kunde driva det. Nu �r jag vd f�r mitt eget bolag och skapat det jag vill ha. Men f�rst�r du vad jag menar? Jag tror att just det h�r �r ett exempel p� hur du med hj�lp av att g�ra grundjobbet, vad du faktiskt vill, vad du ser framf�r dig, hur vill du leva, vad vill du ha i slutet. Om du g�r det jobbet s� �r det mycket l�ttare att ta de h�r tuffa besluten. [00:21:36] Johan: Det �r intressant ocks�. Jag t�nker v�rderingar, alla bolag har ju v�rderingar, men det blev s� tydligt i din historia ocks� hur v�rderingar faktiskt kan styra beslut. Och det �r ju en sak att liksom ha den h�r grand vision statement p� n�got vis, men det �r inte s� m�nga n�dv�ndigtvis som ens i bolagskontexten anv�nder dem s� aktivt f�r att faktiskt v�gleda beslut S� f�r du inte ens prata om d� den privata delen [00:21:58] Kristina: Och det tycker jag �r omodigt. [00:22:00] Johan: Ja. [00:22:00] Kristina: Jag tycker det, allts� s� h�r, f�r mig blir ju det corporate bullshit om jag ska vara helt �rlig. Allts� s� h�r, s�tta upp v�rderingar p� en v�gg och s�ga s� h�r, h�r ska vi jobba. Och sen n�r det v�l kommer till ett uppk�p som vi ska g�ra, hj�lper det h�r uppk�pet oss att bli mer professionella Hj�lper det oss att liksom, vad vi nu har f�r v�rdeorder? Om det inte g�r det, d� kanske det faktiskt inte �r det. Det kanske inte bara liksom... Om du bara tittar p� f�rsta delen. S� [00:22:26] Johan: n�r du sitter d�r i de h�r samtalen, du st�ller den fr�gan och de h�r ledarna som kanske �r v�ldigt seniora ledare f�r f�rsta g�ngen reflekterar �ver det. Vad brukar vara insikterna? �r det liksom en traumatisk upplevelse som leder till stora livsf�r�ndringar? Jag har haft lite [00:22:47] Kristina: olika, jag ska vara helt �rlig. M�nga blir s� h�r, va? Jag har inte t�nkt p�. Allts� lite den varianten. S� jag har haft folk som har blivit arga och tyckt s� h�r, men vad �r det h�r f�r nonsens? Allts� du skulle ju coacha mig liksom. Du skulle ju s�ga till mig vad jag ska g�ra. Nej, jag kommer inte s�ga till dig vad jag ska g�ra. Jag vill veta vad du ska g�ra. S� kan vi tillsammans kan du best�mma? Men som samh�lle [00:23:05] Johan: �r vi s� sjukt obekv�ma att g�ra det liksom heavy lifting ourselves. Vi �lskar ju liksom fem tips f�r, eller det �r snabba, eller n�got s�nt d�r. S� [00:23:13] Kristina: n�r jag d� skickar hem dem och s�ger s� h�r, nu ska du svara p� de h�r fr�gorna Och n�r vi kommer tillbaka s� ska vi diskutera dem. D� blir det ju j�ttejobbigt. [00:23:21] Johan: S� det [00:23:21] Kristina: �r ju klart att s� h�r, f�r m�nga blir det ju jobbigt. Men f�r flertalet s� �r det ju tv�rtom. Allts� en upplyftande k�nsla. [00:23:33] Johan: Allts� [00:23:33] Kristina: jag tror att den feedback jag har f�tt med dem som jag har jobbat med l�ngst �r friheten det ger. Allts� k�nslan av tillfredsst�llelse. [00:23:42] Johan: Jag kan t�nka mig att det v�ldigt mycket en k�nsla av agency. �ntligen s� �r det jag som tar greppen �ver �mnarna liksom. [00:23:48] Kristina: Ja. Men det [00:23:49] Johan: som �r synd �r ju att det finns ju absolut perioder i livet som leder till den typen av reflektion. Men n�stan alltid s� �r de perioderna djupt traumatiska. Om man t�nker liksom en vd som tar tag i sin h�lsa kommer ofta som konsekvens av att man har f�tt n�got besked om ett sviktande hj�rta eller liksom n�got s�nt d�r. Det m�ste bli s� extremt d�ligt f�r att man ska v�ga ta i det. [00:24:14] Kristina: Ja men spot on. Allts� jag tror att min riktiga resa startade n�r jag fick sparken. [00:24:20] Johan: Ja. Jag [00:24:22] Kristina: hade jobbat p� det h�r bolaget i tv� �r. S�lj och marknadschef hade runt 200 i teamet. Mitt bolag var en del av tio st�rre bolag och s� skulle det konsolideras. Och jag var ganska tydlig vokalt med vad jag tyckte hur det skulle kunna se ut i det h�r framtida bolaget. Och jag minns det s� v�l f�r tv� veckor innan s� hade ju liksom vdn tagit upp mig p� scen och sagt s� h�r det h�r �r p�l�ggskalven f�r det h�r bolaget vi ska liksom. Och sen s� hade jag d� uttryckt mina �sikter. Att jag tyckte att s� h�r borde vi l�gga upp s�ljet och hade ju trampat p� lite fel t�r. Och i det h�r l�get s� var det tyst helt pl�tsligt S� h�r klassiskt liksom, du vet n�r man g�r i en korridor och s� m�rker man s� h�r, d�r sitter de och pratar och d�rren �r st�ngd, jag f�r inte vara med. S� jag f�rstod ju att n�gonting var p� g�ng men jag minns ju fortfarande k�nslan n�r liksom vdn tar in mig i ett rum och s� jag t�nker fortfarande att s� h�r, nu ska han erbjuda n�gon l�sning liksom p� det h�r, mitt n�sta steg. Och s�ger s� h�r, ja nu n�r jag omorganiserar s� kommer det tyv�rr inte finnas n�gon plats f�r dig. Och jag minns liksom k�nslan s� h�r, sk�ljer �ver en n�r man liksom blir svart inombords och bara s� h�r, va? Jag? Va? Hur ska det h�r g�? Och man t�nker liksom, man hinner ju t�nka allt liksom. Vad ska folk s�ga? Hur ska vi klara oss hemma? Jag kommer aldrig f� ett jobb igen. Du vet allting sk�ljer liksom igenom och ganska samlat g�r jag �nd� d�rifr�n och s�tter mig nere i garaget. Och d�r liksom faller ju v�rlden ihop och t�rarna V�rlden ihop kommer och snoret rinner liksom. Jag ringer... Jag ringer tv� personer Dels s� ringer jag min man som liksom lugnar mig och sen s� ringer jag en mentor som jag har hade, Lars. Och han �r liksom, han �r �nd� 40 �r p� mig liksom och s�ger ja men ja nu tar vi det lugnt och det h�r kommer l�sa sig liksom. Och sen satte han ihop mig med en annan herre och vi tr�ffades lite senare han var ocks� coach. Och vi sitter och pratar p� lunch och han m�rker ju att jag �r frustrerad, jag �r fortfarande arg f�r det h�r liksom. Och han b�rjar fr�ga liksom, men vad �r n�sta steg vad vill du n�gonstans liksom, allts� hur ser du liksom att det h�r ska vara? Vad vill du jobba p� f�r bolag? D� s�ger jag s� h�r liksom, jag vill bara jobba p� det perfekta bolaget s�ger jag Allts� det kan inte vara s� sv�rt s�ger han. Han bara, har du n�gonsin tr�ffat den perfekta m�nniskan? Och det var jag s� n�ra... den var ju verkligen en h�r �gonblicks�ppnare att s�ga nej det har jag inte. Jag har inte tr�ffat det perfekta f�retaget jag har inte tr�ffat den perfekta m�nniskan. Och d� b�rjade han st�lla fr�gor till mig och d�r tror jag liksom �ppnade upp mycket av mina egna tankar. S� det liksom b�rjade en resa, s� jag tror det var spot on. Jag tror att alla beh�ver en k�ftsm�ll f�r att n�gonstans liksom landa i vad man faktiskt vill Ja, d� tvingas man ju [00:27:27] Johan: till det. Jag h�ller s� med dig om spaningen kopplat till v�rdet av medvetenhet, framf�rallt f�r den populationen som lyssnar mycket p� den h�r podden. Men p� vis s� g�r det ju inte att designa k�ftsm�llar till folk och i idealscenariot s� kan du ju liksom f� den h�r medvetenhetsr�relsen utan att beh�va g� igenom n�gonting som �r djupt traumatiskt f�r att liksom trigga ig�ng den. S� n�r du skickar hem l�xor och s�dana h�r bytar, vad �r typiskt fr�gor som du ber dem ta st�llning till? Jag ska faktiskt [00:28:01] Kristina: s�ga emot dig p� en sak. Jag tror att vi beh�ver inte ens designa k�ftsm�llar. F�r k�ftsm�llar kommer konstant genom livet. [00:28:08] Johan: Det [00:28:08] Kristina: jag tror �r bra med en coach eller mentor, det �r ju att den hinner stoppa upp dig [00:28:14] Johan: i [00:28:14] Kristina: den k�ftsm�llan. Och [00:28:16] Johan: kanske f�rbereda dig i viss m�n f�r det. F�r det jag [00:28:18] Kristina: tror �r att vi f�r s� mycket k�ftsm�llar just nu, men v�r taktik �r att vi �ser vidare. S� det s�h�r, min mamma dog, min pappa dog min den dog och det h�nde. Och sen s� gick det h�r �t helvete och jag skilde mig, men jag k�r bara. S� att liksom Och det som jag tror �r viktigt i det hela, det �r liksom inte att designa k�ftsm�llare, utan det �r s�h�r n�gon som stannar upp dig och bara bromsar f�r i helvete. Oj, f�r man sv�ra p� den h�r? Det g�r [00:28:43] Johan: j�ttebra. G�r det med dig. Om jag skulle s�tta en private detective p� dig under en vecka som sen kommer och rapporterar, vad �r egentligen dina prioriteringar? Skulle vilja l�sa det protokollet? Och d�r �r det, jag tror att det �r s�... Jag och min fru pratar s� mycket om det ocks�. Vi �r s� �verens p� pappret om prioriteringarna. Och sen vecka ut och vecka in s� g�r vi n�gonting som ser v�ldigt annorlunda ut �n de prioriteringarna. Och det �r s� frustrerande att man �r corporate bullshit mot sig sj�lv ocks�. [00:29:41] Kristina: Jag hade en s�n ocks�. Vi startade bolaget tillsammans jag och min man och vi tr�ffade en j�tteduktig coach Magnus som vi tr�ffade p� regelbundna basis. Och jag hade ju sagt att jag ville vara ledig p� fredagar. Det var mitt m�l det hade jag sagt. Och sen s� g�ng efter g�ng n�r vi kom dit s� �r det s� h�r, hur g�r det med mina fredagar? Jag har inte riktigt f�tt till det. Jag hade n�gon id� om herr och frufredagar. Vi skulle ha egen tid och allt det d�r. Och s� sitter vi d�r och Magnus bara, men allts� du vill ju inte vara ledig p� fredagar. Du tycker ju att det �r kul att jobba. [00:30:21] Johan: Och [00:30:21] Kristina: jag bara... [00:30:22] Johan: Eh, [00:30:23] Kristina: ja. Det g�r jag. Och igen, det h�r andra perspektivet n�r n�gon kommer in och s� h�r, ja. Och det kan ju faktiskt vara okej. S� att n�gonstans s� �r vi bara, nej men vi beh�ver nog inte fredagar. Vi gillar b�gge att jobba. Vad �r viktigare f�r oss? Och det viktigaste �r att vi �r lediga n�r Alexander kommer hem, v�r son. Och det kan vi h�lla. D� var det l�ttare. Eller att s� h�r v�rt m�l �r att vi ska vara lediga lika mycket som Alexander har skollov. Det har vi ocks� kunnat h�lla. S� det g�ller igen att liksom s� h�r, vad �r ett p� riktigt beslut? S� att det inte blir det h�r corporate bullshit. [00:30:59] Johan: Ja, och man ju konstant lite besviken p� sig sj�lv. Man bryter l�ften mot sig sj�lv. Man utv�rderar jag vill s�ga att vi vill vara mer n�rvarande med barnen, s�g. Och sen �nd� s� st�r det d�r och lagar middag och svarar p� mejl samtidigt som de febrilt f�rs�ker f� sin uppm�rksamhet. Och d� �r det ju... Jag t�nkte p� n�r du pratade om det h�r med det var ju ganska stort i USA f�r n�gra �r sedan, det med radical candor. Att jag ska s�ga det som jag tycker oavsett hur obekv�mt blir i den sociala situationen. T�nker du att det finns en intern variant av samma koncept? Att �tminstone vara r��rlig mot sig sj�lv, s� som en del av medvetenheten? [00:31:42] Kristina: Jag vet inte vad, jag tror inte man kan vara r��rlig mot sig sj�lv. Jag tror att precis som du �r inne p� s� tror jag s� h�r, man hamnar ju liksom i sin bubbla. Jag tror mycket p� att det g�ller att ha de m�nniskor runt omkring dig som �r radikalt �rliga mot [00:31:59] Johan: dig. [00:32:00] Kristina: Och i boken V�ga v�ga s� har vi tagit fram ett exempel p� hur du faktiskt ska vara modig nog att definiera De h�r personerna. S� det vi pratar mycket om det �r det h�r att du har x antal m�nniskor runt omkring dig. Allts� b�de du och jag har massvis med bekanta. Men de som liksom �r viktiga f�r dig och de som ger dig det som dina v�rderingar st�r f�r och hj�lper dig att uppn� de h�r visionerna men ocks� som kanske �r viktiga f�r din ditt m�ende h�lsa. [00:32:32] Johan: De [00:32:32] Kristina: personerna beh�ver man ju liksom ocks� v�ga definiera. [00:32:35] Johan: Mm. [00:32:36] Kristina: S� jag brukar prata om s� h�r, du ska ha fem inre personer det �r de som �r absolut n�rmast, och de m�ste ju du ocks� underh�lla f�r att f�, men det �r ocks� de som kommer vara liksom de mest �rliga, och [00:32:48] Johan: i [00:32:48] Kristina: min cirkel jag kan bara s�ga s� h�r, jag har ju till exempel en kvinna som heter Tove, som liksom s� h�r, jag ringer henne med vilket problem som helst och hon s�ger s� h�r, men nu snackar du v�l skit Sk�rpt Kristina, det d�r �r liksom nu har du sagt den h�r grejen flera g�nger det �r den h�r en av fem relationerna som du beh�ver ha de som �r riktigt riktigt �rliga sen kan du ha n�sta cirkel som �r tio pers som �r s�h�r, de h�r �r viktiga f�r mig, jag vill ha dem i min omgivning, de �r bra och sen har du kanske en ytterligare krets som ocks� �r viktiga f�r familjen eller vad det kan vara, de h�r personerna ska man ju vara supernoga med att v�lja ut och verkligen v�rda tillbaka det h�r kr�ver ju [00:33:26] Johan: j�ttemycket mod, jag och min fru har varit p� exakt samma resa, vi har inte haft det s� strukturerat kanske som du f�resl�r det men vi hamnade ju precis i den h�r liksom livskrisen som vi pratade om, som tryggen till n�gonting som blev mer reflekterat och f�r oss liksom sm�barns�r j�ttemycket liksom, barndomsskit som vi inte hade tagit tag i och sen till slut s� hamnade vi i liksom en �ktenskapssituation d�r det var, s� antingen tar vi det h�r eller s� beh�ver vi g� separata v�gar, supertufft Det satte ig�ng j�ttemycket, b�de terapi och sj�lvutveckling och j�rda, j�rda. Men en av de dimensionerna var just v�nskapsrelationer och verkligen utv�rdera f�r jag faktiskt min energi som en del. Man har ganska mycket v�nskapsrelationer som mer bara �r f�r att det �r mina gymnasiev�nner som jag alltid har haft, men det ger mig inte s� mycket. Och man har vissa relationer som �r v�ldigt pliktbetingade, liksom jag �r bara h�r egentligen f�r n�gon annan skull och det kostar mig j�ttemycket energi varje g�ng. Och s� sa vi, det vi tog fasta p� var att det vi verkligen vill investera i, det �r ju de personerna som en v�ldigt aktiv del av den jag vill bli och det livet jag vill leva. De h�r som �r mycket mer aspirational �t det h�llet som vi vill g�. Och det beh�ver ju absolut inte vara ambiti�st i titlar eller s�d�r det kan vara j�tteambiti�st i det spirituella, liksom s�. Ett match. Ja, men exakt s�. Men det kr�ver ju ganska mycket... Jag vet inte om mod �r r�tt ord, men det en ganska sm�rtsam process att utv�rdera sitt ekosystem. [00:34:58] Kristina: Allts� tillbaka igen, mod versus medvetna beslut vad �r vad? Men igen, det kr�ver ju medvetna beslut att v�lja. Extremt medvetna Jag kommer l�gga tid p� det h�r, men inte det h�r. F�r det �r ju ocks� att v�lja bort. S� jag tror s� h�r, det jag menar ocks� med det h�r �r liksom, f�r att bli modig s� beh�ver du ha dels de h�r personerna runt omkring dig som hj�lper dig att bli modig Det stoppar upp dig stannar dig och utmanar dig. D�r �r ju den delen. Men ocks� i det att det h�r kanske, att ha en viss antal m�nniskor runt omkring sig. Men d�r �r ju [00:35:35] Johan: ocks� en s�n d�r, trygghet och mod ligger ju otroligt, f�r mig i alla fall. Jag var under m�nga m�nga �r en person som egentligen aldrig v�gade uttrycka saker jag k�mpade med till mina n�ra v�nner. Och det kr�vde ju j�ttemycket J�ttemycket mod att... B�rja v�ga g�ra det. Men det �r det modet som �r f�ruts�ttningen f�r tryggheten. F�r det �r f�rst n�r du i den n�ra kontexten v�gar vara s� �ppen och s�rbar som du verkligen kan k�nna dig fullt trygg. Men det d�r �r ju extremt f�r mig var det extremt [00:36:11] Kristina: Tack f�r att delade med mig. Jag tror ocks� att alla g�r igenom de h�r riktigt tuffa. [00:36:20] Johan: tror ocks�. [00:36:21] Kristina: Bitarna liksom, d�r vi hamnar i. Och jag tror vi alla har ju ett lager av fasad f�r vilka... F�r en del m�nniskor. Och d� beh�ver du igen de h�r personerna som ger dig den m�jligheten att f� vara ofiltrerad. Allts� var kan jag ringa och gr�ta och snora samtidigt? Du m�ste ha de h�r personerna f�r att ha den anslutningen. F�r vi �r inte mer �n m�nskliga d�r. [00:36:47] Johan: Samtidigt s� �r s� m�nga som inte har det alls. Om man kollar p� ensamhetsstatistik s� �r den j�tteledsam att l�sa s�. Det m�nga som knappt har en. [00:36:57] Kristina: Spot on. Jag tror ocks� s� h�r, man kan klara sig med en om den �r riktigt riktigt n�ra Men du �r ocks� s�rbar med en person. F�rsvinner den s� blir du v�ldigt ensam. Men jag tror ju att det �r ocks� ett medvetet beslut Vilka ska jag ta in i mitt liv? Vilka ska jag �ppna upp f�r? Och igen, de h�r relationerna kr�ver ju s�rbarhet. Och s�rbarhet �r mod. Allts� jag kommer ih�g... jag gjorde ju till och med valet att ringa till de h�r personerna. Du �r en av mina viktigaste personer. Jag visste inte om jag skulle f� det svaret tillbaka. [00:37:40] Johan: Det [00:37:40] Kristina: hade jag ingen aning med. Jag ville p� n�got s�tt statuera att du �r j�tteviktig f�r mig. [00:37:46] Johan: Och [00:37:47] Kristina: du �r viktig f�r mig d�rf�r att du st�ttar mig n�r det finns de h�r situationerna. Jag vill kunna ringa dig n�r jag �r ledsen. Och d� tror jag ocks� att d� �ppnar man ju upp sig [00:37:55] Johan: f�r [00:37:56] Kristina: att... f�r att bli s�rad. Och det �r ju modigt. Att v�ga �lska n�gon �r ju modigt. F�r det �ppnar ju upp f�r att bli s�rad. [00:38:08] Johan: Verkligen. [00:38:08] Kristina: Men hur skulle det se ut om vi inte v�gade det? Och d�r tror jag ocks� finns en s�n h�r, vi pratar ofta om k�rlek som bara k�rlek mellan tv� partners. Jag skulle s�ga s�h�r k�rlek kan ju uppst� du har ju life partners, det h�r �r ju en partner som kommer f�lja mig genom hela livet och jag vet det och d�rf�r investerar jag och d�rf�r s�ger jag till dig att jag �lskar dig. Att v�ga g�ra det �r lika viktigt som att g�ra det i en relation och d�r tror jag att vi generellt �r... V�ldigt r�dda och det �r ju ett omedvetet val, det �r inte ett modigt val och d� hamnar du ofta liksom i sj�lv. [00:38:44] Johan: Upplever du stora skillnader mellan m�n och kvinnor i det h�r? [00:38:48] Kristina: Vet du vad, det h�r var min personliga �sikt och det finns forskning s�kert som visar motsatsen men jag tror att d�r �r vi inte s� olika. M�n och kvinnor, vi har lika sv�rt att �ppna upp fast vi d�ljer olika saker. [00:39:03] Johan: Allts� [00:39:04] Kristina: m�n kanske visar att man �lskar sin polare p� ett s�tt medan kvinnor g�r det p� ett annat s�tt, absolut, men jag tror att vi har alla... N�r det kommer till att v�ga vara s�rbar s� �r vi exakt likadana att �ppna upp d�r och s�ga jag beh�ver hj�lp eller jag �r r�dd eller jag �r os�ker att jag duger att v�ga anv�nda riktigt spr�k och det �r d�r konversationen beh�ver ju vara �kta och �rlig [00:39:33] Johan: och [00:39:34] Kristina: det tror jag inte vi �r s� duktiga p� vi [00:39:37] Johan: har ju otroligt lite tr�ning p� det det kommer jag ih�g som en s�n h�r tydlig grej i b�rjan n�r b�rjade i terapi att det finns ju s� mycket I min business jargong s� kan jag anv�nda v�ldigt precisa ord f�r exakt vad jag menar men n�r det kommer till k�nslornas v�rld s� k�ndes det s� enormt trubbigt. Allting var liksom jag m�r inte s� bra och sen s� stoppar vi in alla nyanser av inte s� bra i exakt samma p�se och det �r liksom en tr�ningsfr�ga mycket ocks� att kunna faktiskt l�ra k�nna sig sj�lv och l�ra k�nna skillnaden p� den h�r inte m�r s� bra och den h�r inte m�r s� bra. Det tar ju j�ttel�ng tid att hitta in det d�r. [00:40:12] Kristina: Allts� jag har ju f�rm�nen att blivit tr�nad av Dale Carnegie som �r en av v�rldens �ldsta och enligt mig b�sta utbildningssj�lvutbildare och d�r jobbar man ju d� med, jag var ju coach s� jag hade n�gonting som heter kommunikation och ledarskap och i ett av avsnitten d� skulle man ju l�ra sig att ge positiv feedback [00:40:35] Johan: och [00:40:36] Kristina: det h�r �r ju liksom alla var ju allts� n�gon typ av... Allts� man ska s�ga. Liksom p� v�g i karri�ren n�gonstans. S� det satt ju ungef�r 25-30 m�nniskor. S� skulle de ge feedback till varandra. Och jag minns s� v�l att de s� h�r. Det var s� ofta den h�r feedbacken initial. Men jag k�nner ju inte. [00:40:56] Johan: Jag [00:40:56] Kristina: kan inte. Jag vet inte. Jag har inte liksom f�tt en uppfattning. Jag kan inte ge den h�r personen en komplimang. [00:41:01] Johan: Och [00:41:01] Kristina: det var alltid en argumentation kring att. Men jag kan inte. Jag har ju inget bevis p� att den �r s� h�r. Men vad� om du upplever. Om du tittar p� den h�r personen Och den har lett mot dig. Kan inte du s�ga att du ger mig energi. Ja men det vet jag inte om den g�r det imorgon Nej men nu. Allts� nu. Kan du s�ga det nu. Ja okej. Och sen var det ju s� pass att man s� h�r. Vi gav ju en struktur. S� h�r ger du en komplimang. [00:41:25] Johan: Och [00:41:26] Kristina: h�r har du alla egenskaper du kan v�lja mellan. Och det var ju ocks� s� h�r. Jaha. Det �r [00:41:31] Johan: roligt f�r det �r en s�n dagisniv� liksom. Men det �r ju det. [00:41:34] Kristina: Och det �r ju det h�r jag menar Vi l�r oss inte det h�r. Du �r helt r�tt i det. Och det var verkligen s� h�r, jag vet inte hur m�nga utbildningar som jag hade d�r det var exakt varenda g�ng vi kom till det h�r avsnittet s� var det samma sak. Men jag, nej nej. Och sen i slutet s� bara, men gud det var inte s� sv�rt liksom. Allts� vi ger ju ofta komplimanger p� grund av utseende eller de yttre faktorerna. Men liksom att landa i s� h�r, jag upplever dig som intellektuell f�r att du �r duktig p� att st�lla fr�gor som �r bakgrundsforskade. Det �r ju en komplimang, du beh�ver ju inte liksom, men vi �r ju knappt vana vid det. [00:42:09] Johan: Nej men det �r ju f�r att man inte har den konversationen med sig sj�lv ens. Allts� igen tillbaka till det h�r reflekterat eller inte. Det �r liksom en del av livet som bara hastar f�rbi p� n�got vis. Och det som �r fascinerande med det h�r med medvetet �r ju att det blir som n�gon precursor till... Beteendef�r�ndring och jag antar att det h�nger ihop v�ldigt mycket i din v�rld ocks� att liksom du beh�ver modet f�r att reflektera du beh�ver reflektera f�r att liksom lyckas med en beteendef�r�ndring men om vi zoomar tillbaka ut fr�n individen igen och liksom t�nker i kontexten av bolagskulturer bolagstrategier vad upplever du eller liksom vad �r det du brukar f�rel�sa om i liksom den mer h�gre kontexten s� [00:42:46] Kristina: och d� t�nker jag s�h�r hur man tar f�retaget till en f�r�ndringsprocess jag [00:42:53] Johan: antar att m�nga av liksom uppdragen ocks� har den komponenten liksom vi har ett problem vi beh�ver fixa eller en f�r�ndring vi beh�ver f� till det [00:42:59] Kristina: jag ofta upplever det �r att det �r gap mellan det som s� att s�ga en ofta en ledning vill och det medarbetarna uppfattar s� vi har en kommunikationsmiss n�gonstans d�remellan vilket g�r och det landar ofta i att man har de h�r fina orden allts� arbetsorden men det inte s�kert att de uppfattas hela v�gen [00:43:20] Johan: s� [00:43:21] Kristina: det �r det som jag Vad hj�lper bolag med? Det �r ju oms�tta de h�r orden till faktiska handlingar. S� lek med tanken att du har ett ord som heter, ni ska inspireras av att vara pion�rskapande till exempel. Ja, s� om jag tar det d� till vardagen, hur f�r vi in det i m�ten? Jo, d� kanske du ska l�gga in i varje m�te en fr�ga som heter, om vi skulle utmana det h�r och g�ra det tio g�nger b�ttre, vad skulle vi g�ra d�? [00:43:51] Johan: Att [00:43:52] Kristina: det ligger som en aktiv fr�ga i varje m�te. D� har du ju f�tt in det i sj�lva s� att s�ga... Arbetss�ttet och [00:44:01] Johan: jag [00:44:01] Kristina: tror att d�r g�r vi en stor miss f�r att vi tolkar s� mycket allts� n�r jag s�ger n�gonting s� har ju du en helt annan uppfattning du har en helt annan erfarenhet av n�gonting och det �r inte s�kert att vi uppfattar ordet p� samma s�tt [00:44:14] Johan: s� [00:44:15] Kristina: att d�r �r ett stort arbete att g�ra f�r m�nga bolag, att g� ifr�n den h�r id�n till att faktiskt l�gga in det i vardagen [00:44:25] Johan: bara [00:44:26] Kristina: en s�n sak som och d�r kan jag ocks� lyfta ett system som jag g�rna jobbar med som heter EOS d�r jobbar man med egentligen man utv�rderar medarbetare p� tre saker eh Tre saker plus v�rdeorden s� att du utv�rderar medarbetaren p� get it, want it och capacity to do it och sen s� l�gger du till d� dina tre v�rdeord s� att det du st�ller n�r jag, om jag ska sitta och utv�rdera dig s� �r det s�h�r, f�rst�r han sin roll, vad den inneb�r vad som f�rv�ntas av den, g�r han det han ska, [00:44:57] Johan: okej [00:44:58] Kristina: Vill han ha den? Visar han entusiasmen engagemanget f�r att g�ra det h�r? Ja, nej kanske. Och till slut kapacitet. Allts� vad finns det f�r kapacitet bakom det du g�r? Allts� beh�ver du kanske n�gon utbildning eller n�got verktyg du saknar? Och sen s� kan jag titta d�, om jag till exempel tar baseloadsv�rderingen som �r ett resilient, pionj�rskapande och impactful. S� kan jag s�ga s� h�r, plus minus p� de h�r, var ligger du n�gonstans? D� har du ju f�tt med det i utv�rderingen av dig, vilket g�r att d� kommer vi direkt in. Och hela det h�r arbetet kr�ver liksom tanke och tid. S� att du beh�ver liksom ta de h�r fina papperna ni har och sitta ner och s� bara, hur portionerar vi ut det h�r? F�r att. Du kan inte tvinga en m�nniska att ha ett beteende genom att inspirera dem till det. H�nger du med p� den? Allts� m�nga t�nker s� h�r, nu inspirerar vi dem med de h�r fina v�rdeorden. Men de har ju andra v�rdeord. Bara f�r att mitt f�retag har de h�r v�rdeorden s� betyder det inte... Ta exempel med Bezos, de har de h�r tre orden som jag n�mnde. Mina ord �r ju tre andra. [00:46:16] Johan: S� [00:46:17] Kristina: jag kommer ju v�lja mina ord f�re... Det f�retagets ord, [00:46:21] Johan: eller [00:46:21] Kristina: hur? Vilket g�r att jag kanske tar beslut som �r felaktiga. S� d� m�ste jag som f�retag hj�lpa medarbetarna att ta beslut som �r f�rankrade i vad bolaget beh�ver. [00:46:33] Johan: Jag har jobbat i strategisf�rar i 15 �r och min upplevelse �r att mycket av, jag h�ller med j�ttemycket av vad du har sagt, men en av de sakerna som hela tiden g�r det sv�rt det �r att det kr�ver av ledare att lite grann kliva ur sin birvelvind av grejer som h�nder operativt varje vecka h�r och nu och avs�tta tiden igen d� f�r att g�ra de h�r sakerna Vad har varit dina nycklar f�r att hj�lpa ledare att l�gga den tiden? F�r egentligen oavsett, om du v�l l�gger tiden s� �r min upplevelse att du kan n�stan anv�nda vilket ramverk som helst och du kommer f� en j�ttefin effekt av det. Problemet �r att ingen l�gger tiden, men vi pratar v�ldigt mycket om ramverken. S� ska man g�ra, men beteendef�rflyttningen f�r ledarna �r ju n�gonstans Hur krigar jag i min stressade kalender fram tid f�r reflektion, f�r mitt eget mod, f�r min egen process? [00:47:30] Kristina: F�r det f�rsta s� tror jag... Sju av tio ledare d�r ute �r inte ens utbildade. [00:47:38] Johan: S� [00:47:38] Kristina: att utbilda ledare till vad det betyder att vara ledare. F�r det man m�ste f�rst� n�r man �r ledare det �r att du ska l�gga ledartid. Allts� har du fem medarbetare d� �r 50% av din tid ledare D�r. [00:47:53] Johan: Det [00:47:54] Kristina: betyder att du kan inte anse att ditt jobb �r att sitta p� m�ten och ta alla beslut eller att l�sa av mejlen. Vi beh�ver definiera vad ett ledararbete �r. Det fascinerande [00:48:06] Johan: f�r man kan ju t�nka att det blir chef f�r f�rsta g�ngen och s� jobbar du p� ett bolag som inte tar ledarskapsprocessen s� seri�st s� att du f�r inte en ledarutbildning och man kan se den individuella. Men det �r ju s� m�nga bolag ocks� som inte heller har en uppfattning om vad �r ledarskap p� det bolaget. [00:48:21] Kristina: Och en del har utbildningar men de ger inte utrymmet f�r att leda. Allts� det blir bara igen. Jag s�ger det h�r uttrycket s� m�nga g�nger, men s� l�nge vi bara s�ger saker s� �r det inget annat �n skitsnack. Det �r corporate bullshit. Du kan l�gga upp hur mycket fina papper som helst, men f�r du inte ut det de facto i beteenden s� spelar det faktiskt ingen roll. D� kunde du strunta till att l�gga tiden p� pappersarbetet ocks�. D� �r det b�ttre att k�ra high fly och d� blir inte n�gon besviken f�r att f�rv�ntningen �r att ledaren ska vara s� h�r, men den �r s� h�r. [00:48:58] Johan: S� [00:48:59] Kristina: jag tror att vi beh�ver verkligen s�tta krav Definiera, f�rst s� h�r b�rja med att definiera vad �r en ledarroll en ledarroll �r att leda s� hur mycket procentuellt av din tid ska g� �t att leda [00:49:11] Johan: om [00:49:12] Kristina: du kan b�rja med att definiera det, d� kanske du ocks� kan inse att nu skapar jag v�rde n�r jag sitter med person X s� skapar jag v�rde f�r att jag multiplicerar vad den kan g�ra jag tror s� h�r, en insikt som beh�ver g�ras f�r m�nga ledare det inte jag som ska g�ra jobbet jag ska leda p� riktigt och d�r �r ju ocks� en s� h�r mindshift, det var ju en av de grejer som jag kommenterade N�r jag fick sparken om du minns. F�r det jag sa s� h�r, en ledare ska leda En ledare ska inte n�dv�ndigtvis s�lja. Och det var v�ldigt liksom, det tyckte de s� h�r, nej men s� ska det inte vara. Allts� en ledare ska ocks� s�lja. Ja, jag har gjort mina �r som s�ljledare, men om vi ska multiplicera, om vi ska tenn�xa det h�r, s� ska jag se till att mina tio medarbetare jag har h�r, maxar sin f�rs�ljning. [00:49:58] Johan: Men [00:49:58] Kristina: om du vill att jag ska g� ut och s�lja 80% av min tid och bara l�gga 20% av de h�r, men d� �r inte det r�tt. Jag anser att det �r fel. Jag anser att s� h�r, d� ska jag l�gga 80% av min tid p� att maxa de h�r. Sen har du lagt p� mig massa administrativa grejer. S� l�t oss diskutera hur skapar jag mest v�rde p� riktigt? [00:50:15] Johan: Och [00:50:16] Kristina: den diskussionen h�lls v�ldigt s�llan i en ledningsgrupp. Hur skapar jag det maximala v�rdet och p� vilket s�tt? Och jag tror att mycket av det kommer ligga i att leda. Sen kanske man kan s�ga s� h�r, att I en startup, ja det �r klart att vdn m�ste pitcha n�r du sitter med en investeringsdel. Men det finns ju mycket arbete runt omkring. S� om vdn ocks� kan se till att de har tre, fyra stycken till som ocks� kan pitcha s� kan du fortfarande maximera det h�r. [00:50:44] Johan: S� tror [00:50:44] Kristina: vi �r s� otroligt sj�lvfokuserade Jag ska f�r att jag presterar och n�r jag presterar s� kommer jag g� vidare. Men det �r ett mindshift som m�ste bort. [00:50:57] Johan: Jag tror det finns en r�dsla ocks�. F�r vem �r jag n�r jag inte �r den h�r individual contributen? Det har jag jobbat mycket med p� senaste tiden. Att separera p� n�got vis... Den individuella prestationen och liksom se att ja det �r j�ttebra det �r en viktig del av vem jag �r men det �r inte den enda delen jag �r och som ledare d� n�r du kommer in i det s� kommer ju alla ledare b�rja ju n�gonstans som mer individual contributors liksom och just att du inte har s� jag tycker det �r en superfascinerande diskussion att ha en ledningsgrupp vad det �r v�rde Skapandet i sj�lva ledarprocessen. Ja, [00:51:34] Kristina: och ocks� s� h�r, vad �r v�rdeskapandet i min roll? [00:51:37] Johan: Vad [00:51:38] Kristina: definierar, om du sitter som vd om inte du vet vad din ledningsgrupp ska leverera f�r v�rde, [00:51:45] Johan: s� [00:51:45] Kristina: blir det sv�rt f�r dem att be om ett v�rde i n�sta steg. [00:51:49] Johan: S� [00:51:50] Kristina: att bara ha den dialogen, vad �r riktigt v�rde? Och jag tror att d� kommer det bli helt andra grejer. D� �r det kanske inte mejlkorgen som det �r det absolut viktigaste. M�ten kommer att omdefinieras. Vilka m�ten �r det v�rt att de h�r personerna �r med p�? Kalendern kommer att �ppnas upp. N�r kalendern �ppnas upp, d� kan de ju leda mer. [00:52:11] Johan: S� [00:52:11] Kristina: att liksom det blir ju en sj�lvuppfyllande profetia om du v�gar b�rja i diskussionen vad �r v�rde och hur levererar vi det? Och inse att liksom leda andra. Allts� det �r ju s� h�r, vi blir Ska jag driva ett f�retag och jag ska vara b�st d� blir det inte b�ttre �n mig men det �r ju otroligt egoistiskt att t�nka att inget kan bli b�ttre �n vad jag kan bli om [00:52:34] Johan: vi blir �nnu mer praktiska s� jag tror att m�nga h�ller med Fram till hit men ocks� lite grann att det kanske finns ett litet s�h�r jag frig�r tid d� jag har fem medarbetare i mitt team jag frig�r 50%, 10% till varje medarbetare vad g�r jag p� de h�r 10% per medarbetare vad �r de aktiviteterna f�r det �r inte bara att sitta i kn�t p� n�gon och gulla gulla utan n�gonstans vad �r en riktigt effektiv ledarbeteende p� den tiden jag spenderar i mitt ledarskap [00:53:04] Kristina: Feedback [00:53:05] Johan: Feedback allts� [00:53:07] Kristina: du ska ju inte g� ifr�n ett m�te utan att ge n�gonting vidare om du och jag har suttit i ett m�te och har gjort n�gonting. Om jag som ledare l�mnar det m�tet och bara s�ger att det snyggt. N�r du gjorde det h�r, n�r du inledde p� det h�r s�ttet, d� skapade du trygghet f�r mig. Du fick mig att slappna av, vilket �r j�ttebra. Det s�g jag p� kunden n�r de hamnade i det l�get. Om du nu ser till att f�lja upp s� kommer det bli �nnu b�ttre. Men du, du st�llde en fr�ga som jag m�rkte att kunden reagerade p�. Du liksom f�ngade inte kunderna. Varf�r gjorde du det? [00:53:46] Johan: Allts� [00:53:47] Kristina: att hinna med att ge den h�r feedbacken �r n�gonting som vi v�ldigt, v�ldigt s�llan tar oss tid att g�ra. S� jag tror s� h�r, att leda n�gon �r ocks� att l�ra sig att ge feedback. Och d�r beh�ver du ju vara modig. Vet om att du himlar med �gonen varje g�ng Eva... B�rja prata. [00:54:06] Johan: �r du [00:54:06] Kristina: medveten om det? Bara nej det g�r jag ju inte. Jo, varje g�ng hon b�rjar prata, tycker du inte att hennes ord �r viktiga? Nej men jag har aldrig t�nkt p� det. Ja men nu vet du. Men det �r ingen som v�gar s�ga det, utan man bara accepterar ett visst beteende. Eller bara liksom, vet du om att n�r du l�gger dig med armarna bak�t och liksom lutar dig bak�t, s� uppfattas du som arrogant. �r du medveten om det? Nej, men det g�r jag inte. Jag bara lyssnar. Ja men du uppfattas som det h�r. [00:54:33] Johan: S� [00:54:34] Kristina: jag tror att alla de h�r sakerna om du som ledare skulle ta ansvar och verkligen ge den h�r feedbacken s� skulle ditt team v�xa Men jag tror att d�r �r man ocks� s� himla r�dd och ist�llet s� t�nker jag s� h�r gud s� g�r jag till liksom till Alvin och s� s�ger jag typ s� h�r men du allts� jag var inne p� ett m�te allts� hon lyfte sig bak�t s� himla med �gonen s� himla pinsam vad hj�lper det den h�r personen vad hj�lper det dig vad hj�lper det ditt bolag absolut ingenting en ledare m�ste vara modig nog att s�ga exakt det de ser och vara redo att f� mottugg p� det. Att s�ga nej allts� jag till exempel jag har allts� att sitta i s� h�r l�nga workshops fyra �tta timmar jag f�r ju spunk s� jag beh�ver sitta och rita. [00:55:22] Johan: Mm. [00:55:22] Kristina: Jag beh�ver sitta och fokusera n�r jag sitter och lyssnar att liksom och d� har jag f�tt feedback s�h�r, men du verkar ointresserad, men nu har jag b�rjat s�ga i b�rjan av m�tet s�h�r h�rni, ja ni vet att s�h�r n�r jag fokuserar ordentligt s� sitter jag och m�lar blommor, har ni koll p� det? Ja men det har vi koll p� bra, s� att liksom hela tiden allts� ha den h�r modet dialogen och driva ge feedback, kommunicera j�ttemycket jobb Ja [00:55:46] Johan: visst det, jag har en av mina d�, en av fem personer i inre cirkeln s� Kristoffer vi hade en diskussion h�r f�r tv� helger sedan, f�r han �r ocks� i, �r i en situation d�r dels extremt mycket av hans tid f�rsvinner i m�ten s� som vi pratade om f�rut och han driver en ganska stor och spretig s�lj- och marknadsorganisation s�, och s� pratar vi just om, men hur ser v�gen f�r att sl� sig bort fr�n m�tena f�r det �r det som g�r att han aldrig hinner med sin ledargrej s� Och du f�r in efter m�tet perspektivet vilket �r j�ttev�rdefullt Men vi pratade mycket om ocks� innan m�tet s� s�ger d� att han vill inte vara med i alla de h�r m�tena s� 20% av m�tena vill han kunna tacka nej till. Om det �r 20% av tiden. Anv�nd fem av de procenten f�r att skriva riktigt bra. Det h�r �r min input inf�r m�tet utifr�n det st�rre perspektivet. F�r det var det jag hela tiden var r�dd att de skulle missa i de m�tena Att vi gl�mmer varf�r vi g�r de h�r grejerna. Eller att vi utv�rderar utifr�n de h�r v�rderingarna. Skriv riktigt bra. Det h�r �r mina f�rv�ntningar p� hur det �r. Eller �tminstone vad ni har med i m�tet n�r ni diskuterar. Det beh�ver inte vara att �r exakt slut s� h�r och h�r �r agendan och g�r micromanagement-delen. Och han sa efter tv�, tre veckor. Det h�r har verkligen gjort j�tteskillnad. F�r det har ocks� blivit v�ldigt f�ruts�gbart i hur fattar jag beslut. Och det �r en del av att kunna skicka ut mandat l�ngre och l�ngre ut p� linjen F�r att de f�rst�r beslutsprocessen utifr�n ett h�gre perspektiv. [00:57:18] Kristina: J�ttebra exempel. Jag tror att det �r j�tteviktigt. Om man s�ger s� h�r, �ven i sj�lva m�tet. [00:57:23] Johan: Mm. [00:57:23] Kristina: Allts� modet att v�ga s�ga s�h�r, jag upplever, kan jag bara st�mma av nu fem minuter in p� m�tet? Jag upplever att det finns inget v�rde f�r mig att vara med i det h�r m�tet St�mmer det? Finns det en anledning till att jag �r h�r? [00:57:36] Johan: Den �r rolig. Att v�ga s�ga den. [00:57:39] Kristina: Allts� jag har gjort den ett par g�nger och det �r ganska h�ftigt att s�h�r, n�r de bara s�h�r, nej men du beh�ver faktiskt inte vara med och bara kunna resa sig upp och l�mna. Allts� vi �r s� fega i att liksom utmana status quo. Och bara f�r att jag �r kallad till ett m�te, allts� jag, igen, du m�ste ha ett v�rde av att finnas med. [00:58:01] Johan: Vi �r s� urusla p� m�ten, vi spenderar s� brutalt mycket tid i m�ten Vi �r s� j�kla d�liga p� att designa bra m�ten. [00:58:07] Kristina: J�tted�liga, och d�r �r ju ledarskap faktiskt. Ja F�r ledarskap �r ju inte bara en chef, eller hur? Utan det �r n�gon som har kallat till m�tet. S� den som har kallat till m�tet ska ju ha ledarskapet S� vad �r agendan Vad �r syftet? Varf�r �r alla de h�r m�nniskorna med? Och vad �r det f�r v�rde vi ska f� ut av det hela? Det ska ju komma innan. [00:58:28] Johan: Jag tror att det �r att man k�nner att det �r s� konstigt. Jag hade en annan g�st p� podden som f�reslog framf�rallt de kanske viktiga m�ten. Det �r inte alla m�ten som �r j�tteviktiga. Men framf�rallt ett ledningsgruppsm�te, strategim�te eller planeringsm�te. Just f�r att till den h�r medvetenheten Vad s�gs om man skulle inleda det m�tet med att egentligen s�ga nu tar vi... Fem minuter helt tyst och bara sitter och funderar p� vad �r det viktiga h�r p� dagen. Med vetskapen om att alla kommer in most likely i det h�r m�tet ganska of�rberedda precis utifr�n f�rra m�tet s�d�r. Men det k�nns s� liksom fake p� n�got vis att g�ra en s�n d�r grej Men jag tyckte det d�r hade antagligen varit enormt kraftfullt. Eller t�nk [00:59:10] Kristina: p� en s�n h�r grej att man anv�nder de f�rsta fem tio minuterna att l�sa igenom material som vi tillsammans kan ta beslut p� sen. [00:59:18] Johan: Mm. [00:59:19] Kristina: Top of mind finns d�r d� Materialet �r undan T�nk vad m�nga beslut som ska kunna tas snabbare [00:59:25] Johan: Ja verkligen Och trots hur mycket pre-reads Och s�dana grejer vi skickar som inte l�ses Och folk kommer att f�rbereda [00:59:32] Kristina: Men d�r tror jag s�h�r Du pratade om det h�r med att definiera ledarrollen F�r mig �r en del av ledarrollen Att leda m�ten [00:59:40] Johan: professionellt [00:59:41] Kristina: och bra [00:59:42] Johan: Allts� [00:59:42] Kristina: det �r ju ocks� en sak som man ska ha i �tanke. Hur leder jag ett m�te p� ett bra s�tt och driver v�rdet i det m�tet? Det �r ocks� ett ledarskap. Du st�llde en v�ld, jag tror precis som du s�ger, den feedbacken som jag kan f�. Vad ska man g�ra med sin tid? Ska l�gga �tta timmar i veckan p� att bara leda andra? ska driva m�ten, du ska ge feedback, du ska preppa n�gon f�r ett viktigt m�te, du ska sitta med i din grupp och lyssna analysera, stoppa upp gruppen rikta om den. J�ttemycket i det h�r som ligger i det hela. Mm. Men vi sitter ist�llet p� slentrianm�ssiga m�ten d�r vi inte vet varf�r. Mm. [01:00:25] Johan: Ja exakt. Samma Kristoffer som vi pratade om tidigare, vi pratade om AI ocks� tidigare. Han h�ller p� att utv�rdera nu n�gonting som jag �r v�ldigt nyfiken p� att se vad resultatet av det kommer vara. F�r nu har ju han d� m�jligheten p� att alla internm�ten och alla externa s�ljm�ten s� har de ju s�dana AI transcribers med i m�tena. S� han har nu tr�nat en agent- P� att egentligen utv�rdera m�tesprotokoll utifr�n s� som han liksom ser p� saker och exempelvis d� kunna inte liksom kolla in p� alla m�ten men se mina s�ljare de h�r fr�gorna som vi har pratat om som �r otroligt centrala f�r att faktiskt st�nga aff�ren st�lla dem de fr�gorna st�lla dem f�ljdfr�gor och liksom mer p� ett systematiskt s�tt anv�nda m�jligheten att vi faktiskt ocks� kan lyssna in men kanske inte beh�ver n�dv�ndigtvis l�sa allting f�r det tar enormt mycket tid liksom f�r att kunna f� och s� att s�ga men d� kanske jag hittar det han har sagt �n s� l�nge �r att det jag kan hitta �r extremt actionable feedback punkter f�r d� kan jag fr�n ett m�tesprotokoll agenten kan s�ga att det h�r var kanske inte great men d� g�r jag in och kollar lite mer h�r och d� kan jag ge tillbaka till s�ljaren ocks� kolla den h�r fyra minuters sektionen i ditt samtal med kunden om du hade sett hur kunden sitter och skruvar p� sig d�r och Och du bara forts�tter hamra p� med cell-slides eller vad det nu kan vara f�r n�gonting. Det blir s� v�ldigt actionable. Det finns ju en liten etikfr�ga. Jag tycker att det �r otroligt sp�nnande hur l�ngt han drar det. Men det finns ju n�gonting i att bli s� strukturerad. [01:02:00] Kristina: Ja, och det d�r �r ju n�gonting som jag skulle vilja, �ven om man inte... Jag tror ju s� h�r, det �r s� som jag tycker att teknik ska anv�ndas i framtiden f�r att l�ra sig att utvecklas. Men det �r ju ocks� det jobbet som jag t�nker att en chef ska g�ra. Allts�, det �r d�r du ska sitta med i m�tet. Du ska inte sitta och driva m�tet. Allts�, det �r ju det jag menar med skiftet i. Sitt med p� m�tet, plocka upp och plocka de h�r situationerna. [01:02:27] Johan: N�r [01:02:28] Kristina: du sa det h�r, det �r den anteckningen du ska g�ra som chef. N�r du sa det h�r s� skruvade kunderna p� sig v�ldigt mycket. [01:02:36] Johan: Och [01:02:37] Kristina: d� fick du en inv�ndning �r du medveten om det? Allts� d�r �r ju det som �r att leda andra, att informera om saker och ting som h�nder. Om vi kan f� AI att hj�lpa oss med det h�r. Great. Men jag tror att det �r viktigt att vi inte missar den m�nskliga delen F�r det m�ste ocks� finnas en person [01:03:00] Johan: bakom [01:03:01] Kristina: den feedbacken. [01:03:02] Johan: Det finns s�kert en bolagsid� h�r n�gonstans att g�ra just den typen agents. Det d�r var bra. Vi l�mnar den till ledarskapet Jag [01:03:10] Kristina: t�nkte ocks� s� h�r, de h�r transcribers, de som g�r m�tesavteckningar. T�nk om de ocks� i slutet, om du d� inf�r m�tet skulle kunna mata in. Det h�r �r v�rdet jag vill ha ut av det hela och det h�r �r de h�r fr�gorna jag vill ha svar p�. Och man i slutet p� m�tet kan st�lla s� h�r, har vi f�tt med allting? Och s� s�ger den h�r chatbotten att nej ni har inte svarat p� fr�ga X, Y och Z och ni skulle beh�va diskutera det h�r. Ja men vad bra, tack s� mycket. [01:03:36] Johan: Jag tror det finns j�ttemycket att g�ra p� det d�r. D�r har vi ju. Och en av de sakerna som �r typiskt sett sv�rt som beslutsfattare det �r ju att Beakta saker som man inte vet om att man borde beakta. S� det pratade jag med Anna Rosling om fr�n Gapminder, just att kan vi tillf�ra kontext live i m�ten? Nu m�rker jag att ni pratar om ett digitaliseringsinitiativ h�r i 3PL-branschen och jag m�rker att det �r ganska vanligt inom er bransch att man g�r s� h�r, men ni verkar inte ha det uppe diskussionen. �r det f�r att ni inte vet om att det h�r �r en alternativ l�sning? Eller tillf�ra massa kontext till diskussionen efter�t s� skulle det kunna vara otroligt v�rdefullt [01:04:13] Kristina: J�ttebra, det tror jag �r j�ttebra. [01:04:15] Johan: Vad finns det f�r stora fr�gor som din hj�rna �r som mest nyfiken p� att lista ut nu utan du kanske inte k�nner att du har svaret utan mer �r p� uppt�cktsresan? [01:04:26] Kristina: Jag tror att f�r mig s� �r en av de h�r, jag tycker att vi en tid framf�r oss d�r vi kommer bli mer Tekniska s� var och hur stoppar man in den emotionella intelligensen [01:04:40] Johan: var [01:04:41] Kristina: kommer den kr�vas, vad �r den viktig att g�ra, f�r det finns nu en intersektion med vi �r gr�ttomr�de just nu, den h�ller p� att utvecklas v�ldigt mycket, men var �r v�rdet av den h�r m�nskliga interaktionen p� riktigt var ska vi stoppa in dem och det h�r �r ju alltifr�n de h�r dialogerna som folk har nu, ska vi jobba hemma ska vi jobba p� kontoret vad �r b�st [01:05:04] Johan: hela [01:05:05] Kristina: den h�r dialogen �r ju f�r att vi inte har n�got svar p� det, just nu �r det bolag som g�r det �t olika h�ll, men vad �r p� riktigt n�sta steg hur ser det ut, hur �r hybridl�sningen mellan m�nniskan och tekniken Jag tror inte ens att vi har sett b�rjan p� det h�r knappt allts� hur saker och ting kommer att utvecklas under de n�rmaste 5-10 �ren. S� jag tror att en dialog som jag �r j�ttenyfiken p� det �r vad �r ledarens roll i framtiden? Verkligen. Allts� om du har n�gon som kan analysera �t dig, du har n�gon som kan ge feedback �t dig, om du har n�gon som liksom kan boka s�ljm�ten eller hitta den h�r listan eller skriva den h�r rapporten eller ta fram marknadsf�ringsplanen, vad �r d� din roll? [01:05:52] Johan: Ja, verkligen. S� den [01:05:53] Kristina: fr�gan har vi �nnu inte definierat. [01:05:55] Johan: Jag tycker det finns j�ttesp�nnande tankar runt s� h�r bolagsorganisation f�r det som kommer att h�nda nu f�r de som doppar F�r t�n in i AI �r ju att man bygger upp ett antal specialiserade agenter runt sig sj�lv som g�r olika delar av mitt processfl�de. Men det p�verkar en ledares roll fr�n d� att jag kanske �r ledare f�r ett team f�r fem personer I praktiken s� de fem har 30-100 specialiserade agenter som ocks� �r liksom tr�nare p� att g�ra olika saker och allting blir p� n�got vis f�rflyttat upp�t och liksom hela organisationsdesign tanken �r att du kan v�xa bolag most likely utan att beh�va v�xa personalstyrkor p� samma s�tt som du historiskt sett har gjort f�r du kan liksom bygga processerna helt annorlunda. Jag tycker att det finns en ganska stor diskussion inom startup community som pratar mycket om det h�r F�rst� [01:06:43] Kristina: d� vikten av orden du l�gger i den f�rsta agenten Ja [01:06:48] Johan: verkligen. Allts� [01:06:49] Kristina: d� blir ju s�h�r, nu l�gger vi i v�ra v�rdeord och sen s� liksom har vi koll p� hur det kommer att liksom, f�r att vi m�ste inse s�h�r att Allts� en agent �r fantastiskt smart men den kommer inte vara smartare �n det den har matat in. S� det �r fortfarande en killgissare av rang. [01:07:10] Johan: Och det kommer [01:07:11] Kristina: den att vara trots att den f�r mer och mer data s� kommer det fortfarande bli en del som �r i det hela. S� jag tror att ledarskapet kommer nog bli �n mer viktigt men ocks� dissektionen av de besluten och konsekvenserna. Allts� vi m�ste l�ra oss ett helt nytt konsekvenst�nk som vi inte har haft med oss. Jag tror det ocks�. [01:07:37] Johan: Jag tror att alla m�nniskor �r ganska d�liga p� att f�rst� det h�r exponentiellt Jag lyssnade p� en annan podd som gav mig verkligen s�dana tankar som jag inte har t�nkt p� f�rut. Vad h�nder om det inte �r att en person har fem agenter utan du kanske har tusentals agenter s� i ett marknadsf�ringsscenario s� kan du ha 500 agenter som krigar fram i en wargame-situation, det b�sta budskapet som sedan testas av mot andra agenter som �r olika m�lgrupper och allt det h�r �r runt en enda marknadsf�rare. Och jag tror det �r otroligt sv�rt att ta till sig att p� ett tekniskt plan s� �r det h�r inte s� l�ngt bort. Och hur p�verkar det faktiskt v�r arbetsval d�? [01:08:22] Kristina: Vi har ju l�nge pratat om det h�r med kommer mitt jobb att f�rsvinna? [01:08:26] Johan: Ja. [01:08:26] Kristina: Ja, ditt jobb kommer att f�rsvinna. Eller det kommer �tminstone att f�r�ndras, skulle jag s�ga. [01:08:32] Johan: Ja, men det tror jag absolut. Och n�gonstans s� handlar det ju om att antingen s� passivt s� l�ter jag det h�nda eller s� igen tillbaka till medvetenhet s� vill jag designa f�r en framtid som jag faktiskt vill bo i och vara i och njuta av p� n�got vis. [01:08:49] Kristina: Och [01:08:49] Johan: d�r tillbaka ocks�, jag tycker n�r man designagenter s� i alla fall jag �r otroligt fokuserad p� produktivitetsfr�gan. Hur kan jag g�ra det h�r arbetsmomentet snabbare? Men jag reflekterar nu n�r du pratar om att jag har inte tr�nat n�gon av mina agenter exempelvis p� att t�nka p� den m�nskliga upplevelsen genom den h�r processen. Hur kan jag g�ra det h�r mer enjoyable f�r mig som m�nniska? Det hade ju varit verkligen n�gonting som man vill stoppa med sig i de prompterna. F�r annars s� kommer det ju ha... Jag m�rker det jag hade en diskussion med min fru ig�r om... Effekterna f�r jag �r ganska all in i AI. Effekterna av det �r ganska jobbig f�r att n�gonting som tidigare kanske tog mig fyra timmar att g�ra, tar Mellan 20 minuter och en timme att g�ra nu. Men det g�r att jag kontextswitchar s� brutalt mycket. F�r ist�llet f�r att g�ra tv� saker under en dag s� g�r jag 8-15 saker under en dag. Och kontextswitching det �r j�ttetufft f�r mig fortfarande. okej nu �r n�sta grej. S� kommer hem mycket mer utmattad och jag har gjort hur mycket mer som helst och jag �r ganska stolt �ver liksom. Jag tycker outputen �r bra och kvaliteten �r h�g och s�d�r. Men mentalt utmattad f�r att man liksom det h�r �r en s�n sak som jag b�rjar t�nka p� nu. Hur kan jag? [01:10:03] Kristina: Och sen s� kommer du kunna g�ra 30 saker. Exakt n�r �r du n�jd med din prestation? Och det h�r kommer ju ocks� p�verka din egen sj�lvk�nsla. Ja men [01:10:12] Johan: verkligen. Jag tror ocks� att det kr�ver helt nya s�tt att t�nka p� hur riggar jag mina arbetsvar d�r? F�r att jag har alltid t�nkt v�ldigt mycket p� det Liksom en task i taget p� n�got vis Men man kanske beh�ver bli mycket mer medveten ocks� kring att. [01:10:23] Kristina: Ja och d�r beh�ver ju man ju inte bli s�h�r. Allts� det som �r det �r att om du tittar p�. Allts� Det som agenter och AI kommer att g�ra �r att allting kommer att funka 24x7. Ta till exempel b�rsen den har ju varit st�ngd. I framtiden kommer den vara st�ngd, det vet vi inte riktigt. Det kommer den f�rmodligen inte vara, utan den kommer vara 24x7. [01:10:43] Johan: Det [01:10:43] Kristina: vill s�ga, hur anpassar vi det m�nskliga beteendet? F�r vi �r fortfarande samma djur som p� savannen. Vi har samma behov i grund och botten. Vi vill k�nna att vi har utveckling, vi vill ha community runt omkring oss. Vi vill k�nna att vi har en mening med saker och ting och vi vill ha kontroll. Det �r de fyra sakerna som vi vill och det kommer inte f�r�ndra sig. S� hur ser d�, det �r ju en helt ny omstyling av livsstilen. Dina och mina barn, hur ser deras arbetsvecka ut? Tv� timmar per dag? Allts� jag vet inte. Och vad kommer produktivitet att klassas som? [01:11:30] Johan: Vi [01:11:30] Kristina: har s� m�nga nya... Allts� saker som vi tidigare har baserat vara sanningar. Allts� definitionen av ledarskap �r det h�r. Definitionen av produktivitet �r det h�r. Definitionen av effektivitet �r det h�r. Allt h�r kommer beh�va omdefinieras. Helt och h�llet. Vilket g�r att v�ra beteenden kommer ju ocks� att beh�va om... �ndras om helt och h�llet ocks� s� jag vet inte hur min son idag tio �r kommer att jobba n�r han �r 23 [01:11:58] Johan: n�stan alla de tidigare om man tar de h�r stora tekniska revolutionerna som verkligen p�verkade samh�llet Att det �ndrade dig s� var det ju ofta mer att det �r inte jag som beh�ver g�ra s� j�ttestor f�r�ndring. Utan det kanske �r min son som tar ett arbete i industrin eller vad det nu kan vara om vi pratar om den industriella revolutionen. Men jag kanske kan forts�tta vara bonde tills jag g�r i pension. Nu �r det ju m�nga g�nger under en karri�r antagligen som vi kommer beh�va st�pa om vad min skill �r. [01:12:28] Kristina: Jag tror b�de du och jag har suttit med i de diskussionerna med v�ra �ldre generationer. Allts� hur ofta jag har bytt jobb versus hur ofta min farfar bytte jobb Han hade ett jobb Allts� han startade firman och sen dog han med firman. Det var hela hans v�rld. Medan n�r han tittade p� mig s� sa, herregud hon �r tre �r p� ett jobb. Och sen g�r de vidare, vad �r det f�r signaler det s�nder? [01:12:51] Johan: Och [01:12:51] Kristina: ha den diskussionen, i framtiden kommer de ens ha ett jobb Allts� kommer de kanske bara leverera p� timme? Allts� s� h�r, jag har inte en arbetsgivare, jag levererar en timme d�r, en timme d�r, en timme d�r och jag har en agent som g�r resten Allts� det vet vi inte, det �r en total omdefinition men ocks� f�r mig, det �r precis som du s�ger. Mitt liv kommer definitivt att f�r�ndras. Jag tror att jag l�ste n�gonstans att f�r att h�nga med i utvecklingen nu s� m�ste du utbilda dig minst en g�ng om �ret. Jag brukar t�nka 70-20-30 och den kommer fr�n Google, tidiga Google n�r de startade upp den. 70% av min tid ligger p� att skapa v�rde i min befintliga aff�r, det vill s�ga det jag faktiskt g�r med min aff�r det ska jag forts�tta g�ra, skapa in pengar och s� vidare. 20% av min tid ska ligga p� att utveckla min aff�r, [01:13:43] Johan: det [01:13:44] Kristina: vill s�ga hur kan den h�r bli b�ttre, effektivare, mer produktiv och s� vidare. Och 10% av min tid ska ligga helt utanf�r mitt eget skop, det vill s�ga att utbilda mig sj�lv konstant. [01:13:54] Johan: Och [01:13:54] Kristina: det h�r 70-20-10, den kan du ju liksom ta ner Aprop� beteenden, den kan du ta ner till din vardag. S� att min m�ndag... Ska ocks� ligga 70-20-10. Min vecka ska ligga 70-20-10. Och om du d� v�ljer att fredag Det �r min utbildningsdag. D� ska jag bara moffa. Och bara ta till mig massa ny information. Jag ska lyssna p� poddar. Jag ska l�sa bok. Eller vad jag nu vill g�ra liksom. Jag ska tr�na min agent. Det �r liksom din fredag. F�r d�r �r det liksom timmar Det �r ungef�r. S� jag tror att i det h�r. Vi beh�ver g�ra om hela v�rt s�tt. Att bedriva v�r verksamhet. [01:14:31] Johan: Jag tror det �r mycket mer p� den d�r beskrivningen. �n h�r att jag beh�ver g� en utbildning en g�ng per �r. Jag tror att det �r mycket mer iterativt hela tiden. [01:14:39] Kristina: Jag tror inte att s� h�r. Allts� jag vet att. Det var ocks� s� n�ra. De b�cker som. Om du �r student p� universitetet. Och s� k�per du en bok. F�r att du ska liksom plugga n�gonting. Den boken �r utdaterad n�r du �r klar. [01:14:55] Johan: Jaja. [01:14:55] Kristina: Allts� n�gon g�ng i det tajman vi sa att encyklopedi �r det senaste, det f�r�ndras konstant. S� att igen, om du vill hamna i ett, om du vill vara i framtiden om du vill vara... En av dem som kommer lyckas s� beh�ver du dela in din dag [01:15:14] Johan: i [01:15:15] Kristina: det h�r. [01:15:15] Johan: Jag tror ocks�. Jag tror det �r m�nga bolag som inte reflekterar heller �ver. S�g den tj�nsten vi levererar i dagsl�get. Vad �r v�rdet av den tj�nsten om alla v�ra kunder ocks� g�r hela den h�r. Har massa agenter och det �r mycket m�jligt att det �r v�rdebidraget du har. Det finns liksom ingen k�pare f�r det l�ngre f�r att det �r agentifierat hos kunden. �ven om du utvecklar en agent som du kan s�lja s� �r det helt pl�tsligt billigt. S� n�gonstans det h�r tillbaka till vad �r det m�nskliga i det existentiella blir otroligt fascinerande. [01:15:48] Kristina: En utmaning i framtiden Det �r ju att vi har ju alla de h�r fantastiska algoritmerna som styr oss. Vilket g�r att vi ser ju att m�nga l�gger ju mer och mer sl�tid. Allts� dumtid kallar jag det f�r. Jag tror att snittet i Sverige just nu �r tv� och en halv timme sk�rmtid ut�ver din dator. Allts� om du sover... Om du jobbar �tta timmar och sen s� sover du �tta timmar och �tta timmar kvar s� l�gger du tv� eller tre timmar p� att bara scrolla eller sl�titta p� saker och ting. Det �r inte mycket tid du har kvar. Du ska ju ocks� borsta t�nderna n�r ska hinna �ta. Det �r v�ldigt lite tid s� du beh�ver verkligen g�ra ett medvetet val att 30 minuter varje dag ska g� �t att l�ra mig n�gonting nytt. Det ska inte vara scrolltid f�r du kommer ju inte hitta... Du m�ste f�rst� att algoritmerna styr det du ser s� du kommer inte f� n�got nytt [01:16:45] Johan: Du [01:16:45] Kristina: kommer f� det du har scrollat och gillat innan s� du kommer inte utmanas d�r �verhuvudtaget. Och [01:16:50] Johan: problemet ocks� �r att de h�r algoritmerna �r ju s� matade av vad alla andra scrollare tittar p�. Det kan jag m�rka. Nu har jag inte Instagram egentligen l�ngre men det kunde jag m�rka tidigare. Om man... Jag klickade n�gon g�ng, jag �r exempelvis helt ointresserad av fotboll och sen s� n�gon g�ng s� r�kade jag klicka p� en reel med n�gon fotbollskrej och s� var hela fl�det fotboll f�r att det �r s� m�nga andra som tittar p� fotboll s� �ven om du �r ganska stark i dig sj�lv att jag vill ha lite utbildningscontent s� kanske det egentligen inte alls var vad folk i gemene man vill ha s� du beh�ver vara v�ldigt medveten f�r att liksom g� �t det h�llet. [01:17:21] Kristina: Lite som n�r internet kom s� fick vi l�ra oss hur man s�ker p� saker. Jag tror vi kommer b�rja... L�ra om oss det. Vi tror ju att det kommer till oss. Men jag tror att vi m�ste l�ra oss hur s�ker jag p� fakta? Var f�r jag fakta ifr�n och hur kollar jag det? [01:17:36] Johan: Jag tror det finns en j�ttestor grej ocks�. M�nga som har b�rjat anv�nda AI nu b�rjar anv�nda det i en Google-logik. Att man s�ker efter n�gonting. Jag har upplevt v�ldigt mycket och det h�r kommer ju att �ndra sig �ver tid tror jag, men v�ldigt mycket av v�rdet d�r �r ju snarare n�r du har det som en sparringpartner. Allts� det �r v�ldigt iterativt Det �r ju n�gonting som du �r v�ldigt ovan vid runt Google. Och det m�rker jag s� h�r �ldre generationer som jag pratar med AI om att de har inte det inbyggt av AI. De tycker att det svar jag fick var inte s� bra. Nej men du har satt en j�ttevag fr�ga och du har inte haft n�gon konversation [01:18:06] Kristina: Nej. [01:18:07] Johan: De konstruerar att det skitd�ligt liksom. [01:18:08] Kristina: Och varf�r �r det det? F�r att vi �r s� d�liga p� att kommunicera. S� tillbaka till ledarskapet. Bli en bra ledare, l�r dig kommunicera, l�r dig st�lla fr�gor, l�r dig bli nyfiken. Och d�r kanske det h�r m�nskliga beteendet kommer in som du och jag pratar om. Vad �r det f�r n�gonting? Allts� hur ser det ut? [01:18:23] Johan: Och [01:18:23] Kristina: jag t�nker s� h�r, om vi kan tr�na m�nniskor p� att bli duktiga fr�gest�llare. Om vi kan l�ra dem p� att bli modiga fr�gest�llare. Om vi kan l�ra dem p� att uppfatta och liksom f�rst� information och l�ra sig ett beteende av det. Men d� kanske det �r liksom det som beh�ver utvecklas. Men [01:18:40] Johan: jag tror verkligen. Och jag tror att det mer och mer kommer bli det som man m�rker �r riktigt v�rdefullt i nu. Den n�sta generationen av liksom... AI d�r det som har varit v�ldigt v�rdefullt bak�t har ju varit kanske den mer tekniska f�rst�elsen och nu blir alla de h�r verktygen s� enkla att anv�nda men jag tror att kombinationen av att som du beskriver var en riktigt duktig fr�gest�llare och det kr�ver ju mycket mod och �dmjukhet och liksom medvetenhet men ocks� att f�rst� systemen jag opererar i s� liksom den �verlappen tror jag �r enormt v�rdefull och [01:19:17] Kristina: sen ska jag v�l l�gga till jag tror precis det �r r�tt om men om man ocks� l�gger till att du ska liksom f�rst� jag tror att vi beh�ver bli b�ttre p� makro allts� mikro kommer vi beh�va bli mindre bra p� men vi m�ste f�rst� helheten, hur fungerar en demokrati hur kommunicerar man s� att det landar i n�gons hj�rta, allts� den h�r �verliggande kunskapen som som vi som jag upplever att Jag �r r�dd f�r, ska jag s�ga, att folk har mindre och mindre insikt i geopolitik. Vi m�ste f�rst� hur v�rlden h�nger ihop. [01:19:55] Johan: Och [01:19:55] Kristina: den h�r makroniv�n �r det fler och fler som tappar. [01:19:58] Johan: Varf�r �r det viktigt? Det k�nns som den fr�gan. Men varf�r �r den en s�n som du v�ljer att l�gga till? [01:20:05] Kristina: Igen f�r att du ska kunna ta ett medvetet val. F�r att du ska f�rst� vilken v�rld du vill leva i. Och om du v�ljer att jag vill driva ett bolag p� det h�r s�ttet. Kommer det leda till att det hj�lper staten att bli demokratisk s� att du kan forts�tta f� pengar p� ditt bolag? Det finns en koppling. Allts� det finns en koppling till hur geopolitik funkar. Du har vara som produceras Vad produceras den varan Om den produceras i ett land som geopolitiskt �r farligt f�r dig. �r det en bra aff�r att g�ra? Det �r j�ttemycket som h�nger ihop med att du ska f�rst� hur v�rldsbilden ser ut. [01:20:42] Johan: Om [01:20:42] Kristina: du inte i dagsl�get fattar att det som h�nder i USA p�verkar hela energipolitiken I grunden, [01:20:50] Johan: d� [01:20:51] Kristina: �r det sv�rt att g�ra business som �r bra h�r och nu. [01:20:54] Johan: Du pratade ju om det d�r med community till det, men jag tror att det h�r kommer mycket som en konsekvens av att vi �r s� hyperindividualistiska att det h�r med systemt�nket �r en liten love start kanske utan v�ldigt avgr�nsade grupper i Davos kanske. [01:21:08] Kristina: Ja, men det jag tror �r s� �r att ja, jag tror att det har blivit det. Jag tror att vi har blivit otroligt individualistiska i t�nket och att vi �r p� v�g att tappa det. Men jag tror att s� h�r, blir du duktig p� makrot�nket, [01:21:20] Johan: s� [01:21:21] Kristina: har du en [01:21:21] Johan: modevantik. Det tror jag ocks�, ja. Tror du att det kommer att ske en revival av community-tanken? Nu har vi ju g�tt v�ldigt extremt �t ett individualistiskt h�ll och filter bubblor och algoritmer och allt vad vi kan t�nka oss men jag tror att det finns en r�relse mot det. [01:21:37] Kristina: Allts� s�h�r jag kan bara basera P� vad historiken har visat oss och att vi alltid har g�tt i cykler [01:21:42] Johan: och [01:21:43] Kristina: de h�r cyklerna ligger p� 50 �r och det inneb�r ett, en teknologisk f�r�ndring sen blir det turbulens p� marknaden och det kan ocks� bli krig och sen s� sker en omv�ndning och det �r liksom i den h�r, i den loopen s� �r det individualism och sen n�gonstans historiskt s� har vi v�nt och s� blir det liksom community s� att det k�nns som att vi har g�tt i de h�r looparna och det k�nns som att vi �r n�gonstans liksom i the scary part av liksom av den h�r loopen Sen [01:22:10] Johan: systemkollapsen p� n�got vis Ja [01:22:12] Kristina: men eller hur, tredje v�rldskriget eller vad det nu �n kan vara, f�r det �r faktiskt en realitet att liksom vi st�r i ett j�ttekritiskt l�ge idag i v�rlden, [01:22:21] Johan: d�r [01:22:21] Kristina: liksom vissa val i framtiden kommer att p�verka hur vi tar oss igenom den h�r Ja, vi har lyckats ta oss igenom de h�r stora revolutionerna utan att liksom Att det blir kaos och krig men inte m�nga g�nger rent historiskt vet du vad den enda fredliga revolutionen har varit [01:22:44] Johan: jag klippa bort den l�nga nej det vet jag inte [01:22:51] Kristina: kvinnliga revolutionen n�r kvinnor har f�tt r�str�tt och jobb, det �r den enda fredliga revolutionen d�r vi har liksom f�r�ndrat en v�rld men vi har gjort det utan krig p� v�gen vad kan vi [01:23:04] Johan: l�ra oss fr�n det [01:23:05] Kristina: diversifiera din ledningsgrupp se till att du har en j�mlik grupp s� att du f�r de h�r perspektivet in igenom det hela mer [01:23:12] Johan: som revolution betraktar vad var liksom de tekniska greppen som revolutionsunionen gjorde att den kunde vara fredlig [01:23:20] Kristina: ja Det h�r �r inte mina ord utan nu tar jag fr�n Yuval Harari. Men det som var det �r l�ngsiktigheten i det. Att man t�nkte och att det p�gick �ver hela v�rlden p� m�nga olika st�llen. Att man p�verkade varandra. Och att det var som en l�peld helt enkelt. Som gick allt efter det. [01:23:42] Johan: Och [01:23:42] Kristina: sen tror jag. Att man ocks� s�g vinning i det. Att �ven m�n i det h�r l�get s�g att det h�nde ju n�gonting h�r. [01:23:52] Johan: N�r [01:23:53] Kristina: Sverige l�g om vi g�r tillbaka till Hans Jomslings logik. Allts� level 1, 2, 3, 4. D�r level 1 �r fattig och level 4 �r rik. D� l�g Sverige p� h�g level 2 innan tv�ttmaskiner kom. [01:24:12] Johan: Vad [01:24:12] Kristina: h�nde n�r tv�ttmaskinen kom 1952? Jo, kvinnor b�rjade utbilda sig. N�r kvinnor b�rjade utbilda sig s� �kade v�lf�rdssamh�llet i Sverige. Och helt pl�tsligt s� har vi liksom tagit oss upp till 4. S� att i det som vi sitter om, och sitter i hela v�rlden nu. S� �r det ju faktiskt s� att skulle vi utbilda fler kvinnor. S� tror jag att vi skulle ha en fredligare v�rld. Jag �r helt �vertygad om att vi skulle �ka utbildningsniv�n bland kvinnor. Vi fortfarande s�g att 7 av 10 flickor inte f�r g� i skolan. Ja, exakt [01:24:43] Johan: Jag har en j�ttepersonell statistik som jag verkligen tror p�, att kvinnor har ocks� en h�gre sannolikhet att �terinvestera det extra v�lst�ndet i Familjen och barnen? [01:24:54] Kristina: Det �r precis s�. B�de FN och H�nden har g�tt ut med de siffrorna. Att f�r varje kronan man f�r versus vad en kvinna f�r s� �terinvesterar kvinnan det i familjen och sedan i sitt community. Det h�r �r ju n�gonting som jag ser i mitt arbete nere i Kenya. Och det driver organisationen fr�n One to Another och d�r har vi kvinnocenter d�r vi utbildar kvinnor inom entrepren�rskap och sen s� kan vi utbilda dem som f�r ans�kan om stipendier till sina d�ttrar. Och det vi ser i de h�r byarna p� tretton �r s� har jag sett v�gar byggas, jag har sett hus byggas jag har sett bensinmarker komma jag har sett sjukhus d�rma sig. Det �r inte m�nnen som har gjort det h�r utan det �r kvinnorna som generellt har b�rjat �terutbilda sig och har b�rjat dra tillbaka in i det h�r. Supercoolt. [01:25:43] Johan: Ja, s� fascinerande. S� hette det. Jag undrar om man skulle kunna g�ra en parallell till �r l�tt att se i en kontext d�r samh�llet kommer fr�n level 1. Det �r en v�ldigt tydlig strategi som fungerar v�ldigt v�l. Jag �r nyfiken p� om vi nu i v�ra level 4-samh�llen kopplat till den h�r AI-revolutionen kan dra l�rdom av vi till det h�r mer m�nskliga, det mer fredliga, det som faktiskt gynnar v�rt community. Jag har inte t�nkt p� det f�rut, s� det kanske blir en v�ldigt flummig fr�ga att st�lla. Men finns det n�gonting att l�ra sig fr�n det d�r som vi kan dra nytta av i ett level 4-samh�lle? [01:26:27] Kristina: Absolut. Igen jag tror att det �r otroligt viktigt att vara med och mata v�r AIB. Det �r det som faller tillbaka till det hela tiden. Det g�r ju, det finns ju exempel fr�n Facebook eller fr�n socialmedia ska jag s�ga, d� har du ju liksom beroende p� vad du matar in algoritmen med, allts� vad som styr den s� f�r du ju liksom, i dagsl�get s� �r det ju liksom hate och... Man s�ger att man promotar engagemang. Och vad �r det som sprider mest engagemang? Jo men det �r hat. F�r n�r du skriver n�gonting som �r hat s� f�r du b�de de som inte hatar och de som hatar att kommentera det h�r och s�ga s�h�r, ja, ja ja ja, ja. Och det h�r sprider ju, s� det �kar ju p�. S� det finns ju kopplingar till hur Facebook har p�verkat kriget eller inb�rtsheden med MR. [01:27:19] Johan: Allts� [01:27:19] Kristina: det finns ju j�ttetydliga kopplingar. Igen, f�rst� din makro och vad �r det som p�verkar? Hur kan ett bolag som Facebook faktiskt p�verka s� att ett krig ett inb�rdeskrig startas i ett land? Jo, men det kan faktiskt vara s� f�r att algoritmen styrde, fel hat kom upp, det sp�ddes p� ytterligare. Fattiga m�nniskor i det h�r landet som enbart f�r sin information fr�n Facebook. Och d� f�r de bara hat. Det sprider mer hat. S� att igen, du m�ste f�rst� din makro och se hur liksom det du fider in fr�n starten p�verkar hela v�gen. S� vill vi ha en demokratisk process, vill vi ha en process med hur humana m�nskliga ledare, vad matar du dina AI med? Allts� igen, vi skojade om det s� h�r, �r du trevlig mot din chat-GPT? S�ger du tack n�r du har f�tt det h�r resultatet eller hur reagerar du? Allts� det �r ju liksom, allt det h�r �r ju definitionen av utkomst [01:28:13] Johan: tycker det h�r har varit ett super fascinerande samtal, det �r s� otroligt mycket, alltid f�rv�kat till h�r med medvetna val. Och s� �r man p� liksom sin individuella ledighet och har krigar i sin kalender liksom, men gud vad mycket som st�r p� spel kopplat till medvetenheten. [01:28:28] Kristina: Ja, otroligt mycket. Och att vara medveten det kr�ver att du �r modig. Allts� s� h�r jag s�ger inte, s� h�r �rligt talat jag s�ger inte att det �r f�r alla. F�r det �r inte alltid kul. Att vara medveten att vara motig, g�r att man ofta blir ledsen, du blir s�rad, du blir tr�tt. Men vi beh�ver krigare d�r ute som orkar mer det h�r. [01:28:53] Johan: S� [01:28:53] Kristina: det jag s�ker och hoppas driva fram�t �r de h�r fantastiska ledarna som kan g�ra det h�r. Allts� jag s�ker liksom allas lilla Barack Obama eller Michelle Obama. Det m�ste finnas m�nga, m�nga d�r ute. Det �r de vi beh�ver forts�tta bygga. D�rf�r att tillsammans kan vi d� bygga det h�r makrosamh�llet som fider in r�tt grejer. S� igen, det �r s� otroligt medvetna val. Och det �r allts� till alla som lyssnar p� det h�r och �r den h�r modiga personen Det �r tufft. Allts� �r inte alltid det l�ttaste valet. Jag kan bara erk�nna sj�lv att det m�nga g�nger jag st�r och grinar. Jag st�r p� l�pandet f�r att jag orkar inte Jag �r s� j�vla tr�tt. [01:29:32] Johan: Jag [01:29:33] Kristina: orkar inte ta in det som h�nder. Men i det h�r s� tror jag �nd� s� h�r. Kriga. �ver den k�nslan. F�r det du g�r �r s� otroligt viktigt. Varenda individ kan g�ra v�rlden b�ttre. Och om vi inte l�r oss f�rst� v�r egen vikt i att g�ra v�rlden b�ttre �r det synd. Det �r kapacitet som vi sl�nger iv�g. Alla har m�jligheten. [01:30:00] Johan: Tack f�r att du g�r det du g�r. Tack f�r att du kom in. Tack f�r [01:30:04] Kristina: jag fick komma. Vad h�rligt. Jag ? [01:30:10] Johan: Innan vi sl�pper varandra skulle jag vilja tacka dig f�r att du lyssnar p� den h�r podcasten Jag hoppas verkligen att den �r relevant f�r dig i din roll. Om s� �r fallet skulle jag vilja be dig om en tj�nst. Du f�r g�rna skicka den h�r podden just det h�r avsnittet till n�gon i ditt n�tverk som du tycker vore behj�lpt av att lyssna p� det. Dessutom �r det s� att den boken jag skrev som b�r samma namn som den h�r podden, The Execution Revolution, �r en bok som p� m�nga s�tt blir bara viktigare och viktigare f�r varje vecka. Hur g�r man systematiskt f�r att lyckas med det som �r absolut viktigast f�r dig i din roll? Den finns d�r b�cker finns. Tack f�r mig. ?

That was Kristina Hagström Illevska on ThinkRoom — where exceptional minds think out loud.