Hur AI omformar makt, strategi och konkurrenskraft med Oscar Stege Unger

109 - Oscar Unger Stege Final Johan: I veckans avsnitt s� forts�tter jag temat fr�n f�rra veckan som ju handlade om AI och vilka diskussioner vi b�r ha i ledningsgrupperna runt om i Sverige idag. F�rra veckan var mer fokuserad p� det praktiska. Nu jobbar vi. Dagens avsnitt �r aningen mer strategiskt. Jag har med mig Oskar Steger Unger som dels driver M�nniskan i konsultbolaget Kanucki men ocks� �r v�l inb�ddad i Wallenbergsf�ren. Vi har diskussioner hela v�gen upp fr�n makroniv�. Europa, Sverige, USA, Kina f�r den delen. Men hela v�gen ner till de mer praktiska diskussionerna i ledningsgrupper. Vad inneb�r det h�r? Vad finns det f�r m�jligheter? Hur b�r man t�nka? Jag tycker sj�lv att de h�r tv� avsnitten har varit bland mina absoluta favoriter. S� med det �r jag mycket n�jd. Oskar v�lkommen. Tack s� mycket. Kan inte du ber�tta vad g�r du och varf�r det �r viktigt? Oscar: Vi har i huvudsak tv� roller i mitt professionella liv. Det ena �r att jag �r vd och grundl�rare f�r ett bolag som heter Kanucki. Som jag hoppas vi kommer prata lite grann om i varje fall. Vi har h�llit p� med det ungef�r fyra �r. Och den andra delen s� �r jag r�dgivare till familjen Wallenberg, Wallenberg Foundations, har en l�ng bakgrund d�r och var d�r jag b�rjade min karri�r 25 �r, s� det �r korta beskrivningar Jag Johan: t�nker att det finns mycket att utforska i b�da de bytterna, men en grej som jag ser mycket fram emot i det h�r samtalet �r att vi sitter ju h�r lite tv� strategin�rdar. Och har s�kert en hel del erfarenheter att utbyta. Jag t�nker att det hade varit v�rdefullt f�r publiken som i v�ldigt h�g utstr�ckning �r ledare som alla sitter i bolag som g�r igenom enormt mycket p� marknaden just nu. Kanske mer �n, �ven om man tycker att de senaste fem �ren har varit ganska intensiva vad g�ller f�r�ndring s� �r det �nnu mer nu. Framf�rallt med AI som jag vet att vi b�da tycker och t�nker mycket kring. S� n�gonstans, vad �r de viktiga diskussionerna vi beh�ver i ledningsgrupper just nu? Jag tror det �r en v�ldigt bra fokus f�r det h�r samtalet. Men om vi b�rjar med D� sp�r jag v�ldigt h�gt upp makroperspektivet. Jag hade varit lite nyfiken p� att prata om just n�r det kommer till Wallenbergarnas intressesf�r, vad du t�nker. Det �r �nd� ett maktcentrum som har en f�rm�ga att p�verka. Vad �r de viktiga grejerna som ni pratar om just nu? Oscar: Jag tror att det f�rsta insikten som finns d�r och jag tycker att allt det har funnits som g�r att jag g�rna forts�tter att st�tta dem �r att de inser att de har en stor kraft och en stor makt Jag kan sk�msamt referera till Bamse som s�ger att �r man stark s� m�ste man vara sn�ll. De har ju tv� delar i sin aff�r egentligen. Det ena att man ska ge bort... Alla pengar som man tj�nar p� bolagen till n�got som �r landsgangeligt, det vill s�ga till Sverige. S� d� m�ste man ju det st�r ju i statuterna, d� �r ju Sverige viktigt. Inte bara mentalt utan det �r viktigt att det finns mottagarkapacitet, det finns forskare, det finns ett samh�lle som fungerar etc. S� det tror jag det formar v�ldigt mycket ocks� d� hur familjen och vi, om jag �r viet i den delen av mitt jobb t�nker p� f�retag och hur man som �gare skapar b�st f�ruts�ttningar f�r att bolagen ska s�tta r�tt strategi, vadet, men kanske framf�rallt hur r�tt hur ska man exekvera p� sin strategi och f� den att funka. Det �r extra utmanande t�nker jag i kontexten att vi ska p�verka till ett land. Och det som man kan dela upp det, men jag t�nker om man �r kvar litegrann i den h�r f�retagssidan s� �r det ju kanske lite annorlunda och s� �r jag ju liksom professionellt formad d� f�r jag hade mina f�rsta 20 �r bara d�r som investerare och Wallenbergs stiftelserna. S� om man vet att man sannolikt �ger ett bolag f�r evigt kanske som man j�mf�r med sina barn eller n�gon mer kortsiktig relation man har, s� t�nker man liksom p� ett annat sak f�r allt du g�r nu kommer du f� leva med sen. S� det h�r �r liksom, vad ska man s�ga, man har lockelsen att kanske ta snabba beslut eller g�ra saker som g�r att det k�nns ganska sk�nt nu och man l�ser ett problem nu genom att skapa ett annat som... Kommer tillbaks. Det kan man inte g�ra. Johan: Det �r en helt unik position egentligen. Det finns ju n�stan inga investmentbolag som har den h�r forever-tanken riktigt. Oscar: Nej det �r ovanligt. Jag tror m�nga entrepren�rer har den. Det �r m�nga s�dana i Sverige ocks� som v�xer upp och har varit framg�ngsrika. Jag tror de t�nker v�ldigt mycket p� sitt bolag p� det s�ttet. Som n�gonting som ska kunna finnas f�r evigt och skapa f�ruts�ttningar att rekrytera och f� inte bara m�nniskor som kan identifiera r�tt strategi men hur fasiken f�r man till att strategin kan leva hos alla m�nniskor och kalibreras och f�r�ndras och formas och verkligen f� kraft ner i organisationen. S� den huvudet t�nker jag blir mycket tror jag har st�rre fokus hos en typ av �gare som t�nker att de vill leva med Jag har i den h�r podden Johan: f�rs�kt f� just det perspektivet och f�rs�ka tr�ffa personer som har ganska tydlig investerarvinkel eller sitter i styrelse just f�r att f� lite koll p� den h�r fr�gan. Hur mycket kan man p�verka fr�n �garperspektiv fr�n styrelseperspektiv, faktiska execution filosofier i bolagen? Vad �r din upplevelse d�r? Oscar: Jag tror egentligen att man beh�ver ta perspektivet tillbaka till den enskilda individen. Och �ven du i ditt liv, �ven om det handlar om dina sm�barn eller din fru eller dina aff�rskontakter. Om du vill f� en annan m�nniska att g�ra n�gonting p� ett annat s�tt. En strategi �r ju en prioritering och egentligen att du vill f�r�ndra vissa saker fr�n hur de �r nu. Johan: Det �r ju v�ldigt mycket en lagspart ocks�. Hur skalar vi... Beteendef�rflyttning i v�ldigt h�g Oscar: utstr�ckning s� svaret �r ju samma, fr�n ett �gare fr�n hur du f�rs�ker p�verka dina barn det vill s�ga, f�r den h�r individen vad beh�ver jag ge f�r f�ruts�ttningar vad beh�ver jag f�r kunskap vad beh�ver jag m�la upp f�r bildvision om framtiden tekniska f�rm�gor p�tryckning incitament, lite finare liksom, morot och piska f�r att f� till den d�r f�r�ndringen det spelar ingen roll om du heter Wallenberg och �ger massa, du ska �nd� f� individer att liksom i sin tur skapa f�ruts�ttningar f�r massa m�nniskor att g�ra den h�r pendef�r�ndringen s� att n�gonstans �r det liksom samma sak hur f�r du att skapa f�ruts�ttningar f�r dig eller f�r mig att klara av att g�ra den h�r justeringen f�r�ndringen och g�ra det l�pande Och det �r ju extremt sv�rt men det �r ju alls sp�nnande det d�r f�r du skriver b�cker om det och vi sitter h�r och pratar. Gud Johan: ja, det �r ju The Million Dollar Request igen p� n�got vis s� hur g�r man? Finns det en tydlig managementfilosofi som pr�glar Wallenberg-bolagen? Oscar: Jag tror faktiskt r�tt mycket det som ocks� har spilt �ver i mitt bolag Kanucki. Det h�r med att lyssna. Det l�ter s� basic men att lyssna det handlar egentligen om att ta in och ha n�gonstans. Om inte ett informations�vertag f�r det kanske inte �r s� mycket ett relativt spel vi pratar om nu utan det �r absolut hur f�r man det att h�nda. Men om du kan bygga relationer, f� mycket information in och f� mycket input s� kommer du kunna ta b�ttre beslut. Jag tror den filosofin som jag s�ger genomstyr extremt mycket. Johan: G�r ju, om vi g�r in snabbt i kanon, det kanske blir lite hoppligt men det kanske f�r vara fint. Jag �r van att g�ra det varje dag. Tusen g�nger i mitt huvud. Vi bygger ju p� v�ldigt olika s�tt. B�da, b�gge f�retagen, jag vid sidan av podden s� bygger mig ju kvar f�r strategi. Och du g�r ju egentligen det ocks�. Vi har ganska olika approach p� det. Jag blev v�ldigt fascinerad �ver din approach p� det och vad AI m�jligg�r f�r din approach p� det. Kan inte du beskriva lite den h�r typen av strategy formation resa i ett storbolag som du jobbar med? Oscar: F�rsta taglinen f�r det vi g�r �r att vi m�jligg�r f�r ledare att leda tusentals m�nniskor p� samma s�tt som man leder sitt lilla team. Det �r ju det som teknologin m�jligg�r. Sen n�r du leder ditt team eller jag leder mitt team och n�r vi ska formulera en strategi och kalibrera en strategi och liksom se till att vi f�r traction i strategin d� har vi ju v�ldigt mycket samtal. Vi lyssnar p� varandra, vi pratar hela tiden och liksom det kommer nya perspektiv och man f�rs�ker styra varandra lite men lyssna. S� tror jag de flesta moderna ledare leder sina team runt en ledningsgrupp. Sen om man g�r ur sin ledningsgrupp s� liksom Jag tror h�r faller man ofta in i den traditionella kaskaderings-tanken Man t�nker, okej sk�nt, nu har vi badet klart vi en strategi. Den har vi etablerat v�ldigt plastiskt, sannolikt med dialog, diskussion, f�rhandling och hittat n�gonting. Sen trycker vi ut det. Johan: Och tappar v�ldigt mycket, n�stan i viskningslekan i den hierarkiska Oscar: v�gen ut. F�r vi har en organisation och ett s�tt att kommunicera som en avspegling av hundra eller tusen �rs organiserande D�r vi inte har haft m�jligheten att faktiskt kommunicera med alla hela tiden. Uppenbarelse f�r mig n�r jag startade Kanocki var ju det var GPT, jag vet inte, tv� och en halv, tv� �r var det var. Sex, sju �r sedan som jag b�rjade intressera mig f�r. Och du var s� tidig? Ja, jag �r inte teknisk men jag har en kommunikationsbakgrund. S� n�r jag b�rjade h�ra om det h�r spr�kmodellen och f�rm�gorna s� var det n�gonting som jag tyckte, oh, det h�r �r intressant. De Johan: flesta som �r tidiga �r ju �nd� kom in p� trean. Det var liksom d� det verkligen slog �ven f�r pionj�rer. Och sen har det ju alltid funnits de som har varit extremt. Det kan ha varit flera jag ska inte Oscar: f�rs�ka... Johan: Men trean kom v�l, vad�, det �r v�l tv� och ett halvt �r sedan kanske. Ja, men det var innan det, absolut innan Oscar: det. Jag lyssnade p� n�gra poddar och det b�rjade liksom man f�r handla om GPT f�rr Ja det �r s�d�r. D� slog det mig lite s�h�r v�nta t�nk om man skulle kunna Ha en dialog eller egentligen lyssna eller prata med alla i din organisation hela tiden. Om man t�nker att det �r m�jligt p� n�got s�tt. Den tanken kan man g�ra. Hur leder man d�? Hur organiserar du det? Hur ser organisationsstrukturen ut? Det st�ller allt p� sin �nda. S� det var liksom startpunkten och n�gonstans visionen. Kan vi med hj�lp av den h�r teknologin som �r j�vligt bra p� att f�rst� spr�k och nyanser och k�nslor. Hitta ett s�tt d�r vi kan egentligen leda ett f�retag eller en nation kanske. P� samma s�tt som du leder ditt lilla team. St�ndigt. Det spelar ingen roll om man har lite olika spr�k nyanser Man kan l�sa av varandra kroppsspr�k och s�d�r. S� det �r startpunkten till... Johan: Det d�r �r fascinerande f�r vi har... N�r det kommer till strategi s� man t�nker p� vad �r det f�r typ av data som strategi egentligen bygger p�. Ja De flesta strategiplattformar f�rs�ker skapa av ganska ostrukturerad data. F�rs�ker skapa strukturerad data. S� fr�n en bred powerpoint som inneh�ller konkurrentanalyser SWOT-analyser. Och vad helst det nu m� vara. Och en massa hemsidor och s�d�r. F�rs�ker du koka ner det till. Vad �r de viktigaste m�len? Vilka �r satsningarna och initiativen? Men du beh�ver hela tiden en m�nniska som g�r den h�r �vers�ttningen. Exakt. Min upplevelse i alla fall �r att ledare antingen har eller tar sig f�r lite tid f�r att g�ra det. Och sen s� finns det enormt mycket helt ostrukturerad information. Som �r exempelvis, vad h�nder i m�tet? Vad h�nder i ledningsgruppsm�tet? Vad h�nder i ledningsgruppsm�tet under ledningsgruppen? Vad h�nder ute i teamen? Kan man f� tag p� all den informationen B�de kommunikativt ut s�klart, men �nnu mer intressant i sj�lva execution-l�get. Men er teknik bygger den p�... Att transkribera m�ten och s�dana grejer? Du pratar om Oscar: det skitintressant och det finns m�nga som �r j�tteduktiga p� det. Att utveckla, det vill egentligen samla in den data. Data �r ju kunskap i en formen av p� n�got s�tt in n�gonstans s� att man kan make sense of that och sen ta ett beslut. Det �r j�ttebra. Men d� �r vi �nd� tillbaka till att n�gon f�r in data och ska ta ett beslut. Det �r fortfarande vadet. Det inte huret S� det som �r min �vertygelse ocks� det �r att du beh�ver ha en l�pande konversation, en interaktion en dialog med alla om strategin. Man kommer aldrig f�rst� genuint och koppla till en strategi Fr�n en powerpoint eller n�gon annans spr�k och f�r det liksom bara kommunicera till dig. Vad du beh�ver g�ra det �r ju �vers�tta internalisera det som vi kallar det till dig sj�lv, till din vardag. Vad betyder det f�r mig? Hur kan det styra v�ra beslut? Hur kan det ge p� mig min diskussion med mitt team? S� du beh�ver ha en dialog om strategin. Och det �r det vi g�r. S� vi involverar alla ledare eller en full organisation i att man bjuder in dem till ett samtal helt enkelt. Man f�r svara p� en ofta �ven f�rsta ganska �ppen inventerande fr�ga. Vad �r viktigt f�r dig f�r att vi ska n� v�r 2030 vision? Hur ska vi kunna bygga p� v�ra styrkor? Och se till att man involverar alla �ven m�nskligt och f�r dem att svara i v�ran plattform. Och det som man f�r ut d� blir som en gemensamt skapad form av strategi huret privatet huret i v�gen fram�t. �ven d�r har man skapat relativt lite v�rde. Folk k�nner att de �r lite lyssnade p� en g�ng, men om det inte h�nder n�gonting d� �r det typ som allt annat man svarar p�, medarbetare, unders�kningar. Det �ker in n�gonstans och sen ser man inte eller koppling eller f�rst�r vad som h�nder med det. S� vad vi g�r sen �r att man anv�nder det h�r f�r att ha en dialog. Det �r utg�ngspunkten f�r samtalet om strategin. Vi kan st� inf�r 200 ledare p� ett stort f�retag och s�ga det h�r �r det, s� vi g�r analysen med olika teknologier och visualiserar upp det p� massa olika s�tt med generativa AI eller andra metodiker. Det h�r �r det vi s�ger att vi beh�ver g�ra. Det h�r �r v�ra prioriteringar, det h�r ser vi som v�ra stora utmaningar. H�r �r det som �r m�jligheterna vi beh�ver investera i. Hur tar vi det vidare? Och sen aktiverar vi gruppdiskussioner eller digitala diskussioner s� att det blir en p�g�ende dialog som man sj�lv �r med och skapar. Kartan det �r liksom d�r huvudet kommer in och blir s� viktigt. Johan: Och vad g�r balansen d� mellan en bottom-up genererad strategi och en mer top-down genererad strategi? Anledningen till varf�r jag fr�gar det �r att min tror jag �rliga upplevelse av de bolag som har en v�ldigt bottom-up basis i sin strategi �r att det finns ganska stora risker att det blir ganska spretigt. det finns tyv�rr jag upplever att det ganska f� roller underifr�n som ser liksom hela perspektivet eller kan ta sig r�tten och f�resl� saker som bygger p� v�ldigt stora investeringar. Och i viss m�n ocks� s� Mycket av strategi �r ju n�gonstans en p�tvingad beteendef�rflyttning som generellt sett inte... Alla kommer Oscar: ju inte tycka om det. Johan: Nej exakt. S� i den balansen d�, kan ni ha genererat en j�ttebra bas f�r vad organisationen tycker? Oscar: Ja. Johan: Och sen s� har ni ledningsgruppen d�r n�gonstans som har tankar och �sikter. Hur rent praktiskt f�r man ihop de h�r perspektiven? Oscar: J�ttebra fr�ga. Ett annat s�tt att st�lla samma fr�ga som vi f�r h�ra ibland �r att om det h�r kommer in och folk vill de h�r sakerna och vi inte vill det, vad ska vi g�ra d�? D� m�ste vi g�ra det. Och nu l�ter jag lite provokatera mig och s�ga att det finns n�got d�remellan som heter ledarskap. Okej Ja, allts� f�r�ldraskap �r samma sak. Om din dotter s�ger p� morgonen, jag vill ha glass. Om hon s�ger det till dig s� betyder det inte att du kommer ge henne glass. Nej. D� du kommer s�ga s� h�r... Jag f�rst�r det jag �lskar ocks� glass, men det kanske du kan f� sen, men vi m�ste g�ra den h�r prioriteringen nu att du k�kar frukost. Men Johan: om man tar exemplet d�, f�r�ldrarskapet, och liksom alla med sm�barn har f�rs�kt g� l�gga sm�barn som inte vill g� och l�gga sig. I det scenariet s� fr�gar ju inte f�rst min dotter, vad vill du g�ra nu? Utan d� erbjuder jag, vill du b�rja borsta t�nderna eller b�rja ta p� dig pyjamas? Att du liksom, du har redan vad ska man s�ga, smalnat ner alternativen innan fr�gan �n st�lls. Oscar: Nej men d�r kanske inte analogin �r s� bra, men jag tror att, jag m�ste b�rja st�lla sig fr�gan. �r du intresserad av vad dina m�nniskor i din organisation kan, vet och tycker och vill? D�r tror jag att de allra, flesta fr�gar ja. Ja, okej S� det �r det man g�r i f�rsta steget. Ja. Sen kommer du f� en bild av... Prioriteringarna s� kommer du som ledning ska titta p� det och diskutera med kanske din fulla alla ledare och s�ga vi kommer ju g�ra den h�r prioriteringen. F�r det vi ser �r att marknaden �r p� v�g dit, teknologin tar oss dit allts� allt det som du var inne p�. Det finns massa kunskap som finns h�gre upp i organisationen och d�r kommer man �nd� ta ett beslut. Man kommer ha speglat tillbaka och s�ga vi h�r er. Vi f�rst�r att det h�r k�nns viktigt f�r er. Vi tycker ocks� det �r viktigt men vi kommer prioritera det h�r av det och det och det sk�let. Det �r ocks� tillbaka till f�r�ldraskap s� det blir s� h�r jag f�rst�r det men vi kommer g�ra s� h�r s� att det blir ett f�rtroendekapital som byggs upp s� att de lyssnar p� oss de tar ett annat beslut med okej jag f�rst�r deras perspektiv och sen att du f�r den l�pande dialogen i kalibrering. R�tt f�r det kommer upp saker n�r vi har jobbat med en s� h�r �h fan, vi kanske m�ste ta, senast med ett stort bolag h�r i h�stas, vi m�ste nog ta ett nytt man hade valt bort en industri att g� p� och fokusera p� men det var v�ldigt stor andel av deras personal som ocks� �r kundfacing som tyckte att det finns potential h�r. De valde att �terbes�ka det strategiskt, vi kanske borde g�ra n�got och addera det till. Eller s� s�ger de, vi g�r en ny analys, vi har gjort det igen men av sk�l, kommer vi inte g�ra det. Det �r d�r ledarskapet kommer in och v�r teknologi eller dina strategitankar eller metodiker, ditt bolag, din teknologi kommer aldrig ers�tta att du beh�ver ha en ledare som �r en ledare. Det vill s�ga att jag kan ta ett beslut vara tydlig med det, ha en vision, ta en risk i att jag tror p� det h�r, vi beh�ver g� dit. Johan: Jag h�ller helt med och det �r v�l det som g�r hela det h�r omr�det s� intressant att forts�tta jobba mot. Det finns inte en silver bullet. Vilken teknik du �n har s� �r den beroende p� att du anv�nder den p� r�tt Oscar: s�tt. Verkligen. Jag tror att det �r PVC som s�ger Human Led Tech Powered. Ja, exakt. Det �r s� det m�ste vara. Det m�ste vara en human in the loop tror jag alltid. Det som �r filosofiskt s� m�ste man ju st�lla sig fr�gan Ocks� tycker jag hela tiden, jag menar b�de du och jag som bygger techbolag men vi �r f�r�ldrar och vi �r en del av samh�llsdebatten vad vill vi ha tekniken till som m�nniska? Jo men d� kan man g�ra det och det f�r dig f�r ditt liv, f�r att du ska vara b�ttre, du ska kunna skapa st�rre impact i ditt liv, vara en b�ttre f�r�lder bygga ditt bolag b�ttre vad vill jag ha tekniken till? Johan: Verkligen, och jag tycker att det d�r �r s� otroligt fascinerande jag kan bara s�ga till mig sj�lv jag �r b�de den st�rsta jag �r extremt f�rsiktig n�r det kommer till teknik och mina barn extremt f�rsiktig n�r det kommer till mig sj�lv och teknik under kv�llar och m�nader samtidigt som jag �r enormt b�de investerad och intresserad och anv�nder Teknik extremt mycket samtidigt Det finns liksom intressanta Oscar: motsatsf�rh�llanden i det h�r kan jag tycka. Verkligen och f�r mig liksom g�r vi direkt in p� en klass kommer vi direkt in p� samh�llsfr�gan tycker jag h�r f�r att du �r en form av elit om jag bara s�tter den b�de d�rf�r att du Du �r v�lutbildad, du har mycket kunskap men ocks� elit nu, vilket kommer definiera v�ldigt mycket i framtiden vem som �r elit eller inte. Du f�rst�r teknologin p� det s�ttet du kan bygga bolag, bygga en s�n podd, g�ra massa saker i framtiden du �r nyfiken. Men du �r ocks� elit d�rf�r att du kommer ta b�ttre beslut f�r dina barn och f�r dig sj�lv med de negativa sidor som finns av teknologin. S� man t�nker p� samh�llet, jag �r helt �vertygad om det nu, det g�r v�ldigt snabbt is�r nu, men det �r p� b�da dimensionerna. B�de att kunna anv�nda och bli framg�ngsrik p� det, men ocks� att se till att det inte f�rst�r en sj�lv s� mycket som den h�r potentialen g�r. Och det g�r mig j�vligt orolig att b�da de h�r tv�... Kommer att g�ra att de som fattar det kommer b�de att ha mer plus och mindre minus. De som inte fattar det kommer inte att ha plus och mycket mer minus med den nya tekniken. Johan: Det skulle vara j�ttesp�nnande att h�ra just diskussioner runt Wallenberg. N�gonstans jag hade f�rra veckan ocks� en podd v�ldigt AI-fokuserad d�r Henrik som var min g�st refererade till en t�g Nick Bloom tror jag, som pratade om att 2025 kommer att vara ett �r som kommer att upplevas or�ttvist f�r de som inte var med p� t�get. Oscar: Helt �vertygad, 100%. Kolla p� president inauguration vad den heter p� svenska invigningen. Vilka satt p� f�rsta raden? Nej, verkligen. Vilka ser vi? Det �r kvar att ta exakt siffrorna men Elon Musk investerade 180 miljoner dollar eller n�gonting i Trumps kampanj Jag tror v�rdetillv�xten p� hans totala �r tiotals miljarder dollar. Vi s�g Sam Altman och den h�r stora satsningen p� AI-infrastruktur som kom i Texas. S� det sker en extremt snabb koncentration av makt och rikedom kring de som f�rst�r och leder utvecklingen av tech. Johan: Den sker ju b�de i det lilla och i det stora. F�r jag tror att den h�r or�ttvisan kommer ju dels vara f�r privatpersoner som... Man kan ju ha haft en fenomenal karri�r och ha ganska seniora roller och p� v�ldigt kort tid bli ganska irrelevant. S� det sker ju b�de p� den niv�n p� samma g�ng som jag har haft andra diskussioner som �r otroligt positiva. Det h�r �r en great equalizer. Om du �r nyfiken och kanske inte kommer med en elitklass bakgrund men �r driven och nyfiken s� har du v�rldens m�jlighet att snabbt b�de bygga bolag, bli otroligt mer relevant som yrkesperson, f� mer gjort. Och s� sker det p� den h�r j�ttemakroniv�n. Det �r n�gon dag eller tv� sedan vi h�rde att 500 miljarder dollar ska investeras i Stargate. Ja just det. USA, Kina och helt pl�tsligt Europa, Sverige som k�nns f�r mig i alla fall som att vi g�r v�ldigt lite. Vad �r din bild av om man tar det v�ldigt makro Europa mot USA, eller inte mot men i kontexten av USA och Kina? Oscar: En s�n h�r siffra det �r ju alla AI-queries allt som g�r genom olika AI-modeller. Om man t�nker att det n�gonstans �nd� kommer skapa v�ldigt mycket... Utveckling och f�rm�genhet och tillv�xt och s�. 90% av allt som sker i hela v�rlden g�r genom ett Nvidia-chip i kombination med OpenAI. Allts� det �r s�n extrem koncentration och n�got som �r s� extremt potent som sker just nu. Man m�ste bara t�nka p� det. Vad inneb�r det? S� tar vi det och s� tittar vi p� alla de andra Meta och Google och alla andra som bygger i USA Stargate, potentiellt 500 miljarder dollar som ska investeras. Och s� riktar vi blicken hit, mot Sverige eller mot Europa. Vet du ens n�gon siffra p� hur mycket Sverige har investerat i AI? Det var min n�sta fr�ga om du visste det. Ingenting i princip. S� vet jag att de t�nker lite, AI-kommissionen kom d�r finns det ju ett investeringspaket p� 17 miljarder �ver x antal �r. Det �r... Det �r s� stor skillnad. Sverige �r inte ens ett utslag p� en skala i relation till vad investeringar sker i AI. I det h�rda, i ber�kningskapacitet, i algoritmer och s�. Sen har man ju den andra fr�gest�llningen som �r i humankapitalet. Vad sker i humankapitalet Du var inne p� det. Om man har en bra grundutbildning kanske och k�nner sig trygg i ett tryggt samh�lle s� finns det en massa fantastiska verktyg som kanske alla har kommit fr�n USA. Men det �r ju n�sta k�lla f�r att vi ska lyckas. Och d�r tror jag att Erik Brynjolfsson, han �r professor p� Harvard, han skrev f�r n�got �r sedan att hans bed�mning var att f�r att utnyttja den fulla potentialen av AI, f�r varje en krona man investerar i AI s� m�ste man investera nio kronor i fortbildning, reskilling, organisationsf�r�ndring och allt som har med humankapitalet att g�ra. Johan: Och d�r �r ocks� fr�gan hur mycket investerar vi d�r? �n s� l�nge s� k�nns det som att investeringen �r v�ldigt mycket privatperson till privatperson. �ven utifr�n ett bolagsperspektiv s� �r det inte j�ttestora upskilling-investeringar �n s� Oscar: l�nge jag �r. Det f�rv�nar mig extremt mycket. Jag tror att Sverige har extremt goda f�ruts�ttningar d�r f�r vi har en v�ldigt v�lutbildad befolkning, utbildning i tillg�nglighet f�r alla, teknik... Det �r ganska stor teknikpositivism i det h�r, s� vi har j�ttebra f�ruts�ttningar. Men jag tror att vi m�ste gasa p� ett helt annat s�tt �n vad vi g�r idag. Johan: Tror du det finns en komponent av lite s� h�r fat and happy? Vi har ju liksom en sj�lvbild av att vi �r v�ldigt teknologiskt i framkant och s� vidare. Samtidigt, jag som har mycket aff�rskontakter mot USA noterar ju liksom enorma v�ldigt praktiska skillnader. Hur ofta har du mer �n AI-transcriber i m�ten? Absolut standard i USA. Det �r fortfarande en novelitet h�r i Europa. Och m�ts med skepticism och liksom s�dana grejer. Jag Oscar: har s�dana bilder som dig. Jag tror ocks� att vi �r lite complacent i t�nket riktigt bra. Men sen stod, vad g�ller den fr�gan, s� vi vet att vi har bra f�ruts�ttningar och bra utg�ngspunkt. Och fortfarande ligger vi, det �r bara en AI-index Man kan tycka vad man vill om s�dana h�r rankingar. Vi har liksom varit, vi var v�l 3-4 n�gonstans allts�. Nu vet jag inte vad vi �r, 25 eller 18 eller 25 l�ngsamt. Det lite Boiling Frog Syndrome lite grann h�r. Och vad saknar vi d�? Jag menar vad �r det som kr�vs f�r att man ska g�ra en investering? Om vi �r d�r om tio �r. Om man k�nner, vi ska bara dit. Allts� det kommer vara fantastiskt. D� klarar man ju av att ta de h�r betten. Vi m�ste r�ra oss fr�n det omr�det till det omr�det. Vi m�ste g� all in h�r. Vad i den ber�ttelsen tycker du om hur AI skapar ett fantastiskt svenskt samh�lle om tio �r? Jag tycker det �r en otroligt Johan: beg�vad fr�ga. Tv� kommentarer p� den. Och ta g�rna en diskussion efter ocks�. S� den ena kommentaren �r att du m�ste n�stan sj�lv som privatperson, individ ha haft ditt aha-�gonblick runt AI f�r att kunna komma till tankar om vad det skulle kunna bli. Och d�r tror jag en av flaskhalsarna ligger. Framf�rallt f�r seniora ledare som De Oscar: har inte Johan: tid. De har inte tid, absolut. Det finns v�l en viss generationsfr�ga i det ocks�. Men jag tror att det �r n�stan om�jligt att ha en beg�vad diskussion i en ledningsgrupp om du inte har tagit ganska rudiment�ra, n�stan tillbaka till skolb�nken, k�nna sig lite dum, experimentera sj�lv. Och d�r tror jag i praktiken ganska mycket av fr�gan sitter fast just nu. Att vi har f�r m�nga seniorledare som inte kan n�gonting annat �n att de kanske har h�rt buzzwords. Jag tror inte man m�ste kunna extremt mycket f�r att kunna b�rja t�nka i de h�r mer experimentella banorna. Verkligen. Sen tror jag att den andra delen �r att snabbt blir det v�ldigt stort och lite verklighetsfr�nv�nt f�r m�nga. Jag tror, om man ska f�rs�ka svara p� fr�gan, vad �r den h�r positiva delen? Kan man f�lja... Sina aff�rsproblem ner till d�r det finns friktion mellan anv�ndare och min tj�nstprodukt teknik vad det nu kan vara, n�gonting och f�rs�ka i v�ldigt h�g utstr�ckning med olika typer av AI-verktyg bygga bort friktion. Och i enkla exempel, om man bygger mjukvara s� liksom de flesta mjukvaror �r beroende p� att du liksom g�r en bra input f�r att f� en bra output. Och alla hatar att ge input till mjukvara f�r det �r liksom administration. Kan vi underl�tta d�r med AI? Vilket vi absolut kan, i alla m�jliga typer, �ven om du har liksom ett CRM-program eller liksom ett l�neprogram eller vad det nu kan vara f�r n�gonting. Bara ge upp till, s� mycket du bara kan. S� liksom vi f�r s� lite s� lite beroende p� att en anv�ndare �r aktiv och f�rst�r produkten ni anv�nder s� har du j�ttemycket innovation. Men sen s� har du ju tio �r Vad skulle du s�ga p� den h�r tio�rshorisonten? F�r �ven de h�r grejerna nu pratar jag kanske ett, tv� �r i realiteten Tio �r, det �r enormt sv�rt att se Oscar: framf�r sig. Ja verkligen. F�r att g�ra det l�ttare i mitt huvud s� f�rs�ker jag dela upp det i tv� saker. Det ena �r hur kan vi anv�nda ny teknologi vi pratar om AI mest, men AI f�r att f�rb�ttra F�renkla, g�ra det billigare, smidigare f� bort friktion som du n�mnde i din redan existerande aff�rsmodell s�tt att jobba, organisation struktur, produkter, interaktion med kunder, allting. S� det �r liksom f�r alla startpunkten. Johan: Precis, men du �r inne p� att det �r ju �nd� n�gonstans bara lite en liksom iteration p� det som redan �r. Produktivitet. Det �r Oscar: j�tteviktigt. Men ska du vinna om tio �r d� �r det ju liksom hur ser ditt bolag ut? Jag brukar t�nka tanken, om du fick och har gjort n�gon s�n h�r verksamhet med ett av de st�rsta bolagen i Sverige med deras topp 500, d� st�llde vi oss den fr�gan om du fick ett vitt blad papper hur ser det h�r bolaget ut om tio �r? Du f�r bygga ett eget bolag, du f�r de resurserna du kr�ver, du har tio �r p� dig. Hur bygger du det s� att du sl�r oss? F�r att ta sig utanf�r v�ra dimensioner och hur vi ser ut i v�ra matriser. D�rf�r man bygger ett f�retag med massa olika f�rm�gor och kompetenser. F�r man k�nner att kombinationen av dem ska ta en fram�t. Men realiteten ser ofta s� att den delen g�r det och den delen g�r det. S� det �r ganska sv�rt. G�ra den �vningen. I den b�sta v�rlden, hur exakt ser vi ut? Hur �r vi organiserade? Hur leds vi s�? Hur ser vi ut idag? D�r kommer strategin in. Vad g�r vi f�r prioriteringar f�r att n� snabbast dit och s�? Jag tror att om man inte ens �r h�r riktigt du var inne p� det. Hur kan man anv�nda f�r att effektivisera och vad �r det egentligen? Ta bort lite av kanske ocks� magin, �ven om det �r lite magin i det. D� �r det ganska sv�rt att g�ra den h�r �vningen. Och det �r de som g�r den h�r �vningen som kommer sl� ut de h�r bolagen. Johan: Jag �r j�ttenyfiken. Jag hade velat vara med p� den dagen eller hur ni rent praktiskt gjorde det d�r Vad fick man ut av den diskussionen? Oscar: Man fick ut egentligen hur ser bolaget ut egentligen V�ldigt tydlig liksom. Och jag tror lite i det fallet precis som jag tror n�stan alla bolag som skulle g�ra en s�n h�r �vning kommer landa i. Det �r att f�r n�stan alla svenska stora bolag, traditionella bolag i h�rdvarubolag De har varit v�ldigt duktiga p� att bygga h�rdvarumaskiner p� olika s�tt. Eller bilar eller lastbilar eller borrmaskiner eller vad det nu �r. Att det som kommer tas d�r �r inte v�r f�rm�ga att bygga lite b�ttre h�rdvara. Utan det �r att �stadkomma... En mjukvara som st�ndigt kan hj�lpa till, sannolikt med att vi ocks� bygger h�rdvara, men kanske inte, att leverera en fantastisk tj�nst till v�ra kunder. S� vi beh�ver designa v�r organisation, v�r produktion, v�rt ledarskap utifr�n en mjukvarat�nk f�rst. Och att g�ra den f�rflyttningen, om det har varit ledare i 20 �r i ett bolag som har fokuserat p� produktlinjer och effektiviserat och gjort dem lite b�ttre, det �r inte r�tt. Men den transitionen kommer i princip alla bolag beh�va g�ra om de ska lyckas om tio �r. Det finns ju n�stan inte det enda Johan: framf�rallt f�r de st�rre bolagen, f�r det �r klart det finns ju massa aff�rsmodeller som �r helt odigitala och antagligen i framtiden ocks� kommer vara extremt framg�ngsrika i den digitala milj�n. Ta upplevelser, kommer antagligen v�xa enormt Allt som �r m�nskliga relationer. Exakt, men n�r det kommer just till stora bolag s� �r ju n�stan ingen aff�rsmodell som inte... ...inte radikalt kommer f�r�ndras. Vilka �r de h�r och nu, januari 2025, om du skulle f� m�jligheten att i Sveriges tusenst�rsta bolag skjuta in trefr�gor till ledningsgruppen som �r, det h�r �r de grejerna som genuint kommer att avg�ra er konkurrensf�rm�ga p� fem-tio �rs sikt. Vilka de �r, vad jag tycker att de �r. Oscar: Ja d� �r det f�rsta skulle jag s�ga �r, vad �r det f�r typ av arbetss�tt, ledarskap, arbetsmilj�, liksom strategi st�r i vision som kommer kr�vas f�r att rekrytera de absolut b�sta m�nniskorna? Ja. Det vill, ta sig ur hur det ser ut idag, hur ska vi �ka v�ran brand, recognition och potentiellt, vad �r det de b�sta kommer beh�va f�r att vilja jobba d�r och f�r att utvecklas lite? Sen till den andra fr�gan tror jag �r, hur... Hur kan vi, hur kan ni bygga ett bolag som liksom... Varje sekund eller varje minut egentligen i relation till kunder i dialog med kunder och anst�llda hela tiden f�r�ndrar vad er produkt kan g�ra till er kund. Det h�r med att man bygger n�gonting och sen skjuter man ut det till kunden och sen s� har kunden det i fyra �r och sen kommer en ny version. Utan hur, ja men liksom som en mjukvara en app p� det. Hur ser den modellen ut? Och sen den sista, den kanske �r kopplad till den f�rsta det �r liksom om man skriver en arbetsprofil h�r och nu, och t�nker vi mycket p� �ven med W-hatten f�r v�ra vd'ar. Vd i fem �r eller tio �r �r skitduktig och om du skulle skriva rollbeskrivningen idag f�r de kommande tre �ren f�r att vara en vd Beh�ver vara och kunna och agera. Hur ser den ut? Och jag t�nker f�r dig sj�lv och mig sj�lv. Du �r p� bolag. Men hur ser den ut? Inte varf�r det �r h�r nu, vad g�r nu? Hur ser den ut? Vad har jag f�r gap? Kan jag st�nga dem? Har jag energi i det? Vad beh�ver jag f� min �gare? Vilka f�ruts�ttningar beh�ver jag f�r att lyckas? Eller �r jag inte r�tt? Du kanske �r fantastisk. D� kanske du �r r�tt h�r. S� �ven d�r m�ste vi cykla mycket kortare. Vad �r det som kr�vs h�r och nu i n�rmsta �r? Vilken prioritet beh�ver vi g�ra h�r nu? Var ska vi g�? Om jag skulle freebasa lite p� din fr�ga s� �r det de tre omr�dena. Johan: Vad �r de stora skillnaderna? Jag tycker alla var intressanta. Men den sista f�ngade verkligen min fantasi. Hur ser en framtidss�krad arbetsbeskrivning ut f�r en vd? Vilka nya grejer finns d�r som inte fanns d�r f�r ett och ett halvt �r sedan? Jag tror den Oscar: absolut st�rsta mjuka som jag tycker det �r nyfikenhet. 100%. D�rf�r att... Om tv� �r p� n�got s�tt litegrann men om du inte �r nyfiken och du b�rjar bli litegrann inte kritisk granskning men hela tiden f�rst� att man �r p� en resa sj�lv och nyfikenhet och det kopplat till att du beh�ver vara en person som inser att du kan inte allt du ska inte kunna, det du ska kunna det �r att rekrytera m�nniskor och de ska kunna bygga team som kommer f�rst� vad du beh�ver g�ra, vad du beh�ver g�ra f�r att st�tta dem det �r liksom ett perspektiv f�rflyttning fr�n lead by example jag �r manlig ofta jag kan allt, man har kommit upp i ett industribolag har svaret p� allt och boom boom boom till jag kan extremt lite men jag kan rekrytera m�nniskor och ge er f�ruts�ttningar och ha en �ppen dialog och teamet uppt�cker Framtiden s� den och det tror jag ganska snabbt om man pratar med en m�nniska kan man f�rst� �r det n�gon som har svar p� allt ganska snabbt direkt eller �r det n�gon som ocks� �r ganska nyfiken och reflekterande jag vet inte det finns Johan: ju, jag hade en Anna Tibelius p� din p� podden som �r s�h�r hj�rnexpert och bara konstatera enkelt att det finns ju en genetisk komponent av det h�r allts� i en big five modell en personlighetstester �ppenhet, s� kanske det �r mycket viktigare komponent av Oscar: vd-rekryteringar Johan: fram�ver Oscar: det kanske �r b�ttre ord �n nyfikenhet �ppenhet kanske �r lite bredare term �n nyfikenhet s� s�ga f�r �ppenhet Ja, jag gillar det. Jag tror att det �r bredare. Jag tror att det �r b�ttre egentligen. Johan: Jag har alltid haft en otrolig lockelse. Eller jag tycker att om man beskriver n�gon som nyfiken det �r en av de vackraste komplimangerna. F�r det g�ller ju �ven mellanm�nskligt. Oscar: Du har s�kert kompisar eller folk i ditt umg�nge som du ansl�s av och t�nker s�h�r �r den h�r personen inte alls intresserad av mig �verhuvudtaget? Hur funkar den h�r m�nniskan i sitt arbetsliv eller i sitt familjeliv? Den �r helt ointresserad av alla andra. Ja s�klart. Den typen ledare det g�r inte l�ngre. Johan: Ska man vara p� n�stan aggressiv inte jakt kanske men ska man ta ett aktivt val som seniorledare som har stora organisationer av ledare under en att f�rs�ka hitta den typen av ledare och s�tta dem p� andra roller tror du? Det tror jag absolut. Oscar: Jag tror det. Jag tror det m�ste genomst�llas. Om det �r du fr�gar, hur man ska rekrytera, 100%. Jag lyssnar varenda j�vla dag p� olika AI-poddar och ditten och datten, s� relativt sett �r jag nog ganska uppdaterad med alla olika modeller och funktionaliteter och hur du kan p�verka. Men jag k�nner ocks� en �ngest att jag kan fan ingenting. Hur fan ska jag? Men d� t�nker jag, okej ja, vi som �r ena form av elitgubbar som kan prata med en massa smarta m�nniskor och f�rst� mycket, hur fan ska jag? Tillbaka till den h�r samh�llsfr�gan, hur f�r vi ner den h�r distansen mellan de h�r f� som ocks� formar? Tillbaka till f�rsta raden p� presidentinvigningen som ocks� numera kommer forma reglering och f�ruts�ttningar Det �r inte bara att de �r duktiga bygga bolag, utan de kommer att p�verka hur samh�llet ska fungera Och resten. Mm, Johan: verkligen. En side note kanske, men som jag slogs av. Jag har ibland s� dyker jag in i andra poddar som jag �r med i, som har olika specifika vinklar. Vi pratar till finanspersoner till HR-personer. Det sl�r mig nu att HR f�r f�rsta g�ngen eller inte f�r f�rsta g�ngen, men f�r en otroligt strategisk roll. Verkligen. I den h�r omst�llningen. Eller de b�r. Oscar: Eller b�r ta. Exakt Det �r liksom fortfarande ocks� v�ldigt traditionellt ofta vad HR g�r och inte g�r. Det handlar om processer ofta, och liksom rekryteringar och retention, och ers�ttningsfr�gor, och lite kulturfr�gor. Men egentligen �r det liksom, och jag tycker en HR, om jag skulle f� en fr�ga och bli HR-chef n�gonstans D� skulle jag i s� fall kr�va att jag blir bel�nad p� att f� ett mandat p� den f�rflyttningen som kulturen organisationen g�r. Ja. Bara. Okej. Hur m�nga HR idag har en stor del av sin ers�ttning kopplat till transformationen, allts� hur man f�rflyttar sig fr�n h�rdvara till mjupa. F�r det �r hur det, allts� m�nniskorna hur skapar det f�ruts�ttningar f�r dem att �ndra sina beteenden, vad beh�ver de, beh�ver ledarskapet st�tta? Det ser jag i ganska liten utstr�ckning �n s� l�nge. S� att ja, teoretiskt och jag tycker som du, det borde vara extremt n�ra vdn. Men det �r fortfarande inte s�. Johan: Och sen tror jag, kopplat till, om man pratar kompetensf�rs�rjning s� jag tror att det kommer vara n�stan helt om�jligt om du inte v�ldigt tydligt har en AI-agenda som bolag att rekrytera de smartaste personerna. Absolut. Det kommer vara en s�n h�r j�ttetydlig grej man Oscar: letar efter. Jag tycker det sk�l. Jag k�nner mig lite, jag tycker det �r lite... Jag vill i varje fall vara ganska sn�ll person. Det viktigt f�r mig. Att folk ska k�nna att jag �r sn�ll och det ska vara nice att vara med mig. S� d� blir jag ibland upp och avkalla att jag inte kanske �r tillr�ckligt tydlig i feedback eller kanske inte tillr�ckligt prioriterar kanske det som �r kanske inte tillr�ckligt elitistiskt ibland. Jag vet inte hur jag ska tycka riktigt. Till exempel med rekryteringar. Det vi g�r d� med Kanucki �r en kombination av strategier och jobba med vd och ledningsgrupper och det h�r j�ttesv�ra huvudet och teknologi. Och det �r en ny kategori det �r en ny kombo. Jag k�nner bara att det vi m�ste rekrytera, de m�ste vara otroligt smarta. Mm. Precis till din po�ng. Det m�ste ju ocks� vara en bra absolut, men om man inte har en kognitiv ganska h�g f�rm�ga det vi pratar om allting nu, s� �r det ocks� v�ldigt sv�rt. S� det �r s� otroligt komplext. Teknologi, det �r logik liksom med matematik och allt som �nd� ligger bakom modeller och mjukvara och allting. Och sen �r det beteenden, det �r ledarskap, det �r framtid. Johan: Det Oscar: beh�ver vara konceptuellt Johan: v�ldigt stark. Och liksom m�la ut konsekvenserna av beslut ganska l�ngt. Oscar: Exakt, och vi t�nker m�nniskan i det. Jag k�nner sj�lv, jag �r extremt Stimulerade mitt jobb och tycker det �r skitkul men det ocks� oerh�rt sv�rt jag kan ibland komma hem eller jag badar n�stan alltid varje kv�ll lyssnade p� din podd i badet ig�r till exempel d�rf�r jag k�nner att jag s� hj�rntr�tt efter mina dagar s� att Johan: jag h�ller verkligen med, det �r en otroligt fascinerande period yrkesm�ssigt just nu, f�r lika mycket som jag k�nner att jag har nog s�llan varit s�h�r stimulerad lika mycket s� �r man overwhelmed av en konstant k�nsla av att jag r�cker inte till och lite grann s� som det blir ocks� n�r man �r ganska aktiv i att g� i n�gon typ av ny tekniks logik s� helt pl�tsligt s� finns det ju Vilket �r j�ttekul men det finns l�ngt m�nga fler m�jligheter �n vi har tid att ta tag i. 100 Oscar: procent. Johan: Och det �r... Det �r j�vligt jobbigt. Exakt. Det sv�rt att prioritera. Oscar: Det �r l�tt att sitta h�r och s�ga att det �r en strategi och d� m�ste man prioritera. Och s� sitter man sj�lv i sin vardag och k�nner och jag bombar mina kollegor p� Kanucki i v�ra olika sl�kkanaler med tusen id�er jag har hela tiden. S� jag s�ger shit v�nta nu g�r jag det. Johan: Jag h�ller verkligen med. F�r att det... Men n�gonstans, execution tar ju ett tag innan det faktiskt �r implementerat ocks�. Och s� �r man hela tiden framme framme framme, framme. Och saker som k�ndes verkligen h�gteknologiskt f�r ett halv�r sedan k�nns som super-commoditized idag. Och vi har kanske inte ens hunnit implementera den h�ftiga id�n som var f�r ett halv�r och nu �r vi h�r borta. Oscar: Ja, jag vet. Johan: Det �r det som �r Oscar: min tr�st i det. Johan: Ja, Oscar: du har en tr�st. Johan: Vad Oscar: bra. Jag har en tr�st Och det som ocks� �r frustrationen det �r att vi m�nniskor �r, det �r v�ldigt tr�gt. Hur mycket en fantastisk teknologi kan g�ra och din mjukvaru bygger. Det kommer i slut�ndan att handla om hur kommer den enskilda individen �ndra sitt beteende eller anv�nda det p� riktigt. Inte bara vad det kan g�ra. Och alla runt omkring hur p�verkar det hur man �r organiserade? Hur man trivs med jobbet? Vem som jobbar d�r? S� att ja, det finns vissa bolag som ett tag medan de v�xer s� kommer de kunna vara extremt snabba i det h�r. Men till slut s� �r det en stor grupp m�nniskor som tillsammans Ska f�rflytta sig och g�ra n�gonting p� ett annat s�tt. Jag undrar hur mycket Johan: det handlar om, jag tror det �r realiteten S� du kommer ju ha en liten om man anv�nder ditt ord, elit som i v�ldigt h�g utstr�ckning driver och bygger f�r�ndringen. Men AI f�r gemene man kommer man ju snarare m�rka via att mitt CRM-system helt pl�tsligt autocomplitar kontaktuppgifter. Oscar: Ja, livet blir lite enklare f�rhoppningsvis och lite l�ttare. Ja exakt. Johan: S� det kommer finnas sm� AI-grejer i Oscar: alla Johan: produkter Oscar: som jag anv�nder till vardag. Exakt. Jag tycker det en bra analogi lite som jag t�nker med Apple. Nu har ju inte vi Apple Intelligence �n i Europa d�, i tanke p� v�r reglering, som vi kan prata om sen ocks�. Men Apple, jag tycker det �r nice om Apple, det �r de som alltid t�nker p�. De skiter, de pratar inte om v�ra nya processer, kan jag g�ra det eller ditt eller du kan g�ra det. De vill bara att anv�ndningen ska vara fantastisk. Ja. Saker kommer bara bli �nnu lite b�ttre och lite snyggare, lite enklare, lite najsare. Och n�stan allt av det kommer jag ha med AI att g�ra. Ist�llet sitter man ju sj�lv i andra och laddar ner nya appar och vilken app ska jag ha som AI-app s� att jag kan det och det och det. De g�r ju n�got, ett annat sp�r. Jag tycker det �r v�rt att t�nka. S� jag h�ller helt med dig. Det �r d�r kraften kommer komma fram. Johan: Men jag tror att man igen d� kanske tillbaka till publiken f�r den h�r podden. Men nu har man ju aldrig liksom benkoll p� vilka p� individniv� som lyssnar. Men intentionen i alla fall har ju varit att det �r en podd mot ledare s�. Och kanske inte ledare specifikt i techbolag eller antagligen inte utan ledare s� som de ser ut mest. Oscar: Hellre det p� n�got s�tt. D� t�nker jag att det kan ha st�rst v�rde d�r kanske. Johan: Ja, men verkligen. Men d�r blir det ju lite en fr�ga om att ja, AI f�r gemene man kommer kanske mer h�nda �n. Men just i en ledarposition s� har man ett annat ansvar. Och d�r, jag kan inte komma till n�gon annan slutsats �n att jag m�ste b�rja med mig och mina beteenden. People Oscar: who know how to do the job know how to improve the work. The people who know how to do the work know how to improve the work. Min kollegor Kai, vi �r fyra parter i v�rt bolag och Kai var med fr�n b�rjan. Jag kallar honom f�r en chefsideolog. Han �r verkligen hela tiden d�r framme, vilket �r ganska jobbigt ocks�. Han utmanar oss alltid hela tiden med hur det borde vara d�r ute. Och s� t�nker jag, jo men, s� h�r funkar det. S� jag tror att om det �r som ledare Och f�rst�r intellektuellt att AI kommer f�r�ndra allt men du sj�lv inte k�nner hur det p�verkar ditt eget arbetsliv eller vad du kan g�ra med det. Hur ska du skapa r�tt f�ruts�ttningar? En styrelse en styrelsens roll �r ju faktiskt att s�tta strategin det �r det du ska exekvera. En styrelsens roll �r ju att ta beslut om var de stora investeringarna ska g�. Alla stora investeringsbeslut kommer det. Om en styrelse inte f�rst�r om tio �r vad det �r som kommer skapa v�rdet i det h�r bolaget kommer de s�ga ja till de investeringsf�rslag som kommer fr�n vd inom ett omr�de de inte f�rst�r eller kommer de s�ga fr�getecken. Vi kommer tillbaka till vilka som sitter och tar besluten om vad man ska prioritera och investera. Johan: Det d�r �r j�ttefascinerande. Samtidigt om man f�rs�ker bli j�ttepraktisk och ge en rekommendation s� det f�rsta beslutet kanske egentligen bara handlar om att s�tta hela seniora ledarskiktet i n�gon intensiv en m�nad AI-upskilling-kurs. Oscar: Och det g�r m�nga. Det gjorde ju mina huvudm�n n�r jag jobbade med W1, de som jag tycker �r otroligt framsynta de har en konferens varje �r med alla vd-ordf�randen som vi ocks� har hj�lpt dem att jobba med kanuckas f�r att f�nga, s� man har en gemensam prioritering om framtiden. Men en sak som kom ut d�r, det var just det, och d� tillhandah�ll de ett antal sessions, AI-utbildnings-sessions, som frivilliga, vilka vd-ordf�randen borde vilja g�ra det h�r. V�ldigt m�nga var med och det var v�ldigt handfullt En s�n x antal timmar under flera tider n�r man fick testa med olika modellerna, f�r att man skulle �stadkomma det d�r lite, men wow. S� jag tror att utbildning allts� jag testar l�nge, jag m�ste bara s�ga det f�r jag blir ocks� blown away h�romdagen. Varje januari s� skickar jag ut ett mejl till mitt bolag d�r jag f�rs�ker f�rutsp� framtiden. Just det. Lite s�rskilt n�r vi f�rsnackade. S� varje kvartal s� s�ger jag, kvartal ett kommer det h�nda, vi kommer f� en s�n typ av kund och vi kan anst�lla en s�n person. V�ldigt konkret men lite vision�rt. I �r s� valde jag att g�ra det f�r tv� �r, f�r vi beh�ver lite l�ngre perspektiv nu. Fr�n tidigare tv� �ren s� gjorde jag en chatt-GPT-summering s� det fanns en ganska bra summering lite enklare. Och s� hade jag de h�r tv� �ren fram�t. Och s� k�rde jag ner det i Notebook LM. Och s� bad jag om att kreera en podcast. En podcast, ja. Allts� den var det �r s� bra s� att det �r fan helt sinnessjukt, trots att jag �nd� jobbar med AI varje dag hur de pratar om det h�r bolaget f�r- och nackdelar och vad strategin �r det �r s� kraftfullt bara det skulle jag r�da, om man g�r n�gonting ladda ner Notebook LM ladda upp n�gra typer av dokument som inte �r f�r k�nsliga, konfidentiella och be den generera en podcast och lyssna p� det jag Johan: har ocks� ganska nyligen f�tt min s�n push jag laddade upp min bok och bad en var tv� C-level exekutiv som har l�st och diskuterat boken och kvaliteten av podcasten �r det �r s� det Oscar: �r sinnessjukt faktiskt v�ldigt man var lite smart i vad man rekommenderar folk att g�ra, hj�lper folk att g�ra det kanske inte kr�vs j�ttemycket f�r att man �ppnar det h�r och k�nner wow Okej jag beh�ver och vad �r det slut�ndan som avg�r? Jo det �r ju, alla har x antal timmar p� sin arbetsdag och man beh�ver prioritera vad man l�gger tid p� s� vad man beh�ver g�ra varje individ ju det �r ju att �ndra hur man l�gger sin tid och ta bort n�got som k�nns j�tteviktigt och l�gga till n�gonting som handlar om att l�ra sig, och d� kan man tycka, det �r enkelt fast det �r skitsv�rt, det �r n�stan om�jligt liksom, att f� till det men d�r b�rjar ju f�r�ndringen Hur b�rjade det f�r Johan: dig som privatperson vad var dina liksom f�rsta steg in i det h�r Oscar: De kom fr�n ett helt annat h�ll f�r det var Marcus Wallenberg, det h�r �r liksom �tta �r sedan kanske, d� hade vi, stiftelsen har gjort den stora satsningen p� AI n�stan tio �r sedan. S� v�ldigt framsynt d�, det var Marcus Wallenberg och Wallenbergsstiftelsen som ins�g att wow, AI, mjukvara autonoma system, vi m�ste satsa Forskning s�ger jag, s� de donerade en massa pengar d�r. Och de reser mycket ut i v�rlden och h�r diskussionen inte bara om teknologin och m�jligheterna men ut i v�rlden pratar de mycket om v�nta, hur p�verkar det h�r arbetsmarknaden? Om s�dana kommer hem till Sverige, eller de kommer hem till Sverige, s� man pratar inte alls om det h�r. S� det gick an till mig och en kvinna som heter Susanna Akkum, som ocks� �r vad med jag skrev, hon var huvudsekreterare f�r AI-kommissionen. Hon sa, det h�r m�ste vi, vi m�ste f� ig�ng det h�r samtalet i Sverige. S� vad jag och Susanna Akkum var, det var att vi, jag tror vi hade hundratals m�ten och st�llde fr�gan till myndighetschefer, fackf�reningsledare, f�retagsledare, politiker, akademiker. Hur pratar de det h�r? kommer h�nda p� arbetsmarknaden? N�r var det h�r i �ren? 2017, 18, ja, n�gonstans 19. Och d� formade vi n�got som heter Forum f�r omst�llning D�r var ett antal h�gniv�personer fr�n olika delar samh�llet, v�nster, h�ger, fack, n�ringsliv, f�r att helt enkelt se till att vi kunde f� lite impact och trycka p� regeringen att b�rja prata om det, skriva debattartiklar, liksom f� ig�ng diskussionen. S� jag kom liksom in kan jag s�ga i AI fast fr�n andra h�llet, det vill s�ga p�verkan p� arbetsmarknaden. Ja exakt. Och sen s� blev det d�r Digital Idag, folkbildningsr�relsen som jag var med och startade som nu PTS har, som alla ska f� chans att l�ra sig om digitaliseringen och s�. S� jag b�rjade liksom d�rifr�n och sen s� blev jag mer h�gt p� ocks� hur man kan bygga ett bolag kopplat till det. S� en lite udda v�g in kanske. Johan: Ja, den �r nog ovanlig s�, men jag blir som imponerad �ver att redan d� se det s� Oscar: tydligt. Ja, men det var andra som s�g det tydligt. Och hur ser man saker och ting? Ja, det �r genom att tr�ffa m�nga. Sen s� brukar jag, om n�gon fr�gar mig om r�d s� �r det viktigt. Ta m�tet. G�r resan. Jag vill ha en fika bara f�r... Nej jag har inte tid. Men g�r det. D�rf�r att du kommer f� inspiration, intryck. Och har du mer information s� �r det klart att du kommer ta b�ttre beslut. Och den h�r familjen som jag delvis jobbar med, de �r extremt bra p� det. De tr�ffar m�nniskor dygnet runt. De har en fin bild av vad som h�nder och vad som �r relevant. En sak Johan: som har slagit mig p� samma tema �r att det �r relativt f�... �ven v�ldigt seniora ledare som har en medveten tanke om sitt kontaktn�t. V�ldigt m�nga vd-ar kommer ofta fr�n 20 �r inom bolaget. Vi m�rker det n�r vi arrangerar olika vd-event och s�na h�r grejer. N�r vi s�ljer p� en vd som tycker att den h�r produkten �r j�ttebra s� fr�gar vi om det �r en kund. Har du n�gra andra vd-ar i kontaktn�tet som du tror ska vara behj�lpta av det h�r? F�rv�nansv�rt f� vd-ar som faktiskt har det. Ja. Och det har alltid f�rv�nat mig jag ska ocks� s�ga, det �r en av de grejerna som jag verkligen har m�rkt i k�llvaktnet av min bok s� otroligt v�rde det �r det blev ju till slut podden, men i mitt fall s� b�rjade det med att jag b�rjade ta luncher med andra f�rfattare f�r att f�rst� lite grann hur ser den h�r v�rlden ut vad kan man g�ra av en bok, och sen s� det ena ledde till det andra, s� jag bara, wow vad h�ftigt att f� tillg�ng till s� mycket s� Oscar: sjukt low tech, hur sp�nnande l�ter det h�r r�det, s�tt dig ner ta tid att tr�ffa och lyssna p� m�nniskor t�nk inte transaktionellt det kanske �r lite medf�rt eller inte, s� jag t�nker man att jag tr�ffar dig f�r att jag kommer f� ut mer �n det jag ger med dig, eller tr�ffar dig f�r att det h�r k�nns sp�nnande jag tror jag kommer l�ra n�gonting, jag kanske kan bidra med n�gonting och ringer du mig och ber om n�got r�d eller vill ha hj�lp d� kommer jag hj�lpa dig mm Effekten av det �ver tid �r helt brutal. Men det �r ocks� jobbigt f�r du m�ste prioritera det. S� det kanske �r l�ttare med n�gon som �ger bolag och vill g�ra det f�r evigt, eller hur? �n n�gon som �r p� v�g. S� jag tror att det �r l�ttare sagt �n gjort n�r vi g�r den h�r resan i att ta skott, g� kanske hela v�gen upp och ha ett kontaktn�t inom ditt omr�de. Men det �r n�got jag skulle �nd� verkligen r�da till. Jag tycker att Johan: plattformar som LinkedIn �r ganska intressanta. F�r om du har n�gonting som �r tillr�ckligt intressant f�r att �tminstone etablera en f�rsta kontakt s� helt pl�tsligt s� �r det ju, s�g d� att jag �r j�ttefascinerad p� strategi. Det �r topp hundra strategir�ster i v�rlden �r tillg�ngliga helt pl�tsligt. Och liksom faktiskt v�ga str�cka ut handen litegrann och typ be om en lunch. Men Oscar: samma sak d�r. Det ju lite grann Du har den drivkraften Du f�rst�r v�rdet av det. Det finns en intention bakom. Jag tror att �r sj�lvf�rtroendefr�ga Johan: ocks�. Jag kan reflektera p� att jag gjorde ingenting av det innan jag hade boken. Och boken har ju varit v�ldigt bekv�m s� tillvida. En av de grejerna man m�rker �r att det �r n�gon typ av kvalitetsst�mpel p� att det inte �r en tusande telefonf�rs�ljare som bara vill boka ett Oscar: m�te. Det k�nde jag ocks�. N�r du h�rde av dig k�nde jag inte till det innan boken. Men det andra jag k�nde ocks� var att jag tror mycket p� det h�r formatet Jag gillar poddarna du har gjort. Jag tycker du har en h�rlig en bra personlighet och milj� f�r ett samtal. Vi pratar f�r lite om det i Sverige. Delvis det som har gjort valet i USA var poddarna. Ja, verkligen. Den genomsnittliga tittaren p� CNN eller CNBC �r en 70-�rig kvinna. Joe Rogan n�r 10 miljoner m�nniskor med varje avsnitt som �r m�n mycket, men de �r v�ljare och de �r konsumenter. Varf�r? Jag s�ger inte Joe Rogan, han �r kontroversiell. Men det h�r formatet att kunna resonera, diskutera, lyssna p� n�r man cyklar hem eller n�r man promenerar det �r otroligt kraftfullt. Vi �r alltid lite efter i Sverige, men om tre �r s� �r jag s�ker p� att vi kommer att s�ga att vi hade r�tt. Poddarna kommer att ha avgjort n�sta, eller varit en del av n�sta val, de kommer att ha p�verkat saker p� ett helt annat s�tt �n vad de g�r idag. Johan: Jag kan ju, bara som privat konsument, helt h�lla med. Det jag alltid har uppskattat med det �r ju... g�r jag. Nu ska jag verkligen bjuda p� mig sj�lv. Jag ser inte p� nyheterna. Och har inte gjort sen f�rsta kvartalet p� corona. D� st�ngde jag av. Och jag �r uppvuxen verkligen fr�n pappa och fr�n farfar att en samh�llsmedborgare konsumerar nyheterna. Det �r ett ansvar du har f�r att ha r�tt att r�sta. Jag har inte sett eller konsumerat n�gon typ av nyhetsmedia p� flera �r. Och det som f�r mig var Under corona s� blir det s� liksom, jag blir bara matad av liksom, jorden g�r under �verallt och s� blir det lite s�h�r, kan jag p�verka det h�r, och s� har jag liksom massa, massa �ngest men g�r ingenting �t det nej det g�r inte och sen s� �r det ju s�h�r, de viktiga sakerna har en tendens att flytta upp till ytan och jag tror, det �r viktigt medan jag s�ger det h�r, att det jag g�r med tiden ist�llet, det �r ju inte att sitta passivt konsumera liksom TikTok och Instagram, utan det �r ju att lyssna p� mer djupformat grejer, och jag har alltid varit v�ldigt lockad av att du f�r prata till punkt vi har tiden och jag har f�tt j�ttemycket fr�gor ocks� p� tal om man pratar lite s�h�r, tekniken i podcasten hur l�nga avsnitt ska du ha, jag har liksom aldrig haft en �sikt om det det �r bara helt p� det �r s� sk�nt, ja, det �r klart, det �r bara helt p� hur bra samtalet, och det kanske �r 20 minuter, eller det kanske �r 3 timmar Oscar: jag h�ller med dig, det som blir utmanande d�, om man t�nker i man g�r fr�n en gammal v�rld till en ny v�rld det �r hur man Ska h�lla ihop ett land eller en region eller en kommun eller ett f�retag kanske, det �r att om man tar f�r 30 �r sedan d� kunde du liksom, alla konsumerade egentligen samma nyhetsk�lla och d�rmed hade ungef�r samma bild av hur saker �r. Ja, exakt. Sen kan vi debattera om var r�tt bild eller inte och liksom stadsnediga och s�nt d�r. I varje fall s� fanns en gemensam grund. Ja. Idag s� har alla en egen bild av hur det �r. Mm. Hur styr du d�? Mm. S� att det �r verkligen det �r b�de positivt och negativt n�r man t�nker, jag har en kommunikationsbakgrund s� h�r hur ska du n� ut i media och s�tta en bild? Ja. Du m�ste vara P� massa olika st�llen i samma grundbudskap men anpassat till det formatet s�, det funkar inte l�ngre liksom att... Johan: Samtidigt som en s�ndare, om du d� �r en person som vill n� ut jag kan uppskatta det, f�r det jag m�rkte med min egen kommunikation som ju har handlat om mina id�er om strategi eller liksom vad det nu kan vara man blir ju ganska snabbt tr�tt p� att bara hamra in exakt samma budskap och det tycker jag ocks� �r ganska schysst i podcast d� �r det s�h�r, men du pratar om grejer som du �r duktig p� men den h�r personen �r intresserad av dig fr�n ett s�rskilt annat perspektiv, h�r �r det n�gon som har en HR-podd och som vill prata om vad kan HR-chefer g�ra f�r att underl�tta strategiresan f�r vd-ar eller s�d�r, att det blir liksom mer intressant som s�ndare ocks� Oscar: Ja, det �r skitnice s� det tror jag verkligen det formatet �r superbra som jag sa, att man vad �r det jag sa det innan jag kommer inte ih�g vad det i podden men i v�rt samtal, att f� l�ra mig n�gonting av dig ocks� sen l�r man sig ocks� n�gonting Av sig sj�lv ibland ocks�. N�r man pratar ocks�. Jag tror kraften i att formulera. S�ger ju extremt starkt. Det �r folk olika men liksom. Det �r lite magi i det. Johan: Jag har alltid upplevt det. Vi har alltid haft mycket. Vi har k�rt vd-forum och s�dana d�r grejer. Och en av de grejerna som. Och jag har alltid varit keynote-speaker. P� dem. Och jag. Kan bara bekr�fta det du s�ger. N�r du tvingas att utbilda andra. I n�gonting. Det �r d� du verkligen cementerar din egen kunskap Och pushar dig vidare. kondenserar ner i. Vad �r det verkligen som spelar roll h�r. Det �r s� j�vla Oscar: sv�rt. Jag har ju skrivit j�ttemycket tal i mina �r. Historiskt d�. Men sen n�r vi ska g�ra det f�r dig sj�lv. Det �r en helt annan sport. Ja det �r det. S� j�vla mycket sv�r. Ja f�r att det liksom. It's personal det �r lite off topic men jag h�ller p� mycket med musik sj�lv det �r en hobby jag skriver musik producerar lite i min k�llare nu har jag h�llit p� med en sak ett halv�r som �r otroligt sv�r men h�ftig min pappa har alzheimer och �r ganska l�ngt borta nu, jag kallar det att han �r ensam seglare vi ser honom lite fr�n strandkanten men han �r l�ngt d�r ute sj�lv s� jag k�nde att mitt s�tt att hantera sv�ra saker �r att skriva musik f�r det �r b�de liksom hur du g�r sj�lva musiken och s� naturligtvis texten s� jag har skrivit massa musik massa text skriv en text d�r du f�rs�ker �nd� f�nga din relation till din pappa p� �tta meningar eller hur? Allts� den �vningen har varit fantastisk f�r vad den g�r om det n�got �mne du tycker om och tror mycket om min pappa det �r ju att du f�r ju vara i det rummet om du tar analogin till nyheterna. Du vill inte vara i det rummet. S� vilket tankerum vill du vara? Savoring, att uttrycka det som �r positivt. Det har varit en helt fantastisk �vning att f� ner det p� n�got rimligt s�tt. Och egentligen att bara f� vara d�r och liksom, vad �r det som jag tycker �r fantastiskt med honom och vad var det i v�ran relation? S� att den h�r kraften i att Tvingas formulera sig med n�gonting som �r som �r du. Allts� det �r du som det �r ditt budskap det �r ingen annans och vad du tycker �r viktigt. Jag tror att �r en Johan: j�tter�rande jag f�r upp massa k�nslor i kroppen nu, men Det finns n�gonting runt det h�r med internationalitet, att du g�r n�gonting. Det �r s� l�tt i dagens samh�lle att vara helt reaktiv konsument genom livet. Ja verkligen. Det �r den typen av liksom... Jag tror i f�rberedelserna du pratade om dopaminekonomi. Det �r ganska tydligt att USA �r framf�r oss hela tiden. Det �r ganska tydligt att det �r dit vi �r p� v�g. Och s�kert redan �r i Sverige. Men bakom... Om man f�rs�ker rigga livet f�r livslycka. S� den typen av v�ldigt intentional, ta mig ut, ta mig i en kanske markant ocks� slower pace. Verkligen. Jag skriver inte musik men jag skriver dagbok varje dag. Det �r exakt samma sak. Det �r en Oscar: savoring-�vning, det du g�r egentligen n�r du reflekterar. Jag t�nkte ocks� mycket p� det h�r med snabbhet. Jag �r en extremt snabb person, jag ot�lig och s�d�r. S� har jag hittat och ibland klarar jag av att sakta ner, bland annat n�r jag skriver musik D� kommer jag liksom in i en egen v�rld Och d�, �ven om jag k�mpar mot att det g�r f�r fort ocks�, s� �r det b�ttre. Men jag l�ste en bok av Antje Jackelen f�r Erkebiskopen. Hon pratar ocks� om det h�r med snabbhet. Vi kan ju sl�nga oss med ord som jag ocks� tror p�, men speed is the new IP. Ja, det st�mmer. Men det finns ett pris till n�r saker g�r f�r fort. Vissa saker passar inte att det g�r f�r fort. Nej. Och... Det blir en liten insikt f�r mig att kanske man f�rs�ker t�nka lite mer strukturerat. Vilka saker i mitt liv och aff�rsliv beh�ver g� fort och vill jag g� fort? Och vilka aktivt vill jag ska g� l�ngsamt? Exakt. S� bra. Och varf�r och vad �r det? Jag vet inte riktigt det sj�lv �nnu. Men jag t�nker att det �r samma sak f�r v�rt samh�lle. Utbildningssystem eller kulturfr�gor eller demokratifr�gor. Ska det g� fort och �nda snabbt? Jag �r inte s�ker p� att det �r superbra. Nej. Okej s� hur applicerar vi strategier och det som ska g� fort? Okej det f�r g� fort. Jag Johan: har inget svar. J�ttekraftfullt. Jag tror att det finns ju, jag kan ju bara g� till mig sj�lv p� n�got vis. Det finns ju vissa saker som f�r mig har blivit v�ldigt mycket tydligare i att ta med tiden och lyssna in�t. Jag tycker v�nskap �r ocks� en s�n h�r sak som passar v�ldigt d�ligt i n�gon typ av snabbt logik. Jag k�nna mig ocks�. Jag har min b�sta kompis som bor sedan 15 �r i LA. Men vi gjorde faktiskt, vi �kte ut i december s� �kte vi till Ludvika och tog en Airbnb bara jag och honom och l�mnade mobiler i bilen en helg. Det var nog det b�sta i relationer som inte �r min fru och barnen som jag gjorde under f�rra �ret. Det �r s� absurt egentligen. Oscar: Vi pratar om tech och de kan g�ra magiska saker och podcast och ritenatten och allting. Och s� beskriver du n�gonting som kanske �r det b�sta du gjort sista �ret. �ka upp till Ludvika, l�gga ifr�n sig telefonen och bara, va? Ja. Men det som kul �r ju att det �r kontrasterna i det d�r som �r helt Johan: underbart ocks�. F�r jag �r ju ocks� en person som �lskar snabbt. Men jag tror igen tillbaka till jag vill kanske vara mer medveten om vad passar snabbt och vad passar l�ngsamt. Oscar: Det f�r bli v�rt gemensamma uppdrag. S� f�r v�l ses om ett tag och compare notes. Johan: Vad som �r vad. Men om man g�r tillbaka till h�r sitter tv� egentligen strategin�rdar och snackar med varandra. Vad kommer den h�r nya tekniken g�ra f�r processen strategy execution? Oscar: Det den kommer g�ra och det som vi f�rs�ker �stadkomma det �r att alla kan �nd� p� n�got s�tt interagera och vara med och ha en dialog om strategin. Det �r liksom strategin, om man t�nker historiskt �r att man tar fram en powerpoint eller exanta slide som dessutom �r formulerat p� ett Corporate english spr�k som ingen k�nner n�gonting till, allts� k�nner n�gonting f�r och �r v�ldigt h�gt flytande s� ska man exekvera p� det det �r en st�ndigt p�g�ende dialog om prioriteringar, allts� �vergripande vision och tanke om man l�gger investeringar och viss kraft p� vissa omr�den belyser den storyn sen �r det en st�ndigt p�g�ende kalibrering och dialog och liksom internalisering ner men ocks� liksom information upp om, vad s�ger kunden om man funkar eller inte, hur ska vi kalibrera med Johan: inspanning p� om man tar det traditionella v�rdebidraget av management konsulter, allts� n�gon typ av expert level advice, och s� helt pl�tsligt s� har alla tillg�ng om du �r tillr�ckligt duktig p� att liksom prompta f�r att f� tillg�ng men alla Worldwide har tillg�ng till top, top, top level advice i princip. Hur kommer deras aff�rsmodell p�verka? Jag tror, Oscar: jag menar om man t�nker att alla kan bli b�st p� allt men �r du b�st p� allt s� kommer du inte vara b�st p� n�got. S� ja, teoretiskt �r det m�jligt men jag tror fortfarande en McKinsey eller Bain eller BCG eller n�gonting som ocks� anv�nder teknologi f�r att kunna g�ra kanske �nnu billigare eller �nnu snabbare eller �nnu b�ttre perspektiv utanf�r. F�r det finns n�got m�nskligt i det ocks�. Jag ser det med alla vdar i bolagen som jag tr�ffar. Du har din Du �r liksom specialist p� det h�r och du �lskar om det �r munters avfuktning eller om det �r pia med sugkropp. Du �r h�r. Det �r extremt sv�rt att f�rst� att du kan ditt bolag, din teknologi, hur det skulle kunna appliceras i en helt annan bransch eller f�r n�got helt annat som sker h�r borta i en helt annan industri. S� jag tror att det kommer absolut alltid vara superviktigt med enda externt perspektiv n�gon som kan utmana, se m�jligheter utanf�r. Det �r mer m�nskligt. Du kommer inte kunna se allt och f�rst� hur j�vla smart AEN �r f�r dig. S� kommer du tr�ffa n�gon och s�ga, du har ju t�nkt p� det h�r. D� s�ger jag, vad fan det har jag inte t�nkt p�. Jag tror inte att det kommer f�rsvinna. Det tror inte du? Jag tror att priset man kan ta. Och att bara l�mna �ver n�gonting s� h�r, det m�ste du ju tacka. Liksom koppla in i n�gonting liksom en intern motor som verkligen kan oms�tta och g�ra till deras egen. Jag Johan: hoppas mycket p� att f�r man t�nka att strategi �r ju absolut h�r uppe d�r du verkligen beh�ver ta st�llning till hur p�verkas v�r aff�rsmodell existentiellt kanske. Men strategi �r ju ocks� otroligt mycket att okej nu ska du p� din lokala avdelning g� lite mer till h�ger �n vad du gjorde ig�r. I de h�r mer mikro perspektiven d�r fastnar jag ofta i att okej jag fattar hur vi ska digitalisera den h�r banken men jag vet inte hur jag ska g�ra liksom. Att kunna tillf�ra v�ldigt kontextuellt r�d i de situationerna tror jag har en j�ttepotential. Och sen s� har jag funderat en del ocks� p� det finns ju en del s�dana edtechbolag allts� utbildningsbolag som kanske funderar �ver Ditt barn eller mitt barn kanske har ADHD och den traditionella skolutbildningen passar inte s� bra men vi skulle kunna ta den traditionella agendan modifiera om den efter vilken personlighetstyp du har och sen s� ge dig �vningar som passar ditt psyke mycket b�ttre och detsamma g�ller ju f�r alla som �ven om man inte har ADHD att jag f�redrar att l�ra mig via en podcast eller jag f�redrar att l�ra mig via det h�r s�ttet s� att man verkligen kan hyperpersonifiera den typen utav Beteende nudges Oscar: eller vad man ska s�ga vi bygger in det i v�ran Collective Discovery ocks� man har ett chattformat d�r man st�ller en fr�ga och man blir lite nudgad och man tr�nar sin egen jag har inte det nu, men man tr�nar sin egen modell och man f�rst�r hur kopplar det du tycker och t�nker kring andra personer i andra delar av verksamheten eller till strategin och vad �r det f�r format du b�st gillar, ska vi generera en podd f�r dig eller ska det vara ett interaktivt forum eller vill du ha en summering eller citat det tror jag absolut s� tror jag den h�r Men kontakten mellan det �vergripande perspektivet av det h�r och den enskilde, d�r tror jag att teknologin kommer att hj�lpa till extremt mycket p� massa olika s�tt. Det Johan: h�r �r en r�d tr�d som ofta har varit tycker jag, lite i epicentret av d�r strategi d�r lite grann. Att man f�ljde ihop den h�r r�da tr�den mellan min vardag, praktiskt, vad inneb�r d� v�r h�llbarhetssatsning eller vad det nu kan vara f�r n�gonting. F�r mig rent praktiskt d�r du borde kunna anv�nda teknik i v�ldigt h�g utstr�ckning att g�ra det h�r relevant f�r dig och din roll och tillg�ngligg�ra best practice och vad det nu kan vara. Oscar: Ja, verkligen. Vi hade ett s�dant case, vi har ett stort globalt bolag, st�llde ut en s�n �ppen fr�ga ut i hela organisationen. Och det h�r bolaget har ju h�llbarhet som en strategisk prioritet. Och med v�ra modeller n�r vi tittade p� det, det kom inte upp som topp 20-prioritet. Nej. Och d� �r fr�gan... De h�r spr�kmodellerna kan ju f�rst� om du pratar om h�llbarhet s� det gjorde de inte men det kanske �r s� att det top down s�ttet du pratar om h�llbarhet �r kanske samma sak egentligen som f�r en enskild som t�nker p� hur ska vi f� ner energianv�ndningen av v�ran maskin h�r med en procent och det ska vi verkligen fokusera p�. Det �r en form av... Men det hade v�l varit n�gonting som den plockade upp d�? Ja fast den kanske �nd� inte, det kanske �r uttryckt p� det s�ttet s� att det handlar om energieffektivisering kanske inte om, s� det finns ingen riktig match mellan s�ttet man pratar om saker h�r och s�ttet man pratar och f�rh�ller sig till saker h�r. Det kanske �r mycket mer sammankopplat �n vad man tror men det handlar v�ldigt mycket om spr�ket, liksom kommunikationen emellan och det som �r h�ftigt med spr�kmodellen ocks� det �r att Och n�r vi g�r det h�r Collected Discovery, det �r att vi kan ju f�nga ocks� hur man pratar om saker och ting. Det handlar inte bara om vadet. S� om sen som ledare ska g� ut och prata om strategin, om du kan prata om det p� ett s�tt s� som m�nniskor pratar om det ute i organisationen. Ja, d� undviker man mycket beteende �t s�nt. Exakt, ist�llet f�r det h�r vanliga flosk. S� �ven d�r tror jag att teknologin och det du �r inne p� kan verkligen hj�lpa till att f� m�nniskor att komma n�rmare varandra. Men Johan: tillbaka lite till �ppenhet som du pratade om. Det bygger ju ocks� p� att jag som vd eller den som kommunicerar strategin faktiskt anpassar mig. Exakt. Och �r tillr�ckligt �dmjuk f�r att s�ra i v�rdet. Och d�r �r inte alla. Nej verkligen. Du ska f� en of�rberedd utmaning tillbaka Du pratade tidigare om vad �r bolaget om tio �r. Om du t�nker p� Bokanuki. Oscar: Om tio �r? Om tio �r. Jag tror dr�mmen �r att vi har m�tbart och betydande... Hj�lp b�de f�retag och kanske kommuner eller �nnu st�rre �n s� att mobilisera f� ut kraften ur alla och r�ra sig mycket snabbare fram�t mot en b�ttre framtid d�r bolaget kan ha st�rre och b�ttre impact och bidra till m�nskligheten p� ett mycket b�ttre s�tt genom att vi hj�lper till att adressera huvudet och f� ut kraften ur alla m�nniskor s� det �r liksom det mjuka s�ttet att beskriva det och om det har inneb�r att vi m�ste vara 500 personer eller 20 personer men som lyckas bygga en collective discovery som verkligen krafts�tter den interna organisationen det �r helt irrelevant f�r mig jag har ett fantastiskt jobb med den h�r familjen som jag tycker om att jobba med f�r mig spelar det ingen roll om vi blir stora eller mycket v�rda eller n�gonting det �r inte parametern parametern �r den h�r impacten och d�r �r vi inte �nnu, jag k�nner att vi �r p� n�got skitsp�nnande men tillbaka till de h�r tv� �ren som jag gjorde den h�r projection jag vill ha tv� �r f�r att jag vill inte ta n�gra beslut om v�r framtid f�rr�n vi riktigt ser exakt hur v�r impact �r var den �r och hur stor den �r s� jag vill v�nta mig att gasa tills dess n�r vi �r d�r jag k�nner verkligen yes, nu kan vi st�tta �stadkomma den h�r f�rflyttningen d� kommer man veta hur man gasar vad det nu inneb�r lite flummigt beskrivet men det �r det Johan: som �r fascinerande med det Vissa saker �r ju v�ldigt h�llbara �ver tid och andra saker �r inte alls det. S� vadet eller varfret �r v�l i sak inget. F�r det d�r hade ju beskrivit, vad vill jag �stadkomma? Det �r ju det du vill �stadkomma idag p� n�got vis Bara det �r ganska best�ende. Oscar: Sen har jag en personlig drivkraft med att bygga mitt bolag, som �r v�ldigt, p� ett s�tt kan man s�ga, egoistiskt. Och som �r det h�gsta i v�r etos, det jag har skrivit fram. Det �r att I want to build a great professional home for fantastic people. Jag vill jobba med j�vligt sp�nnande bra m�nniskor, ha kul p� jobbet, f� bygga min egen kultur tillsammans med mina medarbetare. K�nna att h�r professionella hemmet �r fantastiskt de �r fantastiska m�nniskor. Och sen har jag bara tusen procent i �vertygelse och vet, och �n s� l�nge f�tt bevisat r�tt, att l�gger jag tid p� det, �stadkommer det, d� l�ser sig allt. Jag vet inte vilken teknologi, jag vet inte exakt v�ra produkter, eller hur vi ska g�ra det, det l�ser sig. Johan: Vad har du l�rt dig om ledarskap �ver de �ren som du har b�de ut�vat och sett det genomf�rande n�r man jobbar i en konsultlogik Man ser ju v�ldigt mycket ledarskap. Vad �r de viktigaste nycklarna som du tycker pr�glar riktigt riktigt skickliga Oscar: ledare? En riktigt skicklig ledare det �r kanske lite oetvis p� n�got s�tt. F�r kanske har man det eller inte i n�gon som �r v�ldigt trygg i sig sj�lv. F�r �r du inte v�ldigt trygg i dig sj�lv, allts� k�nna ditt eget sj�lvv�rde, vem du �r och vad du kan, d� �r det j�ttesv�rt att vara �ppen och vara nyfiken eller lyssna brett. Allt som kan g�ra att du blir p�kommen eller inte kan leverera eller folk tycker n�got annat �n dig. S� det handlar v�l d�rf�r om att kultivera den delen av sig sj�lv och vara p� sin egen resa att f�rs�ka vara trygg och �ppen och Johan: Jag h�ller helt med dig Men jag skulle verkligen pusha tillbaka mot att det �r lite or�ttvist att du inte kan p�verka det. Man kan Oscar: p�verka, absolut. Men klassiskt t�nker man att man �r en personlighet, men s� �r det ju inte. S� kan man absolut. S� det �r det jag t�nker. Jag �r p� en resa och vill Johan: �nnu. Det m�rker jag j�ttemycket bland mina v�nner. F�r tio �r sedan, om man kanske kollar. D�r kanske det �r mycket en generationsfr�ga s� ocks�. Exempelvis att g� i terapi. Det �r ju n�gonting som absolut inte bland mina v�nner �r n�gonting. Vi g�r alla i terapi. Jag �r j�tte�ppna och pratar j�ttemycket om det. Samtidigt s� m�rker jag min pappas generation. Han �r 60, han �r 70 �r. Vi �r ju hj�rnskrynklare. Det �r v�rt Oscar: personligt misslyckande. Har n�got fel p� det? Ja precis. Jag har en sak jag gjorde f�r l�nge sedan. Det var n�r jag p� Investor. S� det �r 2017. 11-12 skulle jag ta �ver min egen, s� jag blev informationschef s� jag skulle ta �ver min egen avdelning d�r jag hade jobbat d� b�rjade jag jobba med en coach och henne har jag fortfarande tagit med men henne jobbade med i tio �r och det �r ju v�ldigt n�ra terapi jag beh�vde verkligen, vad �r min strategi jag f�r hj�lp att sortera bort det som �r viktigt och inte, min fru fick cancer under den perioden, d� vore det �nnu h�ftigare att ha n�gon som kan hj�lpa mig att sortera vad �r det viktigaste, hur ska min strategi skits ut s� att hela jag kan �stadkomma det jag vill och d� g�r det naturligtvis inte att dela upp professionellt och privat, f�r det �r ju liksom samma sak jag h�ller med tror du att du kan allting sj�lv eller inte och tror du att du inte kan hj�lpa dig, hur kan du f� hj�lp hur kan du utvecklas Johan: �r coachen egentligen, �r det en produktspaketering av en terapeut fast det �r liksom ikl�tt n�gonting som �r mer business? Ja. Eller �r det n�gon st�rre skillnad? Oscar: Jag tror, nu har inte jag g�tt till terapi, jag har kanske varit lite, nej jag har inte g�tt riktigt s� s� jag v�gar inte svara p� det men intuitivt s� tror jag att var helt r�tt. Om n�gon hade kommit till mig 2012 och sagt, du f�rresten borde inte du g� till en terapeut h�r n�r du ska ta hand det h�r nya jobbet? D� hade jag nog sagt nej. Ja, det Johan: d�r �r j�ttev�rt m�rkande. Men det hey, whatever works. Exakt. Det funkar p� mig. Jag �nskar att jag hade gjort det mer seri�st tidigare. Det hade nog, precis som du �r inne p�, det l�ser ju upp v�ldigt mycket. B�de jag t�nker i min relation som pappa till mina barn, jag reproducerade hur mycket grejer som jag fick fr�n mina barn som jag nu i dagsl�get har jobbat f�r att liksom, Bearbeta, s� jag har v�l gett vidare en del av det till mina barn, men j�ttemycket i f�rm�gan att verkligen lista ut vad �r receptet bakom att jag hamnar i en kreativ flow ta tag i saker som jag inte har till�tit mig sj�lv till tidigare bara se p� skam eller r�dslor eller s�dana grejer bara kontakten med min fru med mina v�nner, med mina barn, allts� det �r s� mycket jag �nskar att jag gjorde det h�r mycket tidigare och �r j�ttetacksam �ver att jag har gjort det s� pass tidigt som jag �nd� har gjort det Oscar: s� jag kan v�l se det lite i min roll, b�de kanske med Kanucki-bolaget och d�r jag �r i den andra sf�ren och har ju v�ldigt mycket dialog med M�nga vdar och s�nt det �r ganska ensamma roller att, d�r k�nner jag till en vd jag tr�ffade h�romdagen som sa jag brukar kalla dig Oskar f�r min terapeut s� att jag menar behovet finns ju verkligen d�r att ha n�gon, speciellt kanske om man tar det till det professionella d�r det �r ganska m�nga saker som �r v�ldigt viktiga f�r dig och ditt bolag som du inte kan prata med du Johan: kan inte vara �ppen framf�rallt tror jag f�r du har liksom, mot styrelsen �r det n�gonting mot ledningsgruppen det n�gonting det �r liksom inte r�tt Oscar: att vara �ppen men det �r fasiken hanterar det om du inte har n�gon professionellt eller inte professionellt men du kan prata om det ja Johan: och alla som har g�tt igenom de h�r tuffa perioder med saker som ligger p� det helt privata planet, vet ju hur, allts� �ven den mest kraftfulla liksom intelligenta vdn som helt pl�tsligt har en pappa som ligger f�r d�den kommer vara j�ttep�verkad av s�ger Oscar: inte n�gon det liksom s� fan att n�gonting �r fel vad �r det som, allts� Johan: Och sen j�ttemycket skam s�kert. Verkligen. Det Oscar: �r j�ttesv�ra fr�gor. Jag tror att det d�r �r n�got livsl�ngt Ju �ldre jag blir i varje fall ju mer inser man hur mycket b�ttre man ska kunna g�ra saker. Eller ocks� f�rh�lla sig till sig sj�lv. Johan: Jag tycker att det finns ett m�rkligt perspektiv. Man pratar ju mycket om det h�r med ensamhetsepidemier. Hur f� det �nd� �r som har v�nner som man kan anf�rtro sig �t. Jag tycker v�ldigt mycket av... Jag kan ju �nd� bara g� tillbaka till mig. Jag hade ju samma mask professionellt som jag hade inf�r min mamma pappa. Som jag hade inf�r mina v�nner. N�r du inte till�ter dig sj�lv att vara �ppen s� blir det ganska ensamt ocks�. Och d�r kan jag vara... Jag kan ju vara r�dd om man liksom ser Japan. Nu, jag h�rde en killgissning p� statistik Jag ber om urs�kt, men om det var liksom... Du har s�kert bidragit Oscar: ocks� i den h�r Johan: podden. Men det var liksom, av 35-�ringar s� var det 40% som fortfarande var oskulder. Och det �r v�l kanske ett ganska trubbigt m�tt p� att m�ta m�nsklig kontakt Men n�gonstans ensamhet och m�n som g�r i pension med sj�lvmordstal. Ja, Oscar: verkligen. Som helt pl�tsligt tappar sitt sammanhang. Nej tillbaka till det h�r. Vi kanske b�rjade med teknologin ocks�. Den dess negativa impact. Jag tror att man g�r n�gon bed�mning i USA att de som �r under, om man �r mellan 15 och 18, s� �r det 27%. Om man skulle bed�ma �r kliniskt sett beroende. Ja, okej. Allts� det �r... 27 procent, sa du? 27 procent. Ja. S� liksom n�stan en tredjedel. Allts� som heroin eller alkohol den typen av s� starkt beroende i sina sk�rmar. Ja. S� det h�r med en addiction economy som vi pratade om f�rut. De blir beroende, man f�r psykisk oh�lsa man beh�ver mer l�kemedel Det �r fantastiskt med l�kemedel att det finns. H�lsov�rden, allts� olika sektorer. Om ni tittar, vi pratade om det, du n�mnde det. �r det som har haft den starkaste tillv�xten och kommer att ha den starkaste tillv�xten de n�rmaste tio �ren om man skulle ge ett investeringsr�d Det som �r kopplat till addiction economy. Till dopamin ekonomin och de effekterna det blir. Det Johan: kommer ju bli v�ldigt sp�nnande att se. Jag kommer ju se min dotter och son g� igenom skolan. Du �r lite �ldre barn �n jag. Det finns ju ett antal saker som man undrar varf�r fick vi inte grundutbildning i de h�r koncepten i skolan. Allt fr�n enkla saker till hur deklarerar jag? Det �r en s�n sak som jag alltid har varit v�ldigt frustrerad �ver att jag inte bara fick fr�n skolan. Det varit s� �ngestdrivande genom �ren. Men inf�r framtiden nu att just vad �r min relation till min egen psykiska h�lsa? Det k�nns som ett av de absolut viktigaste �mnena Varf�r ska jag l�sa n�gra gamla dikter eller l�ra mig namnen p� sj�arna i Sverige som jag antar fortfarande �r kvar i Kanske du kan svara b�ttre p� det som �r lite �ldre man. Oscar: Exakt. Jag hade en h�rlig decision min 16-�ring ig�r. Han har flyttat till skidgymnasium i S�nstervik �sarna. S� det vore lite deppigt att han �r f�rsta barnet flytta ut. D� s�ger man, shit, d� kommer man ju tappa kontakten. Men bara j�tteg�rna vi pratar ju mycket mer i telefon. Vi har mycket st�rre, m�nga fler samtal hela tiden. Och ig�r var han ocks� inne p� har du fortfarande sk�rmtid s� du kan st�nga av p� min telefon? I s� fall, s�tt en maxgr�ns p� en timma med TikTok. Du m�ste hj�lpa mig. Och nu har best�mt mig f�r jag har lyckats nu i tv� veckor pappa att inte ha telefonen i sovrummet n�r jag sover. Han har s�kert h�rt mig. Men ocks� i n�got hopp. tror att om vi inte tappar till psykisk oh�lsa och tyv�rr �r det m�nga och det kommer att �ka, s� det m�ste vi hitta n�got s�tt att hj�lpa till med. S� tror jag ocks� att vi har ungdomar som kommer ut i arbetslivet eller i vuxenlivet med otroliga f�rm�gor och kunskaper. De blir exponerade f�r massa saker. Deras vuxenhet och f�rm�gor mot du eller �nnu mer jag det �r en helt annan v�rld. De kan s� mycket mer, de mycket klokare, s� mycket insiktsfullare. Sen har de tyv�rr beh�vt bli det f�r att jag tror att det �r mycket sv�rare att v�xa upp nu �n n�r jag sj�lv v�xte upp. S� det �r n�got hopp �nd�. De kommer tycka att vi �r dumma i huvudet och inte fattar n�gonting. De fattar det, Johan: hoppas det. Hoppas det, vad sp�nnande. Om vi ska b�rja runda av s�. Vad �r f�r dig personligen... Om du skulle kunna ge dig sj�lv ett r�d f�r 20 �r sedan. Om du skulle kunna forma ditt liv �t det b�ttre. Vad skulle du ha gett f�r r�d d�? Oscar: �h, det var sv�rt. Ett r�d. Jag �r s� tacksam �ver mitt liv s� mycket. Jag �r som ingen s�n h�r... Om du b�rjar d�. Ge mig sj�lv lite bet�nketid. F�r att vara Johan: schysst mot fr�gan. Jag tror, f�r jag �r 38. Jag skulle vilja kunna ge mig sj�lv ett r�d snarare i 25-27 �rs �ldern. Jag tror att det hade varit att... Jag tog livet v�ldigt, v�ldigt seri�st initialt. Och det h�r �r intressant, f�r att � ena sidan s� har jag f�tt otroligt mycket f�rdelar av det. Men det har varit liksom v�ldigt �ngestdrivet l�ngs med v�gen. Men jag tror att jag skulle... Jag kan tycka att det �r ett r�d som jag g�rna skulle ta fortfarande. Det �r inte s� blodigt allvarligt. Oscar: Jag skulle ge ett r�d till mig sj�lv nu, eller det g�r man ju hela tiden i st�ndiga konversationer. Jag �r v�l liksom lite som min mor, hon �r v�ldigt fram�t och g�r det fort, och det �r som �ngest. Vi har inte mycket av det just p� det s�ttet Det �r lite liksom, okej vi k�r vidare, det h�r blir bra. Och det har en massa negativa effekter ocks� man �r inte s� noga med allt det, eller g�r inte s� mycket research ibland s� man tar beslut som blir fel. Men det �r v�l lite grann att njuta kunna stanna upp, allts� njuta lite mer och uppskatta. Och Det man har hela tiden allts� jag �r liksom hela tiden jag vill nytt och �r taggad p� det jag vill g�ra saker, men som en uts�gare j�tted�lig liten s�ker, jag ska iv�g med min son som ska t�vla upp i i Norge faktiskt p� skidor, han k�r skidor och nu kan jag k�nna att jag �r stressad en massa saker beh�ver g�ra, k�nner jag l�ngtar tills tv� helger d� jag �r hemma och s� kommer jag ha en fantastisk helg med honom med min tretton�rig vi kommer vara utomhus och jag kan �ka l�ngre vi kan �ka skidor och vi kommer vara tillsammans s� mycket jag har ibland, jag kan knappt njuta av det, d�rf�r att du vet, jag �r hela tiden h�r framme jag lever hela, liksom s� det r�det skulle ju n�gonstans vara lika applicerbart f�r tjugo �r sedan, men det �r n�stan �nnu mer applicerbart f�r mig h�r och nu den som Johan: powerful, som jag har en av mina b�ttre v�nner S�lde sitt bolag vilket g�r att i the grand scheme of things s� �r det v�ldigt f� som n�gonsin f�r vara med om en s�n grej. Liksom en framg�ngsrik exit. S� han hade hans fru Sofia hade arrangerat en �verraskningsjippo f�r honom p� en restaurang och hans sv�rfar h�ller ett tal som egentligen �r precis det d�r. Det h�r �r v�ldigt f� f�runnat. Exakt nu, stanna upp. Se personerna som �r h�r runt omkring dig. Ja Och ta in. F�r det h�r �r unikt. Och det �r klart att det �r en v�ldigt stor grej men att �ven Klara och jag, det �r sm� grejer. Oscar: Jag tror det �r tillbaka kanske det f�rsta vi pratar om n�r det h�r med frihet. Det jag pratar om, att man vill ha frihet Om man k�nner v�ldigt mycket, allts� faktiskt satt min coach d�r i b�rjan och jag upplevde som att Och delvis i mitt jobb nu och �ven tidigare s� har jag haft v�ldigt stora friheter, s� det har inte funnits n�gon arbetsbeskrivning, utan jag sj�lv har kunnat forma det. S� kan man s�ga, wow, det �r fantastiskt. Jag tycks som att jag st�r p� en �ng d�r jag egentligen kan g� i vilken riktning jag vill. Men det kommer saker in mot mig hela tiden s� jag kan inte r�ra mig n�gonstans. Den k�nslan som d� i mitt fall �r skapad av mig sj�lv, jag vill g�ra det, jag vill g�ra det, jag vill g�ra det. Jag har ju friheten egentligen sj�lv att ta vilket beslut jag vill kring bolag, kring vad jag vill g�ra, vi har ekonomiskt ganska bra, vi en v�lfungerande familj och s�d�r. Men jag �r �nd� p� n�got s�tt styrd av n�got annat som g�r att jag kanske n�stan inte upplever att jag har n�gon frihet. Nej, exakt. Johan: Min fru �r v�ldigt inne p� exakt samma sak. Bakom allt det h�r som �r str�van efter att tj�na mer pengar eller bost�der. Hon kom till mig bara f�rra veckan och sa att jag tror faktiskt att jag har hittat roten i vad det �r. Och det �r frihet. Oscar: Kanske vi tar med henne till podden s� kan ni n�sta g�ng djupa just p� frihetsgrejen. S� den h�r f�rm�gan att njuta av den fantastiska liv jag lever bara t�nker mig. Jag har alla m�jligheter man har ju s� fantastiskt p� alla s�tt och vis. Bara hitta n�got s�tt att k�nna det lite mer. Njuta och ta vara p� den frihetsgraden som m�nga kanske inte har som jag �nd� har. Det r�det skulle jag ge mig sj�lv och ge mig sj�lv nu. Johan: Det blir n�gonstans att reflektera �ver tacksamhet ocks�. Jag g�r det ibland i mina journals. N�r det �r stressigt s� har man ju en f�rm�ga att inte se saker som g�r bra utan man ser bara problemen. Och det �r fascinerande hur mood altering det �r n�r du b�rjar observera saker som �r positiva som du har. Tacksamhet det �r den Oscar: starkaste kontinenten i det. Jag f�rs�ker g�ra det ibland. Jag cyklar ju varje dag. �r en s�n d�r lifehack jag har varje dag fram och tillbaka till Nacka �ret runt. Och s� ibland f�rs�ker jag utmana mig sj�lv. Det �r j�ttesv�rt att inte lyssna p� n�gonting. Det l�ttare n�r man �r ute och �r Johan: fysisk i och f�r sig. Oscar: Det �r mycket sv�rare andra g�nger. Det �r l�ttare att inte g�ra det och ocks� lite s�d�r bara f�rs�ka T�nka p� allt jag �r tacksam �ver �nd�. Men nu kommer du ju liksom hem och s� m�r skitbra. Det �r s� j�kla enkelt fast det �r s� sv�rt att �stadkomma det i praktiken. Verkligen. Inte bara t�nka, s� m�nga �r med sig om du sitter i en bil och �ker �ver n�got vackert landskap s� kan du ju uppfatta att det �r ett vackert landskap. Men om du uttrycker, formulerar i ditt huvud �h vad fint det �r vad fint det �r med den h�r r�da stugan som �r d�r. N�r det bl�a himlen allts� kontrasten mot det gula n�r du g�r den grejen d� vet, allts� det �r som hj�rnforskning d� h�nder ju n�gonting med lyckoniv�n och endorfinerna S� att det h�r med att formulera inte bara k�nna sig tacksam formulera sin tacksamhet i huvudet, det �r extremt kraftfullt. Johan: Det var en j�ttefin plats att avsluta det h�r samtalet. D� �r jag j�ttetacksam f�r det h�r samtalet. Det var j�ttekul. Superkul. Tack f�r att du... Thanks Oscar: for having me. Johan: Innan vi sl�pper varandra skulle jag vilja be dig om en tj�nst. Jag tycker personligen att den h�r fr�gan om AI-mognaden i svenska ledningsgrupper �r otroligt viktig f�r svensk konkurrenskraft �verhuvudtaget. S� om du tycker att dagens samtal var relevant f�r dig s� skulle jag v�ldigt g�rna att du skickar det till de ledare i din omgivning som du tycker borde h�ra det h�r samtalet. Och det g�ller lika mycket f�rra samtalet tillsammans med Henrik J�rveskog. Och varf�r inte? Prenumerera p� podden och gl�m inte att det finns en grymt bra bok som heter The Execution Revolution om hur man lyckas genomf�ra sina viktigaste m�l. Den finns i en bokhandel n�ra dig.