Makt, mod och mening: Lotta Lyrå, vd för Södra, om det mänskliga ledarskapet

[00:00:00] Johan: Oskar v�lkommen tillbaka f�r man s�ga. Tack s� j�ttemycket. Idag sitter vi i en lite ny konstellation. Jag tycker vi hade ett superbra samtal senast du var h�r. Och sen s� gick tror jag b�da v�ra hj�rnor ig�ng att det h�r hade varit kul att g�ra i lite st�rre konstellationer. S� idag v�lkomnar vi ocks� Lotta. [00:00:16] Lotta: Tack. [00:00:17] Johan: Kan inte du ber�tta f�r n�gon som inte vet vem du �r. Vad �r du och varf�r k�nns det livsverket som viktig g�rning? [00:00:24] Lotta: men jag �r idag vd f�r S�dra. Vi �r verksamma i skogen och i skogsindustrin och g�r massa produkter som du och Oskar anv�nder varje dag hemma. Kaffefilter, kanske trall p� balkongen lite fj�rrv�rme, kemikalier s� du blir chipsp�sad av och s�dana grejer. S� d�r finns jag idag. Om du fr�gar var jag arbetar n�gonstans. Men om man skulle s�ga vad jag g�r s� skulle jag s�ga att jag jobbar varje dag med m�nniskor och att utveckla V�ra aff�rer. S� det blir bra �ver tid. Det �r mycket min drivkraft. [00:00:59] Johan: Om man pratar ledarskapsdimensionen s�, vi pratade lite grann i f�rsnacket om begreppet genuinitet och v�r n�rvarande i ledarskapet. Jag tycker att en av de sakerna som absolut sv�rast med det d�r �r att det �r s� otroligt l�tt att s�ga den typen [00:01:16] Oscar: Det �r [00:01:17] Johan: j�ttesv�rt att egentligen nagla fast vad det handlar om. Vad �r din bild av vad �r det genuina ledarskapet? [00:01:25] Lotta: Jag t�nker att det �r v�ldigt mycket n�r man �r �kta som m�nniska. Och lite i den andan s� t�nker jag, n�r jag t�nker p� �kthet och genuinitet s� �r det v�ldigt ofta min farmor som �r min... Referenspunkt. Hon f�ddes 1913 och levde tills 2007 s� jag fick hade f�rm�nen att ha henne v�ldigt l�nge Hon fick ocks� tr�ffa min �ldsta dotter vilket var en stor gl�dje f�r Jag var den enda flickan runt henne. Hon hade bara en son, min pappa och det var hon, vi fick ett speciellt band i det. Hennes man dog tidigt s� hon var sj�lv mycket och s�d�r. Hon levde en v�ldigt enkel tillvaro. Under sina 93 �r i livet s� var hon aldrig l�ngre s�derut �n Malm� och l�ngre norrut �n G�vle. Hon bodde i Norrk�ping och pratade breda sk�tska. Hon l�rde mig v�ldigt mycket vad det �r att se m�nniskor och m�nniskor v�rme och k�rlek. Hon fick mig att k�nna mig v�ldigt speciell. Och jag tror att �ktighet och genuitet handlar v�ldigt mycket om att f� m�nniskor att k�nna sig speciella. Och det tror jag man k�nner, eller i alla fall jag k�nner det. Kanske var hon som l�rde mig att k�nna skillnad p� n�r det �r p� riktigt och n�r det inte �r det. Ja, och... S� det �r det f�r mig. Jag vet inte om det finns n�got recept, men f�r mig �r hon referenspunkten i det k�nns. Det [00:02:46] Johan: finns ett motsatsf�rh�llande i en ledarroll. En del av en ledarroll �r ju absolut det h�r i det mellanm�nskliga. Men du har ju ocks� en roll d�r du pekar ut riktning ibland kommer beslut obekv�ma sanningar. Hur navigerar man den? [00:03:02] Lotta: Ja, jag Jag lever ju i den �vertygelsen om att man �ven n�r det �r lite mer sv�ra saker, framf�rallt som du s�ger, n�r det kanske �r ett personligt jobbigt besked eller en process d�r m�nniskor p�verkas negativt att man �nd� kan f� dem att k�nna sig sedda. Sen tror jag inte man ska leva i n�gon illusion om att de d�r med goda reformk�nnande var fantastiskt f�r det tror jag �r j�ttedumt att t�nka s�. Men jag tror att man kan f� det att bli en jobbig process och n�gonting som pr�glar dem f�r resten av livet. D�r tror jag att man kan g�ra en skillnad i hur man agerar. Jag tror att det handlar v�ldigt mycket om �rlighet och genuinitet. Det �r en annan del av att vara genuin, att vara �rlig. Och det upplever jag i processer d�r m�nniskor kanske har f�tt sluta d�rf�r att man har omformat sitt team eller man vill ha en annan kompetens eller n�gon har faktiskt inte levt upp till f�rv�ntningarna. Att �rlighet �r faktiskt viktigt och att det sker utifr�n en relation man ocks� bygger �ver tid. Ju djupare relationen �r, desto enklare �r det ocks� att vara �rlig. [00:04:03] Johan: Beh�ver man skydda sig sj�lv i det d�r n�gonsin? Jag t�nker ju mer autentiskt du sj�lv i tuffa situationer ju mer kanske de ber�r dig ocks�. Du �r tuffare f�r dig sj�lv. Du �r mer [00:04:14] Oscar: s�rbar. Ja, exakt. S� [00:04:18] Lotta: �r det ju. Och samtidigt s� upplever jag att det �r ocks� att k�nna saker p� riktigt �r ju ocks� att leva livet Och sen s� har jag f�rm�nen av att jag Jag sover v�ldigt bra. Jag kan n�stan r�kna p� en hand de tillf�llen jag har g�tt och lagt mig och inte somnat. Jag tror att det ocks� handlar om att jag p� n�got s�tt k�nner att jag har f�rs�kt g�ra det p� riktigt b�de f�r mig sj�lv och den andra personen. Man kan bara g�ra s� gott man kan. Och mer �kta man �r, ju mer �rlig man �r desto mer k�nns det som att man gjorde det man kunde. Sen �r det inte s� att man... Jag kan ta en v�ldigt specifik situation som jag hade f�r n�gra �r sedan n�r vi hade en medarbetare som avled p� ett av v�ra s�gverk till f�ljd av att han fick yrkespaket �ver sig. Dagen efter han hade avledit s� �kte jag dit och tr�ffade de medarbetare som fanns runt omkring den h�r olyckan. de f�rs�kte hj�lpa honom s� de hade ju upplevt v�ldigt mycket av det h�r. Och det �r ju n�gonting... Den situationen den upplevelsen n�r tj�nsten �r i rummet och... Det �r faktiskt jag som �r ytterst ansvarig f�r den milj�n. Det p�verkade mig djupt. Det �r min absolut v�rsta arbetsdag n�gonsin. Och d� f�rs�ker jag t�nka att d�rf�r s� varje dag vi haft n�gra arbetsskador. Vi hade en person som kl�mde fingret f�rra veckan. D� f�rs�ker jag fr�ga, �r det med honom? Jag f�rs�ker kanalisera den energin till att g�ra n�gonting b�ttre. Men d� k�nde jag, den natten sov jag inte s� bra. D�rf�r att jag k�nde att jag var ansvarig. Men det �r liksom en del av det mynt p� n�got s�tt. [00:06:04] Johan: K�mpar du med att k�nna dig otillr�cklig i perioder F�r jag t�nker n�r man �r s� to one mellan tv� m�nniskor investerade i varandra. Du �r �nd� vd, det �r en stor organisation. [00:06:15] Lotta: Nej, jag skulle s�ga att det �r nog mer ett privat fenomen i s� D�r jag kan k�nna i relationer hemma framf�rallt med v�nner skulle jag s�ga. F�r mina barn p� n�got s�tt de... Ja precis, de �r alltid d�r och de �r liksom s�d�r men v�nner kan man ju k�nna att man �nskar att man hade mer tid f�r att finnas f�r n�r man g�r igenom mycket saker i huvudet [00:06:37] Oscar: Jag t�nker, var det h�r samtalet har landat ganska snabbt, det intressant f�r n�r vi hade v�r diskussion s� stannade vi efter oss och s� k�nde jag, men skulle vi inte kunna g�ra n�gonting tillsammans det finns s� m�nga m�nniskor jag skulle vilja bjuda in till det h�r samtalet och sen s� pratade vi lite om vad det f�r typ av g�ster vi skulle vilja ha vad �r det typ av ledarskap autenticitet vi tror skulle kunna komma igenom om vi hade en diskussion och s� fr�gade du mig, vem skulle du vilja ha i ett f�rsta samtal och varf�r och d� svarade du lite, varf�r d� och d� svarade jag Lotta, jag t�nker det �r s� snyggt f�r det h�r kan vi ju klippa in innan ist�llet, sen s� kommer vi f� h�ra Lotta och d� kommer vi f� svaret ganska mycket, men det h�r med att man beh�ver vara en En ledare som har mod och �r ganska tydlig i riktning men man kan vara ocks� v�ldigt m�nsklig och s�ttet man kan f�rh�lla sig till sin stora strategiska uppgift kan ocks� vara ganska �nd� intim och mellanm�nsklig i s�ttet man g�r det. [00:07:36] Lotta: Det illustrerar [00:07:39] Oscar: ganska v�l det. Jag t�nkte, de som lyssnar h�r och du kanske, hur ser man en b�rsvd framf�r sig typiskt? Hur ser den ut i ditt huvud n�r jag s�ger b�rsvd hur pratar den? Det �r inte exakt som du g�r. Det [00:07:52] Johan: �r en sp�nnande id� Men du inledde med ordet [00:07:58] Oscar: mod. [00:08:00] Johan: Varf�r tar du upp mod? [00:08:02] Oscar: Jag tror bilden av vad en ledare ska vara fortfarande det b�rjar �ndras. Jag b�rjade jobba i 2000, jag har sett manligt ledarskap i min karri�r. Bilden av vad starkt ledarskap �r �r ofta en person som en j�ttetydlig uppfattning Kan mer �n alla andra och kan uttrycka den mer kraftfullt och har en v�ldigt stark egentligen masculine energy f�r att travestera Mark Zuckerberg. Men det �r inte det jag �r �vertygad om som man beh�ver f�r att klara av att navigera i en s�n komplex v�rld som vi har f�r m�nniskor att v�xa. Det �r en annan manifestation av ledarskap. Jag tror bilden vi har fortfarande om vad ledare ska vara �r typiskt manliga, v�ldigt starka ledare. Om man tar en stark kvinnlig ledare som jag har p� ett annat s�tt. Jag [00:08:51] Johan: t�nkte i din kontext Lotta p� det Oskar s�ger. Du �r ju dessutom vd i vad jag ser framf�r mig �r att det �r ett manlig skogen. det varit n�got som har pr�glat din karri�r? Har det varit sv�rt att vara starkt kvinnligt, autentiskt ledande [00:09:10] Lotta: Men jag tror att det finns, det �r ett par saker som jag reflekterar kring n�r jag lyssnar p� er. Det f�rsta �r att om jag tar den mer rationella delar av det s� upplever jag att jag har v�ldigt mycket nytta av att jag har jobbat i retail och n�ra konsument i det h�r. D�rf�r att man jobbar n�ra konsument och med detaljhandel s� �r det mycket kommunikation Det handlar v�ldigt mycket om hur f�r du konsumenten att bli intresserad av det du g�r. Du m�ste st�lla dig i de skorna och titta p� din produkt eller din aff�r. Det spelar inte s� mycket roll om jag tycker att jag kan n� att g� till en viss butik. jag inte f�r konsumenten att vilja g�ra s� �r det lite bit samma. Man tr�nas ocks� i att inte utg� fr�n sig sj�lv. Man m�ste vara mycket mer faktaorienterad kring vad andra s�nder f�r signaler vad man tycker och s�d�r. Och jag har reflekterat kring att det har hj�lpt mig v�ldigt mycket i att i ledarskapet ta med den utg�ngspunkten. Det faktum att aff�ren jag ledde var beroende Beroende av det. S� det �r... Det �r en sak som har pr�glat mig v�ldigt mycket och som jag har nytta av varje dag tror n�r det g�ller det h�r med mod och det s� har jag en lite annan take p� det. Jag tycker om jag tittar p� sj�lv nu j�mf�rt med kanske 5-10 �r sedan att jag idag kan investera mig sj�lv. N�r jag kommunicerar v�r strategi eller n�r jag representerar s�dra eller andra bolag jag jobbar med s� �r det liksom lotta man f�r. Och Ibland blandar man ihop det med att jag aldrig �r ledig att jag inte t�nker p� n�got annat �n jobbet. S� �r det verkligen inte. Utan det �r liksom att mitt hj�rta min mage, det �r det som kommer fram i det jag g�r. D�r tror jag att mod, d�r �r den manifestationen av modet att man �r tillr�ckligt trygg i. Jag tror att tillf�r n�gonting att jag investerar mig sj�lv i det h�r ist�llet f�r att det �r en produkt fr�n min Rationalitet och min hj�rna och min smartness, nej men man f�r liksom hela mig det �r s� jag leder och tror jag att f�r tio �r sedan s� fanns det n�got d�r ni skulle s�kert s�ga s�h�r, vi s�g lite av det n�r ni hade sett mig d�r, men min k�nsla �r helt annorlunda kring [00:11:24] Johan: det n�gon moment of clarity som gjorde att nu �r Lotta hela Lotta v�lkommen eller har det varit en gradvis [00:11:34] Lotta: men jag tror det �r nog v�ldigt gradvis att man blir tryggare att man ser att, jag tror den h�r k�nslan av att n�r man faktiskt bjuder p� det f�r s� �r det ju i b�rjan, att man bjuder in vissa till att vara d�r s� ser man, oj g�r skillnad liksom och d� inser man sen, det h�r kan jag g�ra f�r alla ist�llet s� det �r lite s�h�r trial and error men det �r klart att Min favoritliknelse n�r det g�ller mod som jag anv�nder v�ldigt mycket n�r jag jobbar med mina medarbetare och andra, det �r Ronja R�va dotter n�r hon ska hoppa �ver helveteskapet eller n�rma sig helveteskapet det �r den h�r i Mattisborgen som skapas den d�r natten hon f�ds och lyxen st�r ner. Och s� �r hon ju d�r i n�ra helveteskapet och s� st�r hon ju och tittar och s� �r hon j�tter�dd f�r d�r och hennes f�r�ldrar har skrivit upp henne Och s� inser hon ju till slut att det enda s�ttet f�r mig att komma bort fr�n det h�r �r att ju bara att hoppa �ver. [00:12:28] Oscar: Och [00:12:28] Lotta: s� tror jag verkligen det �r. R�dslor kan man bara f�rflytta genom att r�ra sig vara i dem, r�ra sig emot dem. D� k�nner man att det gick ju. Och s� har det verkligen varit f�r mig, det �r man kan inte i teorin bli or�dd, eller jag tror inte det man m�ste testa [00:12:49] Oscar: KBT Vi pratade ju om det ocks� lite grann vi har bakgrund i mer traditionella aff�rer sen vi startat bolag och det jag kan k�nna igen mig men ocks� som jag kan tycka �r jobbigt det skulle bli intressant att h�ra om du har samma reflektion n�r man d� produkten ocks� och s�ljer sig sj�lv eller �r Lotta i ditt fall, hela dig s� blir det ju en st�rre kraft det tar ju v�ldigt mycket av din energi ocks� du l�mnar ingenting av din kraft tycker jag, vid sidan om n�r du kliver in i en s�n h�r roller k�nner du att du har blivit Blir du tr�ttare av det �n att du har en roll som du kan fylla och sen kan du g� tillbaka till hela lottan n�r du inte st�r p� scenen professionellt? [00:13:35] Lotta: Jag tror att jag har blivit mycket b�ttre parallellt de sista tio �ren att ta hand om mig sj�lv. Jag �r v�ldigt noga med min tr�ning. Jag har lite safe space f�r mig sj�lv. Jag har inte alltid telefonm�ten i bilen. S� jag har blivit mycket b�ttre p� att balansera det d�r. Men det �r definitivt inte n�gon perfekt historia utan det finns ju absolut de �gonblicken Men sen tror jag s� h�r att jag har lagt mig vinn om att v�lja saker att jobba med som jag verkligen �r passionerad f�r. med passion �r ju energi. S� jag tror snarare att det handlar v�ldigt mycket om att v�lja varum�rken f�retag fenomen m�nniskor som man verkligen Den passionen finns f�r f�r d� �r ju energin d�r s� det �r ju ocks� s�h�r att lyssna p� n�got s�tt p� vad har man passion f�r och jag har ju den konstiga l�ggningen att jag tycker ju till exempel det h�r med pappersmassa bruk kan man ha passion f�r jag har ju uppt�ckt p� sistone det h�r med energi allts� energibalanser till exempel i en fabrik det �r s�h�r supercoolt det �r s�nt som b�rjar g�ra granomst�llning s� jag kan ju bara liksom jag �r inte ingenj�r sj�lv men jag kan verkligen g� ig�ng p� det h�r [00:14:54] Oscar: och [00:14:54] Lotta: k�nna passion f�r det och jag t�nker n�stan att det kanske �r p� temat n�r man v�ljer m�nniskor till olika roller det h�r med m�nniskor som har passion f�r n�gonting allts� det �r helt oslagbart Jag [00:15:05] Johan: h�ller med, men om vi dyker in litegrann i mer intellektuella runtiktsuppdrag nu finns det en f�r skogen �r ju s� otroligt s� L�ngsiktig ser jag framf�r mig. Samtidigt s� h�nder ju otroligt mycket i er bransch. Du pratar om energiomst�llning, det finns mycket p� Europa lagstiftning. Jag vet inte hur mycket teknikskiften, men jag antar lika mycket som f�r alla andra p�verkar er. �r det h�r liksom en slitning eller �r det bara fullkomligt naturligt att det l�ngsiktiga �r bara en integrerad del av strategin? Hur fungerar det? [00:15:38] Lotta: Jag skulle s�ga i v�rt fall �r det absolut s�. Tittar man p� v�r �garform �r ju kooperativ, vi �gs av 52 000 familjeskogsbrukare. Mina barn kommer en dag att bli 50-generationen �gare p� sin pappas familjefastighet. Och s� �r det f�r m�nga. Man liksom, det l�mnas �ver fr�n en familj till en annan. Och det har vi ocks� valt att kalla v�r strategi. [00:16:09] Johan: Hur ser sj�lva styrandet ut i det h�r bolaget? Vad �r, jag antar att ni har en helt vanlig styrelse, ni har ledningsgrupper. Hur balanserar man? Det �r en ganska ovanlig form att vara s� stora och vara medlems�gare. [00:16:22] Lotta: Absolut. En del pratar om det som humlan som inte borde kunna flyga. Det som har h�nt under n�gra decennier �r ju att v�ra medlemmar har byggt upp en industri. S� n�r man avverkar s� g�r en liten del av den likvide man f�r sin avverkning g�r ju i och betyder att f�reningen. Och det �r det som har skett Och s� har det byggts upp en industri som �r v�rldsledande och v�ldigt stor. Och det �r precis som du s�ger, min roll som vd �r precis som i n�stan. Jag ska komma tillbaka till n�stan precis som i vilket annat f�retag som helst. Jag till en styrelse som �r st�mmovald. Men ist�llet f�r en bolagsst�mma s� �r det en f�reningsst�mma. Och den stora skillnaden �r att den som v�ljer v�ran styrelse det sker inte baserat p� hur Stor eller liten skogsfastighet man har eller hur mycket insatskapital man har i utan det �r en medlem och en r�st. Det �r egentligen stora skillnaden och att vi har en f�reningsst�mma ist�llet f�r en bolagsst�mma. [00:17:24] Johan: Det sker ofta stora slitningar, Tydlighet i �gardirektiv [00:17:28] Lotta: Det �r lite annorlunda. Vi har ju olika typer av m�tespunkter f�r v�ra medlemmar d�r koncernledning och styrelse �r ute och presenterar strategi och riktning och s�d�r. Och sen finns det n�gonting som heter f�rvaltningsr�det som �r 36 personer som representerar �garna d�r vi f�rankrar och st�ter och bl�ter saker. Men jag tror att det h�r st�ller v�ldigt h�ga krav p� att styrelse och ledning �r intresserade av de medlemmar man m�ter. Och det �r d�r ocks� som vi p� S�lda tillsammans med Oskar och kollegorna p� Kanucki har nu testat ett nytt s�tt att ha den dialogen d�r vi anv�nder digital teknik f�r att helt enkelt f�nga fler r�ster och f� mindre bajas i den processen. D�rf�r att jag tror ju att det �r I ledarskapet �r det s� viktigt att ha acceptans f�r det man g�r och veta hur de sakerna man investerar eller saker man inte g�r f�ngar signaler om det ocks�. S� det �r ju ett medel f�r att �stadkomma det h�r. [00:18:38] Johan: intressant f�r �r en loop att du blir p�verkad via till slut �gardirektiv fr�n dina medlemmar men jag antar att du p�verkar medlemmarna ocks� att ni liksom p�verkar andra. [00:18:48] Lotta: Jag tror som vd s� m�ste man ju ha en id� om vad man tror �r b�st verksamheten man lyssnar p� sina �gare, man lyssnar in omv�rlden, man pratar med experter man har medarbetare och vd-rollen �r ju att p� n�got s�tt Ha �rat mot omv�rlden men sen kunna kanalisera det in i en riktning som m�ste vara knivskarp liksom s�, det �r ju liksom tricket p� n�got s�tt, man kan inte l�ta sig runt i alla de h�r olika och det �r ju, d�r tror jag det h�r med mod och det vi pratade om innan in ocks�, att v�ga faktiskt liksom karva ut det d�r till en riktning som �r en riktning, som v�ljer bort vissa saker, lyfter det som �r unikt med den verksamhet man leder eller den aff�r man har Det [00:19:33] Oscar: var ju intressant att komma in n�r man har sett dig och vi har jobbat tillsammans f�r p� ett s�tt d�, om �ppnar upp som du har gjort, och l�ter alla verkligen en r�st en r�st det kan mycket v�rda som alla andra och p�verka egentligen kittet som det h�r kooperativet N�r man har den dialogen med f�retagsledare s� ibland s� k�nner v�nta, jag kan inte avh�nda mig i kontrollen. Vi har ju en strategi, i ledningsgruppen vet ju vad vi ska g�ra Men du beskrev det ju ganska v�l att det betyder inte att man beh�ver g�ra allt som alla tycker och t�nker. det betyder att du lyssnar och tar in det i processen. sen som ledare kan g� tillbaka ganska tydligt s�ga att de h�r sakerna beh�ver vi adressera. Det �r m�nga som har uppfattningen h�r men av de h�r sk�len s� kommer vi inte prioritera eftersom det h�r �r v�r strategi. Det l�ter enkelt men det �r egentligen det ledarskapet �r. Det handlar hela tiden om att g�ra prioriteringar och s�ga nej till saker och ting och vissa r�ster kommer inte f� igen det man vill. Det verkar det tycker jag, n�r man har h�rt dig prata s� �r det ganska cool med den aspekten av det hela. Men �r det s� l�tt? hur �r det d�r? Prioriteringsarbetet? [00:20:46] Lotta: Det �r intressant f�r n�r man anv�nder ordet prioriteringsarbetet s� blir tekniskt. Och n�r jag har funderat �ver det arbetss�ttet s� kommer jag tillbaka till att p� n�got s�tt s� har det mer f�r mig med en grundsyn p� m�nniskor att g�ra. Och det �r tillbaka lite till min farmor d�. Hon var ju s� h�r extremt �dmjuk, som fris�r under n�gra �r hemma i k�ket och levde en v�ldigt jordn�ra tillvaro. den �dmjukheten och respekten f�r andra m�nniskor att man kan en del men man vet inte allt och s�d�r. Det tror jag �r hela grunden till nyfikenhet. mig har allt det d�r v�ldigt mycket med grundtesen om att man Man m�ste respektera andra m�nniskor. Oavsett om de tycker som man sj�lv eller inte. Och alla m�nniskor har behovet bekr�ftade. S� att liksom f�r mig �r det liksom det det handlar om egentligen. Att om du tycker n�gonting Oskar och s� h�ller inte jag med dig. D� Lyssnar jag p� dig och ger min syn och jag f�rs�ker m�ta dig och vi har dialogen. D� tror jag att du i alla fall �ven om det inte blev som du ville. S� har jag liksom k�nslan av att s�g dig i den dialogen och jag lyssnade p� riktigt. Skapar ju en annan basen f�r att g� vidare. Och det �r n�gonting som jag �terigen kan k�nna igen fr�n min farmor. S� jag tror att det h�r �r ocks� s� att det blir lite tekniskt och liksom en fr�ga om management. som man pratar alla m�jliga management begrepp som det handlar egentligen S� att ha det bekr�ftat. Det �r liksom grundbehovet vi alla har. [00:22:28] Johan: Vad h�nder? Jag �r lite nyfiken f�r n�r du var h�r senast s� pratade vi just om er collected discovery. inte? Med teknik kan vi lyssna olika vad vill m�nga fler folk �n vi har f�rm�ga att lyssna till Jag har tr�ffat en hel del AI-bolag som jag ser har ganska mycket strul att de f�r in s� fruktansv�rt mycket data. Och det som �r lite nytt f�r m�nga ledare �r att all den h�r datan har egentligen funnits d�r men det har inte varit exponerat f�r tidigare. Det �r ocks� sv�rt att sortera ut. Nu har vi Ist�llet f�r att ha kanske tio olika r�ster fr�n en ledningsgrupp s� har vi tretton tusen olika r�ster som vi sl�pps �t olika h�ll. Hur ser det ni som har gjort det h�r tillsammans hur ser det h�r ut i praktiken? [00:23:13] Oscar: Praktiken f�r oss s� var det f�rsta g�ngen vi s�g upp och vi lite vad vi g�r och du lyssnade och tyckte att det h�r �r sp�nnande. Det vi direkt landade i var vad vi vill anv�nda det till. Vad �r syftet med det? Jag menar, allts� insikter och data �r ju en bra utg�ngspunkt. Man vet inte du vill anv�nda och vad vill �stadkomma med det. Vad var syftet d�? [00:23:33] Lotta: men syftet f�r mig var som tillbaka till och vi har 52 116 det h�r dagsiffran och p� n�got s�tt s� vill jag ju skapa acceptans jag vill f�rst� vad de vill och s�d�r och min r�dsla �r alltid att det blir de som h�rs mest. som man kanske d�, vad ska jag s�ga, jag h�r helt och jag k�nde liksom vi m�ste hitta ett annat s�tt att f�nga vad majoriteten liksom eller vad finns f�r r�relser med det i st�rre drag och det var ju syftet att helt enkelt kunna lyssna b�ttre. F� ett bredare underlag f�r v�ldigt viktiga fr�gor Liksom kring hur vi f�rdelar. Vi har en lite annorlunda n�r det g�ller utdelning till exempel s� f�r man ju utdelning b�de baserat p� vilka virken man levererar in till industri. Och det kapitalet man har det �r en sak som vi h�ller p� att se �ver Och det var ocks� liksom s� h�r vad tycker man om v�r service v�r verksamhet Och d� vill jag liksom lite grann Andaljast f� en bild av det. Allts� h�ra flera helt enkelt. [00:24:42] Johan: Men m�ste ju vara att den uppmaning L�fven hade p� slussamtiden just det h�r med att det var en s� stor tyst population som egentligen representerar det dina kunder tycker man h�rs av. �r det sv�rt att engagera dem? F�r de �r ju typiskt sett sv�ra. De svarar inte p� en k�tes�. Ja, [00:24:59] Oscar: det �r sv�rt. D�rf�r att om man ska engagera sig och bidra med sin kunskap och kompetens och ta tid s� m�ste man ju ha ett f�rtroende f�r att det ska ge n�gonting. Och �r du van att ha delat med dig, om det �r surveys eller annat, d�r du inte n�gonting tillbaka s� what's different this time? Men det jobbade du ju j�ttemycket med. Kontexts�ttare och jobba genom m�nniskor som kan beskriva och f�rklara varf�r g�r vi det h�r? Hur ska det anv�ndas? Och att man faktiskt bevisar sig att det betydde n�gonting att man tog tiden. Det vill s�ga man f�r n�gonting tillbaka. Man �r inkluderad och ser att saker och ting �ndras. Man f�r en �terspegling s� att F�rsta g�ngen det som alltid man ska �ndra p� n�gonting, d� �r det ganska utmanande. Man kommer en viss bit. Men vad var den �ldsta personen som... [00:25:44] Lotta: 102 �r Som dessutom svarade digitalt. exakt. jag tror ocks� att det h�r �r faktiskt en ledningskultur och en kulturfr�ga, vad man s�tter. Jag tror jag n�mnde f�r er vid n�got annat tillf�lle det h�r, att vi fick s� h�g svarssekvens p� v�r medarbetarpulsm�tning som vi har precis haft och haft. Och jag blev s� otroligt glad �ver det. F�r det p� n�got s�tt visar ju det att finns en angel�genhet i att svara och vi har skapat k�nslan av att det betyder n�gonting att man g�r det. Och d�r tror jag p� temat det h�r som du var p� i b�rjan med hur f�r man Viktiga sedda, att det �r liksom �kta. Men allt det h�r sitter ju ihop liksom. Och jag tror inte man kan, du f�r r�kna med mina fel h�r Oskar, men jag tror att man kan skicka ut en s�n h�r grej i organisationen och sen i �vrigt agera p� ett lite mer inifr�n och utsett liksom. Det kommer inte ge s� god effekt. S� jag tror att alla de h�r sakerna m�ste ju sitta i att man har en kultur av att man �r nyfiken intresserad, feedbackar. Inte bara just det h�r. Utan i generellt s�. Allts� [00:26:53] Oscar: teknologi ers�tter ju aldrig ledarskap. Det �r det jag tror att folk kan tro att det var sk�nt. Men en ny teknologi s� beh�ver vara ledare och l�ngsamma entr�gna. Allt det som du har beskrivit. Vi kan augmentera det. Men har du inte det d�r ledarskapet s� finns det en kultur. Den kommer inte p�verka s� j�ttemycket p� marginalen. [00:27:13] Johan: Men hur ser hantverket ut i det? N�r du kommer in som extern vd F�r f�rsta g�ngen, d� kommer du in till den kulturen som �r. Vad �r din first 90 days of action? Det [00:27:26] Oscar: finns en anekdot h�r som du m�ste ber�tta om du f�r kring direktionsv�ningen. [00:27:31] Lotta: Jaja, det kan jag g�ra. [00:27:32] Oscar: Jag tycker det �r en intressant signalpolitik. [00:27:36] Lotta: Ja men precis. F�r mig �r alltid f�rsta steget att g�ra massor med Och vara ute och tr�ffa mycket. Till exempel s� tr�ffade jag under min f�rsta vecka p� jobbet. Jag tr�ffade jag f�rvaltningsr�det som jag ber�ttade om som representerar v�ra �gare. Jag tr�ffade i grupper om sex varje de fem f�rsta kv�llarna. Och det �r ju syfte av att f�nga signaler och vara v�ldigt �ppet. Jag tr�ffar massa medarbetare men �ven andra som finns runt omkring Bolaget s�. Kunder och s�klart liksom och allt det d�r. S� det �r liksom en del av min verktygsl�da. Och sen d� till Oskars fr�ga d� s� handlar det ju om lite grann att det saker jag kan g�ra h�r som om�jligbart s�nder signaler om vad jag vill? det �r en sak jag brukar coacha faktiskt chefer runt omkring mig n�r man �r ny p� jobbet, att man ska ta sin tid. Man ska g�ra sin heml�xa. Men det kan ju vara s� att man redan fr�n b�rjan k�nner att det finns vissa grund fundamenta h�r. Och d� tror jag man kan g�ra en del punktinsatser. [00:28:45] Oscar: Justerat exakt en [00:28:46] Lotta: sak jag gjorde d� innan kommer till Oskars exempel var att jag fyra tror jag det var samlade Alla topp 150 digitalt det h�r var under pandemin n�mligen och s� kallade jag det forumet f�r S�dra tillsammans liksom f�r att, f�r tillsammans var jag s�g det som att det var en r�relse vi beh�vde g�ra, vi beh�vde jobba mycket mer �ver gr�nserna f� ihop v�rdekedjan och s�d�r s� det var en sak jag gjorde, en annan sak jag gjorde ganska fort d�, det var att p� fj�rde v�ningen p� v�rt kontor s� fanns det liksom en hel v�ning en pamperskontor exakt exakt ja [00:29:24] Oscar: men [00:29:24] Lotta: lite men lite Ja det kontoret ligger ju �ver V�xj� sj�n och i ett av h�rnen p� kontoret s� fanns det n�got som heter direktionsv�ningen. Och d�r hade jag en hel korridor f�r mig sj�lv. Och f�rst d� s� satt min assistent. Och sen s� innanf�r d�r s� fanns det ett kontor som var helt gigantiskt med fyra olika att sitta p�. Flera konferensbord ett skrivbord, hur mycket som helst. Och det h�r ledde ju till att det l�g l�ngst in i en s� jag tr�ffade aldrig n�gon. Man inte liksom uttryckligt ut d�rifr�n. Och direktionen k�nde jag ocks� var s� h�r, vad �r det? d� valde jag att flytta ut den d�r korridoren. S� nu sitter jag p� korridoren Plan tv�. Det �r lite roligt f�r d�r satt jag n�r jag jobbade p� S�dra f�rsta g�ngen ocks� och var f�rb�ttringsledare. S� att det �r liksom samma plan och det �r lite s� h�r back to basics f�r mig. Men jag sitter ocks� mitt i trappan d�r jag ser en massa m�nniskor och de har n�ppen och s� d�r. Och det h�r var ju lite s� d�r. Rev ju upp en del fr�gor liksom s� va. Men direktionen finns ju kvar och det var en annan sak som jag var m�nad om S� att i den h�r korridoren nu s� har vi flexibla arbetsplatser. S� att numera kan kan andra jobba p� det tycker jag ocks� �r en s� h�r kulturell liksom grej F�r det ju s� det �r. Vi alla bidrar ju till om S�dra strategi h�nder eller inte genom det dagliga jobbet vi g�r. Men folk [00:30:52] Oscar: m�ste ju vissa av oss ha tyckt, vad fan �r det h�r? Det v�r direktionsv�rd nu, det �r s� viktigt. Vi tycka att du raserar n�gon form av status som tycker �r �r viktigt. Konfronterades du skedde? [00:31:08] Lotta: Absolut, den kommentarer, men majoriteten var ju v�ldigt i det h�r att s�nda signalen om vad handlar om. Ledarskap handlar ju om att vara i aff�ren, mitt bland m�nniskorna och st� f�r riktning. Och det g�r man ju genom att vara d�r alla andra �r tycker jag. Det blir f�r sig sj�lv. Hur [00:31:31] Johan: hanterar du din tid i det? Jag t�nker att att vara mitt alla �r s� blir man ju ocks� tillg�nglig. Jag t�nker att det �r en del av po�ngen. Man kan ocks� ha sv�rt s�rskilt i det h�r managementet Hur g�r du det? [00:31:42] Lotta: Det klart att det kan vara tillf�llen n�r m�nga kommer in p� mitt rum men det kan ju ocks� st�nga d�rren. S� det handlar ju lite om att vara lite medveten d�r. �r d�rren �ppen och m�nniskor kommer in, d� m�ter jag m�nniskor och d� �r jag upplagd f�r det. G�r jag inte det, d� st�nger jag d�rren. Man f�r bara... Man d�rren �ppen. [00:32:07] Johan: Ja, Men det �r fascinerande med de h�r bestrivningarna av en direktionsv�ning. Jag t�nker att det kanske �r hela staden runt ocks� och s� kommer det in en VAD och hur har det p�verkat? Jag t�nker... Enkla saker det h�r f�r du s�ga om du inte vill prata om s�klart, men dina barn exempelvis alla l�r ju veta vilka de �r helt utan deras [00:32:35] Lotta: Nej men s� �r det ju och det �r v�l s� �r det ju och vi har ju ett namn ocks� som ingen annan heter och lite s�d�r s� att det vet man ju absolut och det finns ju verkligen b�de uppsidor men ocks� kanske en del grejer f�r dem, framf�rallt i ton�ren n�r man vill vara som alla andra och s�d�r som det kanske kan vara jag ska s�ga, n�gonting som g�r att det skaver lite p� dem ibland men vi vi pratar ganska mycket om det och jag f�rs�ker ocks� vad jag s�ga har ju sj�lv vuxit upp genom att jag har flyttat mycket n�r jag var barn och det har mina d�ttrar ocks� d� blivit f�r jag inser ju idag att jag skulle inte vara den jag �r idag, kunna g�ra det jobbet jag g�r om jag inte v�ldigt tidigt l�rde mig att vara sj�lv p� skolg�rden Mm F�r det �r ju n�gonting att kunna, lite som vi pratade om innan vara sj�lv ibland s� kanske man sj�lv �r den som man ska lansera n�got nytt och alla undrar vad �r det h�r, d� m�ste man kunna st� ut med att folk bara skakar p� huvudet lite och det d�r tror jag ocks� �r en s�n h�r m�nsklig f�rm�ga som man bygger att kunna kunna vara ensam d�r ett tag och det kan faktiskt mina barn jag kunde inte det n�r jag var s� gamla som dem men vi pratar ganska hemma reflekterar tillsammans och d� �r det faktiskt n�gonting som de kan sj�lva artikulera och [00:34:02] Oscar: dig i det det kanske inte du vill prata om men du har ju delvis utelikt vi pratade [00:34:09] Johan: om det f�r tv� dagar sedan baken uppv�xt min pappa var ju bankvd det �r roligt nyligen min f�rsta ut i verkligheten, jag �r f�dd i Stockholm p� �stermalm gick i alla elitskolor och och det �r ju som en liten bubbla jag tyckte aldrig riktigt om den d�r bubblan jag kan bjuda p� ett roligt exempel fr�n min jag gick p� Karlsson skola och s� fanns det A-klassen s� fanns det B-klassen s� fanns det C-klassen, och A-klassen det var lite gamla pengar och adel d�r hade f�r�ldrarna sett till, d�r gick alla med jobbets kalendern och sen s� B-klassen det var lite med nya pengar och sen C-klassen s� fanns mycket att inte gilla som jag beteendevis tyckte V�ldigt illa om s� jag gjorde lite ton�rsrevolt mot pappa som ville att jag skulle g� ekonominlinjen s� jag b�rjade jobba ute p� Sveriges baslidfabrik det var mitt f�rsta jobb jag tror jag var precis fyllt 18 eller n�gonting jag hade precis k�pt min f�rsta skrotbil som gick s�nder f�rsta veckan, s� jag l�nade pappas bil som var en s�n h�r Sprojlands ny Audi S8 V10 motor, liksom knallr�d. Och t�nkte just s� mycket att n�r jag kom in med den d�r Sveriges pastilfabrik och s� monterade jag toaletter s� helt pl�tsligt s� blev jag en helt annan person i allas �gon S� jag l�rde, eller min l�rdom fr�n det var ju mycket att d�lja bakgrund s�. N�gonstans, det vi pratade om var s� h�r, jag vill ju bli bed�md p� den jag �r. Och det ligger nog i fortfarande, det inte n�gonting som jag brukar prata om s�rskilt ofta. [00:35:37] Oscar: beskriver ocks� d� en anekdot litegrann som delar mitt jobb med familj Wallenberg. Jag jobbat med dem l�nge och s� ville jag att att jag skulle komma �ver och jobba n�rmare dem p� stiftelserna d� finns det relationer tillbaka i min pappa och morf�relse med min sl�kta. Och d� var det n�gon av dem som sa jag har l�rt k�nna mig nu under 14 �r och ni vet hur man har mig. och sa en man, det �r mycket l�ngre �n s� Man kan k�nna tv� saker. vad� f�r jag jobbet bara f�r att det finns kontakter historiskt och de k�nner mig tryggare. Men om man �r i vad man levererar s� �r det bara n�gonting positivt. det finns ibland en annan aspekt en annan dimension in d�r man k�nner trygghet eller f�rtroende det �r en del av paketet. Den m�ste man bara sig att leva med f�r att kunna ta energi och n�gonting den bakgrund man har, den resan man har tar man ju upp. N�gonting f�rs�ker man, som du var inne p�, d�lja lite grann f�r det �r jobbigt. Sen beh�ver man ju in i det och det d�r skavet eller vad det �r, bli en del av det som ger energi och formar en som ledare Annars kan man inte vara den h�r Lotta som letar sig in i jobbet och �r den man �r. Hur [00:36:51] Johan: visste din f�rm�n vara i den loopen f�r dig F�r jag tror att m�ste ju handla om n�r jag st�r d�r ensam p� skolg�rden Hur mycket av mitt m�nniskov�rde �r bara f�r att jag �r jag i relation till hur mycket mitt m�nniskov�rde kommer fr�n vad jag g�r p� en vis. Min farmor borde ju �nd� ha varit v�ldigt man kanske inte f�rstod det i den �ldern p� skolg�rden. Men jag t�nker �nd� att det �r en f�ruts�ttning. [00:37:16] Lotta: jag vill vara v�ldigt �rlig i det och s�ga att just d� s� var ju inte det kulast Och tror jag �r viktigt att vara autentisk kring ocks�. Att inte d�lja att det var j�ttetufft. Och s� kan det senare i livet leda till saker men det f�rstod man ju inte d�. Och det har jag ocks� den andan har har f�rs�kt att finnas f�r mina egna barn och inte bli n�gon slags snusf�rnuftig det h�r �r bra f�r �rning det �r ju inte det som en barndom �r en barndom handlar om. Nej. utan men d�remot den h�r insikten om att prata, att ha en n�ra relation att vara �kta d� kan man ju ocks� ta hand om de jobbiga grejer som kommer, f�r det tror jag n�gonstans �r det viktigaste att skapa en relation och en vad ska man s�ga, ett klimat d�r det �r okej att vara ledsen, d�r det �r okej att det �r jobbigt ibland och s�d�r [00:38:14] Johan: Jag skulle vilja [00:38:16] Oscar: ta en liten p� den h�r fr�gan du leder g�rna ett kooperativ jag t�nker n�gonstans m�ste man �nd� f� in Trump i samtalet om man �r ju besamtat jag t�nker du bygger ju �nd� utvecklande det k�nns otroligt old school man t�nker, kooperativt hur kan det vara ett framg�ngsrikt s�tt att bedriva kommersiell verksamhet i konkurrens v�sterniv�er, s� har vi kanske andra sidan om Trump d�r det handlar om att spela sina kort och ha makt s� trycker man ner det och s� f�rs�ker man f� ut s� mycket som m�jligt av en annan m�nniska kooperativitet �r tv�rtom man g�r samman hur kan vi gemensamt v�rde mm Vad ser du kopplat till? Vad har du l�rt dig av det? Vad kan man ta med sig av det i v�ra vanliga f�retag och verksamhet Nej [00:38:59] Lotta: men jag tror liksom att det som anledningen eller bakgrunden till att S�dra �r ett v�ldigt l�nsamt f�retag och vi liksom uppskattar v�ra kunder och upplevs som v�ldigt professionella och s�d�r och jag tror kombinationen av att vi �r v�ldigt och v�ldigt vad ska jag s�ga spetsiga i v�r aff�r och i v�r verksamhet jag skulle s�ga att vi �r v�rldsledande n�r det g�ller produktion av pappersmassa. s�, s�ttet att kombinera det med att i andra �nden ha ett �gande som sitter p� m�nga och s�d�r. Det �r ju att d�remellan har v�ldigt... ska jag s�ga? V�ldigt processer kring strategi. hur man styr och leder hur man investerar och att alla de processerna f�rm�r kombinera behoven som finns i aff�ren och verksamheten med �garstyrningen. Jag tror att det �r d�r magin sitter och det f�rs�ker jag vara v�ldigt noggrann med i hur vi jobbar fram saker. Att hela tiden ha med perspektiven och koppla ihop. Jag gillar att anv�nda kroppen som analogi f�r saker. Ett begrepp jag ofta anv�nder �r det h�r med kapill�rsystemet. Vi skulle ju inte kunna g�ra n�gonting som m�nniskor med v�ra h�nder eller f�tter eller v�ra ben eller s�. Om vi inte hade kapill�rsystemet som kopplingen mellan respektive del av kroppen och hj�rtat och lungorna. Och precis samma sak �r det ju i en verksamhet Och d� kan man s�ga att jag tror att i kooperativet har du ett st�rre behov av att du v�rnar den helheten Men f�r mig skulle jag inte agera s� mycket annorlunda om jag ledde ett f�retag som hade namn. Jag har jobbat i b�de B�rsnoterat och IKEA som var stiftelse�kt. Och min erfarenhet �r tillbaka till att om involverar m�nniskor, du �r intresserad vad m�nniskor tycker, du �r bra p� att feedbacka och bekr�fta att du har lyssnat. Och sen s� m�ste du �nd� ha en tydlig riktning s� blir det bra. Det �r egentligen det som �r konceptet, oavsett form. Men f�r oss �r det det som vi driver, det det som vi fungerar. [00:41:24] Johan: Jag skulle vilja ta mig in lite i sj�lva ledningsgruppen. Det varit ett �mne som jag m�rker varit intressant bland lyssnarskaror och band hit och pratar. Det m�nga. m�nga som beskriver det. I de dysfunktionella ledningsgrupperna s� �r det mer att det en samling funktionschefer i huvudet s�. Men vi vill f� ut n�gonting av det faktum att vi �r en grupp h�r. Vad �r din syn? F�r du har ju en s� pass stark kulturovsikt ocks�. Hur tar du dig an en ny ledningsgrupp? [00:41:57] Lotta: min grundbulten �r ju att ledningsgrupp det �r ju vi tillsammans som leder helheten. [00:42:08] Johan: Jag t�nker att det �r l�tt att s�ga. Skulle du fr�ga smittledningsgruppen s� skulle v�l kunna s�ga det eller skriva det. slide och s�tta det p� dina hand. [00:42:16] Lotta: Absolut. Men det jag f�rs�ker att g�ra d�, det �r dels s� tror jag att �r j�tteviktigt att n�r man v�ljer m�nniskor till de h�r befattningarna s� m�ste f�rm�gan och drivkraften ocks�. Vad i att man b�de �r passionerad och har ansvar f�r sin del och man har ett intresse f�r helheten Jag tror att du kan sortera en del genom att bara v�lja m�nniskor som har den passionen och de brytkrafterna. S� d�r tror jag det finns en del. Den andra delen �r ju att du m�ste jobba med ledningsgruppen som vilket lag som helst S� vi har ju lagt j�ttemycket tid p� att kitta ihop oss. Och det g�r inte heller att g�ra det Det �r ingenting som g�rs p� ett eller ett par m�ten. Det handlar om, n�r vi utvecklade strategin s� var alla med. Vi har tr�nat alla i att f�rmedla strategin Nu n�r vi �r ute, den h�r tiden p� �ret �r vi ute och tr�ffar v�ra medlemmar Och d� �r det alltid en styrelserepresentant och en ledningsgrupprepresentant. Och d� representerar ju konsernledningsmedlemmen Hela s�dra. Det vill s�ga att du m�ste kunna prata om andra aff�rsomb�den. Som funktionschef m�ste du kunna prata om aff�ren. Och det h�r tror jag faktiskt �r en grej som �r l�tt att underskatta. Men det h�r med stolthet att kunna prata om n�gonting som n�gon annan vet �r, det g�r magi. Det [00:43:31] Johan: s�. Nu s�rjer s�kert inte tankarna att l�mna s�dra, men s�g att du skulle ett nytt vd-uppdrag i framtiden s�. Skulle du vilja utnyttja samma dynamik att tvingar ledningsgruppen att l�mna allt i olika mer officiella sammanhang f�r att tr�da helheten [00:43:47] Lotta: Absolut. [00:43:48] Johan: Det �r superintressant. [00:43:49] Lotta: Absolut. Jag tror att man kan s�tta det d�r i system i olika processer N�r man tittar p� talang, hur man jobbar med aff�rsplan. Och vi investerar ganska mycket i de processerna. En del kan tycka fan ska man sitta s� mycket i m�ten och s�d�r. Jag tror att det finns vissa s�dana h�r k�rnprocesser �r man tillsammans i dem D� f�r du liksom s�n h�r st�ng p� resan i vardagen att det �r v�rt det. [00:44:13] Johan: Vilka de k�nda processerna? [00:44:14] Lotta: Jag tror absolut att det h�r med talang och successionsplanering �r en s�n Allts� n�r man tittar p� hur succession ut fr�n olika delarna. Vilka talanger har vi Att man har samsyn kring det. Kan titta p� m�nniskor, flytta m�nniskor mellan aff�rsomr�den eller uppmuntra till det. Det tror jag �r en s�n. Sen tror jag absolut att strategi och aff�rsplanering �r givna. Det handlar ju om att inte bara restriktiv person kommer och presenterar sin del och s�ger och s� s�ger den andra ja och nej Utan hur har man ett klimat och en diskussionsmodell d�r man ocks� f�r synpunkt p� varandra [00:44:50] Johan: Ofta s� �r det ju inte, eller det finns s�kert tv� delar som g�r att det d�r inte sker. Det ena �r ju kanske en kultur av att man inte f�r ha synpunkter p� Men det finns ju ett steg innan det som jag i alla fall upplevt. S� jag har ocks� jobbat med en herrans massa ledningsgrupp som du har. Det �r lite den h�r, har jag ens intresse av din del? Ofta kan det ju bli s� h�r show and tell, men n�r jag visar s� sitter jag och h�ller mejlen. [00:45:13] Lotta: Och d�, det �r v�l tv� delar d�r, dels kommer tillbaka till det jag sa innan Men del av det d�r tror jag du kan s�la bort n�r man v�ljer vem. Jag brukar prata om att alla som ska ha en koncernledningsroll m�ste vara koncernledningsf�rga. Och med det menar jag att man m�ste ha den, man m�ste vara intresserad av s�dra p� totalen Jag f�rst�r hur det fungerar. Man kan tv�tta ur en del av det d�r tror jag. Men sen s� jobbar jag ju med grupputveckling hela tiden. Med support d�r vi tillit och l�r oss lyssna p� varandra och allt det h�r som man g�r i m�nga andra team som man ibland tror att det inte beh�vs n�r man kommer l�ngre upp i systemet. Jag �r en av dem som tror att det �r superviktigt att g�ra det. Jag [00:45:58] Oscar: kan ju vittna lite eftersom jag har varit i en ledig grupp n�r de kommer ut fr�n det. Jag har varit i en lediga grupper. Det var en ganska angen�m upplevelse �ven om det var tufft. Det var v�ldigt ofta ett eller n�gra som inte ritar sig in helt enkelt i Det var ganska tydligt gjorde det till en ledig grupp. [00:46:24] Lotta: Det var kul att du s�ger det f�r det �r verkligen min ambition och jag tror att det finns en ingrediens ocks� som �r helt unbeatable. Och det �r att man har kul ihop. Allts� det �r s� h�r gillar man varann och gillar att liksom h�nga som tjejerna s�ger hemma. Och den, jag upplever att vi �r lite d�r nu, att vi gillar att h�nga varann och d� blir man ju ocks� intresserad av varandras grejer. [00:46:48] Johan: Otroligt sp�nnande. Men om man tar d�, pratar om att du kan beh�va s�lla, s� hur l�ng tid tar det f�r dig att liksom bilda en uppfattning om du �r koncernfejk de som inte blir koncernfejka, hur den dialogen ut? [00:47:06] Lotta: Men ofta s� blir det liksom ingen dialog kring det, utan det handlar mer om att man, jag menar vissa m�nniskor har ju ett specialintresse och brinner f�r det och utveckla det och d� tror jag bara att det finns liksom kulturer som passar b�ttre f�r dem liksom s� h�r va. S� det brukar ju ge sig liksom s�. Och jag tror att �r man en i s�dra idag n�r vi jobbar s� mycket, vi jobbar med tillsammans begreppet p� alla niv�er och det �r ett s�tt f�r mig att skapa n�gonting st�rre �n ledningskultur som pr�glas av att jag tar fullt ansvar f�r mitt i resultat organisation, i utveckling, i allt liksom. Och samtidigt s� �r jag nyfiken p� hur jag hela tiden ser till att det skapar en maximalt v�rde f�r helheten. Det �r tillsammans f�r mig, det �r jobba tillsammans. Och den kulturen f�rs�ker jag att implementera p� alla niv�er och det g�r ju liksom att n�r m�nniskor v�xer genom v�r organisation s� �r man ocks� f�rhoppningsvis en b�rare av den kulturen vilket g�r att de flesta har den. Men det handlar v�ldigt mycket om drivkraft. ocks� att vi fr�n b�rjan liksom s�nder signaler om vad som �r det. [00:48:18] Oscar: Nu ska jag ge er i en ny skr�ckplan. Du �r ordf�rande i ett bolag ett litet tag tillbaka och du en annan konstellation Styrelsen har en annan funktion �n ledning. har du t�nkt att ta dig an det? teambyggandet och den rollen. Vad �r det d�r i tankarna jag [00:48:38] Lotta: �r ju �vertygad om att man brukar prata om det h�r med mer komplexa grejer man ska jobba med. Desto djupare relation tj�nar man p� att ha och tror att det g�ller i styrelserummet jag f�r inte v�lja dem. �r skillnaden. Jag har fortfarande m�jligheten att vi l�gger till r�tta processer. Se till att skapa ett klimat d�r folk kommer till sin r�tt. Det tror jag �r s� viktigt. D�r kan man fortfarande g�ra v�ldigt Stor skillnad i hur man beter sig, vad man betingar f�r och hur l�gger upp agender, vad man ger tid f�r i allts� det finns massa verktyg och jag �r �vertygad om att d�r g�r att trimma �ven i s� det ska jag testa p� det ska bli kul [00:49:25] Johan: Det blir fascinerande, f�r styrelser k�nns jag har inte j�ttemycket erfarenhet, du kanske har mer erfarenhet att jobba med styrelser men det k�nns som grupper som kanske inte s� j�ttemycket utanf�r styrelserummet eller har s� j�ttemycket ber�ringspunkter. I en ledningsgrupp s� �r det j�ttevanligt, f�r vi kollegor ocks�, vi tr�ffas ju, vi g�r p� lunch och g�r alla saker ihop styrelsen �r mer spretig utanf�r styrelserummet Din [00:49:47] Oscar: sak tycker jag, och tror ganska negativt som det har varit under ett �r att man pratar om att man beh�ver f� in s�rskilda Sakkompetens i din styrelse allts� jag tror det �r viktigt med olika perspektiv in, men man pratar inte s� mycket om hur skapar f�ruts�ttningar i en styrelse f�r att man som lag ska kunna jobba till och st�tta och egentligen peka strategin f�r en styrelse fram�t sen som att styrelsen arbetar p� det s� att det lite efter i mognadsgrad i gruv f�r av gruppen [00:50:18] Lotta: men ja och d�r m�ste jag s�ga att d�r tror jag samspelet mellan vd och ordf�rande d�r kan man skapa av f�ruts�ttningarna. Om jag tar b�de Magnus Hall som jag har som styrelseordf�rande i S�dra och �ven Kenneth Bengtsson som hade p� Claes Olsson s� l�rde jag mig v�ldigt mycket av det att att man genom hur man l�gger upp saker hur man skapar processer d�r styrelsen �r med i olika skeden av en sakfr�ga och jag har l�rt mig v�ldigt mycket av b�da dem n�r det g�ller den delen och det tror jag �r en viktig i att skapa den d�r atmosf�ren ocks� att det sker p� ett, Det finns liksom f�ruts�gbarhet i hur fr�gor kommer in i rummet och det �r liksom tr�ffat p� ett s�tt beroende p� vilket skede fr�gan befinner sig i. D�r tror jag man, Det g�r stor skillnad. En annan sak sj�lv har egen reflektion i styrelsearbetet �r ju vikten av att man ocks� ibland i styrelsen f�r tr�ffa the customer, det �r det som hela verksamheten syftar till. Det verkar alltid vara s� otroligt sv�rt att f� till i en packad styrelseagenda men jag inte k�nner att den d�r kunden d�r ute eller stakeholders, �r den vi jobbar f�r i s� blir det ibland att konserter och milj�n i styrelsen tror jag inte riktigt Det helt r�tt. Det t�nker jag b�de g�ller organisationen och tillsammans med styrelsen det h�r att man, jag lite slarvigt uttryck men det h�r att man lever i samma verklighet det tror jag �r otroligt viktigt och att skapa alla f�ruts�ttningar f�r det, det kan ju vara som du s�ger att tr�ffa kund men ocks� att man b�de som vd och i ordf�rande rollen �r viktig att se till att agendan inneh�ller men ocks� diskussioner kring de h�r sakerna. Man kan inte bara ta in saker och ting n�r det skarpt l�ge utan du m�ste ha en bredd som skapar f�ruts�ttningarna f�r att sen kunna fatta r�tt beslut. Jag tror finns mycket man kan jobba med. [00:52:19] Johan: En s�n g�r som en del Vi �r ju egentligen konkurrenter f�r att vi g�r helt olika saker s� vi �r konkurrenter. Men vi g�r b�da strategimjukvara p� olika s�tt. Som en del av v�r inf�rs�ljningsprocess p� Huawei s� vi g�r som ett assessment med vd och ledningsgrupper som handlar om att kolla p� de interna f�ruts�ttningarna hur olika saker En s�n sak som alltid fascinerat mig �r att v�ldigt m�nga vd jag tror att det var av vd �r med i s�nt d�r. K�nner att jag f�r inte tillr�cklig effekt av mina ledningsgruppsm�ten. Det finns en frustration i att jag inte tillr�ckligt h�gt upp i den strategiska agendan eller det blir mycket samma lika. Vad skulle vara din rekommendation f�r att f� b�ttre ledningsgruppsm�ten? Nu har vi pratat mycket om tillsammansdelen men om vi tar de andra delarna. [00:53:13] Lotta: Jag tror att en grej �r att vara v�ldigt... ska man s�ga, Medveten om vilka m�jligheter du har att skapa f�ruts�ttningar f�r att utveckla. Och det jag menar med det �r liksom att, jag kan ta ett konkret exempel. En sak som vi b�rjade med f�rra �ret i min ledningsgrupp, det �r att vi vid varje ledningskruppstillf�lle g�r en best guess p� Okej Inte baserat p� liksom tretton excellar p� liksom att ekonomiavdelningen skruvar fram n�gonting, f�r det kan man ju alltid g�ra. Men att liksom ha den h�r k�nslan av att alla, ja men jag tror att kommer att v�gen ungef�r hit liksom. Och s�d�r. Och det gjorde en v�ldig skillnad i att liksom p� n�got s�tt s�lla lite grann kring okej vad �r det nu vi beh�ver ha fokus p�, vilka fr�gor, liksom att ha �gonen p� bollen, liksom s�. S� det �r en s�n h�r ett enkelt moment f�r att jag k�nde att vi Och jag ville f� �nnu skarpare s�ldning av vad som faktiskt pratades om p� ledningsgrupperna. S� det �r till exempel en annan grej som jag ocks� v�ldigt s�h�r jag verkligen gillar det �r att vi vi hade med n�got tillf�lle det h�r �r kanske ett par, tv� och ett halvt �r sedan hade vi en diskussion om hur kan vi bli �nnu mer samspelta och verkligen veta om vad som r�r sig i organisationen. Och skapade vi en standardpunkt p� agendan som heter Arat mot inv�rden och surdegar. Och det var liksom ett s�tt att liksom agendas�tta att vi m�ste dela med oss n�r vi plockar upp n�gonting som surrar i organisationen. tar energi, det �r fokus p� fel h�ll, liksom s�d�r. Och nu �r det s� h�r, det �r inte alltid det �r n�gonting p� den punkten, vi hoppar aldrig �ver den. [00:54:56] Oscar: Nej, det r�r ju namnet p� din podd s� D� v�xlar jag �ver fr�n mina f�retagsheder, det �r klackigt. [00:55:02] Lotta: Ja, det �r faktiskt en s�n d�r... Det h�r �r bara exempel p� att om du vill f�r�ndra n�gonting, vilka f�ruts�ttningar beh�ver du skapa d�? Man kan inte sitta och hoppas att folk ska �ndra sig. D� f�r man p� n�got s�tt hitta en arkitektur. Det h�r med f�r kultur gillar jag. Hur anpassar jag strukturen f�r att skapa en kultur jag vill ha? [00:55:25] Johan: Det k�nns som att man beh�ver djupdyka lite i det d�r. Vad inneb�r struktur f�r [00:55:30] Lotta: Det inneb�r att om jag vill flytta kulturen �t ett visst h�ll. Vi har ju redan pratat om det h�r kontoret jag flyttar ur. Det �r ett exempel p� det. Att l�gga in surdegarna som en agenda punkt �r ett annat exempel. Det �r s�kert s� att om tre �r kan vi ta bort den d�r punkten. F�r det skulle �nd� komma upp n�r n�gon checkade in. Att man delade med sig av det. Men tills dess att det sitter. Jag brukar t�nka s� h�r. Ni vet, n�gon tr�nare som har gummiband. De har ju ett j�kla motst�nd. Och s� st�r man d�r och man g�r sin rodd man g�r sin biceps-tr�ning eller vad man g�r. Och gummibandet �r ju starkt Det vill ju tillbaka. S� fungerar ju vi m�nniskor och kultur tror jag. Och tills dess att gummibandet inte l�ngre vill tillbaka. D� kan du faktiskt beh�va en struktur f�r att betinga vissa beteenden. Mm. Och det �r det jag menar med struktur f�r kultur. Och det handlar liksom om, vad �r p� agendan? Finns det liksom symbolgrejer du beh�ver g�ra? Finns det processer du beh�ver l�gga till r�tta f�r att driva kulturen? Man kan inte bara, kultur kommer inte att h�nda av sig sj�lv. Och jag tror ocks� att det ofta tar f�r l�ng tid att bara liksom g� f�re som ledare. Ofta vill man att det ska h�nda fortare. Ja men d� kan strukturen faktiskt vara ett hj�lpmedel f�r oss till att de beteenden du vill ha, de kan b�rja h�nda utan att kulturen �r fulltid f�r�ndrad. [00:56:47] Oscar: Det �r det jag menar. [00:56:49] Lotta: Men i slut�ndan Man kan inte bara g�ra det. Om jag vill ha upp mer surdegar och vill f� fatt i dem, d� kan jag g�ra den d�r agendapunktf�r�ndringen. Men om jag sen n�r de kommer i ett annat sammanhang s� att en medarbetare kommer med en surdeg och s� s�ger jag, eller suckar eller skakar p� huvudet eller visar noll intresse f�r det, d� kommer det inte spela n�gon roll att g�ra det p� agendan. S� att jag m�ste ju i ledarskapet tillbaka till det som vi pratade om innan ha en ledningskultur som driver �t det h�llet. Annars f�rst�r jag ju alltihopa. Men struktur f�r kultur kan skynda p� tror jag, och f�r det att h�nda. [00:57:20] Oscar: Du gillar ju kroppsliknelser. Det �r ju som ett muskelminne som vi vill tr�ffa. Exakt. Och d� beh�ver man g�ra det till slut s� hoppas man att det blir om kan tycka det �r om�jligt kompetent Exakt. Och den h�r infrastrukturen som du pratade om det har man medvetande g�ra kompetens i vad man vill. Hur l�ngt liksom, kanske lite provokativt, men hur l�ngt �r du kommande d�r i s�dra och vad h�nder n�r muskelminnet finns d�r och det en omedveten kompetens Mm Varf�r taggade du d� p� jobbet? [00:57:52] Lotta: Nej, men det finns ju hela tiden grejer att f� fin. Och om jag tar ett exempel p� d�r den r�relsen har g�tt fort, S� �r det liksom, vi har jobbat ganska mycket med v�ran season operation planning process. d�r vi egentligen matchar hur vi jobbar l�ngt bak i kedjan med vad som h�nder i marknaden. Och det �r j�ttestora v�rden i den f�r oss, f�r det handlar ju om vad man g�r med fibern Utifr�n vad marknadsbehovet �r. Och d�r har vi investerat j�ttemycket i digital f�rm�ga f�r att supporta den b�ttre och Att traction kring den processen och liksom kulturellt skapa de h�r beteendena d�r folk lutar sig in och inte bara bevakar sin egen aff�r utan d�r alla �r runt bordet och s�d�r. Det gick f�rv�nansv�rt fort, d� kan man fundera p� varf�r d�. Jo d�rf�r att vi var duktiga p� i den f�r�ndringen att hela tiden illustrera vad det finansiella v�rdet var. [00:58:41] Johan: G�r folk ig�ng p� det finansiella v�rdet? Ja, i v�r [00:58:44] Lotta: organisation och det h�r kommer ju vara fr�n en organisation till en min organisation �r v�ldigt jag skulle s�ga driven av vilket finansiellt v�rdeskapande finns i det h�r och att man kan ta ner det p� v�ldigt konkret niv�. Men d� liksom, helt pl�tsligt, det h�r f�rv�nar sig sj�lvt Och d� kan du �ngrar Oskar s�h�r, �r du ointresserad av det h�r? Nej f�r d� f�r mig blir det s�h�r, okej, F�r att allting kan ju hela tiden finns en n�sta niv�. Det �r min liksom sjukdom som jag har d� att jag liksom g�r ig�ng p� det d�, men jag tror att beroende p� vad organisationen sitter med f�r yttersta drivkrafter s� kan man anv�nda det. D� kommer det liksom att g� lite fortare. Det �r sv�rare n�r du ska f�ra in saker som kanske inte ligger riktigt naturligt d�. [00:59:30] Johan: Nej, det k�nner jag. Men om vi dyker in i din sjukdom d� att hela tiden vilja fram�t vad �r det? Vilka stora fr�gor som du inte k�nner att den h�r har jag j�ttetydliga playbooks f�r hur jag ska f� till. Utan jag utforskar just nu. Vilka �r de fr�gorna f�r [00:59:48] Lotta: En fr�ga �r v�l det h�r. Jag tror ju, det har ju kommit fram i det h�r samtalet. Jag tror ju v�ldigt mycket p� det h�r att genom att ha en organisation som man kan vara sig sj�lv och f� tillg�ng till hela m�nniskan. S� skapar det performance. Och jag blev s� himla glad. Det �r ett av mina mest happy moments. Och l�nge var det v�r CFO Magnus �nberg f�r n�gra veckor sedan vittnade om att han h�ll med. V�r l�nsamhet kommer av att vi har en s� j�kla bra kultur. Och han kom utifr�n andra erfarenheter med sig. Ja. Allts� det gjorde mig, jag blev n�stan t�r�nt faktiskt. F�r det �r verkligen min tes. det �r en av de sakerna som jag g�rna skulle vilja utforska mer. Hur liksom att det �r s�. F�r jag tror verkligen att det g�r att f�rena ett humanistiskt ledarskap som tar sin utg�ngspunkt i tron p� m�nniskor med stenh�rt performancefokus liksom och att vara liksom b�st i marknaden. Jag �r �vertygad om att det g�r. Men jag skulle g�rna vilja hitta n�gon typ av metric som liksom visar det �r ett av de omr�den. F�r jag tror att skulle tillbaka till att gynna samh�llsklimatet om vi kunde mer s�. Sen finns det enskilda situationer. det d�r, man kan inte titta p� det som vi pratade om i b�rjan. Kanske n�r du h�ller p� med en omstrukturering och m�nniskor f�r l�mna sina jobb s� m�ste man ju ha respekt f�r att det d�r p�verkar ju m�nniskors liv fundamentalt. S� jag menar inte i varje enskild punkt. Utan mer p� system- och kulturniv� Att det h�r h�nger ihop det �r en s�n fr�ga som jag �r lite besk�rad av. Det skulle vara v�ldigt [01:01:27] Johan: F�r det h�r �r superintressant. Jag har haft p� podden h�r hj�rnforskare och doktorer psykologi. Alla de �r ju v�ldigt �verens om att det som vi om som psykologisk trygghet �r otroligt centralt f�r en prestation. Inom idrottspsykologi s� �r det h�r ganska household. Att h�r flow state av att funkar och passningarna sitter som de ska kommer v�ldigt mycket fr�n psykologisk trygghet. Samtidigt s� tycker jag att det finns lite �verf�renklad bild av att de som pratar mycket om psykologisk trygghet kanske egentligen inte pratar j�ttemycket om att syftar till prestation. Utan d� �r mer att har outside work priorities. Och det �r d�rf�r jag pratar om psykologisk och s�nka krav p� vad det nu kan vara f�r n�gonting. Men det �r otroligt intressant att ha dialogen. Jag tror att det h�r �r det b�sta s�ttet att faktiskt n�. Och den som [01:02:20] Oscar: vi har �ver tid. Jag tycker att en av de sakerna vi har sett mest i v�rt datas�tt och p� Kanocken n�r vi har gjort den h�r typen collective discoveries �r att det finns en tajtast koppling som �r uppenbar att de h�nger ihop. Det �r psykologisk trygghet och f�rm�gan till innovation. Och innovation sen kan man ju m�ta vilket betyder att om man ska utveckla n�got som man inte har gjort f�rut och v�ga ta risk och t�nka plastiskt det g�r inte egentligen om du inte k�nner dig trygg i att f� testa id�er f� interagera med andra m�nniskor. Den �r extremt tajt den kopplingen det kan man se forskning och i v�ra data. Och innovationsf�rm�gans koppling till l�ngsiktigt resultat �r ocks� d�r. Men jag h�ller med om att vi har inte riktigt hittat s�ttet att kunna leda det s� tydligt i bevis att man kanske inte beh�ver Predika f�r att f� med sig m�nniska utan kunna lite mer siffra att h�r �r r�tt investering och [01:03:12] Lotta: jag tror att ett steg p� v�gen �r det om man inte drar det s� l�ngt att man pratar om innovation s� �r en grej som jag �r besk�rnad av, det �r det h�r med att jobba systematiskt med st�ndiga f�rb�ttringar det h�r med involveringen av alla medarbetare i att hela tiden skapa konkurrenskraft den som �r n�rmast ett problem eller processen sitter ofta p� l�sningen och det var en av de f�rsta grejerna som jag initierade p� S�dra n�r jag kom tillbaka 2020, ett s�nt program och d�r har du lite av den h�r effekten ocks� och d�r ser man ju v�ldigt tydligt hur m�nga medarbetare vi har engagerat och vilka f�rb�ttringar vi har n�tt och det gick ju N�r engagemanget v�l kom efter att det var mitt under pandemin s� det var lite uppstart och s�d�r, s� har vi ju �verlevererat varje �r. D�rf�r att det blir liksom som proppen ut. s� det brukar jag anv�nda f�r att �vertyga mig sj�lv om att sambandet �r det nog, inte bara rent filosofiskt utan ocks� i att n�r m�nniskor �r trygga, n�r man �terigen, passionen f�r det man g�r �r d�r d� bidraget kommer lite automatiskt i att ocks� f�rb�ttra verksamheten. [01:04:23] Oscar: Vi har ju talat ocks� lite tidigare om det h�r. Vissa, kanske de viktigaste saker man har i livet g�r inte att b�ta Nej, jag vet. Otroligt f�rsv�rande. K�rlek eller v�lm�ende eller eller vad det �r. S� det �r ocks� ganska sv�rt att, man beh�ver ocks� klara av att b�de... Vilja m�ta s� att du kan leda i bevis s� att det kanske �r snabbare och enklare att f� med sig m�nniskor och investera och aktie�gar. ocks� orka vara i att vissa saker finns en �vertygelse och det kommer inte g� att m�ta men det �r �nd� r�tt. [01:04:54] Lotta: Jag h�ller helt med dig d�r och s� samtidigt s� t�nker jag s� jag tror ju verkligen p� f�retagande jag tror p� liksom att n�ringslivet har en j�ttem�jlighet att g�ra avtryck i samh�llet Det �r liksom en av anledningarna till att jag valde det h�r och inte blev l�kare en g�ng i tiden liksom som var min passion under hela min uppv�xt liksom att Men man kan g�ra skillnad genom f�retagande och d� t�nker jag s� h�r att genom att vi d� kunde lite mer faktabel�gga den h�r tesen s� skulle man ocks� faktiskt kunna visa p� hur n�ringslivet liksom, Hur det h�r med v�lm�ende och aff�rsv�rde h�nger ihop liksom s� och att det ocks� ger legitimitet till n�ringslivets roll i samh�llet som en viktig drivkraft f�r det h�r. S� f�r mig finns det liksom ett st�rre v�rde kring det h�r och kanske liksom mitt eget eget s�kande efter meningsfullhet och s�d�r d�. Nu n�r jag inte r�ddar liv liksom d� som jag trodde att det skulle g�ra under Jag g�r det h�r ist�llet. [01:05:55] Johan: Jag undrar om den h�r fr�gan �r en s�n fr�ga som, jag funderar p� liksom kausalitet och korrelation Jag skulle se framf�r mig att psykologisk trygghet �r en otroligt viktig f�ruts�ttning men det kanske inte �r det enda du kan jobba med. Det �r liksom en gas�verg�ng samtidigt. Jag pratade med Stefan S�derfj�ll som �r j�tteduktig psykolog och han pratar om psykologisk kapital och att du kan se det just som en valuta som du kan bygga upp men sen kan du ocks� utnyttja den under en period d�r du beh�ver driva igen en f�r�ndring. Och d� har du liksom en buffert p� banken av f�rtroende eller vad man nu ska s�ga. S� att det inte som m�nga fr�gor, det �r liksom inte svart eller vitt Det finns en balansr�kning. [01:06:42] Oscar: Det finns inte ett egenv�rde att hela tiden bara maxa sin balansr�kning. Den vill man anv�nda d�r och att l�na litegrann i framtiden f�r att g�ra en [01:06:50] Lotta: investering. Ja, exakt. men allts� p� n�got s�tt v�rdeskapande i en aff�r det kommer ju, jag tror precis som ni s�ger att det h�r �r f�ruts�ttningar och det ger liksom en till h�vst�ng. [01:07:03] Oscar: Sen [01:07:03] Lotta: �r det liksom sk�rpa illusion. Det �r m�nga andra saker som g�r att det blir s�d�r riktigt j�kla bra b�de f�r kunderna och landsamhetsm�ssigt. Och det �r v�l liksom om man ska p� n�got s�tt knyta ihop det s� tror jag att det �r det som g�r att jag tycker att det �r en s�n vet inte det �r en s�n f�rm�n att f� vara ledare. Att b�de f� jobba med det h�r med intellektuell sk�rpa skapa strategi vision n�gonting som m�nniskor g�r ig�ng p� och s� samtidigt liksom skapa de h�r f�ruts�ttningarna f�r psykologisk trygghet att m�nniskor kan bidra att Jag f�r anv�nda hela mig i ledarrollen f�r att bygga l�nsamhet. Men ocks� en organisation d�r folk trivs och blomstrar. N�r du coachar [01:07:49] Johan: dina ledare eller n�r du tr�ffar personer p� salen pratar Min lite killgistning d�. Jag upplever att v�ldigt m�nga ledare kanske fokuserar p� det som �r inte j�ttem�nskligt mer den intellektuella delen. Till och med ist�llet f�r att g�ra som du har gjort och sakta men s�kert �ppna upp, Lotta. Kanske sakta men s�kert st�nga av f�r den jag �r bakom. F�r jag ska inte visa mina tj�nster som Hur tar du det annat? Jo, men det �r n�gonting positivt. Hur kan man g� tillv�ga om man sitter och k�nner igen sig i publiken? [01:08:23] Lotta: Till att b�rja med s� finns ju ett grundtips Som �r tror jag alfa och omega. Och det �r ju att f�rklara f�r m�nniskor hur viktiga de �r. Och hur fantastiska de �r. Och tittar de i �gonen n�r man s�ger det. Och f�rst� det. Jag f�rs�ker verkligen. Jag �r s� otroligt glad f�r de medarbetare jag har runt Och de betyder mycket f�r mig. P� riktigt. Det pr�glar ju min vardag. Och att tala om det f�r dem. Och att de �r viktiga inte bara f�r S�dra och v�r l�nsamhet och v�ra medarbetare utan de �r viktiga f�r mig Och det tror jag �r en s�n h�r urkraft som vi alla har. Och den �r s� l�ttg�nglig och �nd� s� g�r vi det s� s�llan. S� att liksom det h�r att jag s�ger det mest f�r att jag tror ocks� att det �r en s�n grej som skulle �ka folkh�lsan dramatiskt om vi var lite gener�sa med att tala om vad vi k�nner liksom. S� det �r liksom en, det f�rs�ker jag verkligen uppmuntra till brett Att vi g�r det. Och sen det andra �r ju att den personen som jag har n�ra mig, ofta har man ju, man har l�tt f�r n�gonting och s� har man n�got annat lite mindre naturligt. Och det finns vissa som jag har runt omkring mig som kanske har varit lite mer blyga med sig sj�lva, inte s� personliga, inte s� mycket i djup i relation och s�d�r. Och d� brukar jag f�rs�ka anv�nda min relation med den personen som ett s�tt att visa v�gen lite. S� att det vi har tillsammans kan ju den h�r individen ocks� g�ra med andra och vara lite, vad ska man s�ga, paketerad i den coachingen. Att nu h�nder det h�r i rummet och det h�r kanske �r n�got som du kan ta med dig och s�d�r. S� att f�rs�ka vara ganska handfast i den coachingen n�r man inte har det naturligt eller man �r lite blyg. Det tror jag �r lite konkret med den verktygsl�dan. Och sen finns det kanske andra som beh�ver bli skarpare i att artikulera strategi och aff�r och s�d�r. Ja. D� f�r man coacha p� det. Man kommer ju fr�n lite olika h�ll. Och det �r v�l det som �r att bekr�fta individen f�r den den �r. Och den fantastiska m�nniskan den �r. Och sen s� finns det liksom n�gonting beh�ver Och n�got man har att [01:10:31] Johan: jobba med. Vad �r din upplevelse f�r dem d� som inte tar sig r�tten att blomma ut i personen? Hur mycket �r det en blyghet som du var inne p�? mycket �r det egentligen en bild av att det inte �r det som �r ledarskap? [01:10:48] Lotta: F�r de flesta upplever jag att det �r blyghet. Och sen s� tror jag lite grann som Mosk�r var inne p�. S� kan det ju finnas och s�d�r som man kanske �r pr�glad av. Men d�r f�rs�ker jag v�l att, vad ska jag s�ga. �terigen ingenting �r b�ttre �n att man sj�lv f�rs�ker vara ett exempel p� n�gonting annat. S� att det h�r att sj�lv visa sig Men det h�r jag ber�ttade om innan n�r jag var och tr�ffade dem som hade f�rlorat medarbetare eller sin kollega och s�. Jag �r inte ober�rd i en s�n situation. [01:11:25] Johan: Det hade nog varit obehagligt ocks� om var ober�rd. [01:11:28] Lotta: Ja det �r inte farligt att bli ledsen. Jag tror det h�r att sj�lv p� n�got s�tt visa lite v�gen i att den m�nniska man �r. Att ha modet att vara det. Jag tror det �r det som �r ett s�tt att bidra till att stereotyperna inte lever vidare. Men jag upplever i mitt fall s� �r det m�nga g�nger blyghet att man �r ovan att man kanske b�r i alla p� en ryggs�ck ocks�. Ja, absolut. D�r vi har uppmuntrats i vissa saker och kanske f�tt tipsen att h�lla tillbaka andra. Och d�r finns ju ocks� en kraft i att vara lite nyfikande i dialog. Vad �r det som g�r att du inte... Och s� kan man m�nga g�nger dyrka upp det d�r och hj�lpa till med det �ver tid. [01:12:10] Oscar: Finns det n�got som �r lite fulare �n att vara hela sig sj�lv och vissa s� m�nsklig? Det �r ocks� att visa den frustration eller ilska man kan ha ibland. F�r det har man ju. Framf�rallt frustration. Det kan jag k�nna sj�lv. den h�ller jag... Den f�rs�ker verkligen h�lla inne i mig. Jag �r inte s�ker p� att det alltid �r r�tt. ocks�. Ibland m�ste den man �r. Om man �r lite �lderfr�gad. Hur har du. Eller hur hanterar du frustration Som du f�ruts�tter att ha Lite varje dag i ditt arbete? [01:12:42] Lotta: Jag tror det h�r med att �ndra tonv�g och anv�nda sk�rpan n�r det beh�vs. Det beh�vs ju f�r att man ska uppleva som �kta ocks�. Annars s� st�r ju folk och d� �r det ju n�gonting. det m�ste man ju. D�remot det h�r med att anv�nda ilska p� ett liksom det kan ju ocks� bli n�gonting som skr�mmer Och det tror jag verkligen inte p�. Och det g�ller lika mycket hemma som p� jobbet. Jag tror man sk�rpar ja men finns det d�r andra. [01:13:12] Oscar: Frustration besvikelse? Men d�r tror [01:13:15] Lotta: jag har faktiskt en ny upplevelse d�r som jag hade f�r n�gra veckor sedan. F�r det kan ju finnas sakfr�gor d�r man k�nner s� h�r har jag g�tt Jag hittar inte riktigt. och vi har en s�n mandatfr�ga som vi h�ller p� att snurra och snurra och S� k�nde jag n�r det kom upp liksom det inre buglet. Och sa jag faktiskt i g�nget s� h�r h�rni det h�r �r en fr�ga som jag k�nner r�tt mycket Och d�rf�r tror jag att det �r b�ttre att n�gon annan tar ledarskapet f�r den dialogen Och det blev faktiskt skitbra. Det f�rsta g�ngen jag testade det. Men att s�tta ord p� att s�ga att nu �r jag j�vligt frustrerad Jag har inte r�tt det. Precis. Men d� ska inte jag l�ta det pr�gla. Jag �r frustrerad Jag ser det. Hur kan jag d� liksom l�gga till r�tta f�r att det blir bra �nd�? Jo genom att n�gon annan tar det. d� f�r jag �nd� fr�gan fram�t det var ett s�tt f�r mig att vara �kta. och inte d�lja att jag �r frustrerad. F�r det tror jag �r bra f�r folk att veta ocks�. den h�r fr�gan �r hon lite f�r rapp. Men l�ta det spilla p� processen. [01:14:25] Oscar: Man f�r inte bli det f�r inte uppfattas som en magi Som �r s� klok och bra r�d och kan vara k�nslosam man har ju sina sidor. S� det h�r �r mindre attraktivt man h�ller igen dem bara med vissa det andra. blir det ju inte autentiskt heller. Men det �r ju. Det �r v�ldigt sv�rt att pytsa ut det p� laven. Det h�r var ett smart tips tycker Sl�nga �ver den frustrationen be n�gon annan f�. Ja men lite s�. [01:14:54] Johan: har haft m�nga konversationer och f�rs�kte konversationer just kopplat till var. Vad fan tycker du �r det h�r autentiska ledarskapet? Det jag tar med mig mycket �r det har varit otroligt fascinerande. Det �r hur otroligt mycket hela spektrat av m�nsklighet som du v�lkomnar. Jag k�mpar j�ttemycket med, jag vet att vi har pratat om det ocks�. De mer j�tteh�rligt var fulla om m�nniskan n�r solen skiner och f�glarna kvittrar och allting �r medvind. D� �r det j�tteh�rligt att ta emot hela tj�nstespektrat. Men hur mycket mod det var i att blocka bort inte ducka f�r, men �nd� p� ett moget s�tt hantera de tuffa delarna. Otroligt sp�nnande att lyssna p� dig. Tack nu fick du bara en komplimang det var inga fr�gor Om vi f�rs�ker st�nga cirkeln litegrann och prata framtid t�nker du n�gonsin p� �r det du vill �stadkomma i en bredare perspektiv? [01:16:00] Oscar: lilla fr�ga What's your legacy? Ja exakt Jag klarar inte riktigt att svara p� [01:16:07] Lotta: Nej, men jag tror att det �r v�l f�r mig �r nog det �r n�gonting som skapas hela tiden Jag har nog med det, framf�rallt nu, sista �ren det f�rh�llningss�ttet att jag kan bli s� genuint glad �ver n�r jag ser hur m�nniskor v�xer en sak som en liten hemlighet som jag har men som inte beh�ver vara en hemlighet det �r liksom styrelse p� s�dra S� mitt jobb �r ju framf�rallt innan styrelsem�tena i att jobba igenom allting och se till att folk �r rustade f�r att g� in. Jag har alltid j�ttemycket medarbetare inne och drar punkterna och s� �r mitt m�l att jag ska dra s� lite det bara g�r. F�r att f� styrelsen ocks� att l�ra k�nna organisationen och s�d�r. Jag sitter ofta med g�shud n�r jag ser m�nniskor som g�r saker som de inte skulle gjort ett halv�r tidigare. Eller som tar personlig risk eller som kanske har tr�nat p� n�got kommunikativt Jag sitter alltid och blir lite r�rd n�r jag ser det d�r. S� f�r mig �r det helt fantastiskt. Och sen �r det en komplex v�rld vi lever i. Jag kan ocks� f� lite samma k�nsla n�r vi lyckas ta en fr�gest�llning som har m�nga bottnar eller som �r lurig Eller liksom s�d�r. Och s� hittar man ett angreppss�tt fan, det h�r �r ett s�tt att hantera den h�r Det kan jag ocks� bara, exakt. Det �r liksom, I love it. Allts� det �r en annan. Och sen det tredje �r v�l kanske det h�r n�r man tr�ffar kunder och de vittnar om att vi �r liksom vi g�r ett bra jobb. V�ra produkter funkar, logistiken �r bra. Senast i m�ndag sa jag hos en kund som bara en s�n h�r grej som att det s� himla enkelt f�nga koldioxidavtrycket p� produkter p� fakturer j�mf�rt med en del konkurrenter vi har hur det bidrog till att de kunde vara b�ttre mot sin kund. Jag k�nner bara s� h�r shit, det d�r �r jag tror, det �rliga svaret och det �r verkligen inte det �r verkligen s� jag k�nner det jag har inte den h�r stora det �r nog, jag triggas v�ldigt mycket av det som sker varje dag och m�tet m�nniskor och N�r jag ser aff�ren bli s� d�r riktigt j�kla bra. Det �r nog det faktiskt. [01:18:36] Johan: Du har alltid varit v�ldigt m�nniskok�r. Du sl�r mig till den person som genuint tycker om andra m�nniskor. Har det alltid varit s�? [01:18:44] Lotta: Ja, det har det nog. Och sen tror jag att n�r jag var liten s� var jag ganska lillgammal. Och folk upplevde mig som lite snusf�rnuftig. F�r jag var v�ldigt verbal helt enkelt. Jag kunde s�tta ord p� saker och s� d�r. Och spelade ofta den rollen i. Det handlade om n�gon som var ledsen. Men det har nog alltid gillat m�nniskor. [01:19:09] Johan: Vad �r din spaning p�... Nu pratar vi inte alls om det i f�rberedelsen. Men s� f�r den lite mer of�rberett. Vad �r din spaning p�... Jag t�nker att AI h�nder ju v�ldigt mycket. En av de fr�gorna... �r sv�r det �r ju liksom, hur kommer det h�r verkligen, och inte nu n�rmsta �ret kanske, utan mer �ver 5-10 �r, s� hur f�r vi och vi pratar om det p� v�rt par hur f�r vi den h�r tekniken att faktiskt verka f�r oss i det m�nskliga �r det h�r n�gonting som pr�glar er �nnu �r n�gonting som du har haft tid att respektera �ver [01:19:45] Lotta: Jag tror ju att det �r liksom som allting annat �n ledarskap handlar ju v�ldigt mycket om balans, och att balansera saker och hitta balanspunkter d�r man liksom, det finns ju s�llan ett tv�rs�kert svar �r ofta helt fel, det �r min v�ldigt s�llan helt r�tt och samma sak g�ller ju det h�r med AI, att kommer ju aldrig bli antingen eller s�d�r utan det kommer ju bli att vi hittar en balanspunkt, jag t�nker att vi d� i ledarskapet blir duktiga p� att v�ga in de m�nga lager som alltid finns liksom och vad det kan leda till om man liksom overuse it och s�d�r och en sak som vi har gjort �r att vi har inf�rt ett AI-r�d som just liksom tar hand om de h�r lite mer m�nskliga moraliska aspekterna och det har vi gjort, kanske inte s� mycket f�r att det grej vi g�r nu som skulle vad ska s�ga, hotfulla f�r det men jag tror att det �terigen p� temat f�r kultur, liksom s� att f� in det tankes�ttet och s�d�r i att vi t�nker till hela tiden p� vad kan det h�r leda till och s�d�r och det �r som en ledarutmaning helt enkelt. [01:20:49] Oscar: Jag v�xte upp en av mina b�sta kompisar in i deras entr� s� fanns det en slags tavla d�r fanns ett citat uppsatsades att det �r hundratals g�nger n�r jag v�xte upp och som jag tror s� mycket p� och det heter ju dumma alltid tv�rs�ker medan den vice �r alltid fulla tviven s� jag tror det �r j�vligt jobbigt, men man m�ste orka vara d�r i tvivlet och inse att det �r komplext och det �r sv�rt. det �r nog n�got s�tt man kan leda p� ocks�, men det �r jobbigt. [01:21:17] Lotta: Verkligen. det tror jag just det h�r med id�er n�r man skapar riktning och s�d�r. Att hela tiden vara v�ldigt � ena sidan var v�ldigt skarp i, men hela tiden prata om de nyanser och balanspunkter som finns och s�d�r, just i den liksom s�. [01:21:35] Johan: Otroligt sv�r balans Ju mer balans du vill ha, ju l�ngre tid tar det p� dig att visa Jag h�ller helt med. Vi f�r f� viktiga fr�gor som har svarta eller vita svar. Utan allting �r ett krig p� marginalen p� Nais. Vilket det �r. Vilken �r den viktigaste fr�gan som vi kanske inte har tid att H�star. H�star. Ja men [01:22:00] Lotta: jag har faktiskt en grej som jag brukar mina d�ttrar h�ller p� med h�star sak som min �ldsta dotter d�, hon tr�nade syr och s� var det en tr�nare som sa till henne i ett tillf�lle s� att du kan vara precis hur tydlig som helst mot h�sten s� l�nge dina �gon lyser av k�rlek och det tycker jag �r en det �r liksom s�h�r det �r verkligen det ledarskapet handlar om ocks�. Man kan vara j�ttetydlig och man p� aff�ren och vara hur driven av l�nsamhet som m�jligt s� l�nge v�rmen och undertonen av omsorg �r d�r f�r d� kommer man att hitta den h�r balanspunkten det finns m�nga saker att ta med sig fr�n ridning i ledarskapet s�h�r Jag [01:22:48] Oscar: var med om s�ttet du �r p� h�sten och den utstr�lning du har, k�nslan du har i kroppen �r ju den som du manifesterar i de h�r 500-600 kilomuskler Det �r v�ldigt samma sak som en organisation. man kanske, kan s�ga n�gonting, men k�nner du inte det d�r s� du manifesterar funkar inte. [01:23:08] Lotta: Jag h�ller s� med och jag hade ett helt fantastiskt samtal med min 17-�riga dotter hon t�vlade i helgen och Det �r gick v�ldigt bra och s� satt vi och pratade om vad var det som gjorde att det gick och d� sa hon n�gonting som jag tyckte var fint hon sa r�tt, pratade om sin h�st han �r intelligent och han beh�ver f� vara med s� att min jag tror s� att jag har l�rt mig att l�ta honom vara med och ge honom inte h�lla i honom f�r h�rt men samtidigt att han k�nner vad ramen �r och jag tyckte det var helt magiskt lite s� lite s� det �r [01:23:49] Johan: h�ftigt [01:23:50] Oscar: tack [01:23:51] Johan: s� j�ttemycket f�r att du tog dig komma hit Tack. [01:23:55] Lotta: bra. Tack. [01:23:58] Johan: l�nge tog gick det en och timme